Livsmedelskontroll

Betänkande 1991/92:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU04

Livsmedelskontroll

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1991/92
JoU4

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande motionsyrkanden om
livsmedelskontroll från föregående riksmöte. Med anledning av en
motion(m) föreslår utskottet en översyn av vissa bestämmelser
som har betydelse för småskalig livsmedelsproduktion m.m. Övriga
motionsyrkanden avstyrks. Motionskraven om importförbud för
livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoder
avstyrks bl.a. med hänvisning till Sveriges åtaganden inom ramen
för GATT-samarbetet och till det nyligen ingångna EES-avtalet.

Till betänkandet har fogats en reservation (c) och en
menings- yttring (v).

Motioner

1990/91:Jo226 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samma krav skall ställas på importerade och svenska produkter i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Jo234 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)
vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att samma krav skall ställas på
importerade livsmedel som gäller på de inhemskt producerade
livsmedlen.

1990/91:Jo242 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot import av livsmedel som
producerats på ett i Sverige förbjudet sätt.

1990/91:Jo267 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot import av trädgårdsprodukter
som odlats på ett i Sverige ej tillåtet sätt.

1990/91:Jo405 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
importförbud av produkter där fisken fångats med drivnät.

1990/91:Jo502 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av pastöriseringslagstiftningen
i syfte att modernisera den i harmoni med ny kunskap och teknik.

1990/91:Jo503 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av märkning om tillsatser i vin
även på vinförpackningarna.

1990/91:Jo509 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vätterröding svartlistas till dess de
genomsnittliga värdena för dioxiner i rödingen håller sig under
5 pikogram dioxin (Eadon) per gram fisk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fiskarna av röding runt Vättern skall
hållas ekonomiskt skadeslösa av förorenaren och att underlaget
för beräkningen skall vara de normala fångsterna som har
rapporterats de senaste åren.

1990/91:Jo510 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får
i uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen utreda och identifiera förekomsten av
miljögifter i livsmedel från såväl inhemska som importerade
produkter,

2. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får
i uppdrag att bygga upp en stickprovsverksamhet, i likhet med
den avseende bekämpningsmedelsrester, för kontroll av
förekomsten av miljögifter i livsmedel.

1990/91:Jo511 av Lars Norberg och Marianne Samuelsson (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att åtgärder bör vidtas för att återintroducera gamla
energisnåla och hälsosamma metoder för livsmedelskonservering i
Sverige i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Jo512 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om begränsningen av kostnadsutvecklingen för den statliga
köttbesiktningskontrollen.

1990/91:Jo514 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får
i uppdrag att inbjuda konsumentorganisationer till samarbete
kring internationella frågor,

2. att riksdagen hos regeringen begär uppföljning av det
livsmedelspolitiska beslutet och förslag till ytterligare
åtgärder i syfte att stimulera småskalig förädling och ökad
närhet mellan producenter och konsumenter,

4. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får
i uppgift att se över och effektivisera varuinformationen inom
livsmedelsområdet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får
i uppdrag att utöka kontrollen av importerade livsmedel,

6. att riksdagen begär förslag till nya regler med förhöjd
ambitionsnivå för kontrollen av importerade livsmedel.

1990/91:Jo515 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder i syfte att åstadkomma
campylobacterfri kyckling i vårt land.

1990/91:Jo518 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
restsubstanser från i Sverige förbjudna ämnen vid import.

1990/91:Jo521 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att livsmedel som producerats på ett i
Sverige förbjudet sätt ej skall få importeras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenska bestämmelser som tillkommit
för att skydda människors och djurs hälsa bör tillämpas fullt ut
även för importerade livsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att snarast
bringa importkontrollen i nivå med EGs importkontroll.

1990/91:Jo524 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att svenska kvalitetskrav på mat
inte eftersätts i förhandlingsarbetet inom Sveriges framtida
relationer med EG.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub820.

1990/91:Jo531 av Carl G Nilsson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att växtnäringens betydelse för
livsmedlens kvalitet bör belysas i en särskild studie,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lika villkor för importerade och inhemskt
producerade livsmedel vad avser kvalitetskrav och
odlingsbetingelser, bl.a. tillförsel av växtnäring.

1990/91:Jo535 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring
av livsmedelslagen att livsmedel som säljs oförpackade omfattas
av kravet på märkning med ursprungsland,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring
i livsmedelslagen att även lösviktsförsäljning av frukt och
grönsaker omfattas av krav på märkning med ursprungsland,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring
i livsmedelslagen som anger att ursprungsland skall anges för
den största ingående råvarumängden i en livsmedelsprodukt.

Utskottet

Importkontrollen

Motionerna

Ett flertal motioner syftar till importförbud för livsmedel
som producerats med metoder som inte är tillåtna i Sverige.
Enligt motionerna Jo226(mp) yrkande13 och Jo234 (c)
yrkande2 skall "samma krav" ställas på importerade som på
svenska produkter. Liknande yrkanden framförs i motionerna Jo242
yrkande2 och Jo521 yrkande1 (bådac) medan enligt motion
Jo267(c) yrkande4 importförbudet bör gälla för
trädgårdsprodukter.

Har restsubstanser av ämnen förbjudits i Sverige för att
skydda konsumenten bör enligt vad som framförs i motion
Jo518(m) följaktligen inte heller några restsubstanser av
dessa ämnen accepteras vid import. Lika villkor bör enligt
motion Jo531(m) yrkande2 gälla för importerade och inhemskt
producerade livsmedel vad avser kvalitetskrav och
odlingsbetingelser, bl.a. tillförsel av växtnäring.

I vänsterpartiets motion Jo405 yrkande1 begärs förslag om
importförbud för fiskprodukter där fisken fångats med drivnät.
Enligt motion Jo514 från samma parti bör statens livsmedelsverk
(SLV) få i uppdrag att genom fler stickprov utöka kontrollen av
importerade livsmedel (yrkande5) och förslag utarbetas om nya
regler med förhöjd ambitionsnivå för importkontrollen
(yrkande6).

Centern framför i motion Jo521 krav på att svenska
bestämmelser som tillkommit för att skydda människors och djurs
hälsa bör tillämpas fullt ut även vid import (yrkande2).
Enligt motionens yrkande3 bör åtgärder snarast vidtas för att
bringa den svenska importkontrollen i nivå med importkontrollen
inom EG. I motion Jo524 från samma parti betonas vikten av att
svenska kvalitetskrav på mat inte eftersätts i
förhandlingsarbetet vad gäller Sveriges framtida relationer med
EG.

Utskottets överväganden

Vid sin förra behandling av livsmedelskontrollen hösten 1990
hade utskottet anledning att ta ställning till bl.a. ett antal
motioner som syftade till importförbud för trädgårdsprodukter
och andra livsmedel som producerats med metoder som inte är
tillåtna i Sverige. I sin motivering redovisade utskottet
relativt utförligt vissa bakgrundsuppgifter om importkontrollen,
reglerna för användning av bekämpningsmedel, aktuella
bestämmelser om handelshinder i GATT-avtaletm.m. Utskottet
gjorde även en analys av de definitionsproblem som måste lösas
vid en sådan jämförelse mellan svenska och utländska
produktionsmetoder som förutsattes i de då aktuella motionerna
(1990/91:JoU5). Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att
ensidiga åtgärder från Sveriges sida skulle allvarligt försvåra
ett fortsatt svenskt deltagande i arbetet med att uppnå
internationella samförståndslösningar på detta område.
Åtgärderna är inte heller förenliga med Sveriges åtaganden i
GATT-avtalet och strider dessutom mot den särskilda
GATT-överenskommelsen i april 1989 om att tullar och
icke-tariffära handelshinder för jordbruksprodukter inte skall
höjas eller utvidgas till nya produkter. Mot denna bakgrund var
det enligt utskottets mening inte realistiskt att nu införa en
lång rad nya handelshinder. Eventuella motåtgärder från övriga
handelsnationer skulle dessutom försvåra de svenska
exportmöjligheterna (s.19). Som framgår av utskottets
problemanalys krävs dessutom preciseringar på en lång rad olika
punkter för att innebörden av "samma krav" på all
livsmedelsproduktion hos exportländerna skall klargöras.

Ett flertal av de motionsyrkanden som utskottet i detta
sammanhang har att behandla har i allt väsentligt samma
inriktning som de förra året aktuella motionerna. Vad utskottet
då anförde äger givetvis fortfarande sin giltighet. Utskottet
konstaterar att inte heller de nu aktuella motionerna innehåller
några preciseringar i förhållande till den problemanalys som
utskottet gjorde i betänkandet 1990/91:JoU5.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt fästa
uppmärksamheten på att EFTA- och EG-ländernas förhandlare
nyligen kommit överens om ett EES-avtal som bl.a. syftar till
fri rörlighet för varor. Avtalet innebär att Sverige förbinder
sig att tillämpa relevanta delar av EGs gemensamma regelverk,
däribland Romfördragets artiklar om förbud mot olika typer av
handelshinder. Detta är framför allt av betydelse för handeln
med sådana jordbruksprodukter som definieras som varor. I
samband med EES-avtalet har Sverige dessutom ingått ett
bilateralt handelsavtal med EG om vissa jordbruksprodukter m.m.
Det bilaterala avtalet innefattar i huvudsak kvoter (i båda
riktningarna) för kött, ost, frukt, frysta grönsaker (bl.a.
frysta ärter) och vodka. Inom kvoterna skall full frihandel
gälla. Parterna har genom en utvecklingsklausul också uttalat
sin föresats att gå vidare i liberaliserande riktning. Härutöver
innehåller EES-avtalet gemensamma regler på det veterinära och
fytosanitära området. Avsikten är att avtalet om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde skall träda i kraft den 1januari
1993. En proposition beräknas bli framlagd i början av år1992.

Det anförda innebär att riksdagen knappast kan bifalla
motioner om ytterligare importrestriktioner för livsmedel utan
att samtidigt göra förbehåll om omförhandling av EES-avtalet och
det bilaterala avtalet. Detta framstår inte som någon
meningsfull åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna Jo226
yrkande13, Jo234 yrkande2, Jo242 yrkande2, Jo267
yrkande4 och Jo521 yrkande1.

Med anledning av motion Jo521 yrkande3 gör utskottet den
bedömningen att ett eventuellt svenskt medlemskap i EG inte
kommer att negativt påverka den importkontroll som riktar sig
mot länder utanför Gemenskaperna. Med detta uttalande och med
vad utskottet anfört ovan avstyrks motionsyrkandet.

Utöver vad som ovan anförts finner utskottet inte något
särskilt riksdagens uttalande med anledning av motion Jo531
yrkande2 påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.

I anslutning till motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 bör
framhållas att den svenska livsmedelskontrollen ställer samma
krav på importerade livsmedel som på svenskproducerade när det
gäller eventuella hälsorisker för konsumenterna. Utskottet vill
upprepa sina tidigare uttalanden (se bl.a. 1990/91:JoU5) att det
föreligger stor enighet om att det inte är främmande ämnen i
kosten utan felaktiga matvanor som är det verkliga
hälsoproblemet. Man bör givetvis inte förringa de eventuella
hälsorisker som är förknippade med förekomsten av främmande
ämnen i livsmedel. Av livsmedelsverket fastställda gränsvärden
sätts med betryggande säkerhetsmarginal och när det gäller
riskbedömning m.m. deltar svenska myndigheter i ett omfattande
internationellt samarbete. Utskottet vill i detta sammanhang
ånyo betona vikten av att man inom ramen för ingångna avtal
ständigt strävar efter att flytta fram positionerna på
livsmedelskontrollens område. En nordisk utgångspunkt i pågående
GATT-förhandlingar är att även andra än rent hälsomässiga skäl i
vissa fall bör kunna accepteras i GATTs regelsystem. Även frågor
av etisk innebörd är föremål för förhandlingar (se bl.a.
prop.1988/89:68 s.13 och 1990/91:JoU5 s.18f.). Som
anförs i propositionen kan det vara fråga om t.ex. förbud att
saluhålla valkött, använda köttmjöl från sjuka djur eller
utnyttja djur med hjälp av genteknik. Det kan också vara fråga
om att veterinärmedicinska preparat, t.ex. hormoner, används i
tillväxtbefrämjande syfte. Vidare pågår ett arbete på det
sanitära och fytosanitära området. Som utskottet tidigare
uttalat är det viktigt att man når framgång i arbetet för att
åstadkomma ett vidgat kvalitetsbegrepp liksom att en
internationalisering av kraven är en angelägen uppgift.
Utskottets uppfattning strider således inte mot de tankegångar
som framförs av motionärerna. Någon särskild riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandena är emellertid inte påkallad.
Motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Motion Jo518 ger utskottet anledning att -- utöver det ovan
anförda -- framhålla att vad särskilt beträffar
bekämpningsmedelsanvändningenm.m. den svenska
livsmedelskontrollen av konsumenthälsoskäl ställer samma krav på
importerade livsmedel som på livsmedel producerade inom landet.
Som anförts ovan sätts gränsvärdena med betryggande marginal och
för bekämpningsmedel som av konsumenthälsoskäl har förbjudits av
kemikalieinspektionen tolereras inte någon som helst förekomst
av medlet. Vid livsmedelsverket pågår en översyn av
gränsvärdeslistan, varvid man -- med ledning av
rekommendationerna i Codex Alimentarius -- syftar till
harmonisering med de regler som gäller inom EG. Codex
Alimentarius tjänar i detta arbete som riktmärke men de svenska
gränsvärdena kan såväl följa som avvika från Codex
rekommendationer. I vissa fall är de svenska reglerna strängare
och i de fall de är mildare har hänsyn tagits till bl.a.
livsmedlets karaktär, dvs. är livsmedlet av sådan art att
konsumtionen rimligtvis är begränsad anses högre gränsvärden
kunna tolereras. Med det anförda finner utskottet syftet med
motionen i allt väsentligt tillgodosett. Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo518 finner utskottet
inte påkallad.

Med anledning av motion Jo405 yrkande1 om importförbud för
produkter där fisken fångats med drivnät hänvisar utskottet till
den resolution om moratorium för drivnätfiske i högsjö (High
Seas) fr.o.m. den 1juli 1992 som FN antog hösten 1991. Enligt
vad utskottet erfarit har därutöver USA med bl.a. Sverige,
Australien, Canada och Nya Zeeland som s.k. medförslagsställare
den 11 oktober i år lagt fram förslag om totalförbud för denna
form av fiske. Utskottet har inhämtat att inom EG har nyligen
fattats beslut om ett principiellt totalförbud för längre
nätlänkar än 2,5km för drivnätfisket i EGs zoner med undantag
av Östersjön, där man -- för att åstadkomma en för området
gemensam lösning -- överlämnat frågan till fiskerikommissionen
för Östersjön. Förbudet är avsett att gälla från den 1juli
1992. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i
denna del tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Genom den nya organisation som genomfördes vid
livsmedelsverket den 1juli 1991 kommer enligt verkets
bedömning kapaciteten för stickprovskontroller att utökas
ytterligare. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av
motion Jo514 yrkandena5 och6 finner utskottet därför inte
påkallad. Motionsyrkandena avstyrks.

Märkning av livsmedelm.m.

Motionerna

Behovet av märkning av tillsatser i vin även på
vinförpackningarna framhålls i motion Jo503(c).

Enligt partimotion Jo514(v) yrkande4 bör livsmedelsverket
få till uppgift att se över och effektivisera varuinformationen
inom livsmedelsområdet.

Livsmedelslagen bör enligt motion Jo535(c) ändras så att
märkning med ursprungsland krävs för livsmedel som säljs
oförpackade (yrkande1), för lösviktsförsäljning av frukt och
grönsaker (yrkande2) samt för den största ingående
råvarumängden i en livsmedelsprodukt (yrkande3).

Utskottets överväganden

Utskottet har vid tidigare tillfällen, bl.a. våren 1989, tagit
ställning till motionsyrkanden om märkning av tillsatser i vin.
I sitt betänkande 1988/89:JoU14 anförde utskottet bl.a.
följande. Alla viner kontrolleras av Vin- & Spritcentralen innan
de får saluföras. Få länder har lika sträng kontroll som Sverige
beträffande oönskade tillsatser. Märkning med avseende på
tillsatserna -- främst bisulfit och sorbinsyra -- måste enligt
utskottets mening komma att begränsas till de s.k. härtappade
vinerna, vilket skulle kunna ge det missvisande intrycket att
endast dessa viner innehåller konserveringsmedel. Utskottet
ansåg därför att den allmänna information som finns i
Systembolagets prislista är att föredra. Utskottet vidhåller sin
tidigare uppfattning och avstyrker motion Jo503.

Nya märkningsregler för livsmedel träder i kraft den 1 januari
1992. Syftet är att konsumenten bättre skall kunna jämföra pris
och kvalitet och bedöma näringsinnehållet i livsmedlet.
Härigenom torde syftet med motion Jo514 yrkande4 komma att bli
i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

De nya märkningsbestämmelserna innebär krav på märkning med
produktionsland för förpackade livsmedel, krav som är mer
långtgående än de regler som gäller inom EG. Det är utskottets
mening att konsumenterna genom ett medvetet beteende ytterligare
kan bidra till att seriösa grossister och detaljister medverkar
i utvecklingen av en förbättrad varuinformation. Enligt vad
utskottet erfarit har regeringen och branschen kommit överens om
information om ursprungsland även för oförpackade livsmedel vid
s.k. självplock. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Jo535 yrkandena1 och2 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda. En ändring i livsmedelslagen så att krav ställs
på märkning med ursprungsland för den största ingående
råvarumängden i en livsmedelsprodukt skulle innebära att Sverige
inför märkningskrav som saknar motsvarighet i andra länder. Det
finns anledning anta att ett sådant krav skulle komma att anses
som tekniskt handelshinder och därmed vara oförenligt med
Sveriges åtaganden på det internationella handelsområdet.
Utskottet avstyrker således även motionens yrkande3.

Övriga frågor

Motionerna

För att lagstiftningen bättre skall stämma överens med ny
kunskap och teknik på området finns enligt motion Jo502(m)
behov av en översyn av reglerna om pastörisering. Åtgärder bör
enligt motionärerna i motion Jo511(mp) vidtas för att
återinföra gamla energisnåla och hälsosamma metoder för
livsmedelskonservering i Sverige.

I motion Jo509(mp) framförs krav på svartlistning av
vätterrödingen till dess de genomsnittliga värdena för dioxiner
i rödingen håller sig under 5pikogram dioxin (Eadon) per gram
fisk (yrkande1). Fiskarena av röding runt Vättern skall hållas
ekonomiskt skadeslösa av förorenaren. Underlaget för beräkningen
skall vara de normala fångster som har rapporterats de senaste
åren (yrkande2).

Livsmedelsverket bör enligt motion Jo510(s) yrkande1 få i
uppdrag att tillsammans med statens naturvårdsverk och
kemikalieinspektionen utreda och identifiera förekomsten av
miljögifter i livsmedel från såväl inhemska som importerade
produkter. För kontroll av förekomsten av miljögifter i
livsmedel bör SLV även få i uppdrag att bygga upp en
stickprovsverksamhet liknande den som förekommer beträffande
bekämpningsmedelsrester (yrkande2).

Kostnadsutvecklingen för den statliga
köttbesiktningskontrollen måste enligt motionären i motion
Jo512(m) begränsas. Livsmedelsverkets verksamhet bör därför
bli föremål för en översyn i syfte att åstadkomma en mer
effektiv kostnadskontroll.

Vänsterpartiet anser i sin partimotion Jo514 att
livsmedelsverket bör få i uppdrag att inbjuda
konsumentorganisationer till samarbete kring internationella
frågor (yrkande1). Det livsmedelspolitiska beslutet bör följas
upp och förslag framläggas om ytterligare åtgärder i syfte att
stimulera småskalig förädling och ökad närhet mellan producenter
och konsumenter (yrkande2).

Åtgärder för att åstadkomma campylobacterfri kyckling i vårt
land efterlyses i motion Jo515(m).

Växtnäringens betydelse för livsmedlens kvalitet bör enligt
motion Jo531(m) yrkande1 belysas i en särskild studie.

Utskottets överväganden

Som utskottet anförde i samband med det livsmedelspolitiska
beslutet våren 1990 (1989/90:JoU25) skall konsumenterna ges goda
möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag, där
skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung och
förädlingsgrad men även produktionssätt. Även producenternas
intresse för nya produkter och produktionsformer kan förväntas
öka, eftersom dessa blir relativt sett lönsammare än tidigare.
Så har t.ex. under de senaste åren den småskaliga verksamheten
uppmärksammats alltmer. Utskottet redovisar nedan (s.10f.)
de uppdrag regeringen givit livsmedelsverket med anledning av
det livsmedelspolitiska beslutet och som avser förutsättningarna
för en småskalig livsmedelsproduktion. När det gäller fördelarna
med en småskalig livsmedelsproduktion och dess betydelse för
landsbygdsutveckling m.m. vill utskottet hänvisa till tidigare
gjorda positiva uttalanden i detta hänseende. I anslutning till
motion Jo502 om pastöriseringsreglerna vill utskottet framhålla
det angelägna i att stränga livsmedelshygieniska krav
upprätthålls för all produktion av livsmedel. Samtidigt är det
viktigt att de positiva effekterna av den småskaliga
livsmedelsproduktionen verkligen kan tillvaratas. Här föreligger
enligt utskottets mening en målkonflikt som bör undersökas
närmare. Utskottet förordar därför att det görs en
förutsättningslös översyn av bestämmelserna om pastörisering av
mjölk och andra livsmedelshygieniska bestämmelser. Detta kan
också ha betydelse för den småskaliga livsmedelsproduktionen och
teknikutvecklingen på detta område. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo502 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

De äldre metoder för livsmedelskonservering som beskrivs i
motion Jo511 förekommer även i dag om än i blygsam skala. Enligt
vad utskottet erfarit motsätter sig livsmedelsverket på intet
sätt användningen av dessa metoder. Några åtgärder i enlighet
med motionen anser utskottet således inte påkallade. Motionen
avstyrks.

Frågan om svartlistning av vätterrödingen och ersättning för
inkomstbortfall till yrkesfiskare av röding behandlades av
utskottet våren 1989. Utskottet hänvisade då till en av
livsmedelsverket 1987 gjord undersökning av dioxinhalten i
röding fångad på olika platser i Vättern. Undersökningen
resulterade i en rekommendation av verket som innebar en
begränsning av konsumtionen till i genomsnitt två gånger per
månad, vilket enligt verket inte torde innebära någon
inskränkning av konsumtionsvanorna. Även om det tolerabla
veckointaget skulle överskridas någon enstaka gång ansåg
livsmedelsverket detta inte innebära någon hälsorisk. Vad gäller
ersättning till yrkesfiskarena gjorde utskottet den bedömningen
att en utvidgning av miljöskadeförsäkringen i denna riktning
skulle medföra väsentliga och oönskade ändringar av
försäkringsvillkoren. Med ett avsevärt utvidgat ansvarsområde
skulle konstruktionen med en försäkring äventyras, en utgång som
inte skulle gynna vare sig yrkesfiskarena eller andra som
drabbas av miljöskador (1988/89:JoU14 s.23f.). Utskottets
inställning är i detta avseende oförändrad. Motion Jo509
avstyrks således.

Utskottet delar den oro över förekomsten av miljögifter i
livsmedel som kommer till uttryck i motion Jo510. Enligt vad
utskottet erfarit pågår emellertid vid livsmedelsverket ett
ständigt arbete med dessa frågor. Vid sidan av
miljöövervakningsprogrammet (PMK) bedriver naturvårdsverket
sedan år 1988 en kartläggning av förekomsten av dioxiner och
dioxinliknande ämnen. Kartläggningen omfattar bl.a.
livsmedelsprodukter, framför allt fisk men även kött- och
mjölkprodukter. I detta arbete deltar även livsmedelsverket,
fiskeriverket och kemikalieinspektionen. Något särskilt
uttalande med anledning av motionen finner utskottet därför inte
påkallat. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med det anförda.

Den nya organisation för livsmedelsverket som infördes den
1juli 1991 med bl.a. ett nytt system för köttkontrollen
förväntas medföra bibehållen ambitionsnivå med något minskad
bemanning. Härigenom torde syftet med motion Jo512 komma att bli
tillgodosett. Motionen avstyrks.

Med anledning av motion Jo514 vill utskottet anföra följande.
Det har kommit till utskottets kännedom att livsmedelsverket
våren 1991 sammankallade till möte med en rad
konsumentorganisationer. Man kom då överens om att
organisationerna skulle bli remissinstanser i internationella
frågor främst vad gäller Codex Alimentarius. Härmed torde syftet
med motionens yrkande1 i väsentliga delar vara tillgodosett.
Motionsyrkandet avstyrks.

Vid utskottets behandling av regeringens proposition om
livsmedelskontroll (1988/89:68) anslöt sig utskottet till de av
jordbruksministern anförda synpunkterna på den småskaliga
slakteriverksamheten. I samband därmed framhöll utskottet att
dessa intressen kunde tillvaratas bl.a. genom att kraven på
anläggningarna anpassades till de förutsättningar som gäller för
varje enskild anläggning. Det i propositionen aviserade
uppdraget till livsmedelsverket redovisades i maj1990. Verket
konstaterade att gällande regler inte utgjorde något hinder för
småskalig verksamhet. I sammanhanget kan även nämnas den s.k.
ALA-gruppen (arbetsgruppen lantbruk och samhälle) vid Ultuna som
på uppdrag av regeringen tillsammans med STU (styrelsen för
teknisk utveckling) sedan april 1988 bl.a. har arbetat med
frågan om förbättrade förutsättningar för småskalig
slakteriverksamhet. Uppdraget redovisades den 1juli 1991 och
av slutrapporten framgår att under perioden hade ett relativt
stort antal småskaliga livsmedelsföretag etablerats. Utskottet
har vidare erfarit att regeringen den 27 juni 1991 givit
livsmedelsverket i uppdrag att följa och analysera utvecklingen
med anledning av det livsmedelspolitiska beslutetm.m. I
uppdraget ingår bl.a. att redovisa förutsättningarna för en
småskalig livsmedelsproduktion inom ramen för
livsmedelslagstiftningen samt hur ändringar i lagstiftningen och
tillämpningen påverkar dessa förutsättningar, t.ex. angående
utformningen av äggkontrollen. Redovisningen skall göras i
verkets anslagsframställning åren 1992--1994. Livsmedelsverket
skall vid behov uppmärksamma regeringen på utvecklingen inom
resp. område. Vidare har regeringen den 5 september 1991
uppdragit åt livsmedelsverket att överväga möjligheterna att
ytterligare förenkla förutsättningarna för småskalig
slakteriverksamhet och mot bakgrund härav utarbeta ett
informationsmaterial som riktar sig till berörda parter. Den
översyn av vissa livsmedelshygieniska bestämmelser som utskottet
förordat ovan torde också ha betydelse för de frågor som tas upp
i motion Jo514. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motion Jo514 yrkande2 bör lämnas utan riksdagens vidare åtgärd
i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller åtgärder mot campylobacter i kyckling har
utskottet erfarit att det pågår ett intensivt samarbete mellan
branschen och berörda myndigheter -- livsmedelsverket och
statens veterinärmedicinska anstalt -- för att minimera
förekomsten av campylobacter. De senaste åren har antalet
smittade flockar minskat från 50 % till 10--15%. Förbättrade
hygieniska rutiner har medfört att även andelen
salmonellasmittade flockar har minskat ytterligare. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo515 tillgodosett.
Motionen bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller sambandet mellan växtnäring och livsmedlens
kvalitet får det enligt utskottets mening främst anses vara en
fråga för forskningen att utröna huruvida vissa odlingsformer
verkligen har kvalitetsnedsättande effekter. Det anförda innebär
att utskottet avstyrker motion Jo531 yrkande1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande importförbud för livsmedel som producerats
med i Sverige otillåtna metoderm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo226 yrkande13,
1990/91:Jo234 yrkande2, 1990/91:Jo242 yrkande2,
1990/91:Jo267 yrkande4 och 1990/91:Jo521 yrkande1,

res. (c) - delvis

2. beträffande harmonisering med EG av importkontrollen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo521 yrkande3,

res. (c) - delvis

3. beträffande lika villkor beträffande kvalitetskrav m.m.
för importerade och inhemskt producerade livsmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo531 yrkande2,

4. beträffande Sveriges agerande för ett vidgat
kvalitetsbegrepp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo521 yrkande2 och
1990/91:Jo524,

res.(c) - delvis

5. beträffande restsubstanser från i Sverige förbjudna
ämnen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo518,

6. beträffande drivnätfiske

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo405 yrkande1,

7. beträffande utökad importkontroll

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkandena5 och6,

8. beträffande märkning av tillsatser i vin

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo503,

9. beträffande översyn av varuinformationen m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande4,

10. beträffande märkning av livsmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo535,

res.(c) - delvis

11. beträffande översyn av
pastöriseringsbestämmelsernam.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo502 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande äldre konserveringsmetoder

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo511,

13. beträffande svartlistning av vätterrödingen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo509,

14. beträffande miljögifter i livsmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo510,

15. beträffande kostnadsutvecklingen för den statliga
köttkontrollen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo512,

16. beträffande samarbete med konsumentorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande1,

17. beträffande åtgärder för att stimulera småskalig
förädlingm.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande2,

men.(v) - delvis

18. beträffande campylobacter i kyckling

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo515,

19. beträffande växtnäringens betydelse för
livsmedelskvaliteten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo531 yrkande1.

Stockholm den 7 november 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Lennart
Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge
Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén
(nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Patrik Norinder (m),
Lena Klevenås (s) och Kent Carlsson (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige
otillåtna metoderm.m. (mom. 1, 2,4 och10)

Lennart Brunander(c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "Ett flertal" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I vårt land ställs stränga krav på den inhemska
livsmedelsproduktionen. Det är framför allt bestämmelserna om
hänsyn till miljö, hälsa, djurskydd och livsmedelskvalitet som
ger uttryck för en hög ambitionsnivå. Det kan konstateras att
vid en internationell jämförelse de svenska kraven är mer
långtgående än motsvarande krav i flertalet av de länder som
exporterar livsmedel till Sverige.

När det gäller vegetabilieproduktionen har de svenska kraven
kommit till uttryck i ett program för omfattande neddragningar
av bekämpningsmedelsanvändningen och övergång till mindre
hälsofarliga preparat. Som en konsekvens härav är svenska
produkter genomgående av högre kvalitet än utländska med
avseende på resthalter av bekämpningsmedelm.m. I uppfödningen
av djur för livsmedelsproduktion får inte hormoner och
antibiotika användas i tillväxtbefrämjande syfte, hårda
karensregler gäller efter medicinering, djurskyddsreglerna
är mer långtgående än i andra länder och det kan konstateras att
sjukdomar på djur som också angriper människan, t.ex.
salmonella, genom ett konsekvent arbete med hälsokontroll och
smittskydd helt har kunnat elimineras eller hållas på lägre nivå
än i något annat land.

Riksdagen beslutade år 1989 att konsumentkrav skall kunna
utgöra laglig grund för förbud eller restriktioner för
importerade livsmedel. I GATT-förhandlingarna är en nordisk
utgångspunkt att andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fall
bör kunna accepteras i GATTs regelsystem. Även frågor av etisk
innebörd är föremål för förhandlingar. Det kan vara fråga om
t.ex. förbud att saluhålla valkött, använda köttmjöl från sjuka
djur eller utnyttja djur med hjälp av genteknik. Det kan också
vara fråga om att veterinärmedicinska preparat, t.ex. hormoner,
används i tillväxtbefrämjande syfte. Vidare pågår ett arbete på
det sanitära och fytosanitära området. Det är enligt utskottets
mening angeläget att ingen möda sparas i arbetet med att
åstadkomma såväl ett vidgat kvalitetsbegrepp som en
internationalisering av kraven. Regeringen bör i det fortsatta
arbetet på handelspolitikens område verka för att det ställs
lika höga krav på all livsmedelsproduktion som på den svenska
livsmedelsproduktionen. Det anförda innebär att utskottet delar
många av de tankegångar som förs fram i motionerna Jo242 och
Jo521. Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av
motionernas yrkanden2 resp.1 bör ges regeringen till känna.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo226
yrkande13, Jo234 yrkande2 och Jo267 yrkande4 tillgodosett.
Motionsyrkandena bör således inte medföra någon vidare
riksdagens åtgärd.

Som anförs i motion Jo521 ställer EG betydligt högre krav för
godkännande av slakterier och andra köttproducenter utanför
Gemenskaperna än för motsvarande livsmedelsproduktion inom EG.
Med utgångspunkt från konsumentintresset bör regeringens strävan
vara att åstadkomma en mer rimlig överensstämmelse mellan de
olika kontrollnivåerna. Vad utskottet anfört med anledning av
motionens yrkande3 bör ges regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "I anslutning" och på s. 6 slutar med "utskottet
anfört" bort ha följande lydelse:

Generellt sett torde kunna konstateras att ur
konsumentsynpunkt är svenska livsmedel säkrare och därmed av
bättre kvalitet än flertalet importerade livsmedel. Svenskt kött
kontrolleras regelmässigt med inriktning på förekomst av
bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, hormoner, antibiotika och
andra veterinärläkemedel. Med få undantag är svenska
trädgårdsprodukter anmärkningsfria vad gäller rester av
bekämpningsmedel; det är i huvudsak de importerade produkterna
som uppvisar resthalter av ämnen som har förbjudits i Sverige av
hälso-, miljö- eller arbetsmiljöskäl. Utskottet delar synsättet
i motionerna Jo521 och Jo524 och anser således att regeringen
bör verka för att den höga ambitionsnivå som präglar svensk
livsmedelslagstiftning inte eftersätts i det alltmer
intensifierade internationella samarbetet på området. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo521 yrkande2
och Jo524 bör ges regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "De nya" och slutar med "yrkande3" bort ha följande
lydelse:

Riksdagen beslutade våren 1989 att förpackade livsmedel skall
märkas med uppgift om produktens ursprungsland. I likhet med
motionären i motion Jo535 anser utskottet att märkningskravet
bör omfatta även oförpackade livsmedel såsom kött, fisk och ost.
En sådan märkning skulle enkelt kunna ske genom t.ex. en skylt
eller ett anslag i anslutning till varans exponering. Vad
utskottet anfört med anledning av motionens yrkande1 bör ges
regeringen till känna.

Som anförs i motion Jo535 finns en branschöverenskommelse som
innebär att produktionslandet skall anges vid lösförsäljning av
frukt och grönsaker. Utskottet har emellertid erfarit att det
förekommer brister i efterlevnaden av överenskommelsen. Det
finns därför anledning att utvidga det lagstadgade kravet på
märkning med ursprungsland på förpackade livsmedel att omfatta
även oförpackade. Vad utskottet anfört med anledning av
motionens yrkande2 bör ges regeringen till känna.

I en alltmer internationaliserad handel skulle en
ursprungsmärkning omfattande den större ingående mängden i en
"blandprodukt", såsom korv, köttbullar, charkuterivaror, sylt,
saft och marmelader, för den svenske konsumenten innebära en
betydligt förbättrad varuinformation. I enlighet med yrkande3
i motion Jo535 anser utskottet att regeringen i olika
internationella fora bör verka för en utveckling i denna
riktning. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under1, 2, 4 och10 bort
ha följande lydelse:

1. beträffande importförbud för livsmedel som producerats
med i Sverige otillåtna metoderm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo242
yrkande2 och 1990/91:Jo521 yrkande1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan
vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo226 yrkande13,
1990/91:Jo234 yrkande2 och 1990/91:Jo267 yrkande4,

2. beträffande harmonisering med EG av importkontrollen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo521 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande Sveriges agerande för ett vidgat
kvalitetsbegreppm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo521
yrkande2 och 1990/91:Jo524 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. beträffande märkning av livsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo535 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av
utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige
otillåtna metoderm.m.

Med anledning av flera motioner från allmänna motionstiden
1991 behandlar utskottet yrkanden om utökad kontroll av
importerade livsmedel. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Sedan
motionerna framlades har EES-förhandlingarna slutförts och
EES-avtalet står i fokus när det gäller frågor om
importkontroll, även om diskussionen naturligtvis måste gälla
också livsmedelsimport från länder utanför EG.

Vänsterpartiet har upprepade gånger väckt förslag som avser
att förbättra importkontrollen så att konsumenterna garanteras
hög livsmedelskvalitet. Även i det nu aktuella betänkandet
behandlas flera sådana yrkanden från vänsterpartiet. I de fall
dessa avslås med hänvisning till åtgärder som har vidtagits
sedan motionerna lades fram kommer vi att följa utvecklingen på
området. Om de vidtagna åtgärderna inte leder till önskat
resultat återkommer vi i frågan.

När det gäller behovet av skärpt importkontroll i förhållande
till internationella regler och avtal samt risker för att sådan
kontroll används som täckmantel för att skapa handelshinder,
avser vi återkomma i samband med att riksdagen våren 1992
behandlar EES-avtalet med anledning av en aviserad proposition.

Märkning av livsmedel

Vänsterpartiet anser i likhet med centern att kravet på
märkning med ursprungsland av förpackade livsmedel bör omfatta
även oförpackade livsmedel såsom kött, fisk och ost. Eftersom
det förekommer brister i efterlevnaden av den
branschöverenskommelse som innebär att produktionslandet skall
anges vid försäljning i lös vikt av frukt och grönsaker finns
det enligt vår uppfattning anledning att utvidga det lagstadgade
märkningskravet även till denna typ av försäljning. Som anförs i
motion Jo535 skulle i en alltmer internationaliserad handel en
ursprungsmärkning omfattande den större ingående mängden i en
"blandprodukt" för den svenske konsumenten innebära en betydligt
förbättrad varuinformation. Regeringen bör därför i olika
internationella fora verka för en utveckling i denna riktning.
Det anförda innebär att vänsterpartiet kommer att stödja
centerns reservation vad avser mom.10 i hemställan.

Översyn av pastöriseringsbestämmelsernam.m.

Jordbruksutskottet har i detta betänkande avstyrkt motion
Jo514 yrkande2 från vänsterpartiet om att initiera ett arbete
i syfte att underlätta framväxten av småskalig
livsmedelsproduktion. Samtidigt tillstyrker utskottet en motion
(m) från den allmänna motionstiden 1991, som kräver översyn av
framför allt pastöriseringsreglerna i syfte att befrämja
småskalig livsmedelsproduktion. Det omvända förhållandet -- att
tillstyrka motion Jo514 yrkande 2 och avstyrka motion Jo502 --
hade i stället varit logiskt.

Vänsterpartiet har inte någon invändning mot att aktuella
regler ses över i syfte att befrämja småskalig
livsmedelsförädling. Vi biträder därför utskottets förslag att
uppdra åt regeringen att företa en förutsättningslös översyn av
regelsystemet. Reglerna om pastörisering är emellertid
definitivt inte det främsta hindret för småskalig verksamhet och
i förhållande till sakfrågan är uppdraget därför alltför
begränsat. Med utgångspunkt i motion Jo514 yrkande 2 hade
uppdraget kunnat göras mer ändamålsenligt. Hindren för småskalig
livsmedelsproduktion är förvisso många och av olika karaktär.
Livsmedelsverkets avgifter för besiktning, högt ställda krav på
livsmedelslokaler, monopoliserad förädlingsindustri och
svårigheter att göra inbrytningar hos livsmedelsgrossister är
bara några exempel.

Försäljning av opastöriserad mjölk är en oseriös affärsidé med
uppenbara hälsorisker för konsumenterna. Under sken av mer
naturenlig och förment alternativ produktion lanseras sådan
mjölk. Människor har redan insjuknat på grund av t.ex.
campylobacter i opastöriserad mjölk. En ändring av
livsmedelslagstiftningen i den riktning som motion Jo502 anger
är heller inte någon liten förändring utan en grundläggande
förändring av målet för hela livsmedelslagstiftningen att skydda
konsumenterna.

Det finns anledning att ifrågasätta livsmedelsverkets sätt att
handlägga ärenden som rört försäljning av opastöriserad mjölk.
Lyhördhet för konsumenter, producenter och kommunala myndigheter
hade kunnat leda till att problem lösts och uppslitande
rättsliga och andra processer undvikits. Men berättigad kritik
av livsmedelsverket får inte medföra att konsumenternas intresse
av god livsmedelshygien åsidosätts!

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.17 borde ha hemställt:

17. beträffande åtgärder för att stimulera småskalig
förädlingm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo514 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
översyn av pastöriseringsbestämmelserna m.m.