Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.

Betänkande 1993/94:SoU24

Socialutskottets betänkande 1993/94:SOU24

Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga 1

1993/94

SoU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
1993/94:145, sex motionsyrkanden som väckts med anledning av
förslaget och åtta motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1994 om olika behörighetsfrågor.

Utskottet tillstyrker förslaget om att naprapater skall kunna
få legitimation för yrket. Förslaget om att kiropraktorer med
svensk utbildning skall ges möjlighet till legitimation
avstyrks. Utskottet avstyrker även samtliga motioner.

Utskottets s-ledamöter yrkar i en reservation avslag på
propositionen såvitt avser legitimation av naprapater.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (Socialdepartementet) att
riksdagen antar förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården m.m.,
2. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:So64 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om legitimation för kiropraktorer i enlighet med vad i
motionen anförts.

1993/94:So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning och utvärdering av legitimering
av naprapater och kiropraktorer.

1993/94:So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:145 i vad avser
legitimation av naprapater,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frågan om legitimation av vissa
naprapater bör föreläggas riksdagen så snart den av regeringen
inledda översynen av principerna för legitimation och behörighet
är slutförd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillämpningen av punkt 2 i
övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i behörighetslagen
gällande kiropraktorer utbildade vid Skandinaviska Chiropraktor
Skolan,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får
i uppdrag att kontinuerligt följa upp verksamheten vid
Skandinaviska Chiropraktor Skolan.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994

1993/94:So407 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av kvacksalverilagen.

1993/94:So419 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kvacksalverilagen för olika yrkesgrupper.

1993/94:So426 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten att själv välja vård.

1993/94:So429 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av den s.k.
kvacksalverilagen.

1993/94:So435 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om legitimation av Doctors of Naprapathy.

1993/94:So451 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om legitimation för arbetsterapeuter.

1993/94:So477 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om legitimation för kuratorer.

1993/94:So498 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att införa legitimation för naprapater.

Utskottet

Ärendets beredning i utskottet

Utskottet har i ärendet anordnat en utfrågning med
representanter från Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm
och Svenska Naprapatförbundet. Vidare har utskottet tagit del av
ett stort antal skrivelser som inkommit i ärendet.

Propositionen i huvuddrag

Regeringen föreslår att lagen (1984:542) om behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. skall ändras så att
naprapater och ytterligare en grupp kiropraktorer som har
genomgått av regeringen föreskriven utbildning skall kunna få
legitimation för att utöva sina resp. yrken. Med föreskriven
utbildning avses en utbildning som uppfyller vissa angivna krav
i fråga om längd och innehåll. Ett ytterligare villkor för att
erhålla legitimation är att sökanden har fullgjort viss praktisk
tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård. För båda grupperna
kan en motsvarande kompetens som inhämtats på annat sätt leda
till legitimation. Om en utbildning som motsvarar den
föreskrivna svenska har genomförts utomlands skall dessutom, om
inte utbildningen omfattas av EES-avtalet, krävas att den
sökande har behövliga kunskaper i minst ett skandinaviskt språk
och nödvändiga kunskaper i svenska hälso- och
sjukvårdsförfattningar. Socialstyrelsen skall pröva frågor om
legitimation. Yrkesbeteckningen legitimerad naprapat föreslås få
samma straffrättsliga skydd som gäller för flertalet andra yrken
med legitimation inom hälso- och sjukvården m.m. Skydd för
beteckningen legitimerad kiropraktor finns redan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994.
Genom en särskild övergångsbestämmelse skall den som vid
ikraftträdandet redan genomgått föreskriven utbildning i Sverige
för kiropraktorer eller naprapater och som har varit verksam i
yrket i Sverige under minst ett år kunna få legitimation för
yrket utan att fullgöra ytterligare praktisk tjänstgöring.

Allmänt om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården

Föreskrifter om begränsningar i rätten att utöva verksamhet
och yrke inom hälso- och sjukvården finns främst i lagen
(1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område (kvacksalverilagen) och i lagen
(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m.m. (behörighetslagen). Den s.k. kvacksalverilagen
innehåller förbud för den som inte tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen och därmed står under Socialstyrelsens
tillsyn i sin yrkesverksamhet, att mot ersättning behandla vissa
sjukdomar, undersöka eller behandla barn som inte fyllt åtta år
m.m. Bestämmelserna är straffsanktionerade. Behörighetslagen
innehåller bestämmelser för hälso- och sjukvården, tandvården
och detaljhandeln med läkemedel vad gäller kompetensbevis,
behörighet att utöva yrke samt skyddet för yrkestitel och
yrkesbenämning. Enligt förarbetena till behörighetslagen skall
legitimationen vara en garanti för en viss kunskapsnivå och för
sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är
förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende.
Dessutom fungerar legitimationen som ett slags "varudeklaration"
gentemot allmänheten, myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen. Av
förarbetena framgår vidare att kriterierna för legitimation av
nya yrkesgrupper är uttalat restriktiva. Bestämmelserna om
legitimation bör förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som
har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade
arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas
säkerhet i vården, sägs det i motiven till lagen. Vidare sägs
att det förhållandet att en yrkesgrupp i inte oväsentlig
utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i
egenskap av fria yrkesutövare, bör tillmätas särskild betydelse.

I dag omfattas samtliga naprapaters verksamhet av
kvacksalverilagens bestämmelser. Lagen omfattar även den grupp
kiropraktorer som genomgått sin utbildning i Sverige.

Legitimation för vissa kiropraktorer

Utbildningen

Både internationellt och i Sverige finns olika kategorier av
kiropraktorer. Det som skiljer är bl.a. längden på och
innehållet i utbildningen. Sedan den 1 juli 1989 har det i
Sverige funnits en möjlighet att få legitimation som
kiropraktor. För att få legitimation har krävts examen som
Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande
utbildning. En beskrivning av utbildningen återfinns i
proposition 1988/89:96 om legitimation för vissa
kiropraktorer, m.m. I Sverige förekommer i dag flera olika
utbildningar av kiropraktorer. Den mest omfattande av dessa
utbildningar sker vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i
Stockholm. Skolans verksamhet inleddes år 1983. Utbildningen är
fr.o.m. hösten 1988 fyraårig och omfattar flera olika ämnen inom
basmedicin och kiropraktik.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utvärdera den
kiropraktorutbildning som Skandinaviska Chiropraktor Skolan
bedriver. Syftet med utvärderingen var att klargöra om
utbildningstiden och innehållet i utbildningen vid skolan är av
samma kvalitet som en godkänd utbildning till Doctor of
Chiropractic och därmed kunde ligga till grund för
yrkeslegitimation. Socialstyrelsen har under arbetet haft samråd
och informationsutbyte med Kanslersämbetet och inhämtat yttrande
från tre sakkunninga.

Styrelsen har i sin redovisning av uppdraget
sammanfattningsvis konstaterat följande.

Den utbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor
Skolan är ambitiöst upplagd och under en dynamisk uppbyggnad.
För att få kontinuitet i undervisningen och få en god
forskningsmiljö är det av vikt att fasta lärartjänster finns. På
skolan undervisar kvalificerade lärare, dock ingen fast
anställd.

Utan att en betydande del av lärarna, som ju utgör grunden för
utbildningen och den kreativa forskningsmiljön, är fast
anställda kan ej Skandinaviska Chiropraktor Skolan anses ha
uppnått en likvärdig standard med the Anglo-European College of
Chiropractic i Bournemouth.

Det sammanfattande omdömet är att utbildningen vid den
Skandinaviska Chiropraktor Skolan i många avseenden är jämförbar
med utbildningen vid the Anglo-European College of Chiropractic
i Bournemouth, England. På vissa väsentliga punkter har den
Skandinaviska Chiropraktor Skolan dock ännu ej samma standard
som utbildningen i Bournemouth. Det gäller den kreativa miljön
med fast anställda lärare, uppbyggnad av bibliotek, studiemiljö
och forskningsanknytning. Examensarbete görs inte idag på
Skandinaviska Chiropraktor Skolan, vilket är fallet med den
engelska skolan.

Propositionen

Regeringen anser att nuvarande bestämmelser om legitimation
för kiropraktorer bör utvidgas till att även omfatta den grupp
av kiropraktorer som har genomgått sin utbildning i Sverige i
enlighet med vad regeringen föreskriver och som också fullgjort
av regeringen föreskriven praktisk tjänstgöring. Någon ändring
av vad som gäller för utländsk utbildning till kiropraktor avses
inte. Regeringen skall föreskriva vilka krav på utbildningen som
måste vara uppfyllda och vilken praktisk tjänstgöring som kan
leda till legitimation. I specialmotiveringen till lagen sägs
att kraven i allt väsentligt kommer att överensstämma med vad
som gäller för den nuvarande utbildningen vid Skandinaviska
Chiropraktor Skolan. Andra motsvarande utbildningar skall
också kunna leda till legitimation, sägs det i propositionen.

I likhet med vad som gäller för övriga yrkesgrupper skall
legitimation aldrig kunna få meddelas om förhållandena är sådana
att legitimationen skulle ha återkallats om den sökande redan
varit legitimerad. Även i övrigt skall de huvudregler om
legitimation som gäller för andra yrkesgrupper gälla också för
kiropraktorerna. Detta innebär bl.a. att Socialstyrelsen skall
pröva frågor om legitimation.

Bestämmelserna om legitimation för denna grupp bör tas in i
behörighetslagen.

Motioner

I motion So64 av Stig Bertilsson (m) hemställs att
riksdagen beslutar om legitimation av kiropraktorer i enlighet
med vad i motionen anförts. Motionären pekar på att det såväl i
propositionen som i Kanslersämbetets redovisning noteras att
utbildningen av kiropraktorer vid Scandinaviska Chiropraktor
Skolan är under uppbyggnad och att utbildningen för närvarande
ej uppfyller en internationellt erkänd standard. Enligt
motionären torde det därför ur alla synvinklar vara bättre att
avvakta med ett erkännande av läroanstalten tills denna
uppfyller en internationellt erkänd standard vad gäller
utbildning. Läroanstalter som utbildar kiropraktorer bör
meddelas examensrätt först när dessa krav uppfyllts. Vidare bör
kiropraktorer som tidigare erhållit svensk utbildning
legitimeras när de genomgått en tilläggsutbildning som för dem
upp på nivå med internationellt erkända utbildningar.

I motion So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
uppföljning och utvärdering av legitimering av kiropraktorer
(yrkande delvis). Motionärerna anser att ett införande av
legitimation på detta område bör följas av en noggrann
utvärdering och uppföljning. En sådan uppföljning bör redovisas
till riksdagen efter det att legitimering tillämpats i ett år.

I motion So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kiropraktorer utbildade vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan
(yrkande 3). Motionärerna stöder förslaget att ge utbildade
från Skandinaviska Chiropraktor Skolan möjlighet till
legitimation med den reservationen att det inte kan gälla alla
redan utexaminerade elever. Skolan har funnits sedan 1983 och
sedan dess befunnit sig i ett uppbyggnadsskede. För att få
legitimation bör enligt motionärerna krävas att den genomgångna
utbildningen är jämförbar med den standard skolan nu uppnått.

I samma motion yrkas att riksdagen hos regeringen begär
att Socialstyrelsen får i uppdrag att kontinuerligt följa upp
verksamheten vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan (yrkande
4). Motionärerna vill understryka att skolan fortfarande
befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Socialstyrelsen bör därför
ges i uppdrag att kontinuerligt följa utvecklingen av skolan för
att tillse att de brister som konstaterats när det gäller bl.a.
forskningsanknytning och bibliotek åtgärdas.

Utskottets bedömning

För att få legitimation som kiropraktor bör enligt utskottets
mening krävas att sökanden genomgått en utbildning för
kiropraktorer som uppfyller internationellt erkänd standard. De
utbildningar som skall kunna ligga till grund för legitimationen
bör vidare vara ensartade vad gäller utbildningstid, innehåll
och kvalitet. Det skulle enligt utskottet vara olyckligt och
förvirrande för allmänheten om begreppet legitimerad kiropraktor
kom att beteckna yrkesutövare där skilda krav på kunskapsnivå
ställs för erhållande av legitimation. Utskottet har erfarit att
utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan inte
motsvarar en internationellt erkänd standard. Skolan har inte
tillstånd att utfärda examen enligt högskoleförordningen. Det
finns i Sverige inte heller någon annan kiropraktorutbildning
som motsvarar denna standard.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillstyrka
förslaget i propositionen om att kiropraktorer som genomgått
utbildning i Sverige skall kunna få legitimation för yrket.
Propositionen avstyrks därför i denna del. Motionerna So64 (m),
So65 (v) delvis och So66 (s) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Legitimation av naprapater

Bakgrund

Frågan om legitimation för naprapater har behandlats av
utskottet vid flera tidigare tillfällen. I betänkandet
1991/92:SoU5 uttalade utskottet att regeringen så snart ett
tillräckligt underlag för ett ställningstagande förelåg
beträffande naprapater borde pröva frågan om deras legitimation.

Regeringen uppdrog i februari 1992 åt Socialstyrelsen att
avge utlåtande om huruvida det föreligger ett dokumenterat
vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av
naprapater. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i maj 1992 och
anförde bl.a. följande.

Införandet av legitimation av vissa kiropraktorer är ännu inte
utvärderat. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett
smalt medicinskt område legitimeras. Sedan kiropraktorerna
legitimerades har dramatiska förändringar skett inom hälso- och
sjukvården beträffande struktur och organisation och inte minst
ekonomiskt. Det är av största vikt att kostnads-effekt- och
kostnads-nyttoanalyser görs innan ytterligare en yrkesgrupp
engageras i den offentligt finansierade vården.

Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga
hälso- och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av
legitimerade sjukgymnaster. Den aktuella kompetensen finns
vidare bland många läkare som är vidareutbildade inom
"ortopedisk medicin". Motsvarande kompetens finns också hos ett
betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket som talar för
att man främst bör satsa på de krafter som redan finns inom den
offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a.
göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom
"ortopedisk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till
sådan utbildning. Forskningen inom detta område behöver
förstärkas.

Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte
dokumenterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka
legitimation av naprapater.

I betänkandet 1992/93:SoU1 ansåg utskottet att regeringen
nu, sedan Socialstyrelsen redovisat sitt uppdrag, borde ta
ställning till frågan om naprapater skall kunna legitimeras.
Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr.
13). I betänkandet 1993/94:SoU4 konstaterade utskottet att
regeringen aviserat att riksdagens beställning när det gäller
naprapater kommer att verkställas.

Propositionen

Regeringen föreslår att naprapater, som gått igenom
föreskriven svensk utbildning för naprapater och fullgjort
föreskriven praktisk tjänstgöring, efter ansökan skall kunna få
legitimation för yrket i Sverige. Det bör ankomma på regeringen
att föreskriva vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som
skall fullgöras. Bestämmelser om legitimation för yrket skall
tas in i behörighetslagen. Lagens bestämmelser om legitimation
för övriga yrken bör enligt förslaget också gälla för
legitimation av naprapater. Detta innebär att den som på annat
sätt visat att han eller hon har förvärvat motsvarande kompetens
skall kunna få legitimation. Vidare innebär det att legitimation
inte får meddelas under sådana omständigheter att legitimationen
skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad och att
frågor om meddelande av legitimation skall prövas av
Socialstyrelsen.

Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande.
Naprapati utgör en av flera behandlingsformer vid behandlingen
av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Redan nu svarar
naprapaterna för en stor del av den patientgrupp som annars
sannolikt skulle ha sökt sig till den offentligt finansierade
hälso- och sjukvården för behandling. Omkring 80 000 nya
patienter vänder sig varje år till naprapaterna för vård, och
det utförs årligen cirka en miljon behandlingar på
200 000 patienter i Sverige. Naprapatin har nu nått en sådan
omfattning att det framstår som lämpligt att den förs in under
statens tillsyn. Inte minst talar patienternas säkerhet i vården
för detta. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de att
omfattas av den nuvarande tillsynslagen (lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.) och den av
regeringen nyligen föreslagna lagen om åligganden för personal
inom hälso- och sjukvården m.m. (prop. 1993/94:149). Därigenom
kommer de att stå under Socialstyrelsens tillsyn och deras
verksamhet kommer också att kunna prövas disciplinärt av Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Vidare anförs att den dokumentation som Svenska
Naprapatförbundet redovisat är till fyllest för att göra
bedömningen att de naprapater som har avlagt examen och fått
titeln Doctor of Naprapathy eller fullgjort annan motsvarande
utbildning bör kunna få legitimation.

Villkoren för legitimation bör enligt regeringens
uppfattning vara genomgången teoretisk utbildning motsvarande
den som för närvarande krävs för att få titeln Doctor of
Naprapathy vid svensk skola för utbildning av naprapater. Vidare
bör krävas praktisk tjänstgöring motsvarande ett års handledd
heltidstjänstgöring. Verksamheten bör ske vid en av
Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller
kiropraktormottagning eller vid en godkänd inrättning inom den
allmänna hälso- och sjukvården.

För naprapater med utländsk utbildning avser regeringen
att uppdra åt Socialstyrelsen att överväga vilken teoretisk och
praktisk utbildning och vilka kunskaper i språk och svenska
författningar som skall krävas av utländska -- ej svenskspråkiga
-- naprapater för att de skall kunna få legitimation i Sverige.

Naprapaternas verksamhetsområde bör enligt regeringen vara
att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar och
smärttillstånd i rörelseorganen. Behandlingen skall ske med
särskilda handgrepp som vid behov kan kompletteras med annan
fysisk behandling. Socialstyrelsen skall meddela närmare
föreskrifter i denna del.

Motionerna

I motion So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
uppföljning och utvärdering av legitimering av naprapater
(yrkande delvis). Motionärerna anser att en så omfattande
verksamhet som den naprapaterna i dag svarar för bör, med hänsyn
till patienternas säkerhet, vara föremål för tillsyn och
kvalitetsgranskning. Med tanke på den tveksamhet beträffande
naprapatin som kommit till uttryck i flera remissyttranden menar
motionärerna att ett införande av legitimation på detta område
bör följas av en noggrann utvärdering och uppföljning. En sådan
uppföljning bör redovisas till riksdagen efter det att
legitimering tillämpats i ett år.

I motion So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen
avslår propositionen vad avser legitimation av naprapater
(yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagivande om att
regeringen återkommer till riksdagen i fråga om legitimation av
naprapater när det pågående översynsarbetet angående vissa
behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvårdens område slutförts
(yrkande 2). Motionärerna anser att naprapaterna bedriver
ett seriöst arbete och är värda samhällets erkännande.
Regeringen har beslutat om en översyn av principerna för
legitimation och behörighet som skall resultera i förslag bl.a.
i fråga om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika
yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden.
Motionärerna anser det vara rimligt att avvakta resultatet av
översynsarbetet innan nya yrkesgrupper ges möjlighet till
legitimation.

I motion So435 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c),
som väckts under den allmänna motionstiden, begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
legitimation av Doctors of Naprapathy. Motionärerna påpekar att
tilltron och intresset för naprapatin blivit allt större under
de senaste årtiondena. Verksamheten har numera nått en sådan
omfattning att det inte minst ur patienternas synpunkt ter sig
nödvändigt att den förs in under samhällets tillsyn. En
legitimation av naprapater skulle innebära större säkerhet och
trygghet för patienterna vid val av terapeut. Dessutom skulle
legitimationen innebära möjligheter till ömsesidigt
remissförfarande mellan läkare och Doctors of Naprapathy till
gagn för patienterna. Enligt motionärerna har olika rapporter
också visat att de som sökt naprapatvård snabbare kommer
tillbaka i produktion än andra.

I motion So498 av Max Montalvo (nyd) framförs liknande
synpunkter.

Utskottets bedömning

Naprapati är en av flera behandlingsformer vid behandlingen av
patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Utskottet anser i
likhet med regeringen att naprapatin nu har nått en sådan
omfattning, såväl vad gäller antalet yrkesutövare som antalet
patienter och behandlingstimmar per år, att det framstår som
lämpligt att den förs in under statens tillsyn. Naprapater som
har teoretisk utbildning motsvarande den som för närvarande
krävs för att få titeln Doctor of Naprapathy vid svensk skola
för utbildning av naprapater och praktisk tjänstgöring
motsvarande ett års handledd heltidstjänstgöring bör, enligt
utskottets mening, kunna få legitimation för yrket. Det bör
ankomma på regeringen och Socialstyrelsen att utfärda närmare
föreskrifter härom. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de
att stå under Socialstyrelsens tillsyn och deras verksamhet
kommer också att kunna prövas disciplinärt av Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion So66 (s)
yrkandena 1 och 2 antar det av utskottet i bilaga 2
utarbetade förslaget till ändrad lydelse av 2 a § och
övergångsbestämmelsen i behörighetslagen.

Motionerna So435 (c) och So498 (nyd) är tillgodosedda och
avstyrks därför.

Utskottet delar inställningen i motion So65 (v) om att
naprapaternas verksamhet noga bör följas upp och utvärderas.
Något tillkännagivande till regeringen med anledning av motion
So65 (v) yrkandet delvis behövs inte. Motionen avstyrks.

Översyn av kvacksalverilagen, m.m.

Motionerna

I motion So407 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av kvacksalverilagen. Motionären pekar på
att det i utkanten av psykologisk/psykoterapeutisk verksamhet
förekommer en hel del behandling av dubiöst slag, ofta med risk
för skador för den enskilde som utsätts för aktiviteterna. Dessa
behandlingar utförs av icke-legitimerade yrkesutövare vilka
använder psykologiska behandlingsmetoder eller tekniker trots
att de ha obefintliga eller mycket bristfälliga kunskaper inom
området. Motionären anser att kvacksalverilagen bör bli föremål
för en översyn i syfte att i väsentligt större utsträckning än i
dag kunna tillämpas på kvacksalveri inom det psykologiska
behandlingsområdet. Socialstyrelsen bör därvid ges möjlighet att
förbjuda den som fällts för hälsofarligt kvacksalveri inom detta
område att i fortsättningen utöva sin verksamhet.

Även i motionerna So419 av Maud Ekendahl (m) och So429 av
Eva Zetterberg m.fl. (v) framförs liknande synpunkter.

I motion So426 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) begärs
ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts om rätten att
själv välja vård. Motionärerna anser att kvacksalverilagen skall
ändras så att det blir möjligt för föräldrar att själva fatta
beslut om vilken vårdform man finner lämpligast för sina barn.
Den nuvarande begränsningen i lagen om vem eller vilka som äger
rätt att behandla barn under åtta års ålder bör upphävas.

I motion So451 av Britta Sundin m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
legitimation för arbetsterapeuter. Motionärerna anser att det är
viktigt att frågan om legitimation för arbetsterapeuter
prioriteras av den parlamentariska kommittén för översyn av
vissa behörighetsfrågor och att större vikt läggs vid andra
utgångspunkter än ett fritt yrkesutövande.

I motion So477 av Elvy Söderström m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att införa legitimation för kuratorer
(yrkande 2). Motionärerna anser att en kurators
arbetsuppgifter och karaktär uppvisar många likheter med de
grupper inom hälso- och sjukvården som i dag är legitimerade.
Vidare påpekas att kuratorer inom hälso- och sjukvården bedriver
omfattande rehabiliteringsarbete som i hög grad innefattar
gruppen långtidssjuka. Det är därför enligt motionärernas mening
väl motiverat att kräva legitimation för kuratorer. Det är också
viktigt att klienterna kan lita på att den kurator man möter har
erforderlig kompetens. Vidare anförs att det bedrivs forskning i
socialt arbete och att en vetenskaplig bas kombinerad med
praktisk tillämpning numera är lika självklar för kuratorer och
andra socionomer som för övrig legitimerad sjukvårdspersonal.

Pågående utredningsarbete

Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté (dir.
1994:2) med uppdrag att göra en samlad översyn av principerna
för legitimation och behörighet och mot bakgrund av översynen
lämna förslag bl.a. i frågan om legitimation och
behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och
sjukvården och närliggande områden. Översynen skall också
omfatta bestämmelserna i kvacksalverilagen.

Utskottets bedömning

De frågor som tas upp i motionerna So407 (fp), So419 (m),
So426 (m), So429 (v), So451 (s) och So477 (s) yrkande 2 övervägs
av kommittén om översyn av vissa behörighetsfrågor. Det pågående
utredningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar något
initiativ i dessa frågor. Motionerna avstyrks.

Övriga ändringar i behörighetslagen

Utskottet tillstyrker förslaget i övrigt till ändringar i
behörighetslagen.

Ändringar i tandvårdslagen

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i
tandvårdslagen (1985:125).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande legitimation av kiropraktorer
att riksdagen avslår 2 a § och övergångsbestämmelsen i
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. såvitt
avser legitimation av kiropraktorer och motionerna 1993/94:So64,
1993/94:So65 delvis och 1993/94:So66 yrkandena 3 och 4,

2. beträffande legitimation av naprapater
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:So65 delvis,
1993/94:So66 yrkandena 1 och 2, 1993/94:So435 och 1993/94:So498
antar 2 a § och övergångsbestämmelsen i regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke
inom hälso- och sjukvården m.m., med den ändringen att
bestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
res. (s)

3. beträffande övriga ändringar i lagen (1984:542) om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m.m. i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under tidigare moment,

4. beträffande översyn av kvacksalverilagen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So407, 1993/94:So419,
1993/94:So426, 1993/94:So429, 1993/94:So451 och 1993/94:So477
yrkande 2,

5. beträffande 14 § tandvårdslagen (1985:125)
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
tandvårdslagen (1985:125).

Stockholm den 19 maj 1994
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),
Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Leif Bergdahl (nyd),
Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s) och
Chatrine Pålsson (kds).

Reservation

Legitimation av naprapater (mom. 2)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo
Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson
(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med
"Naprapati är" och på s. 10 slutar med "Motionen avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den av regeringen tillsatta
parlamentariska kommittén för översyn av vissa behörighetsfrågor
för olika yrkegrupper inom hälso- och sjukvården har ett mycket
brett uppdrag. Enligt propositionen innebär direktiven bl.a. att
förslag om ändrade bestämmelser i fråga om legitimation av
naprapater kan komma att lämnas. Enligt utskottets uppfattning
bör kommitténs överväganden och förslag avvaktas innan nya
yrkesgrupper ges möjlighet till legitimation. Riksdagen bör
därför med bifall till motion So66 (s) yrkande 1 avslå
propositionen såvitt avser legitimation av naprapater.
Regeringen bör återkomma till riksdagen i fråga om legitimation
av naprapater när det pågående utredningsarbetet slutförts.
Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion So66
(s) yrkande 2. Motionerna So65 (v) yrkandet delvis, So435 (c)
och So498 (nyd) avstyrks.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande legitimation av naprapater
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So66
yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:So65
delvis, 1993/94:So435 och 1993/94:So498 dels avslår
propositionen såvitt avser legitimation av naprapater, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke
inom hälso- och sjukvården m.m.
Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 a §

Den som i Sverige har gått Den som i Sverige har gått
igenom sådan utbildning igenom sådan utbildning
för kiropraktorer eller för naprapater och
naprapater och fullgjort fullgjort sådan praktisk
sådan praktisk tjänstgöring som
tjänstgöring som regeringen har föreskrivit
regeringen har föreskrivit skall efter ansökan få
skall efter ansökan få legitimation som naprapat.
legitimation som kiropraktor Legitimation får också
respektive naprapat. meddelas den som visar att han
Legitimation får också på annat sätt
meddelas den som visar att han förvärvat motsvarande
på annat sätt kompetens.
förvärvat motsvarande
kompetens.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

2. Den som vid 2. Den som vid
ikraftträdandet har gått ikraftträdandet har gått
igenom föreskriven igenom föreskriven
utbildning i Sverige för utbildning i Sverige för
kiropraktorer eller naprapater naprapater och före denna
och före denna tidpunkt har tidpunkt har varit verksam i
varit verksam i yrket här i yrket här i landet under
landet under minst ett år minst ett år skall kunna
skall kunna få legitimation få legitimation för
för yrket utan sådan yrket utan sådan praktisk
praktisk tjänstgöring tjänstgöring som avses i
som avses i 2 a §. 2 a §.