Lokala styrelser med elevmajoritet

Betänkande 1996/97:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande 1996/97:UBU10

Lokala styrelser med elevmajoritet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
UbU10

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att kommunerna under en fyraårig
försöksperiod skall få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i
dag ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en
lokal styrelse vari elever har majoritet. De lokala styrelserna med
elevmajoritet skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan
som regleras i kommunallagen. Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan
och komvux. Den kan inledas fr.o.m. den 1 juli 1997.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats ett antal reservationer, bl.a. en reservation
(m, fp, kd) om avslag på regeringsförslaget.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet
föreslagit att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en
försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 4).

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med
elevmajoritet
1996/97:Ub11 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub12 av Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala styrelser med elevmajoritet i den kommunala
vuxenutbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verkligt elevinflytande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativa skolformer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevernas valmöjligheter.
1996/97:Ub14 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lokala styrelser med
elevmajoritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör
förtydligas i läroplanerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till
försöksverksamhet med lokala styrelser enligt beskriven modell.
1996/97:Ub15 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elevinflytande skall betraktas som en kvalitetsaspekt vid
utvärderingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen
utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redogörelse för hur försöksverksamheten skall göras till en
angelägenhet för så många elever som möjligt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en regel som garanterar elever fr.o.m. årskurs 7 rätt att delta som
ledamöter i lokala styrelser.
1996/97:Ub16 av Ola Ström och Siri Dannaeus (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens begäran om godkännande av
försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med elevmajoritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om ökat elevinflytande.

Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet.
1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elev- och föräldrainflytande,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i
gymnasieskolan.
1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevdemokrati.
1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevdemokrati och demokratisk fostran.
1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ökat elev- och föräldrainflytande i skolan.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsarbete för elevernas inflytande vid val av kurser inom
ämnena.

Utskottet

Inledning
Riksdagen begärde i samband med beslutet om en ny läroplan för det
obligatoriska skolväsendet (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr.
1993/94:
82) hos regeringen en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och
föräldrars inflytande i skolan. Härvid borde göras en kartläggning av
existerande samverkansformer - där föräldrar och elever har ett
institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan - och de juridiska
begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Regeringen borde
därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Genom riksdagens beslut våren 1994 om lokal demokrati (prop. 1993/94:188,
bet. KU40, rskr. 379) infördes den 1 juli 1994 bestämmelser i kommunallagen
(1991:900) som gör det möjligt att inrätta s.k. självförvaltningsorgan under
kommunal nämnd för att helt eller delvis sköta driften av en viss kommunal
anläggning eller institution. Dock skall dessa bestämmelser - enligt ett
samtidigt beslutat tillägg till 2 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100)
- inte tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt skollagen
eller andra bestämmelser ankommer på den kommunala nämnden eller någon annan.
Undantag från skollagens organisatoriska bestämmelser får enligt ett
generellt bemyndigande i 15 kap. 4 § skollagen göras för försöksverksamhet
inom det offentliga skolväsendet som anordnas enligt föreskrifter meddelade av
regeringen.
Efter förslag av regeringen godkände riksdagen våren 1996 inriktningen av en
försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och
den obligatoriska särskolan (prop. 1995/96:157, bet. UbU9, rskr. 259).
Försöksverksamheten äger rum under perioden juli 1996-juni 2001 och är
reglerad i förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i
skolan.
I nu föreliggande proposition föreslås - efter modell av föräldrastyrelserna -
en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Till grund för propositionen ligger den s.k. Skolkommitténs delbetänkande
Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och
ansvar (SOU 1996:22) samt remissyttranden över detta.

Lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen
Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna under en försöksperiod får
överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner till lokala skolstyrelser i
vilka eleverna är i majoritet. Funktionerna ligger i dag på den kommunala
nämnd som utgör styrelse för utbildningen eller på rektorn för en skola.
Försöksverksamheten skall gälla gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen. Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997 och omfatta
fyra år, vilket innebär att den avslutas samtidigt med försöksperioden för
föräldrastyrelserna i grundskolan och den obligatoriska särskolan. De lokala
styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan
som regleras i kommunallagen (1991:900).
Som inledningsvis nämnts bildar försöksverksamheten med lokala
föräldrastyrelser modell för hur de lokala styrelserna med elevmajoritet skall
utformas. Också när det gäller de nu föreslagna styrelserna kommer regeringen
att i särskild förordning reglera vilka ansvars- och beslutsfunktioner som
kommunen får överlåta till den lokala styrelsen. Vissa ytterligare
föreskrifter behövs utöver dem som finns i kommunallagen om
självförvaltningsorgan, anför regeringen. Bland annat avses de lokala
styrelserna få andra befogenheter än vad enbart kommunallagen medger. Det bör
ankomma på nämnden, dvs. styrelsen för utbildningen, att fastställa en
arbetsordning för den lokala styrelsen.
I fråga om den lokala styrelsens uppgifter anser regeringen att denna skall
kunna besluta om en del av de frågor som enligt gymnasieförordningen
(1992:394) och läroplanen (Lpf 94) ankommer på styrelsen för utbildningen
eller rektorn. Eftersom försöksverksamheten också avses omfatta komvux, kommer
även uppgifter som vilar på styrelsen för utbildningen och rektor enligt
förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning att kunna behandlas av en
lokal styrelse. Vidare skall nämnden, enligt regeringen, till en lokal
styrelse kunna överlåta sådana uppgifter för vilka det inte finns särskilt
angivet att de skall handhas av någon särskild befattningshavare. Dock får
nämnden inte avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Uppgifter
som innebär myndighetsutövning eller som på annat sätt avser individuella fall
får inte heller läggas på en lokal styrelse.
Det betonas i propositionen att rektor skall svara för ledningen av
utbildningen och lärarna för att planera och genomföra undervisningen även i
en skola med lokal styrelse. En styrelse med elevmajoritet kan därför inte få
uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion, och
den kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall
bedrivas.
När det gäller sammansättningen av den lokala styrelsen bör rektor vara
självskriven som ledamot, anför regeringen. Företrädare för personalen skall
också alltid ingå. I den lokala styrelsen skall som nämnts elevernas
representanter vara i majoritet. Även omyndiga elever skall kunna vara
ledamöter. Den kommunala nämnden bör få besluta att även andra, såsom
företrädare för det omkringliggande samhället, skall vara representerade. Det
är enligt regeringen viktigt att de personer som utses är representativa för
de grupper som de företräder och att en jämn könsfördelning eftersträvas.
I den närmare motiveringen för omyndiga elevers medverkan i lokala styrelser
framhåller regeringen att bakgrunden till försöksverksamheten är att ge
eleverna en ökad möjlighet till reellt inflytande över sin studiesituation.
Trovärdigheten i försöksverksamheten bygger på att alla inblandade parter
uppfattar den lokala styrelsens arbete som seriöst och att styrelsen får
beslutanderätt i frågor som passar för ett organ av den aktuella typen.
Eleverna får egen erfarenhet av ett inflytande som bygger på demokratiska
grunder. Det är den kommunala nämnden som, efter förslag av eleverna, väljer
de elevrepresentanter som skall sitta i den lokala styrelsen. Ändå är det
enligt regeringen viktigt att inte utan starkt vägande skäl begränsa kretsen
av elever som kan ingå i en lokal styrelse till myndiga elever.
Enligt kommunallagens bestämmelser kan nämnden återkalla ett uppdrag som har
givits till ett självförvaltningsorgan eller till en enskild ledamot om det
finns särskilda skäl för detta. Nämnden har alltså det formella ansvaret för
att den lokala styrelsen får en sådan sammansättning att den kan utföra de
tilldelade uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Enligt vad som närmare
utvecklas i propositionen står nämnden ansvarig för t.ex. ekonomiska beslut
som rör driften av en skola och för skada som eventuellt kan åsamkas genom
beslut fattade av en lokal styrelse.
Kommunens beslut om att delta i den föreslagna försöksverksamheten skall, i
likhet med vad som gäller för föräldrastyrelserna, anmälas till Skolverket.
Anmälan skall utgöra grund för den planering av utvärderingen som Skolverket
avses göra.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av
en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i enlighet med vad
regeringen förordar.
Avslag på regeringens förslag yrkas i flera motioner. Sålunda påtalas i
motion 1996/97:Ub13 (m) yrkande 1 att elevinflytandet hamnar i händerna på
lokala politikers vilja och intresse. Den form som förslaget fått ger inte
ökat inflytande för en majoritet av eleverna utan innebär endast ytterligare
en variant av formaliserat beslutsfattande. Enligt motionärerna är det direkt
olämpligt att majoriteten i de nya styrelserna för den offentliga
gymnasieskolan kan komma att bestå av elever som är minderåriga, vilket
ställer till problem ur ansvarssynpunkt. Också när det gäller rektors
ställning innehåller förslaget svagheter, hävdar motionärerna. Förslaget om
lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan avvisas därför. Likaså
avvisas förslaget om lokala styrelser i den kommunala vuxenutbildningen med
motiveringen bl.a. att även detta förslag är illa underbyggt (yrkande 2).
I motion 1996/97:Ub11 (m) anförs som grund för avslagsyrkandet att
regeringens förslag inte svarar mot ett av elever och föräldrar artikulerat
behov. Elevinflytande är betydligt angelägnare i den löpande undervisningen än
över skolans förvaltning. Motionären anser att förslaget om lokal styrelse
kommer att komplicera arbetet för berörda rektorer. I stället måste skolans
professionella ledarskap stärkas. - Riksdagen bör enligt motion 1996/97:
Ub12 (m) avslå regeringens förslag (yrkande 1) och hos regeringen begära en
utredning som syftar till att åter göra Sverige till ett högkompetensland
(yrkande 2). Skolelevernas kompetens att kraftfullt driva igenom sådana
intentioner torde vara minimal, anför motionären.
Lokala skolstyrelser med elevmajoritet är enligt motion 1996/97:Ub16 (fp)
yrkande 1 inte rätt modell för ett ökat elevinflytande. Motionärerna är
kritiska till att eleverna skall ha majoritet i styrelserna, vilket enligt dem
innebär att den professionella skolledningen fråntas vissa instrument för att
kunna uppnå målen för skolans verksamhet. De påpekar att regeringens förslag
saknar tydliga regler för den valprocess som skall garantera att elever väljs
demokratiskt. Dessutom är ansvarsfrågan otydlig. Motionärerna yrkar avslag på
förslaget.
Också i motion 1996/97:Ub14 (kd) yrkande 1 begärs avslag på regeringens
förslag till lokala styrelser med elevmajoritet. Motionärerna anser att
förslaget närmare bör analyseras vad gäller rollfördelning, vilka uppgifter
styrelsen skall ha och hur man löser ansvarsfrågan för huvudmannen. Att
inrätta en styrelse med otydligt mandat och ansvar och låta omyndiga personer
utgöra majoriteten i denna styrelse skapar en bristande respekt för de
demokratiska institutionerna, anför motionärerna. De anser därför att
regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till försöksverksamhet med
lokala styrelser (yrkande 3). Arbetet med den fortsatta beredningen av ärendet
bör ske efter en modell där den lokala styrelsen består av representanter för
elever, skolpersonal, föräldrar och arbetslivet. Eleverna bör inte ha egen
majoritet. Målsättningen bör vara att man skall uppnå konsensusbeslut. Rektor
bör vara självskriven ledamot.
I motion 1996/97:Ub233 (c) - som väcktes under den allmänna motionstiden
hösten 1996 och således innan den nu aktuella propositionen lades fram -
begärs ett riksdagsuttalande om en försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet i gymnasieskolan (yrkande 11). Motionärerna skisserar en
försöksverksamhet som i stort överensstämmer med det föreliggande
regeringsförslaget. Det betonas särskilt att styrelserna inte får äventyra
lärarens roll och uppgifter. Inte heller bör styrelserna kunna besluta i
personalfrågor.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen med den inriktning som
regeringen förordar. Samtliga här behandlade motionsyrkanden avstyrks därmed;
vad gäller motion 1996/97:Ub233 är yrkande 11 tillgodosett genom
regeringsförslaget.
Enligt utskottets mening är det självfallet väsentligt att eleverna
generellt får ett sådant ökat inflytande att de kan påverka sin egen
vardagssituation. Detta står inte i motsättning till att elever får ett
formellt inflytande, vilket kan ses som ett led i deras demokratiska fostran;
i skolans uppgifter ingår att fostra ansvarskännande och demokratiska
samhällsmedborgare. I likhet med regeringen anser utskottet att ett
elevinflytande i lokala styrelser för skolan markerar att eleverna är
kompetenta att ta ett större ansvar. Det kan i sin tur leda till att också
elevinflytandet i klassrummet ökar. Om elever och personal upplever att den
demokratiska processen i skolan fungerar och att elevernas åsikter och
synpunkter bemöts med allvar och respekt, måste rimligen den attityden också
ha betydelse för det mer informella inflytandet. Utskottet vill särskilt lyfta
fram att elevinflytandet inte enbart är en rättvise- och demokratifråga utan
också en fråga om utbildningskvalitet. Med ökat inflytande över
undervisningssituationen ökar motivationen hos den enskilde eleven att lära.
Samtidigt ser utskottet det som viktigt att understryka att en elevstyrelse
aldrig får ta över det professionella ansvaret för hur undervisningen skall
bedrivas.
Utskottet delar regeringens bedömning att det faktum att vissa
gymnasieungdomar är omyndiga inte utgör något hinder för ledamotskap i lokal
styrelse, förutsatt att uppgifterna som överlämnas till styrelsen är lämpligt
utvalda. Det är angeläget, anser utskottet, att eleverna får avsätta tid för
sina uppdrag, och att de får introduktion, stöd och den hjälp de anser sig
behöva för att klara både skolarbete och styrelsearbete.
I motion 1996/97:Ub15 (v) yrkande 3 görs inga invändningar mot regeringens
förslag om lokala styrelser med elevmajoritet. Men motionärerna vill att det i
kommunens anmälan till Skolverket om deltagande i försöksverksamheten också
bör ingå en redogörelse för elevengagemanget i försöksverksamheten, nämligen
hur verksamheten skall göras till en angelägenhet för så många elever som
möjligt.
U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att det är
angeläget att försöksverksamheten med lokala styrelser får ett brett
engagemang bland eleverna och att de elever som utses till styrelsen allsidigt
representerar skolans elever. Till kommunens anmälan till Skolverket om
deltagande skall enligt regeringens förslag fogas en beskrivning av skolan,
motiven för försöksverksamheten, hur den skall utformas, vem som är ordförande
i elevstyrelsen, hur ledamöterna utses samt hur man tänker utvärdera försöket.
Utskottet är inte berett att ytterligare reglera förfarandet. Motionsyrkandet
avstyrks.

Andra former för utökat elevinflytande i gymnasieskolan
I propositionen redovisas olika studier av elevinflytandet som genomförts
under senare år, huvudsakligen av Skolverket. Regeringen konstaterar att de
alla i stort sett visar samma bild. Eleverna har inte något egentligt
inflytande på undervisningen. De kan inte påverka undervisningens uppläggning
och innehåll i någon högre grad. De är inte med och väljer läromedel och de
kan inte påverka prov och hemuppgifter. Skolverkets utvärderingar pekar
entydigt på att eleverna vill ha inflytande över sin dagliga arbetssituation.
Den föreslagna försöksverksamheten med de lokala styrelserna med elevmajoritet
är enligt regeringen ett sätt att stärka elevernas ställning. Men det är också
viktigt, framhåller regeringen, att se över bestämmelserna om elevinflytande i
skolans styrdokument i den ordinarie verksamheten, för alla skolformerna, så
att ansvaret stärks. Ansvaret för utvecklingen av lokala samverkansformer
ligger nu i första hand på rektor. Uppgiften som sådan finns dock inte
särskilt specificerad i läroplanerna under rektors ansvar.
Enligt regeringens bedömning bör rektor ges ett särskilt ansvar för att
utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande.
I motion 1996/97:Ub13 (m) yrkande 3 anmärks att elevinflytande bäst kommer
till sin rätt i det vardagliga arbetet i skolan och inte i styrelserummen.
Motionärerna ser arbetet med verkligt elevinflytande som en process. Det
handlar då om att stegvis lägga ut uppgifter och ansvarsområden som rör
elevens studier och skolans vardag på eleverna. Ansvaret för denna process
vilar på rektor.
Rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör enligt motion
1996/97:Ub14 (kd) yrkande 2 förtydligas i läroplanerna. På rektor vilar det
övergripande ansvaret för att utvecklingen av skolans arbetsformer i sin
helhet gynnar ett aktivt elevinflytande, anför motionärerna.
I motion 1996/97:Ub246 (v) yrkande 2 från den allmänna motionstiden betonas
att skolan måste lägga grunden till ett demokratiskt samhälle, vilket
förutsätter att eleverna får ett faktiskt inflytande över hur undervisningen
bedrivs.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena med hänvisning främst till att
regeringen i propositionen aviserat att läroplanerna (Lpo och Lpf) kommer att
kompletteras med föreskrifter som ålägger rektor ett särskilt ansvar för att
utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande.
Utskottet tar därvid fasta på vad Skolkommittén anfört i det betänkande som
ligger till grund för regeringsförslaget (SOU 1996:22 s. 208 f.). Kommittén
menar med ett verkligt elevinflytande i första hand att eleverna har
inflytande över det egna lärandet. Men också inflytandet i form av medverkan i
klassråd, skolkonferenser, matråd, mobbningsgrupper, arbetsmiljökommittéer och
liknande organ och grupper har betydelse. Det är skolans ansvar att utforma
arbetsformer på ett sådant sätt att det ges utrymme för en verklig
elevmedverkan.
Möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen tas upp i motion
1996/97:Ub16 (fp) yrkande 2. Motionärerna - som yrkat avslag på regeringens
förslag om lokala styrelser med elevmajoritet - anser att den obligatoriska
skolkonferensen är ett bra sätt att ge eleverna inflytande. Enligt motionen
kan redan i dag den kommunala nämnden genom villkorad delegering låta
skolkonferensen med elevrepresentanter besluta i frågor som rör skolan.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och vill
anföra följande.
Enligt bestämmelser i 4 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall det vid
varje gymnasieskola finnas ett samverkansorgan mellan rektor, personal och
elever i form av en skolkonferens. I propositionen konstaterar regeringen att
skolkonferensen åtminstone på en del skolor fyller en viktig funktion som
forum för att ta upp viktiga frågor. Men om kommunen vill utveckla
elevinflytandet och inrättar en lokal styrelse vid en gymnasieskola bör det
inte vara obligatoriskt att också ha en skolkonferens.
Skolkommittén (SOU 1996:22 s. 208) har föreslagit att bestämmelserna om
samverkansformer och samverkansorgan i skolformsförordningarna skall ändras.
Kommittén anser att det av skrivningarna klart skall framgå, att man lokalt
måste ta ställning till i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för
eleverna att tillsammans med lärarna behandla frågor som rör undervisningens
utformning och andra frågor, som kan vara av gemensamt intresse för eleverna.
Med anledning av kommitténs förslag anmäler regeringen i propositionen sin
avsikt att se över nämnda bestämmelser.
I motion 1996/97:Ub15 (v) ser motionärerna fram mot ett arbetssätt i skolan
som ger eleverna makt över sitt eget lärande. De hävdar att många av de
traditionella arbetsformerna hindrar ett aktivt elevinflytande. Motionärerna
vill ha ett tillkännagivande till regeringen om att elevinflytande skall
betraktas som en kvalitetsaspekt vid utvärderingar (yrkande 1). Vidare
föreslår de att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen
utbildning (yrkande 2).
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Beträffande det förstnämnda
yrkandet föreligger enligt utskottet inga mot varandra stridande åsikter.
Också regeringen har i propositionen uttryckt en motsvarande uppfattning om
elevinflytande och utvärderingar. I fråga om lagstadgad rätt för elever att
utvärdera sin egen undervisning har utskottet inhämtat att Barnombudsmannen
(BO) i sitt remissvar på Skolkommitténs betänkande varit inne på liknande
tankegångar. BO anförde bl.a. att en regelbunden utvärdering genom eleverna
skulle utveckla kvaliteten på undervisningen. Utskottet är dock inte berett
att i nuläget förorda lagstiftning.

Elevers möjligheter att välja skola m.m.
Frågan om elevinflytande i ett vidare perspektiv behandlas i tre motioner.
I motion 1996/97:Ub13 (m) yrkandena 4 och 5 anförs att elevinflytande också
tar sig formen av att eleverna väljer skola och program i gymnasieskolan.
Motionärerna beklagar att förutsättningarna för utvecklingen av fristående
skolor har underminerats. Därmed har även elevernas valmöjligheter reducerats.
De alternativa skolformerna måste ges långsiktiga och stabila regler,
understryker motionärerna. De påpekar att större utrymme kan ges för elevernas
val när det gäller programstruktur och ämnen om deras förslag att minska
antalet kärnämnen genomförs.
Liknande synpunkter om fristående skolor förs fram i motion 1996/97:Ub16
(fp) yrkande 3. Där anmärks att en viktig möjlighet till inflytande ligger i
rätten att välja mellan olika skolor. För att ytterligare öka mångfalden av
skolor krävs enligt motionärerna att de fristående skolorna ges rimliga och
långsiktiga villkor. Dessutom måste gymnasieskolan enligt deras mening göras
mer flexibel och ge eleverna större frihet och inflytande i uppläggningen av
studierna. Eleverna bör få större möjlighet att välja vilka kurser de vill
läsa.
Också i motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 1 betonas att elevernas inflytande
vid val av kurser inom ämnena i gymnasieskolan bör utvecklas.
U t s k o t t e t vill hänvisa till att regeringen inom kort kommer att
tillsätta en expertkommitté med uppgift att följa tillämpningen av den nya
lagstiftningen om offentligt bidrag till fristående skolor (prop. 1995/96:200,
bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). Det förutskickades i propositionen om fristående
skolor att expertkommittén under två år skall följa hur bidragsgivningen
fungerar och vilka effekter den får för såväl fristående skolor som för
kommuner.
När det gäller val inom gymnasieskolan av kurser m.m. vill utskottet fästa
uppmärksamheten på att regeringen i den nyligen till riksdagen överlämnade
nationella utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112) tagit upp frågor kring en
utveckling av gymnasieskolan. Regeringen meddelar (s. 74) att man avser att
ytterligare utreda hur en modernisering av utbudet av gymnasieskolans program,
deras omfattning uttryckt i gymnasiepoäng samt studievägsstrukturen inom
programmen bör se ut.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Elev- och föräldrainflytande i grundskolan
I motion 1996/97:Ub15 (v) yrkande 4 begärs ett riksdagsuttalande om att en
regel bör införas i grundskoleförordningen som garanterar elever fr.o.m.
årskurs 7 rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser med
föräldramajoritet i grundskolan.
U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet i huvudsak är tillgodosett med
vad som anförs i propositionen. Där hänvisar regeringen till att man i
förslaget om föräldrastyrelser (prop. 1995/96:157) utlovade att återkomma till
frågan om det är möjligt för en omyndig elev att vara fullvärdig ledamot i en
lokal styrelse i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Regeringen anför
nu att man inte ser något hinder för omyndiga elever att vara ledamöter i en
lokal styrelse med föräldramajoritet. Från vilken ålder detta kan ske bör
enligt regeringen inte regleras. Det är självfallet så att det oftast blir
aktuellt när eleverna går i de högre årskurserna. - Motionsyrkandet bör avslås
av riksdagen.
Frågor om elev- och föräldrainflytande i grundskolan behandlas i ett antal
motioner från allmänna motionstiden. Sålunda anförs i motion 1996/97:
Ub233 (c) yrkande 3 att försöksverksamheten med föräldramajoritet i
skolstyrelser bör leda till att kommunen skall ha en lagstadgad skyldighet att
delegera vissa beslut, t.ex. om skolans budget, principer för verksamheten,
läromedel, ordningsregler, skolans fysiska miljö, åtgärder mot mobbning,
fördelning av timmar för ämnen m.m. till skolstyrelserna.
Varje skola bör enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 5 kunna inrätta ett
slags skolråd, vari ingår elever och föräldrar, rektor och lärare samt vid
behov även externa krafter. Motionärerna vill ha en lagstiftning som innebär
att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att överta vissa klart
begränsade beslutsbefogenheter i fråga om t.ex. övergripande budgetfrågor,
klass-storlekar, årskursindelning eller arbetsplaner.
Det är enligt yrkande 17 i motion 1996/97:Ub245 (v) - som rör grundskolan -
viktigt att elever har möjlighet att påverka det egna arbetet, dvs.
undervisningen. Motionärerna framhåller att demokrati är något man lär sig.
Den extra tid det tar att låta barn/elever få vara med och påverka är en del
av själva inlärningen.
U t s k o t t e t anser att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser
av försöksverksamheten med föräldrastyrelser. Enligt uppgift från Skolverket
har hittills (den 21 april) inkommit anmälningar från kommuner om tillsättande
av lokala styrelser med föräldramajoritet vid 28 skolor. Försöksverksamheten
lämnades i riksdagsbeslutet avsiktligt oreglerad i vissa avseenden för att ge
utrymme under försöksperioden för lokala lösningar och erfarenheter som kan
tas till vara inför en permanentning och därmed åtföljande lagstiftning om
föräldrainflytandet i skolan.
I skollagens 4 kap. 2 § finns en övergripande bestämmelse om elevinflytande
i grundskolan över hur utbildningen utformas. Den kompletteras med
bestämmelsen i 3 kap. 6 § grundskoleförordningen (1994:1194) att i varje klass
eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med
läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Också när
det gäller elevinflytandet i grundskolan avser regeringen att i läroplanen
ålägga rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer
gynnar ett aktivt elevinflytande. Dessutom skall bestämmelserna om
samverkansformer ses över.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Utvärderingen av försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet bör
enligt motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 5 inriktas på om spridningen bland
föräldrarna som deltar i styrelserna motsvarar spridningen bland eleverna vad
gäller socioekonomiska förhållanden. Det bör vidare under försöksperioden vara
möjligt att i skolstyrelserna välja in företrädare för lokala myndigheter och
organisationer samt lokalt näringsliv.
U t s k o t t e t förutsätter att en viktig del av den utvärdering av
försöksverksamheten som Skolverket skall göra blir att ta reda på i vad mån
föräldrarepresentationen i styrelserna speglar förekommande socioekonomiska
förhållanden. När det gäller företrädare i skolstyrelserna för lokala
intressen vill utskottet hänvisa till att enligt 4 § förordningen (1996:605)
om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan får den kommunala nämnden
besluta att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de
anställda vid skolan skall ingå som ledamöter. Utskottet anser att
motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub11, 1996/97:Ub12,
1996/97:Ub13 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub14 yrkandena 1 och 3,
1996/97:Ub16 yrkande 1 och 1996/97:Ub233 yrkande 11 godkänner den
huvudsakliga inriktningen av försöksverksamheten i enlighet med vad
regeringen förordat,
res. 1 (m, fp, kd) - delvis
2. beträffande elevengagemanget i försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkande 3,
res. 2 (v) - delvis
3. beträffande utökat elevinflytande i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub13 yrkande 3, 1996/97:Ub14 yrkande 2
och 1996/97:Ub246 yrkande 2,
res. 3 (m)
4. beträffande elevinflytande i skolkonferensen
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub16 yrkande 2,
5. beträffande elevers rätt att utvärdera sin utbildning m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (v) - delvis
6. beträffande elevers möjligheter att välja skola m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub13 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub16
yrkande 3 och 1996/97:Ub251 yrkande 1,
res. 1 (m, fp, kd) - delvis
7. beträffande elevers rätt att delta som ledamöter i lokala
styrelser med föräldramajoritet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkande 4,
res. 2 (v) - delvis
8. beträffande elev- och föräldrainflytande i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 3, 1996/97:Ub245 yrkande
17 och 1996/97:Ub250 yrkande 5,
res. 4 (c)
9. beträffande utvärdering av försöksverksamheten med styrelser med
föräldramajoritet m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub230 yrkande 5.

Stockholm den 29 april 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf
Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Ola
Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. Lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen, m.m. (mom. 1 och 6)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Vi anser att regeringens förslag om lokala styrelser i gymnasieskolan och
komvux bör avslås av riksdagen i enlighet med vad vi anfört i våra motioner.
Den form som förslaget fått ger inte ökat inflytande för flertalet elever utan
är endast ytterligare en variant av formaliserat beslutsfattande. Vi är
kritiska till att eleverna skall ha majoritet i styrelserna, vilket innebär
att den professionella skolledningen fråntas vissa instrument för att kunna
uppnå målen för skolans verksamhet. Det är vidare oklart hur man löser
ansvarsfrågan för huvudmannen. En fortsatt beredning av ärendet bör utgå från
förutsättningen att eleverna inte skall ha egen majoritet.
Enligt vår mening ingår i ett elevinflytande att eleven har rätt att välja
mellan olika skolor. För att ytterligare öka mångfalden av skolor krävs att de
fristående skolorna ges långsiktiga och stabila villkor. Eleverna måste också
få större inflytande på uppläggningen av studierna i gymnasieskolan, t.ex. vid
val av kurser inom ämnena. Detta bör riksdagen med bifall till yrkanden i
motionerna 1996/97:Ub13, 1996/97:Ub16 och 1996/97:Ub251 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 6 bort
hemställa
1. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub11, 1996/97:Ub12 yrkande 1,
1996/97:Ub13 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub14 yrkandena 1 och 3 och
1996/97:Ub16 yrkande 1 samt med avslag på regeringens förslag och
motionerna 1996/97:Ub12 yrkande 2 och 1996/97:Ub233 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande elevers möjligheter att välja skola m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub13 yrkandena 4 och 5,
1996/97:Ub16 yrkande 3 och 1996/97:Ub251 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Elevengagemanget i försöksverksamheten, m.m. (mom. 2, 5 och 7)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Det är enligt min mening viktigt att skolorna redovisar hur man avser att
arbeta för att försöksverksamheten med elevstyrelser skall bli en angelägenhet
för så många elever som möjligt. Jag anser att en sådan redovisning bör ingå i
kommunens anmälan till Skolverket om deltagande i försöksverksamheten. Det nu
berörda motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen.
Elever bör ha en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen utbildning i
enlighet med förslaget i motion 1996/97:Ub15. Därigenom får eleverna möjlighet
att påverka utbildningen och även bidra till att utveckla utbildningens
kvalitet.
Jag vill att det i grundskoleförordningen skrivs in en rätt för elever att
fr.o.m. årskurs 7 delta som ledamöter i lokala föräldrastyrelser för
grundskolan. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet härom som sin
mening ge regeringen detta till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 5 och 7
bort hemställa
2. beträffande elevengagemanget i försöksverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande elevers rätt att utvärdera sin utbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 2 och med anledning
av motion 1996/97:Ub15 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
7. beträffande elevers rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser
med föräldramajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Utökat elevinflytande i övrigt (mom. 3)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Verkligt elevinflytande kommer enligt vår mening bäst till sin rätt i det
vardagliga arbetet i skolan och inte i styrelserummen. Det handlar om att
stegvis lägga ut uppgifter till elever eller grupper av elever som rör
arbetsmiljö, lokalvård, återställande efter skadegörelse, deltagande i
planering och genomförande av undervisningen, mathållning, inköp, inredning
och mycket annat. Ansvaret för denna process åvilar rektor. Riksdagen bör
bifalla motion 1996/97:Ub13 yrkande 3.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort
hemställa
3. beträffande utökat elevinflytande i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub13 yrkande 3 samt med anledning
av motionerna 1996/97:Ub14 yrkande 2 och 1996/97:
Ub246 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

4. Elev- och föräldrainflytande i grundskolan (mom. 8)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag anser att försöksverksamheten med föräldrastyrelser bör leda fram till en
permanentning av verksamheten. Kommunen bör i lag åläggas skyldighet att till
skolstyrelserna delegera vissa beslut som rör budgetfrågor, frågor om
principer för verksamheten och om läromedel, ordningsregler, skolans fysiska
miljö, åtgärder mot mobbning m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub233 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 bort
hemställa
8. beträffande elev- och föräldrainflytande i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 3, med anledning av
motion 1996/97:Ub250 yrkande 5 och med avslag på motion 1996/97:Ub245
yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilt yttrande

Elevers möjligheter att välja skola m.m. (mom. 6)
Andreas Carlgren (c) anför:
När utskottet hösten 1996 behandlade regeringens förslag i proposition
1995/96:200 om nya regler för bidrag till fristående skolor reserverade jag
mig. Jag står fast vid mina ställningstaganden i reservationerna till
utskottets betänkande 1996/97:UbU4, även om jag nu avstår från att reservera
mig.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................3
Inledning...........................................3
Lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen
4
Andra former för utökat elevinflytande i gymnasieskolan7
Elevers möjligheter att välja skola m.m.............9
Elev- och föräldrainflytande i grundskolan.........10
Hemställan.........................................12
Reservationer........................................13
1. Lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen, m.m. (mom. 1 och 6)
13
2. Elevengagemanget i försöksverksamheten, m.m. (mom. 2, 5 och 7)14
3. Utökat elevinflytande i övrigt (mom. 3).........14
4. Elev- och föräldrainflytande i grundskolan (mom. 8)15
Särskilt yttrande....................................15
Elevers möjligheter att välja skola m.m. (mom. 6)..15