Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Betänkande 1995/96:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande 1995/96:UBU09

Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
UbU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att kommunerna under en femårig
försöksperiod skall få överlåta vissa
ansvars- och beslutsfunktioner, som i
dag ligger på styrelsen för utbildningen
eller rektorn för en skola, till en
lokal styrelse vari föräldrar har
majoritet. De lokala styrelserna skall i
formellt hänseende utgöra sådana
självförvaltningsorgan som regleras i
kommunallagen. Försöksverksamheten, som
avses börja den 1 juli 1996, skall
omfatta grundskolan och den
obligatoriska särskolan.

Samtliga motioner som väckts med
anledning av regeringsförslaget
avstyrks. I ett antal reservationer från
m, c, fp, v och kds föreslås uttalanden
av riksdagen beträffande bl.a. den
lokala styrelsens ansvar och
befogenheter, val av lokal styrelse och
styrelsens sammansättning,
försöksverksamhetens omfattning samt
utvärdering av denna. Sammanlagt har 16
reservationer fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:157
Lokala styrelser med föräldramajoritet
inom skolan föreslagit att riksdagen
godkänner den huvudsakliga inriktningen
av en försöksverksamhet med lokala
styrelser inom grundskolan och den
obligatoriska särskolan i enlighet med
vad regeringen förordar (avsnitt 6).

Motionerna

1995/96:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar godkänna
riktlinjerna för försöksverksamhet med
lokala styrelser i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nya styrelsernas ansvar
och befogenheter,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala styrelsers
möjligheter,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om val till styrelse och övrig
representation i lokal styrelse,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas skyldighet att
tillfråga skolor med lokala styrelser om
deras intresse av att ombilda skolan
till friskola,

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogiskt ansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anställning av personal vid
skolor inom försöksverksamheten,

8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering.

1995/96:Ub22 av Carina Moberg och Jörgen
Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördjupat
elevinflytande.

1995/96:Ub23 av Inger Davidson m.fl.
(kds) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sammansättning av
den lokala styrelsen.

1995/96:Ub24 av Britt-Marie Danestig-
Olofsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamheten med
lokala styrelser skall omfatta hela
skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en regel i
grundskoleförordningen som garanterar
eleverna rätten att från och med
högstadiet deltaga som ledamöter i den
lokala styrelsen,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en regel i
grundskoleförordningen som stadgar att
invandrarföräldrar skall vara
representerade i lokala styrelser i
proportion till antalet invandrarelever
i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsfördelningen i den lokala
styrelsen,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskild stimulans för att
säkerställa att skolor i resurssvaga
områden deltar i försöksverksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en precisering av de olika
parternas ansvarsområden.

1995/96:Ub25 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslaget till
lokala styrelser med föräldramajoritet i
skolan.

1995/96:Ub26 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstyrelser,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksperiod.

Utskottet

Inledning

Frågan om ett ökat föräldrainflytande
inom skolan har behandlats i riksdagen
vid ett flertal tillfällen under de
senaste åren. I samband med beslutet om
en ny läroplan för det offentliga
skolväsendet (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbU1, rskr.1993/94:82) begärde
riksdagen genom ett tillkännagivande
till regeringen en ordentlig belysning
av frågan om att stärka elevers och
föräldrars inflytande i skolan. Härvid
borde göras en kartläggning av
existerande samverkansformer - där
föräldrar och elever har ett
institutionaliserat inflytande över den
enskilda skolan - och de juridiska
begränsningar för dessa som finns i
dagens lagstiftning. Regeringen borde
därefter återkomma till riksdagen med
förslag i frågan.

Genom riksdagens beslut våren 1994 om
lokal demokrati (prop. 1993/94:188, bet.
KU40, rskr. 379) infördes den 1 juli
1994 bestämmelser i kommunallagen
(1991:900) som gör det möjligt att
inrätta s.k. självförvaltningsorgan
under kommunal nämnd för att helt eller
delvis sköta driften av en viss kommunal
anläggning eller institution. Dock kan
uppgifter, som enligt särskilda regler
skall skötas i viss ordning, inte
överlämnas till ett
självförvaltningsorgan. Inom t.ex.
skolans område är många uppgifter
författningsreglerade och uttryckligen
förbehållna styrelsen för utbildningen
eller rektor. Riksdagens beslut
innefattade därför ett tillägg till 2
kap. 1 § andra stycket skollagen
(1985:1100) att föreskrifter om
självförvaltningsorgan i kommunallagen
inte skall tillämpas i fråga om
uppgifter för vilka ansvaret enligt
skollagen eller andra bestämmelser
ankommer på nämnden eller någon annan.
Samtidigt erinrades om att riksdagen
hade begärt att regeringen närmare
skulle överväga förändringar i
skollagstiftningen i syfte att öka
elevers och föräldrars inflytande i
skolan.

I propositionen föreslås nu att
kommunerna under en femårig
försöksperiod får överlåta vissa ansvars-
och beslutsfunktioner, som i dag ligger
på den politiskt tillsatta styrelsen för
utbildningen eller på rektorn för en
skola, till en lokal styrelse med
föräldramajoritet utan hinder av vad som
stadgas i 2 kap. 1 § andra stycket
skollagen. De lokala styrelserna skall i
formellt hänseende utgöra sådana
självförvaltningsorgan som regleras i
kommunallagen.

Regeringen stöder sig därvid på ett
generellt bemyndigande i 15 kap. 4 §
skollagen att försöksverksamhet inom det
offentliga skolväsendet som innebär
undantag från skollagens organisatoriska
bestämmelser får anordnas enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen.

Försöksverksamheten skall enligt
förslaget omfatta grundskolan och den
obligatoriska särskolan. Den skall äga
rum under perioden från den 1 juli 1996
t.o.m. den 30 juni 2001.

Till grund för propositionen ligger den
s.k. Skolkommitténs delbetänkande
Föräldrar i självförvaltande skolor (SOU
1995:103).

Förslaget att införa möjlighet till
lokala styrelser med föräldramajoritet
inom skolan har bemötts positivt i de
motioner som väckts med anledning av
propositionen. De yrkanden som
framställts i motionerna rör
huvudsakligen frågor om de lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter
samt styrelsernas sammansättning.

Lokala styrelser med föräldramajoritet
inom skolan - ansvar och befogenheter

Regeringen anför i propositionen att den
lokala styrelsen skall kunna behandla
frågor som är viktiga för skolan. Den
kommunala nämnden eller styrelsen för
utbildningen får dock inte avhända sig
det övergripande ansvaret för
verksamheten. Uppgifter som innebär
myndighetsutövning eller som på annat
sätt berör enskilds rätt får inte heller
läggas på en lokal styrelse. En lokal
styrelse skall kunna besluta i frågor
som enligt grundskoleförordningen
(1994:1194) respektive
särskoleförordningen (1995:206) och
läroplanen ankommer på rektor och på
styrelsen för utbildningen. I en
särskild förordning avser regeringen att
reglera vilka av dessa uppgifter som kan
läggas på en lokal styrelse och ge de
ytterligare föreskrifter som behövs för
verksamheten. Därutöver skall nämnden
fastställa en arbetsordning för den
lokala styrelsen. Av arbetsordningen
skall tydligt framgå vilka uppgifter och
befogenheter som den lokala styrelsen
har. Kommunens beslut om att delta i
försöksverksamheten skall anmälas till
Skolverket.

I flera motioner påtalas behovet av att
det tydligt anges vilka befogenheter och
vilket ansvar som den lokala styrelsen
får överta från nämnden och rektor.

Sålunda understryks i motion
1995/96:Ub21 (m) yrkandena 1 och 2
nödvändigheten av att regeringen i en
särskild förordning redovisar vilka
uppgifter enligt läroplanen och
grundskoleförordningen resp.
särskoleförordningen som får överlåtas
till en lokal styrelse. Motionärerna
anser att föräldrarnas möjligheter och
befogenheter måste stärkas jämfört med
vad som redovisas i propositionen. I
annat fall riskerar de nya styrelserna
att enbart bli en ny form av kommunalt
organ.

I motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande 1
betonas att den lokala styrelsen skall
kunna behandla alla frågor som är
viktiga för skolan, både inom det
statliga och det kommunala
ansvarsområdet. Det kan t.ex. vara
skolans budget, principer för
verksamhet, läromedel, ordningsregler,
utformning av skolans fysiska miljö,
åtgärder mot mobbning, fördelning av
timmar och skoldagens längd. Den berörda
skolan och nämnden bör komma överens om
vilka villkor som skall gälla för den
lokala styrelsen och vilka beslut som
skall överlåtas till den.
Överenskommelsen bör preciseras i
arbetsordning.

Det är enligt motion 1995/96:Ub25 (fp)
i denna del inte klart belyst vilka
ökade befogenheter föräldrastyrelserna i
praktiken kommer att få, jämfört med de
som de i dag existerande s.k.
brukarråden har. Vidare framhålls i
motionen att föräldrastyrelsen inte bör
få möjlighet att inskränka elevens fria
val. Problemområden bör analyseras och
få en klar lösning i förordning.

Också i motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande
6 efterfrågas en precisering av de olika
parternas ansvarsområden. Motionärerna
framhåller att detta är oerhört viktigt
för att skapa trygghet och undvika
onödiga konflikter. Detta inte minst med
tanke på vad som står i läroplanen för
grundskolan.

Utskottet finner det viktigt att
regeringen i förordning preciserar
nämndens, rektors och den lokala
styrelsens ansvar och befogenheter. Det
är emellertid också angeläget att i en
försöksverksamhet ge möjligheter till
lokala utformningar av
föräldrainflytandet och inte genom en
alltför detaljerad central reglering
hämma kreativitet och mångfald.
Föräldrainflytandet bör under
försöksperioden tillåtas variera mellan
olika skolor. Grundtanken med att införa
styrelser med föräldramajoritet är, som
utskottet ser det, att kanalisera
intresset från föräldrarnas sida att
inifrån påverka sina barns skola.
Därför, anser utskottet, bör det vara i
den lokalt fastställda arbetsordningen
som ansvar och befogenheter utförligt
skrivs in. Utskottet förutsätter att
arbetsordningen utarbetas i samverkan
med den enskilda skolan. I sammanhanget
bör det påpekas att de lokala
styrelserna är skyldiga att följa
skollag, läroplan och andra föreskrifter
som gäller för skolan och att till dem
inte får överlåtas uppgifter som innebär
myndighetsutövning eller som på annat
sätt berör enskilds rätt.

Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och
2, 1995/96:Ub24 yrkande 6, 1995/96:Ub25
i denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1.
Riksdagen bör godkänna vad regeringen i
denna del förordat.

Enligt motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 6
är det viktigt att slå fast att det
pedagogiska ansvaret åvilar
professionen. Rektor vid skolan har en
särställning som arbetsledare, något som
även i fortsättningen måste gälla.

Utskottet hänvisar till att det i
propositionen klart uttalas att en lokal
styrelse inte får tilldelas uppgifter
som leder till att rektor inte kan utöva
sin ledningsfunktion. Rektor kommer
alltså fortfarande att vara ledare för
den pedagogiska verksamheten i det fall
styrelse med föräldramajoritet inrättas.
En föräldrastyrelse får inte heller från
lärarna överta det professionella
ansvaret för hur undervisningen skall
bedrivas. Utskottet delar regeringens
inställning i dessa frågor. Då utskottet
inte kan finna annat än att motionärerna
har samma uppfattning och att
motionsyrkandet därmed är tillgodosett,
avstyrks detsamma.

Den lokala styrelsen måste enligt motion
1995/96:Ub21 (m) yrkande 7 få möjlighet
att även svara för anställningar av
personal vid skolor inom
försöksverksamheten. De som nyrekryteras
bör inte automatiskt anslutas till de
kommunala turordningsreglerna. Särregler
är här nödvändiga, hävdar motionärerna.

Utskottet gör den bedömningen att
frågor som avser anställning av viss
person på viss tjänst utgör sådana
individärenden som den lokala styrelsen
inte skall besluta om. Styrelsen bör
däremot kunna utarbeta kriterier och
riktlinjer för personalrekrytering.
Bemyndigandet i skollagen (15 kap. 4 §)
avser regeringens rätt att föreskriva
undantag från skollagens organisatoriska
bestämmelser. I lagen (1982:80) om
anställningsskydd stadgas att avvikelser
från t.ex. turordningsreglerna får göras
om andra bestämmelser meddelats i lag
eller i förordning med stöd av lag.
Utskottet anser det inte befogat att
riksdagen för en i tiden begränsad
försöksverksamhet i särskild lag
föreskriver undantag från
turordningsreglerna. Motionsyrkandet bör
därför avslås av riksdagen.

Val av lokal styrelse och styrelsens
sammansättning

Beträffande val av lokal styrelse med
föräldramajoritet hänvisar regeringen
till att reglerna i kommunallagen för
självförvaltningsorgan också i detta
avseende bör gälla. Det innebär att den
kommunala nämnden skall välja ledamöter
och ersättare i lokal styrelse på
förslag av de grupper som skall ingå.
Förutom en majoritet av föräldrar bör i
den lokala styrelsen ingå rektor som
självskriven ledamot och företrädare för
personalen, anför regeringen.

Frågor om valet och själva
valförfarandet tas upp i två motioner. I
motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 4 i
denna del förutsätter motionärerna att
det är föräldrarna vid den skola eller
del av skola som avses bli ställd under
självförvaltningsorgan som också i val
skall utse styrelse. Rätt att nominera
företrädare till styrelsen bör
föräldrar, personal och elever ha.

I motion 1995/96:Ub25 (fp) i denna del
anförs att det är ett minimalt
demokratiskt krav att valförfarandet är
klart reglerat och att det gjorts känt
för alla föräldrar på ett godtagbart
sätt. Motionärerna pekar på att
föräldrar kan ha olika förutsättningar
för att delta i lokala styrelser och
vill i sammanhanget ha ett
riksdagsuttalande om rätt till
ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Utskottet vill först beträffande rätten
till ekonomisk ersättning hänvisa till
bestämmelsen i 7 kap. 21 § kommunallagen
(jfr 4 kap. 12 § f.). Där stadgas om
självförvaltningsorgan att de ledamöter
och ersättare som företräder nyttjarna
har rätt till den ledighet från sina
anställningar som behövs för uppdraget
och de ekonomiska förmåner som
fullmäktige bestämt för de
förtroendevalda i kommunen. Bland annat
innebär detta rätt till skälig
ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag att reglerna om
självförvaltningsorgan i kommunallagen
skall tillämpas på lokala styrelser med
föräldramajoritet i fråga om val,
nämligen att den kommunala nämnden skall
välja ledamöter och ersättare på förslag
av de grupper som skall ingå. Någon
ytterligare reglering av valförfarandet
bör enligt utskottets mening inte göras
centralt.

Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i
denna del och 1995/96:Ub25 i denna del.

När det gäller sammansättningen av den
lokala styrelsen föreslås i motion
1995/96:Ub23 (kds) att möjlighet bör
öppnas under försöksperioden att välja
in företrädare för näringslivet,
kultursektorn, socialtjänsten eller
polisen i styrelsen. Dessa kan därmed på
ett naturligt sätt samverka med skolan
och få del av och påverka skolans
vardag. Även i motion 1995/96:Ub21 (m)
yrkande 4 förordas att i styrelsen bör
kunna ingå representant från det lokala
näringslivet i syfte att bredda
styrelsen och öka skolans kontakter med
samhället i övrigt.

Enligt motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande
3 bör i grundskoleförordningen införas
en regel om att invandrarföräldrar skall
vara representerade i den lokala
styrelsen i proportion till antalet
invandrarelever i skolan. Det föreligger
annars en risk för att denna
föräldragrupp kommer att utestängas,
anför motionärerna.

Utskottet anser att det är viktigt att
skolan är öppen mot det omgivande
samhället och att skolan, som läroplanen
föreskriver, samverkar med arbetslivet
och närsamhället i övrigt. Detta utgör
dock inte något skäl till att cen-tralt
ytterligare reglera styrelsens
sammansättning. Utskottet vill betona
att syftet med försöksverksamheten är
att denna skall få bedrivas i så fria
former som möjligt och ge fritt spelrum
åt olika lokala lösningar. Det bör
därför överlämnas till den kommunala
nämnden att i arbetsordning för den
lokala styrelsen avgöra i vad mån
representanter från det omkringliggande
samhället skall ta plats i styrelsen.
Riksdagen bör avslå motionerna
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del och
1995/96:Ub23.

Utskottet är inte berett att föreslå
att det i förordning regleras hur
grupper av föräldrar skall vara
representerade i lokal styrelse för
skolan. Som regeringen anfört i
propositionen är det emellertid
angeläget att styrelsen kan spegla de
sociala och kulturella erfarenheter som
finns i hela föräldragruppen inom
skolan. Utskottet avstyrker därmed även
motion 1995/96:Ub24 yrkande 3.

Det är enligt motion 1995/96:Ub24 (v)
yrkande 4 viktigt att könsfördelningen i
den lokala styrelsen blir jämn.
Motionärerna pekar på att grundskolan
och särskolan som arbetsplats är
dominerad av kvinnor. Samtidigt ökar
antalet barn som i och med föräldrarnas
separation har bristfällig eller ingen
kontakt med sina fäder. Särskilt för
många pojkar saknas i dag goda manliga
förebilder.

Utskottet har förståelse för
motionärernas synpunkter om att
föräldrarepresentationen bör vara lika
fördelad mellan män och kvinnor. Av skäl
som nyss nämnts är utskottet emellertid
inte berett att föreslå ytterligare
reglering av styrelsens sammansättning.
Utskottet förutsätter att strävandena på
många samhällsområden efter en jämn
könsfördelning får genomslag också vid
nomineringen till lokal styrelse för
skolan. Med hänvisning härtill avstyrks
motion 1995/96:Ub24 yrkande 4 av
utskottet.

I propositionen anför regeringen att det
är viktigt att en lokal styrelse inte
inskränker den frihet som eleverna fått
genom den nya läroplanen. Representanter
för eleverna skall därför få medverka i
styrelsearbetet genom närvarorätt och
yttranderätt. Till frågan om det är
möjligt för en omyndig elev att vara
fullvärdig ledamot i en lokal styrelse
avser regeringen att återkomma.

Eleverna bör enligt motion 1995/96:Ub24
(v) yrkande 2 garanteras rätten att från
och med högstadiet delta som ledamöter i
den lokala styrelsen. En regel om detta
bör införas i grundskoleförordningen.

Enligt motion 1995/96:Ub22 (s) bör
riksdagen göra ett uttalande om att de
lokala styrelserna skall vara skyldiga
att efterhöra elevernas åsikter innan
beslut fattas.

Utskottet har samma uppfattning som
motionärerna att grunden för en
demokratisk fostran är elevernas rätt
och möjligheter att utöva verkligt
inflytande över sin utbildning och sin
vardag. Skolan skall erbjuda en miljö
som uppmanar till personliga initiativ
och ömsesidig respekt.

Utskottet utgår från att den lokala
styrelsen med föräldramajoritet skall
respektera elevernas rätt att närvara
och yttra sig i styrelsens olika ärenden
före beslut. Styrelsen har dessutom att
ta hänsyn till vad som regleras i
läroplan och skollag om elevers rätt
till medinflytande. I övrigt delar
utskottet regeringens uppfattning att
ställningstagande om ledamotskap för
omyndiga elever bör avvaktas.
Motionsyrkandena bör således avslås av
riksdagen.

Försöksverksamhetens omfattning

Regeringen föreslår som tidigare nämnts
att försöksverksamheten med lokala
styrelser, vari föräldrar har majoritet,
skall pågå under fem år från den 1 juli
1996.

Enligt motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande
2 bör försöksperioden inte vara längre
än tre år, nämligen från den 1 juli 1996
till den 1 juli 1999. Därefter bör en
kontrollstation finnas i syfte att
utröna om permanenta förändringar kan
beslutas.

Utskottet delar den bedömning som
regeringen gjort om en försöksperiod på
fem år. Enligt utskottets mening behövs
denna tid för att ge verksamheten med
föräldrastyrelser möjlighet att
utvecklas. Detta hindrar inte att
utvärderingar av försöksverksamheten
kontinuerligt bör göras för att samla
erfarenheter som kan nyttjas i det
fortsatta arbetet. Med det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Försöksverksamheten bör omfatta hela
skolor, anförs det i motion 1995/96:Ub24
(v) yrkande 1. Motionärerna är av
praktiska och organisatoriska skäl
skeptiska till att försöksverksamheten,
som regeringen föreslagit, skall kunna
gälla endast några klasser, årskurser
eller arbetsenheter.

Utskottet anser att det kan förekomma
situationer då en försöksverksamhet i
mindre skala, t.ex. för vissa klasser, i
ett första skede kan vara lättare att
hantera, samtidigt som den kan ge
intressanta erfarenheter. Utskottet
ställer sig därför positivt till
regeringens förslag i denna del och
föreslår att riksdagen med avslag på
motionsyrkandet godkänner vad regeringen
förordat.

Det är enligt motion 1995/96:Ub24 (v)
yrkande 5 nödvändigt att skolor i
resurssvaga områden stimuleras att delta
i försöksverksamheten, om utvärderingen
av denna skall kunna belysa vilken
inverkan föräldrastyrelser kan ha på
elevinflytande, likvärdighet och
pedagogisk/metodisk utveckling.

Utskottet vill peka på att det kan visa
sig svårt att avgränsa vilka områden som
i egenskap av resurssvaga skall
stimuleras. Utskottet vill framhålla att
de bästa förutsättningarna för en
försöksverksamhet med lokala styrelser
vari föräldrar har majoritet skapas
genom att den sker på frivillig väg
utifrån lokala önskemål. Med hänvisning
härtill avstyrks motionsyrkandet.

Utvärdering

I motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 8
föreslås att Skolverket tillsammans med
berörda kommuner och de lokala
styrelserna skall åläggas att utvärdera
försöksverksamheten med lokala styrelser
för skolan. Resultaten av utvärderingen
bör regeringen redovisa för riksdagen.

Utskottet tar fasta på vad regeringen
anfört i propositionen, att anmälan till
Skolverket om kommunens beslut att delta
i försöksverksamheten skall kunna utgöra
en grund för en planering av
utvärderingen. Därvid hänvisas till att
vid anmälan bör ha fogats bl.a. en
beskrivning av motiven för
försöksverksamheten och hur man lokalt
tänker utvärdera försöket. Utskottet
utgår från att försöksverksamheten
utvärderas både lokalt av de berörda
kommunerna och nationellt av Skolverket.
Likaledes utgår utskottet från att
regeringen kommer att återkomma till
riksdagen efter försöksperiodens slut
med en redovisning av hur verksamheten
utfallit. Motionsyrkandet bör därmed
avslås av riksdagen.

Övriga frågor

Ett tillkännagivande från riksdagen
begärs i motion 1995/96:Ub21 (m) om att
regler skall införas som ger
självförvaltningsorgan rätt att ombilda
sin skola till en fristående skola utan
att kommunen skall ha möjlighet att
motsätta sig ett sådant förslag (yrkande
3). Likaså bör regleras en skyldighet
för kommunen att årligen tillfråga
skolor med lokala styrelser om deras
intresse av att ombilda skolan till en
fristående skola (yrkande 5).

Utskottet finner inte skäl att föreslå
riksdagen att göra ett sådant uttalande
som efterfrågas av motionärerna, varför
yrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de lokala
styrelsernas ansvar och
befogenheter

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6,
1995/96:Ub25 i denna del och
1995/96:Ub26 yrkande 1 godkänner
regeringens förslag,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

2. beträffande pedagogiskt
ansvar

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub21 yrkande 6 godkänner
regeringens förslag,

res. 4 (m)

3. beträffande anställning av
skolpersonal

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub21 yrkande 7,

res. 5 (m)

4. beträffande val av lokal
styrelse, m.m.

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i
denna del och 1995/96:Ub25 i denna
del godkänner regeringens förslag,

res. 6 (m)

res. 7 (fp)

5. beträffande den lokala
styrelsens sammansättning

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i
denna del, 1995/96:Ub23 och
1995/96:Ub24 yrkande 3 godkänner
regeringens förslag,

res. 8 (m)

res. 9 ( v)

res. 10 (kds)

6. beträffande jämn
könsfördelning i lokal styrelse

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub24 yrkande 4,

7. beträffande
elevrepresentation i lokal
styrelse

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub22 och
1995/96:Ub24 yrkande 2 godkänner
regeringens förslag,

res. 11 (v)

8. beträffande försöksperiodens
längd

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub26 yrkande 2 godkänner
regeringens förslag,

res. 12 (c)

9. beträffande försöksverksamhet
omfattande hela skolor

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub24 yrkande 1 godkänner
regeringens förslag,

res. 13 (v)

10. beträffande skolor i
resurssvaga områden

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub24 yrkande 5,

res. 14 (v)

11. beträffande utvärdering av
försöksverksamheten med lokala
styrelser

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub21 yrkande 8,

res. 15 (m)

12. beträffande ombildning av
skola under lokal styrelse till
fristående skola

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5.

res. 16 (m)

Stockholm den 2 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Bengt Silfverstrand (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta
Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),
Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kds), Tomas
Högström (m) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. De lokala styrelsernas ansvar och
befogenheter (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet finner
det och slutar med denna del förordat
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som
framförts i motion 1995/96:Ub21
yrkandena 1 och 2 att de lokala
styrelserna med föräldramajoritet måste
få vidgade befogenheter jämfört med vad
som anges i regeringens förslag. Enligt
regeringen skall de nya styrelserna
formellt ha ställningen som ett särskilt
kommunalt organ under den nämnd som
utgör styrelse för utbildningen. De blir
därmed kommunalpolitiskt styrda.
Utskottet anser att det är nödvändigt,
för att garantera och utveckla
föräldrainflytandet i skolan, att
regeringen i en särskild förordning noga
redovisar vilka uppgifter enligt
läroplanen och grundskoleförordningen
respektive särskoleförordningen som
föräldrastyrelserna får överta. Bland
annat bör ingå rätt att besluta om
skolans profilering.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till nämnda motionsyrkanden
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande de lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2 samt
med anledning av regeringens förslag
och motionerna 1995/96:Ub24 yrkande
6, 1995/96:Ub25 i denna del och
1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. De lokala styrelsernas ansvar och
befogenheter (mom. 1)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet finner
det och slutar med denna del förordat
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som
påpekats i motion 1995/96:Ub25, att det
inte är klarlagt i propositionen vilka
ökade befogenheter som de föreslagna
lokala styrelserna med föräldramajoritet
i praktiken kommer att få i jämförelse
med de möjligheter till
föräldrainflytande som redan i dag finns
i s.k. brukarråd. Flera problemområden
måste närmare analyseras och få en klar
lösning i regeringens aviserade
förordning. Bland annat bör
föräldrastyrelsen inte tillåtas bestämma
över vilka fria val som är de för
eleverna lämpligaste.

Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionen i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande de lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub25 i denna del samt med
anledning av regeringens förslag och
motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6 och
1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. De lokala styrelsernas ansvar och
befogenheter (mom. 1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet finner
det och slutar med denna del förordat
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs
i motion 1995/96:Ub24 yrkande 6, att
roll- och ansvarsfördelningen mellan
rektor och en lokal styrelse med
föräldramajoritet inte är tydliggjord i
propositionen. Inte heller lärarnas
ansvar i relation till styrelsen är
definierat. Utskottet vill betona att
det är viktigt att regeringen i
förordning preciserar de olika parternas
ansvarsområden. Särskilt bör därvid
beaktas vad som gäller enligt den nya
läroplanen för det offentliga
skolväsendet. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande de lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 6 samt med
anledning av regeringens förslag och
motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Ub25 i denna del och
1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet
hänvisar och slutar med avstyrks
detsamma bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det
understrykas att rektor är ledare för
den pedagogiska verksamheten i skolan
och även fortsatt skall så vara. En
föräldrastyrelse får inte heller från
lärarna överta det professionella
ansvaret för hur undervisningen skall
bedrivas. Detta bör slås fast i en
kommande förordning om lokala styrelser
med föräldramajoritet. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Ub21 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande pedagogiskt ansvar

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 6 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Anställning av skolpersonal (mom. 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet gör
den och på s. 6 slutar med av
riksdagen bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som
motionärerna att det är viktigt för att
försöksverksamheten skall bli
meningsfull att den lokala styrelsen med
föräldramajoritet även får möjlighet att
svara för anställning av personal vid
sin skola. Särregler bör här gälla,
bl.a. undantag från turordningsreglerna
enligt lagen om anställningsskydd.
Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till erforderliga
lagändringar. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande anställning av
skolpersonal

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Utskottet
ställer sig och slutar med i denna
del bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det bör delegeras
från den politiskt tillsatta nämnden
till föräldrarna vid den skola eller del
av skola som avses bli ställd under
självförvaltningsorgan att i val utse
den lokala styrelsen. Föräldrarnas
möjligheter till inflytande stärks
därmed. Rätt att nominera personer till
de nya styrelserna bör finnas för
föräldrar, personal och elever. I övrigt
bör valförfarandet inte regleras
centralt.

Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande
4 i denna del samt med avslag på
regeringens förslag och motion
1995/96:Ub25 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
här anfört om val av lokal styrelse.

dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande val av lokal
styrelse, m.m.

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del
samt med avslag på regeringens
förslag och motion 1995/96:Ub25 i
denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Utskottet
ställer sig och slutar med i denna
del bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att invända mot
regeringens förslag att den kommunala
nämnden skall välja ledamöter och
ersättare i lokal styrelse. Dock finner
utskottet det nödvändigt att ytterligare
föreskrifter om valförfarandet meddelas
av regeringen i syfte att finna
demokratiska former för hur föräldrar
skall nomineras och utses till
styrelsen. Valförfarandet måste dessutom
göras känt för alla föräldrar.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub25 i
denna del, med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande val av lokal
styrelse, m.m.

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub25 i denna del, med
anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1995/96:Ub21
yrkande 4 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

8. Den lokala styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet anser
och slutar med 1995/96:Ub23 bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motion 1995/96:Ub21 yrkande 4
att det i en lokal styrelse med
föräldramajoritet också bör vara möjligt
att välja in representanter från det
lokala näringslivet i syfte att bredda
styrelsen och öka skolans kontakter med
samhället i övrigt. En sådan utökad
representation kan enligt utskottets
mening bli en stor tillgång för skolan.

Utskottet föreslår att riksdagens med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om sammansättningen av
lokal styrelse.

dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande den lokala styrelsens
sammansättning

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del,
med anledning av regeringens förslag
och motion 1995/96:Ub23 samt med
avslag på motion 1995/96:Ub24 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. Den lokala styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet är
inte och slutar med yrkande 3 bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det en
uppenbar risk för att vissa
föräldragrupper, t.ex.
invandrarföräldrar, får svårt att göra
sina röster hörda och därmed utestängs
från representation i lokal styrelse med
föräldramajoritet. Utskottet anser
därför, med tillstyrkan av
motionsyrkandet, att riksdagen hos
regeringen bör begära att en regel
införs i den aviserade förordningen om
att invandrarföräldrar skall vara
representerade i styrelsen i proportion
till antalet invandrarelever i skolan.

dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande den lokala styrelsens
sammansättning

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 3, med anledning
av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1995/96:Ub21
yrkande 4 i denna del och
1995/96:Ub23 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Den lokala styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet anser
och slutar med 1995/96:Ub23 bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikter
om värdet av att skolans kontakter med
samhället i övrigt ökar. Utskottet anser
därför att det bör vara möjligt under
försöksperioden att också välja in
representanter för det omgivande
samhället i en lokal styrelse med
föräldramajoritet. Företrädare för det
lokala näringslivet och andra
företrädare för närsamhället, såsom
kultursektorn, socialtjänsten eller
polisen, kan därmed på ett naturligt
sätt samverka med skolan och bidra till
att skolan blir en mer öppen
institution. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub23 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande den lokala styrelsens
sammansättning

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub23, med anledning av
regeringens förslag och motion
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del
samt med avslag på motion
1995/96:Ub24 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Elevrepresentation i lokal styrelse
(mom. 7)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet har
samma och på s. 8 slutar med av
riksdagen bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som
motionärerna att grunden för en
demokratisk fostran är elevernas rätt
och möjligheter att utöva verkligt
inflytande över sin utbildning och sin
vardag. Skolan skall erbjuda en miljö
som uppmanar till personliga initiativ
och ömsesidig respekt. Eleverna bör
därför i förordning garanteras rätten
att under de tre sista åren i
grundskolan deltaga som ledamöter i
lokal styrelse med föräldramajoritet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub24
yrkande 2 samt med anledning av
regeringens förslag och motion
1995/96:Ub22 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande elevrepresentation i
lokal styrelse

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 2 samt med
anledning av regeringens förslag och
motion 1995/96:Ub22 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Försöksperiodens längd (mom. 8)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet delar
och slutar med utskottet
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i likhet med
motionärerna, att en femårig
försöksperiod som regeringen föreslagit
skulle försena den angelägna
decentraliseringsreformen.
Försöksperioden bör inte vara längre än
tre år, nämligen från den 1 juli 1996
till den 1 juli 1999. Därefter bör
verksamheten utvärderas i syfte att ge
underlag för beslut om vilka mer
permanenta förändringar som kan
genomföras när det gäller
föräldrainflytandet över skolan. Detta
bör riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub26 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:

8. beträffande försöksperiodens
längd

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub26 yrkande 2 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

13. Försöksverksamhet omfattande hela
skolor (mom. 9)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet anser
och slutar med regeringen förordat
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna
att det skulle kunna orsaka både
organisatoriska och praktiska problem om
en lokal styrelse med föräldramajoritet
får inrättas för del av skola, dvs. för
endast några klasser, årskurser eller
arbetsenheter. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 1 gör ett uttalande
till regeringen om att
försöksverksamheten skall omfatta hela
skolor.

dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:

9. beträffande försöksverksamhet
omfattande hela skolor

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 1 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

14. Skolor i resurssvaga områden (mom.
10)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet vill
och slutar med avstyrks
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att man inte kan bortse
från att samhället är segregerat och att
detta i hög grad påverkar de
förhållanden under vilka skolan verkar.
Om utvärderingen av försöksverksamheten
skall kunna belysa vilken inverkan
lokala styrelser med föräldramajoritet
kan ha på elevinflytande, likvärdighet
och pedagogisk/metodisk utveckling,
måste också skolor i resurssvaga områden
stimuleras att deltaga i verksamheten.
Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:

10. beträffande skolor i resurssvaga
områden

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

15. Utvärdering av försöksverksamheten
med lokala styrelser (mom. 11)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet tar
och slutar med av riksdagen bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt
att försöksverksamheten med lokala
styrelser vari föräldrar har majoritet
noga följs upp och utvärderas.
Regeringen bör därför ge Skolverket i
uppdrag att tillsammans med berörda
kommuner och lokala styrelser genomföra
utvärderingar av verksamheten.
Regeringen bör därefter återkomma till
riksdagen med en redovisning av hur
verksamheten utfallit. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:

11. beträffande utvärdering av
försöksverksamheten med lokala
styrelser

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Ombildning av skola under lokal
styrelse till fristående skola (mom. 12)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas
Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet
finner och slutar med yrkandena
avstyrks bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att
de lokala styrelserna med
föräldramajoritet redan under
försöksverksamheten ges möjligheter att
ta ett större ansvar för sin skola än
vad regeringen föreslagit.
Föräldrastyrelsen bör således ges rätten
att ansöka om att skolan skall ombildas
till fristående skola utan att kommunen
skall ha möjlighet att motsätta sig en
sådan åtgärd. Denna rätt bör kombineras
med en skyldighet för kommunen att
årligen tillfråga lokal styrelse om dess
intresse av att ombilda skolan till
fristående skola. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna att
bestämmelser av nu angiven innebörd bör
tas in i den aviserade förordningen om
lokala styrelser med föräldramajoritet.

dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:

12. beträffande ombildning av skola
under lokal styrelse till fristående
skola

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 3
Inledning 3
Lokala styrelser med
föräldramajoritet inom skolan
ansvar och befogenheter 4
Val av lokal styrelse och
styrelsens sammansättning 6
Försöksverksamhetens omfattning 8
Utvärdering 8
Övriga frågor 9
Hemställan 9
Reservationer 11
1. De lokala styrelsernas ansvar
och befogenheter (mom. 1) 11
2. De lokala styrelsernas ansvar
och befogenheter (mom. 1) 11
3. De lokala styrelsernas ansvar
och befogenheter (mom. 1) 12
4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2) 12
5. Anställning av skolpersonal
(mom. 3) 13
6. Val av lokal styrelse, m.m.
(mom. 4) 13
7. Val av lokal styrelse, m.m.
(mom. 4) 14
8. Den lokala styrelsens
sammansättning (mom. 5) 14
9. Den lokala styrelsens
sammansättning (mom. 5) 15
10. Den lokala styrelsens
sammansättning (mom. 5) 15
11. Elevrepresentation i lokal
styrelse (mom. 7) 16
12. Försöksperiodens längd (mom. 8) 16
13. Försöksverksamhet omfattande
hela skolor (mom. 9) 16
14. Skolor i resurssvaga områden
(mom. 10) 17
15. Utvärdering av
försöksverksamheten med lokala
styrelser (mom. 11) 17
16. Ombildning av skola under lokal
styrelse till fristående skola (mom. 12)
18
Gotab, Stockholm 1996