Lokala styrelser med elevmajoritet

Proposition 1996/97:109

Regeringens proposition
1996/97:109

Lokala styrelser med elevmajoritet

Prop.

1996/97:109

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 februari 1997

Göran Persson

Ylva Johansson

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås att kommunerna under en fyraårig försöks-
period får överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner till en lokal sty-
relse med elevmajoritet. Funktionerna ligger i dag på styrelsen för utbild-
ningen eller rektorn för en skola. De lokala styrelserna skall i formellt
hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommu-
nallagen (1991:900). Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen. Försöksperioden skall börja den
1 juli 1997.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 109

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:109

1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3

2   Ärendet och dess beredning...............................................................3

3   Elevinflytandet - hur ser det ut?.........................................................4

4   Försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet.............6

5   Kostnader och ikraftträdande...........................................................12

6   Elevinflytande i läroplanerna och andra förordningar....................12

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1996:22) Inflytande
på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar..........14

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet

(SOU 1996:22) Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande,
delaktighet och ansvar..............................................................................16

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 27 februari 1997................................................................................22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den huvudsakliga inrikt-
ningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet
inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i
enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4).

Prop. 1996/97:109

2 Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av propositionen om
ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, spe-
cialskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82) att ge regeringen till känna vad Utbild-
ningsutskottet anförde om elevers och föräldrars ansvar och inflytande i
skolan. Utskottet ville att frågan om att stärka elevers och föräldrars in-
flytande i skolan skulle få en ordentlig belysning. De existerande sam-
verkansformer där elever och föräldrar har ett institutionaliserat infly-
tande i skolan och de juridiska begränsningarna för dessa som finns i da-
gens lagstiftning skulle kartläggas. Därefter skulle regeringen återkomma
till riksdagen med förslag i frågan.

Regeringen har i propositionen Lokala styrelser med föräldramajoritet
inom skolan (prop. 1995/96:157) lagt förslag om föräldrainflytande i
skolan. I propositionen föreslås att kommunerna under en femårig för-
söksperiod skall få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner som lig-
ger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en grundskola eller
särskola till en lokal styrelse med föräldramajoritet. Riksdagen har god-
känt regeringens förslag (bet.l995/96:UbU9, rskr. 1995/96:259). Be-
stämmelserna om lokala styrelser med föräldramajoritet finns i förord-
ningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan.

Till grund för regeringens förslag låg dels delbetänkandet (SOU
1995:103) Föräldrar i självförvaltande skolor från Skolkommittén, dels
rapporten "Där man inte har något inflytande finns inget personligt
ansvar" (Ds 1995:5) från en särskild utredare.

Skolkommittén har i delbetänkandet Inflytande på riktigt - Om elevers
rätt till inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) belyst och
kartlagt samt redovisat sina ställningstaganden vad gäller elevinflytande i
skolan. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.

Ungdomspolitiska kommittén har i rapporten Vad tycker du? också be-
handlat elevers inflytande i skolan. Elevernas inflytande och delaktighet i
skolan måste öka, anser kommittén, såväl när det gäller undervisningen
som skolans förvaltning. Eleverna måste också kunna välja skola och
skoltyp. Kommittén kommer att lägga fram sitt betänkande under våren
1997.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att
utreda frågor som rör rekryteringen till industriprogrammet. Med slut-
rapporten Ökad rekrytering till gymnasieskolans industriprogram (Ds

1996:53) har arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag. I syfte att stimulera
kontakterna mellan skolan och arbetslivet föreslår arbetsgruppen en för-
söksverksamhet med lokala styrelser där arbetslivsföreträdare är i majo-
ritet.

För att hämta in synpunkter på arbetsgruppens rapport anordnades den
17 december 1996 ett remissmöte. En sammanställning av synpunkterna
samt förteckning över deltagarna finns i Utbildningsdepartementet.

En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att följa utvecklingen i
gymnasieskolan. Enligt direktiven skall kommittén bl.a. följa hur elever-
nas inflytande på skolans verksamhet, framför allt på planeringen av
undervisningen, tillgodoses. I kommitténs andra delbetänkande, Den nya
gymnasieskolan - steg för steg (SOU 1997:1), behandlar kommittén bl.a.
elevernas valmöjligheter i skolan samt inflytande på studierna och studie-
takten. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Prop. 1996/97:109

3 Elevinflytandet - hur ser det ut?

Många olika studier av elevinflytandet har genomförts sedan 1960-talet.
Alla visar i stort sett samma bild. Eleverna har inte något egentligt infly-
tande på undervisningen. De kan inte påverka undervisningens upplägg-
ning och innehåll i någon högre grad, de är inte med och väljer läromedel
och de kan inte påverka prov och hemuppgifter.

Skolverkets utvärderingar pekar entydigt på att eleverna vill ha infly-
tande över sin dagliga arbetssituation, på ämnets innehåll och undervis-
ningens uppläggning.

En undersökning av Skolverket av elever i årskurs 9 (rapport nr 127)
visar att pojkar upplever en större grad av medinflytande än vad flickor
gör. Flickor uttalar en klart större villighet att ställa upp och ta ansvar än
pojkar.

Eleverna i grundskolan tycker generellt att de kan vara med och på-
verka undervisningen och planeringen i de praktiskt-estetiska ämnena -
och särskilt slöjdämnet - betydligt mer än i övriga ämnen. Två tredjedelar
av eleverna uppger att de i slöjden får lära sig att ta ar.svar, lösa konkreta
problem och arbeta utan att bli jämförda. De får ofta vara med och pla-
nera ett arbetsområde i taget.

Skolverket har undersökt hur kommunerna har hanterat bestämmel-
serna i grundskoleförordningen vad gäller bl.a. elevens val och om kom-
munen haft svårigheter när det gäller att tillgodose valet. Undersökningen
visar att endast ett fåtal kommuner förutsättningslöst frågar eleverna vil-
ken inriktning de vill ha. Det vanligaste sättet är att erbjuda ett
"smörgåsbord" utifrån vilket eleverna gör sina val. Detta utbud tycks ofta
utgå från lärarnas kompetens och intresse. Även lärarnas behov av fyll-
nadstimmar är en faktor som sägs påverka utbudet.

Skolverkets undersökningar visar att det finns ett samband mellan ele-
vernas uppfattning om skolans kvalitet och deras inställning till infly-
tande. Ju sämre betyg eleverna ger läraren och innehållet i ämnena, desto
mindre tycker de att de kan påverka undervisningen.

Elever som byter från en kommunal skola till en fristående skola upp- Prop. 1996/97:109
ger ofta som motiv att den nya skolan är liten och lugn och att där finns
engagerade lärare. De nämner också att eleverna får ta ett eget ansvar och
att de har möjligheter till inflytande.

Från en undersökning av Skolverket om studieavbrott i gymnasiesko-
lan (rapport nr 85) vet vi att eleverna ansett att de haft för litet eller inget
inflytande över det egna lärandet. De har inte kunnat bestämma takten i
lärandet utifrån sina tidigare kunskaper. Undervisningen har haft för liten
koppling till deras egen verklighet, förutsättningar och behov.

Eleverna i den nya gymnasieskolan ser mer positivt på sitt eget infly-
tande över bl.a. arbetssätt och innehåll jämfört med elever i den gamla
gymnasieskolan. Vissa program tycks också i högre grad än andra stärka
elevernas delaktighet och ansvarstagande för studierna. Det gäller t.ex.
för elever som går på ett individuellt program. Det förefaller dessutom
vara så att det är vid gymnasieskolans teoretiska utbildningar som elever-
nas inflytande är minst utvecklat.

Kommittén för gymnasieskolans utveckling har funnit att kommunerna
i relativt stor utsträckning försöker tillgodose elevernas önskemål när det
gäller att välja program, gren, kurser och ämnen. Däremot är det få elever
som anser sig ha haft möjlighet att påverka innehållet i de valda pro-
grammen, grenarna etc. Med hänsyn till den betydelse för studiefram-
gången det har om eleverna får gå en utbildning de är intresserade av,
understryker kommittén vikten av att kommunerna anstränger sig för att
tillgodose elevernas val. Kommittén framhåller också att eleverna tar ett
större ansvar för sina studier - vilket positivt påverkar deras resultat - om
de får möjlighet att ha inflytande över sina studier.

Av rapporten "Där man inte har något inflytande finns inget personligt
ansvar" (Ds 1995:5), som innehåller en kartläggning av elev- och för-
äldrainflytandet i skolan, framgår att det formella elevinflytandet med
bl.a. klassråd, elevråd och skolkonferenser är etablerat inom de flesta
skolor och fungerar relativt bra. Men också de formella samrådsformema
behöver utvecklas, anser utredaren, framför allt i de högre årskurserna i
grundskolan och i gymnasieskolan. Det finns för få institutionaliserade
möten i skolan där de olika parterna kan komma till tals och bl.a. disku-
tera uppkomna proolem.

Skolverket genomförde under våren 1995 en utvärdering av den gym-
nasiala vuxenutbildningen (rapport nr 91). Av rapporten framgår bl.a. att
det - om man ser de studerandes valfrihet och inflytande i ett samman-
hang - kan finnas en risk för att valfriheten stannar vid val av kurser. Det
är mera ovanligt att vuxenstuderande har stort inflytande över arbetssätt,
redovisningsformer och stoffurval. Enligt lärarna är den korta kurstiden
ett hinder för studerandeinflytandet.

Skolverket har utvärderat den grundläggande vuxenutbildningen under
1996. Ett centralt mål är att verksamheten skall utgå från individernas
behov och egna önskemål gällande utbildningen. Utvärderingen visar att
det finns en mycket stor variation i förmågan att möta dessa krav. Syste-
matiska inventeringar av utbildningsbehov och efterfrågan är relativt
ovanliga. Deltagarna är ändå generellt sett nöjda med sina möjligheter att
påverka utbildningen och ha inflytande över undervisningen. De betonar

1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 109

framför allt ett icke-formaliserat inflytande genom direktkontakter med Prop. 1996/97:109
skolledning och personal.

4 Försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet

Regeringens förslag: Under en försöksperiod bör styrelsen för utbild-
ningen få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i dag lig-
ger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en lokal
styrelse. Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen (komvux). De lokala styrelserna skall i
formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras
i kommunallagen. I den lokala styrelsen skall elevernas representanter
vara i majoritet. Även omyndiga elever skall kunna ingå.
Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997 och omfatta fyra år. Om
det inrättas en lokal styrelse vid en gymnasieskola skall det inte vara
obligatoriskt att också ha en skolkonferens.

Skolkommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommitténs förslag omfattade endast gymnasieskolan.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.
Många av dem anser dock att det är viktigt att klargöra relationen och
ansvarsfördelningen mellan elevstyrelsen och de professionella i skolan.
Svenska Kommunförbundet påpekar i sitt yttrande att kommunerna i dag
har olika system för samverkan, såväl formaliserade överläggningar som
mer informella samverkansformer. Alla dessa samverkanssystem måste
korrespondera, anser Kommunförbundet, även om man överlåter en del
beslut till en lokal styrelse, så att man inte riskerar att inskränka de olika
personalgruppernas rätt till samråd och inflytande. Barnombudsmannen
understryker att lokala styrelser med elevmajoritet endast skall ses som
en del i arbetet med att förbättra elevinflytandet i skolan.

Skälen för regeringens förslag:

Behovet av ökat elevinflytande

De frivilliga skolformerna står inför stora krav på förnyelse. Öppenheten
och förändringsbenägenheten måste öka, flexibiliteten och samarbetet
likaså. Ett av de viktigaste förändringskraven är att elevinflytandet ökar.
Med ökat inflytande ökar jämlikheten.

Rätten att kunna påverka är grundläggande. Detta kommer till uttryck i
bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 12 ger barn och
unga rätt att föra fram sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid bar-
nets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och
mognad. I skollagen (1985:1100) föreskrivs också att eleverna skall ha
inflytande över hur deras utbildning utformas.

Eleverna skall ha inflytande därför att det ingår i skolans uppgifter att
fostra demokratiska medborgare. För att kunna utveckla tolerans och för-
ståelse för andra måste eleverna involveras i samarbetet med andra. Ele-
verna måste få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som byg-
ger på demokratiska grunder. Med ett större inflytande ökar också an-
svarstagandet.

Vuxenstuderande är ofta vana att ta ansvar i privatlivet och i arbetet.
En viktig uppgift för komvux är att öka de studerandes vilja och förmåga
att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt
liv så att de aktivt kan bidra till det demokratiska samhällets utveckling.

Elevinflytande är dock inte enbart en rättvise- och demokratifråga utan
också en fråga om utbildningskvalitet. Först med ett stort inflytande över
det egna lärandet kan eleven omvandla lärarens undervisning till kunska-
per som fungerar som egna verktyg för ett fortsatt lärande. Med ökat in-
flytande ökar motivationen.

Ett ökat inflytande är också en förutsättning för att skolan skall lyckas
utbilda för livslångt lärande. Elever måste tycka att det är roligt och vik-
tigt att gå i skolan, så att de även efter skoltiden har lust och förmåga att
förbättra sin utbildningsnivå och öka sin kompetens.

Det formella elevinflytandet behöver också utvecklas. Ett formellt in-
flytande som markerar att eleverna är kompetenta att ta ett större ansvar
är en viktig markering. Det är en hållning som får återverkningar på un-
dervisningen.

Den försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet,
som riksdagen nyligen fattat beslut om, begränsades till grundskolan och
den obligatoriska särskolan. Enligt vår mening är det inte rimligt att ge
samma utrymme för föräldrainflytande när det gäller gymnasieskolan. Vi
menar att eleverna i gymnasieskolan är så vuxna, att de är kompetenta att
ta ett ansvar för sin utbildning och för sin skola och att deras kompetens
bör utnyttjas som en resurs för skolledningen. Många av eleverna blir
dessutom myndiga under sin gymnasietid.

Regeringen föreslår att det som försöksverksamhet i gymnasieskolan
och komvux skall vara möjligt att inrätta en lokal styrelse. Dessa styrelser
kan vara ett sätt att stärka elevernas inflytande. Långt viktigare är dock
att öka elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbets-
former.

Såväl kommuner som landsting skall kunna delta i försöksverksamhe-
ten. Liksom för föräldrastyrelserna vill vi understryka att förutsättningen
för att verksamheten skall fungera är att det finns ett genuint intresse hos
en stor grupp elever att ta på sig ett större ansvar för sin skola. Det är
också viktigt att det finns ett positivt gensvar hos huvudmannen, skolle-
darna, lärarna och den övriga skolpersonalen. Elevorganisationen i
Sverige framhåller att det formella inflytandet i en lokal styrelse gör det
lättare för eleverna att kräva inflytande även i klassrummet och i övrigt
på skolan. SEEA - Sveriges Elevråds samarbetsorganisation - framför i
sitt remissvar att de är beredda att ta aktiv del i stödjandet av försöks-
verksamheten och åtar sig gärna rollen som informationsspridare till ele-
verna. Regeringen gör den bedömningen att man sannolikt måste arbeta
mer aktivt för att få till stånd styrelser med elevmajoritet jämfört med

Prop. 1996/97:109

föräldrastyrelserna och att stöd från elevorganisationerna kommer att be- Prop. 1996/97:109
hövas.

Skolkonferens skall finnas vid varje gymnasieskola enligt bestämmel-
ser i gymnasieförordningen (1992:394). Några remissinstanser bl.a.
Stockholms stad och Borlänge och Uppsala kommuner förespråkar att
ytterligare ansträngningar bör göras för att utveckla skolkonferensen
innan nya samverkansformer prövas. Regeringen är medveten om att
skolkonferensen åtminstone på en del skolor fyller en viktig funktion som
forum för att ta upp viktiga frågor. Vi tycker dock att det är viktigt att
kunna ta steget till en lokal styrelse för de kommuner som skulle vilja
pröva den nya styrelseformen.

Om det inrättas en lokal styrelse vid en gymnasieskola bör det inte vara
obligatoriskt att också ha en skolkonferens.

Regeringen föreslår att försöksperioden skall omfatta fyra år.

Den rättsliga regleringen

Försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet skall
bilda modell för hur de lokala styrelserna med elevmajoritet skall utfor-
mas.

Detta innebär bl.a. att dessa styrelser i formellt hänseende bör utgöra
sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen (1991:900).
Det innebär vidare att fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt
den lokala styrelsen att handha vissa frågor och styrelsen för utbildningen
skall fastställa en arbetsordning för den lokala styrelsen. Av arbetsord-
ningen skall tydligt framgå vilka arbetsuppgifter och befogenheter som
styrelsen har.

För den försöksverksamhet som vi föreslår behövs på samma sätt som
när det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldra-
majoritet i skolan vissa ytterligare föreskrifter utöver dem som finns om
självförvaltningsorgan. Bland annat skall styrelserna få andra befogen-
heter än vad enbart kommunallagen medger.

Föreskrifterna bör finnas i en särskild förordning. Enligt 15 kap. 1 §
första stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av
det offentliga skolväsendet samt om kommunernas befattning i övrigt
med utbildning som avses i skollagen.

Enligt 15 kap. 4 § skollagen får försöksverksamhet anordnas inom det
offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får
göras undantag från organisatoriska bestämmelser i lagen.

Enligt regeringens bedömning kan de ytterligare föreskrifter som be-
hövs ges inom ramen för dessa bemyndiganden. Det kan därvid särskilt
nämnas att regeringen med stöd av bemyndigandet i 15 kap.

4 § bör kunna föreskriva om undantag från den begränsning i fråga om
självförvaltningsorgan som gäller enligt 2 kap. 1 § skollagen.

Närmare om elevernas medverkan

Prop. 1996/97:109

I likhet med Skolkommittén anser regeringen att representanterna för
eleverna skall vara i majoritet.

I det följande redovisas regeringens syn på frågan om omyndiga ele-
vers medverkan i styrelsearbetet.

Ledamöterna i en lokal styrelse blir inte förtroendevalda i kommunal-
lagens mening. Det innebär bl.a. att man inte behöver vara 18 år för att
kunna ingå i en lokal styrelse. Självklart behöver därmed de elever som
röstar fram förslag till elevrepresentanter inte heller vara myndiga. Rep-
resentanten behöver heller inte vara folkbokförd i kommunen. Elever
som inte bor i kommunen eller landstinget har därför samma rätt att ingå i
styrelsen som de elever som är folkbokförda i kommunen.

Frågan om omyndiga elevers medverkan i styrelsearbetet måste bedö-
mas mot bakgrund av vilket ansvar det är lämpligt att lägga på omyndiga
elever.

Bakgrunden till försöksverksamheten är att ge eleverna en ökad möj-
lighet till reellt inflytande över sin studiesituation. Trovärdigheten i för-
söksverksamheten bygger på att alla inblandade parter uppfattar den lo-
kala styrelsens arbete som seriöst och att styrelsen får beslutanderätt i
frågor som passar för ett organ av den aktuella typen. Eleverna får egen
erfarenhet av ett inflytande som bygger på demokratiska grunder bl.a.
genom att de får föreslå vilka elevrepresentanter som skall företräda dem
i styrelsen. Det är visserligen den kommunala nämnden som, efter förslag
av eleverna, väljer de elevrepresentanter som skall sitta i den lokala sty-
relsen. Ändå är det viktigt att inte utan starkt vägande skäl begränsa kret-
sen av elever som kan ingå i en lokal styrelse. Elever som inte är myn-
diga kan också tänkas känna ett större förtroende för styrelsens arbete om
deras jämnåriga skolkamrater ingår i styrelsen.

Enligt 7 kap. 22 § kommunallagen kan nämnden återkalla ett uppdrag
som har givits till ett självförvaltningsorgan (en lokal styrelse), om det
finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild leda-
mot. Nämnden har alltså det formella ansvaret för att styrelsen får en så-
dan sammansättning att den kan utföra de tilldelade uppgifterna på ett
tillfredsställande sätt.

En viktig fråga i sammanhanget är vilket skadeståndsansvar eleverna
riskerar att ådra sig i styrelsearbetet. Den lokala styrelsen kommer att
vara ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Styrelsen är alltså inte
någon från nämnden i rättsligt hänseende fristående enhet. Nämnden har
ett skadeståndsansvar som överensstämmer med det som kommunen eller
landstinget har gentemot andra utomstående eller nyttjama och det är
kommunen respektive landstinget som enligt reglerna i 3 kap.
skadeståndslagen (1972:207) bär skadeståndsansvaret för nämndens
verksamhet. Den skada som eventuellt tredje man kan åsamkas genom
beslut fattade av en lokal styrelse skall alltså den kommunala nämnden
svara för. Det är viktigt att konstatera att t.ex. ekonomiska beslut som rör
driften av en skola står nämnden ansvarig för. I förhållandet mellan
nämnden och ledamöterna i den lokala styrelsen gäller däremot allmänna
skadestånds- och straffrättsliga regler. Slutligen kan det konstateras att
det är nämnden som har det revisionsansvar som kan komma i fråga.

Om uppgifterna som överlåts till den lokala styrelsen är lämpligt ut- Prop. 1996/97:109
valda anser regeringen sammanfattningsvis, att det faktum att vissa gym-
nasieungdomar är omyndiga inte kan utgöra något hinder för att de skall
medverka som ledamöter i den lokala styrelsen.

I propositionen Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan
uttalade regeringen sin avsikt att återkomma till frågan om det är möjligt
för en omyndig elev att vara fullvärdig ledamot i en lokal styrelse i
grundskolan och den obligatoriska särskolan (prop.1995/96:157 s. 10).
Med hänvisning till vad vi nyss anfört ser vi inget hinder mot att omyn-
diga elever kan få vara med som ledamöter i en lokal styrelse med
föräldramajoritet. Från vilken ålder detta kan ske bör inte regleras. Det är
självfallet så att det oftast blir aktuellt när eleverna går i de högre års-
kurserna.

Övriga frågor

Som tidigare sagts avser regeringen att i förordning meddela de före-
skrifter för försöksverksamheten som behövs utöver kommunallagens
bestämmelser. För riksdagens information vill regeringen emellertid
redovisa sin syn på vissa övriga frågor. Det gäller då främst styrelsens
uppgifter och sammansättning m.m.

Den lokala styrelsen skall kunna behandla frågor som är viktiga för
skolan. I likhet med kommittén anser regeringen att styrelsen skall kunna
behandla en del av de frågor som enligt gymnasieförordningen och läro-
planen ankommer på styrelsen för utbildningen (nämnden) eller rektorn.
Eftersom vi föreslår att försöksverksamheten också skall omfatta
komvux, kommer även uppgifter som vilar på styrelsen för utbildningen
och rektor enligt förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbild-
ning att kunna beslutas av en lokal styrelse.

Nämnden skall också till en lokal styrelse kunna överlåta sådana upp-
gifter för vilka det inte finns särskilt angivet att de skall handhas av
någon särskild befattningshavare. Nämnden får dock inte avhända sig det
övergripande ansvaret för verksamheten. Uppgifter som innebär myndig-
hetsutövning eller som på annat sätt avser individuella fall få/ inte heller
läggas på en sådan styrelse.

Rektor skall även i en skola med lokal styrelse svara för ledningen av
utbildningen. En lokal styrelse kan därför inte få uppgifter som leder till
att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion.

När det gäller förhållandet mellan lärare och den lokala styrelsen inne-
bär förslaget ingen förändring av ansvaret för att planera och genomföra
undervisningen. En elevstyrelse kan aldrig överta det professionella
ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas.

Försöksverksamheten med elevstyrelser skall kunna omfatta en hel
skola eller delar av en skola, t.ex. något program eller några klasser.

När det gäller sammansättningen av den lokala styrelsen anser vi att
rektor är självskriven som ledamot. Företrädare för personalen skall
också alltid ingå. Det är viktigt att de personer som utses är representa-
tiva för de grupper som de företräder. Vidare bör en jämn könsfördelning
eftersträvas.

10

På samma sätt som i dag gäller för bl.a. elevskyddsombud bör de ele- Prop. 1996/97:109
ver som ingår i styrelserna få avsätta tid för sina uppdrag. Eleverna måste
härutöver få det stöd och den hjälp de anser sig behöva för att klara både
styrelsearbetet och det övriga skolarbetet. Styrelsearbetet kan ge viktiga
kunskaper. Därför anser vi att det också i en elevs slutbetyg bör anteck-
nas om eleven under en period ingått i en skolas styrelse.

Som framgått (avsnitt 2) har en arbetsgrupp föreslagit en försöksverk-
samhet med lokala styrelser för program med yrkesämnen för att stimu-
lera kontakterna mellan skolan och arbetslivet. Företrädare för arbetsgi-
vare och arbetstagare skall vara i majoritet i en sådan styrelse. Den par-
lamentariska kommittén för gymnasieskolans utveckling stöder förslaget.
Lokala styrelser, där representanter från arbetslivet ingår, bör kunna bidra
till en förbättring av all gymnasieutbildning.

Gymnasieskolan och komvux förväntas i dag ha en intensiv kontakt
med arbetslivet. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) skall förekomma på
alla yrkesinriktade program med yrkesämnen. Genom riksdagens beslut
hösten 1996 får styrelsen för utbildningen bestämma att APU skall före-
komma även på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet
och samhällsvetenskapsprogrammet. Samtliga program inom gymnasie-
skolan kan alltså innehålla APU. APU förekommer också inom komvux.
En nära samverkan med arbetslivet är dock viktig för all utbildning.

I propositionen om lokala styrelser med föräldramajoritet behandlades
frågan om företrädare för det lokala näringslivet och samhället utanför
skolan också skulle kunna vara representerade i styrelserna. Regeringen
ansåg det viktigt att, som läroplanen föreskriver, den lokala skolan också
samarbetar med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Regeringen fann
dock inte skäl att ytterligare reglera styrelsens sammansättning
(prop. 1995/96:157 s. 10).

Utbildningsutskottet anförde att det bör överlämnas till den kommu-
nala nämnden att i arbetsordning för den lokala styrelsen avgöra i vad
mån representanter från det omkringliggande samhället skall ta plats i
styrelsen (bet. 1995/96:UbU9 s. 7). I enlighet därmed har regeringen i 4 §
förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i
skolan meddelat föreskrifter om att den kommunala nämnden får besluta
att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de
anställda skall ingå som ledamöter. Motsvarande bör gälla de lokala sty-
relserna med elevmajoritet. Regeringen anser dock att det är viktigt att
också kunna använda andra former för samverkan mellan skolan och
arbetslivet t.ex. yrkesråd eller programråd.

Ett beslut om att delta i försöksverksamheten skall anmälas till Skol-
verket. I likhet med vad som gäller för föräldrastyrelserna krävs således
inte något tillstånd av Skolverket för att starta. Anmälan skall utgöra
grund för den planering av utvärderingen som Skolverket skall göra. Till
anmälan skall fogas en beskrivning av skolan, motiven för försöksverk-
samheten, hur den skall utformas, vem som är ordförande i elevstyrelsen,
hur ledamöterna utses samt hur man tänker utvärdera försöket. Dessutom
skall arbetsordningen bifogas.

11

5 Kostnader och ikraftträdande

Prop. 1996/97:109

Eftersom försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet är
frivillig, åläggs inte kommunerna några ökade kostnader genom försla-
get.

Försöksverksamheten föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

6 Elevinflytande i läroplanerna och andra
förordningar

Regeringens bedömning: Rektorn bör ges ett särskilt ansvar för att
utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande.

Skolkommitténs forslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.

Skälen for regeringens bedömning: Både skollagen och läroplanerna
framhåller elevernas rätt att aktivt delta såväl i undervisningens upplägg-
ning och planering som i skolans verksamhet över huvud taget. Tidigare
fanns också en omfattande reglering av skolans samverkansorgan och
därmed formerna för elevernas deltagande. I samband med införandet av
mål- och resultatstyrning i skolan togs mycket av regleringen bort.

Försöksverksamheten med de lokala styrelserna med elevmajoritet är
ett sätt att stärka elevernas ställning. Men det är också viktigt att se över
bestämmelserna om elevinflytande i skolans styrdokument i den ordinarie
verksamheten, för alla skolformerna, så att ansvaret stärks. Den åsikten
har också framförts av Elevorganisationen i Sverige. Regeringen vill
också understryka att det är viktigt att elevinflytandet finns med som
kvalitetsaspekt vid utvärderingar.

Ansvaret för utvecklingen av lokala samverkansformer ligger nu i
första hand på rektor. Uppgiften som sådan finns dock inte särskilt speci-
ficerad i läroplanerna under rektors ansvar.

Regeringen anser i likhet med Skolkommittén att läroplanerna för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna
(Lpf 94) skall kompletteras med en föreskrift som ålägger rektor ett sär-
skilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt
elevinflytande. Avsnitt 2.8 i Lpo 94 respektive 2.6 i Lpf 94 kommer
därför att kompletteras.

Bestämmelserna om samverkansformer och samverkansorgan för
grundskolan och gymnasieskolan finns i dag i 3 kap. grundskoleförord-
ningen (1994:1194) respektive 4 kap. gymnasieförordningen (1992:394).
I 3 kap. 6 § grundskoleförordningen finns bestämmelser om elevinfly-
tande. Av bestämmelsen framgår att i varje klass eller undervisnings-
grupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla
frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. I 4 kap. 3 § gymna-
sieförordningen finns följande bestämmelser om klassråd. "För varje
klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd.

12

Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare Prop. 1996/97:109
eller motsvarande."

Kommittén föreslår att bestämmelserna ändras så att det av förord-
ningarna framgår att man lokalt måste ta ställning till i vilken form som
tid och utrymme skall avsättas för eleverna att tillsammans med lärarna
behandla frågor som rör undervisningens utformning och andra frågor,
som kan vara av gemensamt intresse för eleverna.

Regeringen avser att se över bestämmelserna om samverkansformer
och samverkansorgan.

13

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1996:22)       ProP-1996/97:109

Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, Bllaga 1
delaktighet och ansvar

Skolkommitténs utgångspunkter är att elever skall ha inflytande dels
därför att det är en mänsklig rättighet, dels därför att det ingår i skolans
uppgifter att fostra demokratiska medborgare. Elever skall ha inflytande
därför att det är en förutsättning för lärande.

Skolkommittén vill med betänkandet öppna en dialog om elevers in-
flytande över det egna lärandet med alla som är verksamma i eller intres-
serade av skolans utveckling. Huvuddelen av betänkandet innehåller inga
förslag utan ger i stället en bild av hur eleverna upplever sitt inflytande.
Detta sker genom en beskrivning av hur det ser ut i skolan i dag i form av
en rad s.k. skolkort. Betänkandet innehåller också ett dialogavsnitt där
några områden i skola och undervisning diskuteras ur ett inflytandepers-
pektiv.

För att öka elevernas möjligheter att utöva inflytande i skolan lägger
kommittén ett antal förslag. Kommittén föreslår att en möjlighet öppnas
för kommuner och landsting att inom gymnasieskolan anordna en fem-
årig försöksverksamhet, med början 1 januari 1997, där en rad beslut som
i dag ligger på styrelsen för utbildningen eller på rektorn för en skola, får
överlåtas till en lokal styrelse, i vilken eleverna är i majoritet. Sådana
uppgifter är t.ex. frågor som rör utbildningens organisation och upplägg-
ning, resursfördelning, arbetsmiljön och samverkan inom och utom sko-
lan. Uppgifter som innebär myndighetsutövning skall inte kunna läggas
på styrelsen. Skolan och den kommunala nämnden bör i en arbetsordning
komma överens om villkoren för den lokala styrelsen och vilka uppgifter
och beslut som skall överlåtas till den. Delegationsförfarandet kan enligt
kommittén ske på samma sätt som gäller självförvaltningsorgan i en
kommun. Detta innebär att kommunen har kvar huvudmannaskapet och
att den kommunala nämnden har det yttersta ansvaret för den verksamhet
som bedrivs. Kommittén föreslår att försöksverksamheten utformas med
de lokala styrelserna i grundskolan som modell.

Försöksverksamheten skali kunna omfatta en hel gymnasieskola eller
delar av den. Rektor skall ingå i styrelsen som ledamot liksom represen-
tanter för personalen. I övrigt bör man lokalt få komma överens om sty-
relsens sammansättning och hur ledamöterna skall utses. Kommittén be-
tonar dock att det är viktigt att valen av ledamöter blir en demokratisk
process och att frågan om representativitet uppmärksammas. Kommittén
menar vidare att eventuella problem med omyndiga styrelseledamöter bör
tas upp i samband med att man bestämmer arbetsordningen för en sty-
relse.

Förutsättningen för att en självförvaltning skall fungera är att det finns
ett genuint intresse hos en stor grupp elever för att ta på sig ett ökat an-
svar för sin skola. För elevers deltagande i uppdrag med anknytning till
elevinflytande måste tid få avsättas och det bör också framgå i en elevs
slutbetyg om eleven ingått i skolans styrelse eller haft annat förtroende-
uppdrag.

14

De kommuner som vill anordna försöksverksamheten skall anmäla
detta till Statens skolverk. Verksamheten skall utvärderas av Skolverket
och deltagande kommuner.

Skolkommittén förslår vidare att regeringen tar initiativ till att den s.k.
portalparagrafen i skollagen, 1 kap. 2 §, omarbetas med ett tydligare
elevperspektiv, där eleven ses som en av skolans viktigaste aktörer.

Rektor bör enligt kommittén genom ett tillägg till läroplanerna (Lpo 94
och Lpf 94) åläggas ett särskilt ansvar för att skolans besluts- och ar-
betsformer utvecklas på ett sådant sätt att eleverna får ett verkligt infly-
tande.

Dessutom föreslås en skärpning av skrivningen i 3 kap. 6 § grundsko-
leförordningen så att det klart skall framgå att man lokalt i grundskolan
måste ta ställning till i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för
eleverna att tillsammans med lärarna behandla frågor som rör utbild-
ningens utformning etc.

Slutligen lämnar kommittén förslag på att bestämmelsen om klassråd i
4 kap. 3 § gymnasieförordningen ändras så att den harmonierar med före-
slagen ändring i grundskoleförordningen.

Prop. 1996/97:109

Bilaga 1

15

Sammanställning av remissyttranden över             ProP 1996/97:109

betänkandet (SOU 1996:22) Inflytande på riktigt - Bllaga2

Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar

Remissinstanserna

Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombuds-
mannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket
(RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),
Ungdomsstyrelsen, Huddinge kommun, Täby kommun, Stockholms stad,
Södertälje kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Motala kom-
mun, Kalmar kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, Göteborgs kom-
mun, Skara kommun, Örebro kommun, Borlänge kommun, Söderhamns
kommun, Sundsvalls kommun, Kramfors kommun, Östersunds kommun,
Örnsköldsviks kommun, Haparanda kommun, Kiruna kommun, Luleå
kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorgani-
sationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveri-
ges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lärarförbundet, Lärarnas
Riksförbund (LR), Skolledarna, Skolledarföreningen, Riksförbundet Hem
och Skola, Handikappförbundens samarbetsorgan, Elevorganisationen i Sve-
rige, Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation (SVEA), Sveriges Vägledar-
förening och Svenska Montessoriförbundet.

Dessutom har yttranden inkommit från klass Sp3a Hammarskolan i
Sandviken, Lärarförbundets lokalavdelning i Boden, Kråkbergsskolan i
Luleå, Stig Jonsson för Fryxellska skolan i Sunne, Per Bememyr för
Trångsunds kommundelsförvaltning, Kooperativa institutet (KOOPi),
Ale kommun samt Karlskrona kommun.

1. Allmänna synpunkter

I betänkandet framför Skolkommittén att elever skall ha inflytande i skolan
dels därför att det är en mänsklig rättighet, dels därför att det ingår i sko-
lans uppgifter att fostra demokratiska medborgare. Delaktighet är en förut-
sättning för lärande. Kommittén menar att eleverna måste få erfarenheter
av att arbeta i demokratiska former och på så vis kunna lägga en god grund
för ett framtida samhällsengagemang.

Nästan samtliga remissinstanser är positiva till att stärka elevernas in-
flytande i gymnasieskolan, både vad gäller de formella möjligheterna att
utöva inflytande över beslut och i det pedagogiska skolarbetet. Göteborgs
kommun framhåller att skolans ansvar för den demokratiska fostran av
barn och ungdomar ökat väsentligt och att ungdomar måste tillförsäkras
reella möjligheter att bestämma över sin egen arbetssituation. ”Skolan
måste i samverkan med omvärlden bli en aktiv del i samhällsmaskineriet
och inte en organisation där man befinner sig i ”avvaktan på det riktiga
livet”. LO anser att eleverna är den största outnyttjade resursen i skolan i
dag. För att eleverna skall utvecklas så att de passar in i framtidens ar-
bets- och samhällsliv krävs att eleverna upplever skolarbetet som

16

meningsfullt och stimulerande, vilket i sin tur förutsätter att eleverna får
inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Även TCO menar att ele-
verna måste känna delaktighet i undervisningen för att kunna ta till sig
kunskap.

Ungdomsstyrelsen understryker att ungdomars inflytande måste ses
som något som skall genomsyra allt arbete i skolan och därmed männi-
skors sätt att förhålla sig till sina medmänniskor. Flera kommuner, bl.a.
Kiruna kommun, uttrycker att kommitténs betänkande harmonierar med
lokalt utarbetade skol- och arbetsplaner.

Eskilstuna kommun anser däremot att det i betänkandet finns flera för-
slag som inte är realistiska.

BO påpekar att inflytandearbetet bör påbörjas så långt ner i åldrarna
som möjligt, vilket även bl.a. Svenska Montessoriförbundet ansluter sig
till. Ökat elevinflytande är en fråga om attityder och vuxnas förhållnings-
sätt. Ombudsmannen anser vidare att kommittén tydligare borde ha redo-
gjort för hur arbetsmiljölagens regler kompletterar skollagen vad gäller
arbetsgivarens skyldigheter att åstadkomma en god arbets- och skolmiljö
genom elevernas delaktighet.

Skolverket saknar en analys av Skolkommitténs förslag i relation till
pågående reformarbete i grund- och gymnasieskola. Kommittén borde
enligt verket ha beaktat de nya förutsättningar som skapas genom de nya
styrdokumenten. Skolverket saknar också en koppling mellan förslaget
om formellt inflytande och syftet att förändra den praktiska, vardagliga
undervisningssituationen. Även Södertälje kommun menar att kommittén
tydligare måste beskriva de hinder som finns för verkligt inflytande och
delaktighet och föreslå konkreta åtgärder samt ta ställning för olika
arbetsformer för att komma förbi olika hinder.

Stockholms stad efterlyser en utförlig analys av elevinflytande ur ett
könsperspektiv eftersom risken finns att flickor och pojkar får inflytande
över olika områden och även olika möjligheter att utöva sitt inflytande.
Elevorganisationen i Sverige framför att elevinflytande inte bara förut-
sätter ändringar av lagar och förordningar. Det krävs bl.a. ökad jämlikhet
mellan lärare och elever, vidare ekonomiska ramar och mindre
ämnessplittring.

Handikappombudsmannen, L'.IH och Handikappförbundens sam-
arbetsorgan påpekar att Skolkommittén förbisett perspektivet elever med
funktionsnedsättningar i betänkandet och förutsätter att Skolkommittén i
sitt slutbetänkande ordentligt belyser aspekter på skolors inre arbete som
har med funktionshinder att göra.

2. Elevinflytande i lag och förordning

Skolkommittén föreslår att regeringen tar initiativ till att den s.k. portal-
paragrafen i skollagen, 1 kap. 2 §, omarbetas med ett tydligare elevpers-
pektiv där elever ses som en av skolans viktigaste aktörer. Vidare föreslås
ett tillägg till läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) med syfte att lägga ett sär-
skilt ansvar på rektorn för att skolans besluts- och arbetsformer utvecklas
på ett sådant sätt att eleverna får ett verkligt inflytande. Kommittén föreslår
också en skärpning av skrivningen i 3 kap. 6 § grundskoleförordningen så

Prop. 1996/97:109

Bilaga 2

17

att det klart skall framgå att man lokalt i grundskolan måste ta ställning till
i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för eleverna att tillsam-
mans med lärarna behandla frågor som rör undervisningens utformning etc.
Slutligen lämnar kommittén förslag på att bestämmelsen om klassråd i 4
kap. 3 § gymnasieförordningen ändras så att den harmonierar med före-
slagen ändring i grundskoleförordningen.

Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till de föreslagna änd-
ringarna i skollag, läroplaner och skolförordningar. TCO delar kommit-
téns uppfattning att man genom att öka elevernas formella ansvar ger
signaler om att eleverna är kompetenta nog att ta ansvar för sin situation i
skolan även vid sidan av det formella. Elevorganisationen i Sverige till-
styrker förslagen och påpekar att nuvarande skrivning i skollagen kan
tolkas som att eleverna är ”konsumenter av kunskap” medan en ny for-
mulering med kommitténs andemening skulle betyda att eleverna betrak-
tas som ”skapare av sin egen kunskap och att de har makt över sin egen
inlärning”. Kramfors kommun har utarbetat ett förslag till ändring av
portalparagrafen, vilket bl.a. innebär en markering av brukarnas, föräld-
rarnas och elevernas rättigheter, delaktighet och ansvar för kvaliteten i
skolverksamheten. Motala kommun stödjer en ändring av skollagen efter-
som lagen i dag präglas av ”uppifrån och ner-perspektivet”, dvs. att lä-
rama och personalen är i centrum i stället för eleverna. Däremot är kom-
munen tveksam när det gäller utvidgningen av rektors ansvar. I stället
borde större krav ställas på lärama i den dagliga undervisningssituatio-
nen. Örebro kommun anser däremot att ett tillägg i läroplanerna om rek-
tors ansvar är ”en markering i rätt riktning”. Skolverket ser positivt på
förslaget att skärpa kraven på elevinflytande i lag och förordning, men
anser att kommittén noga bör redovisa vad i den nuvarande lagstiftningen
som kommittén anser förhindrar ett utvecklat elevinflytande.

Östersunds kommun tillstyrker förslagen och understryker vikten av att
alla berörda parter får den information och utbildning som krävs för att
klara uppdragen. Lärarförbundet och Skolledarna poängterar också in-
formations- och utbildningsbehovet till följd av föreslagna ändringar.
Bl.a. anses att frågan om elevinflytande bör ges större utrymme inom
lärar- och skolledarutbildning.

Handikappombudsmannen anser att en ändring av skollagen i enlighet
med förslaget bör vänta tills Skolkommittén och utredningen om funk-
tionshindrade barn lagt sina slutbetänkanden. Vidare förutsätts att änd-
ringar görs i sär- och specialskoleförordningama, motsvarande de som
föreslås för grundskole- och gymnasieförordningarna. Detta får stöd även
av SIH och Handikappförbundens samarbetsorganisation.

3. Försöksverksamhet med lokala styrelser i gymnasieskolan

Skolkommittén föreslår att en möjlighet öppnas för kommuner och landsting
att inom gymnasieskolan anordna försöksverksamhet, där en rad besluts-
funktioner som i dag ligger på styrelsen för utbildningen eller på rektorn för
en skola, får överlåtas till en lokal styrelse, i vilken eleverna är i majoritet.
Rektorn skall vara självskriven som ledamot liksom representanter för per-
sonalen. Man bör lokalt få komma överens om styrelsens närmare
sammansättning och hur ledamöterna skall utses. Vid inrättandet av styrel-

Prop. 1996/97:109

Bilaga 2

18

sen skall en arbetsordning fastställas. Huvuddelen av de uppgifter som en-
ligt läroplanen ligger på rektor skall få överföras till den lokala styrelsen.
Exempel på uppgifter är resursfördelning, rekryteringsfrågor, arbetsmiljö
samt övergripande och principiella frågor om undervisningens uppläggning
och innehåll.

När det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser med elever i
majoritet går åsikterna isär.

Flera instanser påpekar problem som kan uppstå genom en förändrad
rollfördelning. Skolverket tillstyrker förslaget men menar att inrättandet
av styrelser kan försvåra möjligheten att utkräva ansvar från huvudman-
nen. Relationen och ansvarsfördelningen mellan de professionella och
eleverna borde enligt verket tydligare ha analyserats av kommittén, lik-
som vilka frågor som skall undantas den lokala styrelsen. Malmö kom-
mun understryker vikten av en noggrann avvägning av rollfördelningen
och framför att den förtroendevalda nämnden skall ha det yttersta ansva-
ret att avgöra vilka ekonomiska ramar som skall gälla samt vilka uppgif-
ter den lokala styrelsen skall besluta om. TCO och Lärarförbundet under-
stryker att frågor om bl.a. rollfördelning och vilka frågor som skall dele-
geras måste utredas innan försöksverksamheten påbörjas. Förbundet
framhåller att försöksverksamheten inte får inkräkta på det inflytande och
medbestämmande som skolpersonalen har genom lagar och avtal på det
arbetsrättsliga området. Även LR och Skolledarföreningen hänvisar till
dessa lagar och avtal och understryker att kommitténs förslag att eleverna
skall ha ett avgörande inflytande över pedagogiska och didaktiska frågor
inte kan accepteras. Även Skolledarna påpekar att en styrelse inte får
”inkräkta på den professionella frihet som skolledare och lärare behöver
för att nå skolans mål”. Huddinge kommun framför att den lokala styrel-
sen kan komma att minska rektors möjlighet att verka för elevinflytande
då skolledaren enligt förslaget saknar beslutanderätt. Dessutom skulle
möjligheterna till politisk styrning av skolverksamheten minska. LR och
Skolverket menar att t.ex. tillsättningsärenden inte skall kunna beslutas av
styrelserna.

Göteborgs kommun framhåller att ungdomsrepresentationen i kommu-
nala organ är marginell, varför de lokala styrelserna borde kunna utgöra
ett beredningsorgan i förhållande till olika nämnder och därvid påverka
utbildningsfrågor i kommunen. Även BO menar att eleverna bör involve-
ras mer i de kommunala frågor som berör dem. Örebro kommun anser att
försöksverksamheten även bör kunna omfatta den kommunala vuxenut-
bildningen.

Ett antal problem och förslag till alternativa lösningar förs fram av
flera beträffande styrelsernas sammansättning. Östersunds kommun är
positiv till försöksverksamheten i stort men avvisar förslaget om
elevmajoritet. Styrelsen bör även bestå av föräldrar som kan bidra med
kunskaper och erfarenheter från olika områden. Kommunen anser att
skolkonferensen bör ombildas till lokal styrelse. Även Riksförbundet
Hem och Skola anser att styrelsen bör kunna innefatta föräldrar och öns-
kar att styrelser i gymnasieskolan konstrueras på samma sätt som gäller
lokala styrelser i grundskolan. Stockholms stad framhåller att elevmajo-
ritet skulle kunna undergräva rektors pedagogiska ledarskap och funktion
som chef för lärare och personal, vilket minskar möjligheterna att utkräva

Prop. 1996/97:109

Bilaga 2

19

ett tydligt ansvar. Därför förordas att styrelserna i stället skall konstrueras Prop. 1996/97:109
på samma sätt som skolkonferensen där personalen och eleverna har lika Bilaga 2
många representanter och där rektor har utslagsröst. Även TCO menar att
det inte är nödvändigt att eleverna är i majoritet inom alla försöksprojekt.
Möjlighet borde finnas att knyta representanter från arbetslivet till den
lokala styrelsen för att öka skolans omvärldskontakter. Lärarförbundet
och LR avstyrker att styrelserna skall ha elevmajoritet. LR förespråkar att
styrelsen skall bestå av lika många tjänstemän som elever eftersom sty-
relsen på så sätt tvingas till konsensusbeslut vilket bör leda till en
positivare skola.

Uppsala kommun är positiv till ökat elevinflytande men anser att ytter-
ligare ansträngningar bör göras för att förstärka skolkonferensen innan
försöksverksamheten startas. Även Borlänge kommun förespråkar att
skolkonferensen utvecklas till en lokal styrelse och betonar att det är vik-
tigt att hänsyn tas till lokala förhållanden och förutsättningar. Skara
kommun anser också att det mest angelägna är att utveckla de samarbets-
och beslutsorgan som redan finns inom gymnasieskolan. Kommunen ut-
trycker att ansvaret i en lokal styrelse skulle vara för stort för eleverna
med motiveringen att ”en gymnasieskola är ett ekonomiskt sett medel-
stort företag med många anställda och misstag kan få oanade följder”.
Täby kommun föreslår att Skolkommittén återkommer med ett nytt för-
slag som innehåller en tydlig och utvidgad delegationsrätt från politisk
nämnd och rektor till skolkonferensen.

Flera instanser tar upp frågan om omyndiga elevers inställning. Söder-
hamns kommun framhåller att det av en beslutande styrelse skall kunna
utkrävas ett rättsligt ansvar, vilket leder till problem om ledamöterna är
under 18 år. Luleå kommun menar att det finns en risk för att den lokala
styrelseverksamhetens påverkansmöjligheter begränsas av att vissa elever
fortfarande är omyndiga. Risken finns att styrelsens ansvar i realiteten
kommer att åläggas rektor och nämnd.

Skolverket framhåller att det är av största vikt att demokratiska val
genomförs på skolorna och att frågor om representativiteten uppmärk-
sammas. Även Lärarförbundet tar upp frågan om representativitet och
framför att det är viktigt att engagera så många elever som möjligt samt
att elever från olika program blir representerade i styrelsen. SIH betonar
att man bör tänka igenom hur de elever som har det svårast i skolan kan
få sina åsikter beaktade. Handikappförbundens samarbetsorgan fram-
håller att man i diskussionen kring representativitet även måste beakta
funktionshinderperspektivet. Handikappombudsmannen pekar på risken
att lokala styrelser inte skulle prioritera funktionsnedsatta elevers sär-
skilda behov eftersom denna grupp är en minoritet som är kostnads-
krävande för skolan.

Svenska Kommunförbundet betonar vikten av att det finns ett genuint
intresse från en elevgrupp och att såväl kommunens politiska ledning
som skolans ledare och personal är positiva till försöket. Förbundet anser
också att beslut som fattas av en lokal styrelse med elevmajoritet, skall
hanteras på samma sätt som de beslut som i dag är delegerade från nämn-
den till rektor. Man skall kunna överklaga besluten och styrelsen skall ha
rapporteringsskyldighet till nämnden.

20

Karlskrona kommun poängterar att arbetet i lokala styrelser kan kräva
mycket tid och ork av eleverna vid sidan av studierna. För att undvika att
elevernas utbildning blir lidande bör lokala styrelser kunna inrättas inom
endast något eller några utbildningsområden. Huddinge kommun, liksom
även Eskilstuna, Motala, Malmö och Örnsköldsviks kommuner, betonar
att det är viktigt att eleverna ges tid att ägna sig åt skoldemokratiskt
arbete. Bl.a. borde eleverna ges möjligheter att använda timresursen i
lokalt tillägg för ändamålet samt söka lokala kurser, inom ramen för indi-
viduellt val, med anknytning till demokratiarbete. Även Södertälje kom-
mun förordar en lokal kurs om elevinflytande där eleverna kan lära sig
hur de demokratiska processerna fungerar. Elevorganisationen i Sverige
betonar att avsatt tid för demokratiarbete bör vara schemalagd.

Att arbetet med skoldemokrati skall framgå av engagerade elevers av-
gångsbetyg tillstyrks också av de instanser som yttrat sig i frågan.
Eskilstuna kommun uttrycker att elevers arbete med inflytandefrågor skall
vara en del av studierna och bedömas som allt annat. Demokratiarbetet
måste värderas högt, vilket också skall synas i avgångsbetyget. Göte-
borgs kommun menar att det varit svårt att engagera ungdomar i demo-
kratifrågor just därför att det inte värderats. För att stimulera detta arbete
bör elevrepresentation i styrelser få tillgodoräknas som en merit vid an-
sökan till högre studier. Skolverket föreslås fastställa riklinjer i hante-
ringen av dessa frågor för att öka likvärdigheten.

Örnsköldsviks kommun ifrågasätter om det är realistiskt att en kommun
skall hinna fatta beslut om försöksverksamheten inom utsatt tid. Även
Lunds kommun är kritisk mot tidsaspekten och anser att starten av för-
söksverksamheten bör skjutas upp till tidigast läsåret 1997/98.

SVEA ställer sig mycket positiv till försöksverksamheten och under-
stryker behovet av information och stöd samt utbildning för de lokala
styrelseledamöterna.

Prop. 1996/97:109

Bilaga 2

21

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Prop. 1996/97:109

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med
elevmajoritet.

22

0«ta* 53020, Stockholm 1997