Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.
Betänkande 1993/94:SoU24
Socialutskottets betänkande
1993/94:SOU24
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.
Innehåll
1993/94
SoU24
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1993/94:145, sex motionsyrkanden som väckts med anledning av förslaget och åtta motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1994 om olika behörighetsfrågor.
Utskottet tillstyrker förslaget om att naprapater skall kunna få legitimation för yrket. Förslaget om att kiropraktorer med svensk utbildning skall ges möjlighet till legitimation avstyrks. Utskottet avstyrker även samtliga motioner.
Utskottets s-ledamöter yrkar i en reservation avslag på propositionen såvitt avser legitimation av naprapater.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m., 2. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:So64 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om legitimation för kiropraktorer i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av legitimering av naprapater och kiropraktorer.
1993/94:So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:145 i vad avser legitimation av naprapater,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om legitimation av vissa naprapater bör föreläggas riksdagen så snart den av regeringen inledda översynen av principerna för legitimation och behörighet är slutförd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpningen av punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i behörighetslagen gällande kiropraktorer utbildade vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får i uppdrag att kontinuerligt följa upp verksamheten vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994
1993/94:So407 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av kvacksalverilagen.
1993/94:So419 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvacksalverilagen för olika yrkesgrupper.
1993/94:So426 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att själv välja vård.
1993/94:So429 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av den s.k. kvacksalverilagen.
1993/94:So435 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om legitimation av Doctors of Naprapathy.
1993/94:So451 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om legitimation för arbetsterapeuter.
1993/94:So477 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om legitimation för kuratorer.
1993/94:So498 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa legitimation för naprapater.
Utskottet
Ärendets beredning i utskottet
Utskottet har i ärendet anordnat en utfrågning med representanter från Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm och Svenska Naprapatförbundet. Vidare har utskottet tagit del av ett stort antal skrivelser som inkommit i ärendet.
Propositionen i huvuddrag
Regeringen föreslår att lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. skall ändras så att naprapater och ytterligare en grupp kiropraktorer som har genomgått av regeringen föreskriven utbildning skall kunna få legitimation för att utöva sina resp. yrken. Med föreskriven utbildning avses en utbildning som uppfyller vissa angivna krav i fråga om längd och innehåll. Ett ytterligare villkor för att erhålla legitimation är att sökanden har fullgjort viss praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård. För båda grupperna kan en motsvarande kompetens som inhämtats på annat sätt leda till legitimation. Om en utbildning som motsvarar den föreskrivna svenska har genomförts utomlands skall dessutom, om inte utbildningen omfattas av EES-avtalet, krävas att den sökande har behövliga kunskaper i minst ett skandinaviskt språk och nödvändiga kunskaper i svenska hälso- och sjukvårdsförfattningar. Socialstyrelsen skall pröva frågor om legitimation. Yrkesbeteckningen legitimerad naprapat föreslås få samma straffrättsliga skydd som gäller för flertalet andra yrken med legitimation inom hälso- och sjukvården m.m. Skydd för beteckningen legitimerad kiropraktor finns redan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994. Genom en särskild övergångsbestämmelse skall den som vid ikraftträdandet redan genomgått föreskriven utbildning i Sverige för kiropraktorer eller naprapater och som har varit verksam i yrket i Sverige under minst ett år kunna få legitimation för yrket utan att fullgöra ytterligare praktisk tjänstgöring.
Allmänt om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
Föreskrifter om begränsningar i rätten att utöva verksamhet och yrke inom hälso- och sjukvården finns främst i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område (kvacksalverilagen) och i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (behörighetslagen). Den s.k. kvacksalverilagen innehåller förbud för den som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed står under Socialstyrelsens tillsyn i sin yrkesverksamhet, att mot ersättning behandla vissa sjukdomar, undersöka eller behandla barn som inte fyllt åtta år m.m. Bestämmelserna är straffsanktionerade. Behörighetslagen innehåller bestämmelser för hälso- och sjukvården, tandvården och detaljhandeln med läkemedel vad gäller kompetensbevis, behörighet att utöva yrke samt skyddet för yrkestitel och yrkesbenämning. Enligt förarbetena till behörighetslagen skall legitimationen vara en garanti för en viss kunskapsnivå och för sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende. Dessutom fungerar legitimationen som ett slags "varudeklaration" gentemot allmänheten, myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen. Av förarbetena framgår vidare att kriterierna för legitimation av nya yrkesgrupper är uttalat restriktiva. Bestämmelserna om legitimation bör förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården, sägs det i motiven till lagen. Vidare sägs att det förhållandet att en yrkesgrupp i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria yrkesutövare, bör tillmätas särskild betydelse.
I dag omfattas samtliga naprapaters verksamhet av kvacksalverilagens bestämmelser. Lagen omfattar även den grupp kiropraktorer som genomgått sin utbildning i Sverige.
Legitimation för vissa kiropraktorer
Utbildningen
Både internationellt och i Sverige finns olika kategorier av kiropraktorer. Det som skiljer är bl.a. längden på och innehållet i utbildningen. Sedan den 1 juli 1989 har det i Sverige funnits en möjlighet att få legitimation som kiropraktor. För att få legitimation har krävts examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande utbildning. En beskrivning av utbildningen återfinns i proposition 1988/89:96 om legitimation för vissa kiropraktorer, m.m. I Sverige förekommer i dag flera olika utbildningar av kiropraktorer. Den mest omfattande av dessa utbildningar sker vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm. Skolans verksamhet inleddes år 1983. Utbildningen är fr.o.m. hösten 1988 fyraårig och omfattar flera olika ämnen inom basmedicin och kiropraktik.
Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utvärdera den kiropraktorutbildning som Skandinaviska Chiropraktor Skolan bedriver. Syftet med utvärderingen var att klargöra om utbildningstiden och innehållet i utbildningen vid skolan är av samma kvalitet som en godkänd utbildning till Doctor of Chiropractic och därmed kunde ligga till grund för yrkeslegitimation. Socialstyrelsen har under arbetet haft samråd och informationsutbyte med Kanslersämbetet och inhämtat yttrande från tre sakkunninga.
Styrelsen har i sin redovisning av uppdraget sammanfattningsvis konstaterat följande.
Den utbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är ambitiöst upplagd och under en dynamisk uppbyggnad. För att få kontinuitet i undervisningen och få en god forskningsmiljö är det av vikt att fasta lärartjänster finns. På skolan undervisar kvalificerade lärare, dock ingen fast anställd.
Utan att en betydande del av lärarna, som ju utgör grunden för utbildningen och den kreativa forskningsmiljön, är fast anställda kan ej Skandinaviska Chiropraktor Skolan anses ha uppnått en likvärdig standard med the Anglo-European College of Chiropractic i Bournemouth.
Det sammanfattande omdömet är att utbildningen vid den Skandinaviska Chiropraktor Skolan i många avseenden är jämförbar med utbildningen vid the Anglo-European College of Chiropractic i Bournemouth, England. På vissa väsentliga punkter har den Skandinaviska Chiropraktor Skolan dock ännu ej samma standard som utbildningen i Bournemouth. Det gäller den kreativa miljön med fast anställda lärare, uppbyggnad av bibliotek, studiemiljö och forskningsanknytning. Examensarbete görs inte idag på Skandinaviska Chiropraktor Skolan, vilket är fallet med den engelska skolan.
Propositionen
Regeringen anser att nuvarande bestämmelser om legitimation för kiropraktorer bör utvidgas till att även omfatta den grupp av kiropraktorer som har genomgått sin utbildning i Sverige i enlighet med vad regeringen föreskriver och som också fullgjort av regeringen föreskriven praktisk tjänstgöring. Någon ändring av vad som gäller för utländsk utbildning till kiropraktor avses inte. Regeringen skall föreskriva vilka krav på utbildningen som måste vara uppfyllda och vilken praktisk tjänstgöring som kan leda till legitimation. I specialmotiveringen till lagen sägs att kraven i allt väsentligt kommer att överensstämma med vad som gäller för den nuvarande utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan. Andra motsvarande utbildningar skall också kunna leda till legitimation, sägs det i propositionen.
I likhet med vad som gäller för övriga yrkesgrupper skall legitimation aldrig kunna få meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om den sökande redan varit legitimerad. Även i övrigt skall de huvudregler om legitimation som gäller för andra yrkesgrupper gälla också för kiropraktorerna. Detta innebär bl.a. att Socialstyrelsen skall pröva frågor om legitimation.
Bestämmelserna om legitimation för denna grupp bör tas in i behörighetslagen.
Motioner
I motion So64 av Stig Bertilsson (m) hemställs att riksdagen beslutar om legitimation av kiropraktorer i enlighet med vad i motionen anförts. Motionären pekar på att det såväl i propositionen som i Kanslersämbetets redovisning noteras att utbildningen av kiropraktorer vid Scandinaviska Chiropraktor Skolan är under uppbyggnad och att utbildningen för närvarande ej uppfyller en internationellt erkänd standard. Enligt motionären torde det därför ur alla synvinklar vara bättre att avvakta med ett erkännande av läroanstalten tills denna uppfyller en internationellt erkänd standard vad gäller utbildning. Läroanstalter som utbildar kiropraktorer bör meddelas examensrätt först när dessa krav uppfyllts. Vidare bör kiropraktorer som tidigare erhållit svensk utbildning legitimeras när de genomgått en tilläggsutbildning som för dem upp på nivå med internationellt erkända utbildningar.
I motion So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av legitimering av kiropraktorer (yrkande delvis). Motionärerna anser att ett införande av legitimation på detta område bör följas av en noggrann utvärdering och uppföljning. En sådan uppföljning bör redovisas till riksdagen efter det att legitimering tillämpats i ett år.
I motion So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kiropraktorer utbildade vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan (yrkande 3). Motionärerna stöder förslaget att ge utbildade från Skandinaviska Chiropraktor Skolan möjlighet till legitimation med den reservationen att det inte kan gälla alla redan utexaminerade elever. Skolan har funnits sedan 1983 och sedan dess befunnit sig i ett uppbyggnadsskede. För att få legitimation bör enligt motionärerna krävas att den genomgångna utbildningen är jämförbar med den standard skolan nu uppnått.
I samma motion yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får i uppdrag att kontinuerligt följa upp verksamheten vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan (yrkande 4). Motionärerna vill understryka att skolan fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att kontinuerligt följa utvecklingen av skolan för att tillse att de brister som konstaterats när det gäller bl.a. forskningsanknytning och bibliotek åtgärdas.
Utskottets bedömning
För att få legitimation som kiropraktor bör enligt utskottets mening krävas att sökanden genomgått en utbildning för kiropraktorer som uppfyller internationellt erkänd standard. De utbildningar som skall kunna ligga till grund för legitimationen bör vidare vara ensartade vad gäller utbildningstid, innehåll och kvalitet. Det skulle enligt utskottet vara olyckligt och förvirrande för allmänheten om begreppet legitimerad kiropraktor kom att beteckna yrkesutövare där skilda krav på kunskapsnivå ställs för erhållande av legitimation. Utskottet har erfarit att utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan inte motsvarar en internationellt erkänd standard. Skolan har inte tillstånd att utfärda examen enligt högskoleförordningen. Det finns i Sverige inte heller någon annan kiropraktorutbildning som motsvarar denna standard.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillstyrka förslaget i propositionen om att kiropraktorer som genomgått utbildning i Sverige skall kunna få legitimation för yrket. Propositionen avstyrks därför i denna del. Motionerna So64 (m), So65 (v) delvis och So66 (s) yrkandena 3 och 4 avstyrks.
Legitimation av naprapater
Bakgrund
Frågan om legitimation för naprapater har behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen. I betänkandet 1991/92:SoU5 uttalade utskottet att regeringen så snart ett tillräckligt underlag för ett ställningstagande förelåg beträffande naprapater borde pröva frågan om deras legitimation.
Regeringen uppdrog i februari 1992 åt Socialstyrelsen att avge utlåtande om huruvida det föreligger ett dokumenterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av naprapater. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i maj 1992 och anförde bl.a. följande.
Införandet av legitimation av vissa kiropraktorer är ännu inte utvärderat. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett smalt medicinskt område legitimeras. Sedan kiropraktorerna legitimerades har dramatiska förändringar skett inom hälso- och sjukvården beträffande struktur och organisation och inte minst ekonomiskt. Det är av största vikt att kostnads-effekt- och kostnads-nyttoanalyser görs innan ytterligare en yrkesgrupp engageras i den offentligt finansierade vården.
Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga hälso- och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av legitimerade sjukgymnaster. Den aktuella kompetensen finns vidare bland många läkare som är vidareutbildade inom "ortopedisk medicin". Motsvarande kompetens finns också hos ett betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket som talar för att man främst bör satsa på de krafter som redan finns inom den offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a. göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom "ortopedisk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till sådan utbildning. Forskningen inom detta område behöver förstärkas.
Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte dokumenterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av naprapater.
I betänkandet 1992/93:SoU1 ansåg utskottet att regeringen nu, sedan Socialstyrelsen redovisat sitt uppdrag, borde ta ställning till frågan om naprapater skall kunna legitimeras. Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 13). I betänkandet 1993/94:SoU4 konstaterade utskottet att regeringen aviserat att riksdagens beställning när det gäller naprapater kommer att verkställas.
Propositionen
Regeringen föreslår att naprapater, som gått igenom föreskriven svensk utbildning för naprapater och fullgjort föreskriven praktisk tjänstgöring, efter ansökan skall kunna få legitimation för yrket i Sverige. Det bör ankomma på regeringen att föreskriva vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som skall fullgöras. Bestämmelser om legitimation för yrket skall tas in i behörighetslagen. Lagens bestämmelser om legitimation för övriga yrken bör enligt förslaget också gälla för legitimation av naprapater. Detta innebär att den som på annat sätt visat att han eller hon har förvärvat motsvarande kompetens skall kunna få legitimation. Vidare innebär det att legitimation inte får meddelas under sådana omständigheter att legitimationen skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad och att frågor om meddelande av legitimation skall prövas av Socialstyrelsen.
Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande. Naprapati utgör en av flera behandlingsformer vid behandlingen av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Redan nu svarar naprapaterna för en stor del av den patientgrupp som annars sannolikt skulle ha sökt sig till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården för behandling. Omkring 80 000 nya patienter vänder sig varje år till naprapaterna för vård, och det utförs årligen cirka en miljon behandlingar på 200 000 patienter i Sverige. Naprapatin har nu nått en sådan omfattning att det framstår som lämpligt att den förs in under statens tillsyn. Inte minst talar patienternas säkerhet i vården för detta. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de att omfattas av den nuvarande tillsynslagen (lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.) och den av regeringen nyligen föreslagna lagen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m. (prop. 1993/94:149). Därigenom kommer de att stå under Socialstyrelsens tillsyn och deras verksamhet kommer också att kunna prövas disciplinärt av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Vidare anförs att den dokumentation som Svenska Naprapatförbundet redovisat är till fyllest för att göra bedömningen att de naprapater som har avlagt examen och fått titeln Doctor of Naprapathy eller fullgjort annan motsvarande utbildning bör kunna få legitimation.
Villkoren för legitimation bör enligt regeringens uppfattning vara genomgången teoretisk utbildning motsvarande den som för närvarande krävs för att få titeln Doctor of Naprapathy vid svensk skola för utbildning av naprapater. Vidare bör krävas praktisk tjänstgöring motsvarande ett års handledd heltidstjänstgöring. Verksamheten bör ske vid en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid en godkänd inrättning inom den allmänna hälso- och sjukvården.
För naprapater med utländsk utbildning avser regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen att överväga vilken teoretisk och praktisk utbildning och vilka kunskaper i språk och svenska författningar som skall krävas av utländska -- ej svenskspråkiga -- naprapater för att de skall kunna få legitimation i Sverige.
Naprapaternas verksamhetsområde bör enligt regeringen vara att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar och smärttillstånd i rörelseorganen. Behandlingen skall ske med särskilda handgrepp som vid behov kan kompletteras med annan fysisk behandling. Socialstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter i denna del.
Motionerna
I motion So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av legitimering av naprapater (yrkande delvis). Motionärerna anser att en så omfattande verksamhet som den naprapaterna i dag svarar för bör, med hänsyn till patienternas säkerhet, vara föremål för tillsyn och kvalitetsgranskning. Med tanke på den tveksamhet beträffande naprapatin som kommit till uttryck i flera remissyttranden menar motionärerna att ett införande av legitimation på detta område bör följas av en noggrann utvärdering och uppföljning. En sådan uppföljning bör redovisas till riksdagen efter det att legitimering tillämpats i ett år.
I motion So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen avslår propositionen vad avser legitimation av naprapater (yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagivande om att regeringen återkommer till riksdagen i fråga om legitimation av naprapater när det pågående översynsarbetet angående vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvårdens område slutförts (yrkande 2). Motionärerna anser att naprapaterna bedriver ett seriöst arbete och är värda samhällets erkännande. Regeringen har beslutat om en översyn av principerna för legitimation och behörighet som skall resultera i förslag bl.a. i fråga om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden. Motionärerna anser det vara rimligt att avvakta resultatet av översynsarbetet innan nya yrkesgrupper ges möjlighet till legitimation.
I motion So435 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c), som väckts under den allmänna motionstiden, begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om legitimation av Doctors of Naprapathy. Motionärerna påpekar att tilltron och intresset för naprapatin blivit allt större under de senaste årtiondena. Verksamheten har numera nått en sådan omfattning att det inte minst ur patienternas synpunkt ter sig nödvändigt att den förs in under samhällets tillsyn. En legitimation av naprapater skulle innebära större säkerhet och trygghet för patienterna vid val av terapeut. Dessutom skulle legitimationen innebära möjligheter till ömsesidigt remissförfarande mellan läkare och Doctors of Naprapathy till gagn för patienterna. Enligt motionärerna har olika rapporter också visat att de som sökt naprapatvård snabbare kommer tillbaka i produktion än andra.
I motion So498 av Max Montalvo (nyd) framförs liknande synpunkter.
Utskottets bedömning
Naprapati är en av flera behandlingsformer vid behandlingen av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Utskottet anser i likhet med regeringen att naprapatin nu har nått en sådan omfattning, såväl vad gäller antalet yrkesutövare som antalet patienter och behandlingstimmar per år, att det framstår som lämpligt att den förs in under statens tillsyn. Naprapater som har teoretisk utbildning motsvarande den som för närvarande krävs för att få titeln Doctor of Naprapathy vid svensk skola för utbildning av naprapater och praktisk tjänstgöring motsvarande ett års handledd heltidstjänstgöring bör, enligt utskottets mening, kunna få legitimation för yrket. Det bör ankomma på regeringen och Socialstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter härom. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de att stå under Socialstyrelsens tillsyn och deras verksamhet kommer också att kunna prövas disciplinärt av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion So66 (s) yrkandena 1 och 2 antar det av utskottet i bilaga 2 utarbetade förslaget till ändrad lydelse av 2 a § och övergångsbestämmelsen i behörighetslagen.
Motionerna So435 (c) och So498 (nyd) är tillgodosedda och avstyrks därför.
Utskottet delar inställningen i motion So65 (v) om att naprapaternas verksamhet noga bör följas upp och utvärderas. Något tillkännagivande till regeringen med anledning av motion So65 (v) yrkandet delvis behövs inte. Motionen avstyrks.
Översyn av kvacksalverilagen, m.m.
Motionerna
I motion So407 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om behovet av en översyn av kvacksalverilagen. Motionären pekar på att det i utkanten av psykologisk/psykoterapeutisk verksamhet förekommer en hel del behandling av dubiöst slag, ofta med risk för skador för den enskilde som utsätts för aktiviteterna. Dessa behandlingar utförs av icke-legitimerade yrkesutövare vilka använder psykologiska behandlingsmetoder eller tekniker trots att de ha obefintliga eller mycket bristfälliga kunskaper inom området. Motionären anser att kvacksalverilagen bör bli föremål för en översyn i syfte att i väsentligt större utsträckning än i dag kunna tillämpas på kvacksalveri inom det psykologiska behandlingsområdet. Socialstyrelsen bör därvid ges möjlighet att förbjuda den som fällts för hälsofarligt kvacksalveri inom detta område att i fortsättningen utöva sin verksamhet.
Även i motionerna So419 av Maud Ekendahl (m) och So429 av Eva Zetterberg m.fl. (v) framförs liknande synpunkter.
I motion So426 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) begärs ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts om rätten att själv välja vård. Motionärerna anser att kvacksalverilagen skall ändras så att det blir möjligt för föräldrar att själva fatta beslut om vilken vårdform man finner lämpligast för sina barn. Den nuvarande begränsningen i lagen om vem eller vilka som äger rätt att behandla barn under åtta års ålder bör upphävas.
I motion So451 av Britta Sundin m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om legitimation för arbetsterapeuter. Motionärerna anser att det är viktigt att frågan om legitimation för arbetsterapeuter prioriteras av den parlamentariska kommittén för översyn av vissa behörighetsfrågor och att större vikt läggs vid andra utgångspunkter än ett fritt yrkesutövande.
I motion So477 av Elvy Söderström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att införa legitimation för kuratorer (yrkande 2). Motionärerna anser att en kurators arbetsuppgifter och karaktär uppvisar många likheter med de grupper inom hälso- och sjukvården som i dag är legitimerade. Vidare påpekas att kuratorer inom hälso- och sjukvården bedriver omfattande rehabiliteringsarbete som i hög grad innefattar gruppen långtidssjuka. Det är därför enligt motionärernas mening väl motiverat att kräva legitimation för kuratorer. Det är också viktigt att klienterna kan lita på att den kurator man möter har erforderlig kompetens. Vidare anförs att det bedrivs forskning i socialt arbete och att en vetenskaplig bas kombinerad med praktisk tillämpning numera är lika självklar för kuratorer och andra socionomer som för övrig legitimerad sjukvårdspersonal.
Pågående utredningsarbete
Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté (dir. 1994:2) med uppdrag att göra en samlad översyn av principerna för legitimation och behörighet och mot bakgrund av översynen lämna förslag bl.a. i frågan om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden. Översynen skall också omfatta bestämmelserna i kvacksalverilagen.
Utskottets bedömning
De frågor som tas upp i motionerna So407 (fp), So419 (m), So426 (m), So429 (v), So451 (s) och So477 (s) yrkande 2 övervägs av kommittén om översyn av vissa behörighetsfrågor. Det pågående utredningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i dessa frågor. Motionerna avstyrks.
Övriga ändringar i behörighetslagen
Utskottet tillstyrker förslaget i övrigt till ändringar i behörighetslagen.
Ändringar i tandvårdslagen
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande legitimation av kiropraktorer att riksdagen avslår 2 a § och övergångsbestämmelsen i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. såvitt avser legitimation av kiropraktorer och motionerna 1993/94:So64, 1993/94:So65 delvis och 1993/94:So66 yrkandena 3 och 4,
2. beträffande legitimation av naprapater att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:So65 delvis, 1993/94:So66 yrkandena 1 och 2, 1993/94:So435 och 1993/94:So498 antar 2 a § och övergångsbestämmelsen i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m., med den ändringen att bestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse, res. (s)
3. beträffande övriga ändringar i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under tidigare moment,
4. beträffande översyn av kvacksalverilagen, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So407, 1993/94:So419, 1993/94:So426, 1993/94:So429, 1993/94:So451 och 1993/94:So477 yrkande 2,
5. beträffande 14 § tandvårdslagen (1985:125) att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
Stockholm den 19 maj 1994 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Leif Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s) och Chatrine Pålsson (kds).
Reservation
Legitimation av naprapater (mom. 2)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med "Naprapati är" och på s. 10 slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den av regeringen tillsatta parlamentariska kommittén för översyn av vissa behörighetsfrågor för olika yrkegrupper inom hälso- och sjukvården har ett mycket brett uppdrag. Enligt propositionen innebär direktiven bl.a. att förslag om ändrade bestämmelser i fråga om legitimation av naprapater kan komma att lämnas. Enligt utskottets uppfattning bör kommitténs överväganden och förslag avvaktas innan nya yrkesgrupper ges möjlighet till legitimation. Riksdagen bör därför med bifall till motion So66 (s) yrkande 1 avslå propositionen såvitt avser legitimation av naprapater. Regeringen bör återkomma till riksdagen i fråga om legitimation av naprapater när det pågående utredningsarbetet slutförts. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion So66 (s) yrkande 2. Motionerna So65 (v) yrkandet delvis, So435 (c) och So498 (nyd) avstyrks.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa: 2. beträffande legitimation av naprapater att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So66 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:So65 delvis, 1993/94:So435 och 1993/94:So498 dels avslår propositionen såvitt avser legitimation av naprapater, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 a §
Den som i Sverige har gått Den som i Sverige har gått igenom sådan utbildning igenom sådan utbildning för kiropraktorer eller för naprapater och naprapater och fullgjort fullgjort sådan praktisk sådan praktisk tjänstgöring som tjänstgöring som regeringen har föreskrivit regeringen har föreskrivit skall efter ansökan få skall efter ansökan få legitimation som naprapat. legitimation som kiropraktor Legitimation får också respektive naprapat. meddelas den som visar att han Legitimation får också på annat sätt meddelas den som visar att han förvärvat motsvarande på annat sätt kompetens. förvärvat motsvarande kompetens.
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
2. Den som vid 2. Den som vid ikraftträdandet har gått ikraftträdandet har gått igenom föreskriven igenom föreskriven utbildning i Sverige för utbildning i Sverige för kiropraktorer eller naprapater naprapater och före denna och före denna tidpunkt har tidpunkt har varit verksam i varit verksam i yrket här i yrket här i landet under landet under minst ett år minst ett år skall kunna skall kunna få legitimation få legitimation för för yrket utan sådan yrket utan sådan praktisk praktisk tjänstgöring tjänstgöring som avses i som avses i 2 a §. 2 a §.