Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.

Betänkande 1995/96:BoU9

Bostadsutskottets betänkande 1995/96:BOU09

Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
BoU9

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag om att
lägga samman de båda länen i Skåne till
ett län - Skåne län - den 1 januari 1997
samt att de nuvarande länsstyrelserna i
Skåne vid samma tidpunkt läggs samman
samt regeringens förslag om att
Kopparbergs län från den 1 januari 1997
skall benämnas Dalarnas län.

Riksdagen föreslås göra två
tillkännagivanden till regeringen. Det
ena gäller frågan om den fortsatta
behandlingen av Regionberedningens
förslag om ansvarsfördelningen m.m. inom
den regionala samhällsorganisationen.
Det andra gäller besparingskravens
omfattning för den nya länsstyrelsen i
Skåne och för länsstyrelsen i ett nytt
västsvenskt län.

Till betänkandet har fogats tre
reservationer och två särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:38
föreslagit att riksdagen godkänner

1. att Kristianstads och Malmöhus län
den 1 januari 1997 läggs samman till
Skåne län,

2. att nuvarande länsstyrelser i
Kristianstads och Malmöhus län i
enlighet med de riktlinjer som förordas
i propositionen läggs samman till en
länsstyrelse den 1 januari 1997,

3. att Kopparbergs län från den 1
januari 1997 i stället skall benämnas
Dalarnas län.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning
av propositionen väckta motionerna

1995/96:Bo7 av Bengt Harding Olson (fp)
vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1995/96:38 om
länsindelningen i Skåne och Västsverige
m.m. såvitt gäller sammanläggningen till
Skåne län.

1995/96:Bo8 av Börje Nilsson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lokaliseringen av all
regional offentlig förvaltning i Skåne
klarläggs fullt ut och behandlas
tillsammans med frågan om det framtida
regionparlamentets kompetens beträffande
utvecklingsansvaret.

1995/96:Bo9 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala parlament och
länsstyrelsernas roll,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Malmö eller Kristianstad som
residensstad,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsindelningen i
Västsverige,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vad kommande proposition bör
innehålla om regionalfrågorna,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lekmannastyrelsernas roll,

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparingskravet i samband
med sammanslagningen av länsstyrelserna
i Skåne.

1995/96:Bo10 av Tuve Skånberg (kds) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nya länet i Skåne
benämns Skånelands län,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kristianstad bör vara
residensstad i det nya länet i Skåne.

1995/96:Bo11 av Annika Nordgren (mp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte starta en utredning
innan skaraborgarna har fått säga sin
mening i en folkomröstning,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att direktiven till utredaren
som regeringen vill tillsätta skall vara
förutsättningslösa.

1995/96:Bo12 av Knut Billing m.fl. (m)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att Malmöhus och
Kristianstads län bör sammanläggas i ett
län som skall benämnas Skåne län i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär
ett genomarbetat förslag om
sammanläggningens genomförande i Skåne i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida länsindelningen
och länsorganisationen i Västsverige,

4. att riksdagen beslutar om ändrad
benämning av Kopparbergs län i enlighet
med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen i övrigt avslår
propositionen.

1995/96:Bo13 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokrati på regional nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om residensstad.

1995/96:Bo14 av Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokrati på regional nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kristianstad bör bli
residensstad i Skåne.

1995/96:Bo15 av Erling Bager och Eva
Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
att Göteborg skall vara residensstad i
ett nytt västsvenskt län.

1995/96:Bo16 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsstyrelsernas framtida
förändrade ansvarsområden,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av framtida
direktvalda läns-/regionsparlament/full-
mäktige,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionernas beskattningsrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivande folkomröstningar
vid förändrade länsgränser.

Föredragningar m.m.

Företrädare för länsstyrelserna i
Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt
för Skånestyrelsen har vid
föredragningar lämnat muntliga
synpunkter i ärendet.

Ortnamnsrådet har inkommit med en
skrivelse om eventuell namnändring av
benämningen Kopparbergs län.

Utskottet

Inledning

I proposition 1995/96:38 föreslås
riksdagen godkänna att Kristianstads och
Malmöhus län den 1 januari 1997 läggs
samman till Skåne län, att de nuvarande
länsstyrelserna i dessa län vid samma
tidpunkt läggs samman till en
länsstyrelse samt att Kopparbergs län
fr. o. m. den 1 januari 1997 i stället
skall benämnas Dalarnas län.

I propositionen ger regeringen sin syn
på länsindelningen i Västsverige samt
redovisar den fortsatta handläggningen
av länsindelningsfrågorna i Skåne och
Västsverige. I dessa delar begärs i
propositionen inget godkännande från
riksdagen.

Länsindelningen i Skåne och Västsverige

Ärendets beredning

Utskottet vill med utgångspunkt från vad
i propositionen (s. 5 och 6) redovisats
starkt komprimerat sammanfatta vad där
anförts om den hittillsvarande
handläggningen av ärendet samt med
anledning av vissa motionsförslag lämna
sin syn på den fortsatta beredningen av
frågan om den regionala
samhällsorganisationens utformning.

Som erinras om i propositionen
tillkallade regeringen våren 1991 två
utredningar - Regionutredningen och
Västsverigeutredningen. Ungefär ett år
senare - i juni 1992 - redovisade
utredningarna sina betänkanden Regionala
roller - en perspektivstudie (SOU
1992:63) resp. Västsverige - region i
utveckling (SOU 1992:66). Det sistnämnda
betänkandet remissbehandlades hösten
1992.

Från Skåne och Västsverige har 1992
primär- och landstingskommunala förslag
om bl.a. förändrad regional
uppgiftshantering aktualiserats hos
regeringen.

Hösten 1992 tillkallades
Regionberedningen för att på grundval av
de analyser som gjorts av
Regionutredningen och övrigt aktuellt
utredningsmaterial utforma förslag om
den offentliga verksamhetens uppbyggnad
och indelning på regional nivå.
Västsverigeutredningens betänkande och
remissyttrandena över detta överlämnades
till Regionberedningen för fortsatta
överväganden. Beredningen presenterade i
november 1993 delbetänkandet Västsverige
och Skåne - regioner i förändring (SOU
1993:97). Det har remissbehandlats. I
mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt
slutbetänkande Regional framtid (SOU
1995:27). Även detta har
remissbehandlats. Beredningen föreslår
bl.a. att Kristianstads och Malmöhus län
slås samman till Skåne län med
Kristianstad som residensstad och att
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och
Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun i
Hallands län slås samman till Västra
Götalands län med Vänersborg som
residensstad. Vidare föreslår
beredningen bl.a. att
ansvarsfördelningen mellan staten och
den kommunala självstyrelsen ändras så
att det regionala utvecklingsansvaret
förs över från länsstyrelserna till
landstingen samt att länsstyrelsernas
roll renodlas till att enbart vara
statens företrädare. Länsstyrelsernas
landstingsvalda styrelser avvecklas och
deras prövning av överklaganden i
förvaltningsärenden förs över till
länsrätterna.

I nu föreliggande proposition behandlas
förslagen om länsindelningen i Skåne och
Västsverige. Regionberedningens övriga
förslag bereds vidare inom
regeringskansliet. Regeringen har i den
i januari 1996 presenterade
propositionsförteckningen angivit att en
proposition om den regionala
samhällsorganisationen beräknas avlämnas
i maj 1996. Enligt vad sedermera från
regeringskansliet upplysts kommer
Regionberedningens övriga förslag att
behandlas i den propositionen.

För att fullständiga bilden av ärendets
hittillsvarande beredning kan erinras om
att Statskontoret, efter uppdrag från
Civildepartementet, i augusti 1995 i en
rapport redovisat konsekvenser för
ekonomi och administration av
sammanläggning av län i Skåne och
Västsverige.

I sex motioner eller i delar av dem tas
upp frågor om den regionala
samhällsförvaltningens organisation och
administration i ett mera övergripande
perspektiv. Bakgrunden till flera av
motionsförslagen är emellertid
länsindelningen i Skåne och Västsverige.

Med utgångspunkt från regeringens
förslag om sammanläggning av de båda
Skånelänsstyrelserna yrkas i motion
1995/96:Bo7 (fp) att riksdagen avslår
propositionen. Motionären anser att
Skåne är en utomordentligt lämplig
region att starta en moderniserad
regional utveckling i.
Regionaliseringsproblematiken är
emellertid svår och mångfasetterad och
kräver ett helhetsgrepp.
Handläggningsordningen är enligt
motionären fullständigt obegriplig.
Enligt hans mening krävs en
helhetslösning av frågan. Regeringen bör
i maj återkomma i frågan och då med ett
förslag som följer Regionberedningens
linje med en rejäl satsning på det
regionala utvecklingsansvaret. I det
sammanhanget bör också läggas fast
principerna för lokalisering av den
statliga och regionala organisationen.

Ett liknande resonemang förs i motion
1995/96:Bo8 (s). Även i denna motion
begärs en sammanhållen lösning av
Skånefrågan . Motionärerna föreslår att
riksdagsbehandlingen av den nu
behandlade propositionen skjuts upp i
avvaktan på den till i maj aviserade
propositionen om den regionala
samhällsorganisationen. Hemställan i
motionen går ut på att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lokaliseringen
av all offentlig förvaltning bör
klarläggas fullt ut och behandlas
tillsammans med frågan om det framtida
regionparlamentets kompetens beträffande
utvecklingsansvaret.

I de båda c-motionerna 1995/96:Bo13
yrkande 1 och 1995/96:Bo14 yrkande 1
föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om vad i motionerna
anförts om demokrati på regional nivå.
Motivet för de båda yrkandena är i allt
väsentligt likalydande. Motionärerna
föreslår att demokratin på regional nivå
utövas genom inrättande av ett
direktvalt organ som övertar huvuddelen
av länsstyrelsens och landstingets
uppgifter. Detta organs roll blir
framöver att ha det övergripande
ansvaret för frågor som rör regionen.
Motionärerna anser att ett Skåne län är
att betrakta som en övergångslösning
fram till den 1 januari 1999 då val
skall ha hållits till ett regionalt
fullmäktige för Skåne.

I Vänsterpartiets partimotion
1995/96:Bo9 yrkandena 1 och 4 föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om
regionala parlament och länsstyrelsernas
roll samt om innehållet i den kommande
propositionen om den regionala
samhällsförvaltningens organisation.
Enligt motionärerna bör utvecklingen
länkas mot demokratiskt valda regionala
parlament där statens uppgift blir att
fördela resurserna till regionen och via
länsstyrelserna vara ett kontrollorgan.
I den till i maj aviserade propositionen
bör regeringen lägga fram förslag om
ändrad arbetsfördelning och organisation
av den regionala statliga
administrationen. Regeringen bör i den
propositionen presentera en lösning som
möjliggör val till det direktvalda
regionala organet vid de allmänna valen
1998.

Synpunkter på utformningen av den
regionala samhällsförvaltningen lämnas
också i motion 1995/96:Bo16 (mp)
yrkandena 1, 2 och 3. Motionärerna
föreslår ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om vad i motionen
anförts om länsstyrelsernas framtida
förändrade ansvarsområden, om införandet
av direktvalda regionparlament samt om
regionernas beskattningsrätt. De anser
att länsstyrelsen i framtiden skall ses
mer som en tillsynsmyndighet, medan ett
direktvalt regionalparlament kommer att
ta över planeringsuppgifter såsom
trafikfrågor, sjukvården m.fl. typiska
regionfrågor. Det regionala parlamentet
skall ha beskattningsrätt.

Vad i motionerna förordats och
hemställts om inriktningen av det
kommande regeringsförslaget om den
regionala samhällsorganisationen samt om
utformningen av samhällsförvaltningen på
regional nivå ger utskottet anledning
anföra följande.

I flera av motionerna kopplas den i
propositionen föreslagna förändringen av
länsindelningen i Skåne ihop med frågan
om det regionala utvecklingsansvaret.
Detta regionala samhällsansvar bör
enligt Regionberedningens majoritet och
motionärerna föras över från
länsstyrelserna till landstingen. I
detta utvecklingsansvar förutsätts ingå
uppgifter bl.a. inom sakområdena
näringsliv och sysselsättning, fysisk
planering, miljö, kommunikationer, hälso-
och sjukvård samt utbildning och
forskning. Det regionala
utvecklingsansvaret bör enligt flera
motioner anförtros folkvalda organ. En
beteckning på ett organ med denna
uppbyggnad kallas inte sällan
regionparlament. I Vänsterpartiets
partimotion 1995/96:Bo9 föreslås att de
kallas länsting. Den bärande tanken när
det gäller den typ av organisation som
nu kortfattat beskrivits är att den
skall ledas av en styrelse vald av
regionens invånare och att den därmed
bättre än för närvarande kommer att
representera befolkningen i regionen.
Detta innebär i sin tur att de beslut
den skall ansvara för fattas närmare
invånarna i regionen. Tanken är också
att den decentraliserade beslutsordning
som blir följden av ett genomförande av
Regionberedningens förslag skall ge
möjlighet för väljarna att i val utkräva
ansvar av dem som ingår i
regionparlamenten .

I de motioner som nu behandlas förs
fram förslag efter två linjer. I
motionerna 1995/96:Bo7 (fp) och
1995/96:Bo8 (s) föreslås att den nu
aktuella propositionen skall skjutas upp
och behandlas tillsammans med den till i
maj aviserade propositionen om den
regionala samhällsförvaltningens
organisation. I de övriga
motionsyrkanden som behandlas i detta
avsnitt nämligen Vänsterpartiets
partimotion 1995/96:Bo9 yrkandena 1 och
4, 1995/96:Bo13 (c) yrkande 1,
1995/96:Bo14 (c) yrkande 1 och
1995/96:Bo16 (mp) yrkandena 1, 2 och 3
finns inte detta förbehåll. I dessa
motioner föreslås således
tillkännagivanden om majpropositionens
innehåll utan krav på uppskov med nu
föreliggande proposition.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på
att i den nu behandlade propositionen
anges (s. 5) att de av
Regionberedningens förslag som inte nu
behandlas bereds vidare inom
regeringskansliet. Utskottet har från
regeringskansliet erfarit att
Regionberedningens förslag kommer att
behandlas i majpropositionen. För att
emellertid försäkra sig om att så
verkligen kommer att ske föreslår
utskottet att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att resultatet
av regeringens beredning av frågan om
den regionala ansvarsfördelningen då bör
presenteras för riksdagen. Därmed kommer
alltså Regionberedningens övriga förslag
under riksdagens prövning. Vad nu
anförts är alltså en anslutning till de
nu behandlade förslagen i motionerna
från c, v och mp. Utskottets förslag är
inte förenligt med förslagen i s- och fp-
motionerna. Dessa avstyrks alltså.

Skåne

Sammanläggningen av de nuvarande länen i
Skåne m.m.

Som redovisats i propositionen och ovan
i detta betänkande föreslår regeringen
att riksdagen godkänner att
Kristianstads och Malmöhus län den 1
januari 1997 läggs samman till ett län
benämnt Skåne län samt att de båda
nuvarande länsstyrelserna i Skåne
samtidigt läggs samman till en
länsstyrelse.

I propositionen konstateras att
Regionberedningens förslag i huvudsak
överensstämmer med regeringens, att
samtliga remissinstanser i Skåne som har
yttrat sig i ärendet - utom
Länsstyrelsen i Malmöhus län - instämmer
i beredningens förslag att lägga samman
de två Skånelänen. Också Kommunförbundet
Malmöhus samt det regionövergripande
organet Skånestyrelsen är positiva till
bildandet av ett Skåne län. Ledamöter
och suppleanter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Malmöhus län biträder i
ett eget yttrande Skånestyrelsens
synpunkter. Regeringen konstaterar i
propositionen att det nu finns en bred
enighet om att landskapet Skåne är en
naturlig enhet för den regionala
samhällsförvaltningen. Med hänvisning
bl.a. till den manifesterade enigheten
anser regeringen tiden nu mogen att
tillmötesgå önskemålen om att bilda ett
nytt Skåne län för att komma till rätta
med de besvärande problem i form av
bl.a. bristande överblick och bristande
möjligheter till samordning som den
nuvarande indelningen för med sig.

Utskottet har ovan behandlat motioner i
vilka föreslås att frågan om läns-
indelningen bör behandlas parallellt med
frågan om den regionala
samhällsorganisationen. Inte i någon av
dessa motioner har invändningar rests
mot en sammanläggning av de båda
Skånelänen. Tvärtom har i flera av dessa
motioner anförts att de båda länen i
Skåne bör läggas samman.

I fortsättningen av detta avsnitt
behandlar utskottet motionsyrkanden i
vilka bl.a. tas upp frågan om en
sammanläggning av de båda
Skånelänsstyrelserna utan koppling till
frågan om den regionala
ansvarsfördelningen samt vissa andra
frågor som rör den nya länsstyrelsen.
Det gäller Vänsterpartiets partimotion
1995/96:Bo9 yrkande 5 samt motionerna
1995/96:Bo10 (kds) yrkande 1 samt
1995/96:Bo12 (m) yrkandena 1 och 2.

I den sistnämnda motionen, motion
1995/96: Bo12 (m) yrkande 1, föreslås
ett riksdagens tillkännagivande i
enlighet med vad i motionen förordats om
att Kristianstads och Malmöhus län läggs
samman till ett län benämnt Skåne län.
Motionärerna anser att många goda skäl
finns för en sammanläggning av länen.
Riksdagen bör enligt dem nu fatta ett
principiellt beslut med denna innebörd.
I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen
hos regeringen begära ett genomarbetat
förslag om sammanläggningens
genomförande. Enligt motionärerna är det
inte rimligt med den genomförandeprocess
som regeringen föreslår. För att
länsreformen skall bli framgångsrik
krävs enligt dem ett bättre och mer
omfattande beslutsunderlag.

Även om en snabb handläggning av
ärendet i och för sig är önskvärd anser
motionärerna det vara omöjligt att
fastställa datum för ikraftträdande till
den 1 januari 1997. Risken är
överhängande att det med en alltför snäv
tidsram uppstår negativa konsekvenser
för berörda myndigheter. Vad i denna del
anförts omfattas enligt motionärerna av
yrkande 5 i motion 1995/96:Bo12 (m) om
avslag på propositionen i övrigt.

Utskottet behandlar inledningsvis
motion 1995/96:Bo12 (m) yrkandena 1, 2
och 5. Som framgått ovan anser
motionärerna att riksdagen bör fatta ett
principbeslut om en sammanläggning av de
båda länen i Skåne till ett län. De
anser beslutsunderlaget otillräckligt
för att regeringens förslag skall kunna
tillstyrkas och begär ett mera
genomarbetat förslag bl.a. i vad avser
länsadministration. Att lägga samman
länsstyrelserna den 1 januari 1997 anser
motionärerna inte möjligt.

Ovan har redovisats att det i Skåne
finns en bred enighet om en
sammanläggning av de båda
länsstyrelserna. Praktiskt taget
samtliga de remissinstanser i Skåne som
yttrat sig över Regionberedningens
förslag om en sammanläggning är positiva
till att den kommer till stånd. Bl.a. är
Skånestyrelsen - ett regionövergripande
organ bildat av de två landstingen och
kommunförbunden samt Malmö kommun -
positiv till bildandet av ett Skåne län.
Som framgått ovan har ett långvarigt
förberedelsearbete lett fram till det av
regeringen nu presenterade förslaget.
Under beredningen av ärendet har inför
utskottet framförts uppfattningen att
det vore till fördel om ett beslut om
sammanläggning kunde fattas utan
ytterligare försening. Dessa
omständigheter har övertygat utskottet
om att ett beslut i frågan nu bör
fattas. I skilda sammanhang har
betonats vikten av att beslut om
indelningsändringar genomförs som har
ett brett lokalt och regionalt stöd och
som har sin utgångspunkt i lokala
initiativ. Utskottet konstaterar att så
är fallet när det gäller den regionala
indelningen i Skåne. Utskottet har vid
en avvägning av vad som förts fram av
Regionberedningen, av en stor majoritet
av remissinstanserna över den, i
propositionen och i motion 1995/96:Bo12
(m) kommit till uppfattningen att
riksdagen nu bör fatta ett beslut i
frågan och att riksdagen - i enlighet
med yrkande 1 i propositionen och
yrkande 2 i motsvarande del - bör
godkänna att Kristianstads och Malmöhus
län den 1 januari 1997 läggs samman till
ett län och att de nuvarande
länsstyrelserna i länet vid samma
tidpunkt läggs samman till en
länsstyrelse. Motion 1995/96:Bo12 (m)
yrkandena 1, 2 och 5 om principbeslut
beträffande sammanläggning av de båda
Skånelänen men med avvaktande av
ikraftträdandedatum avstyrks alltså.

I propositionen anförs att det nya
länets geografiska utsträckning bör
avspeglas i dess namn och att länet
därför bör benämnas Skåne län.

I motion 1995/96:Bo10 (kds) föreslås
ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om att det nya länet bör
benämnas Skånelands län. Motionären
anser att de båda Skånelänen är en
alltför liten enhet för att uppfylla
EU:s krav på en region och hävdar att
den naturliga regionen i Sydsverige är
Skåne, Blekinge och södra Halland. Detta
område har enligt motionen av hävd
benämnts Skåneland. Motionären föreslår
emellertid inte nu att ett län av denna
omfattning bildas men anser att det av
honom föreslagna namnet skulle motverka
en blockering vid en framtida utvidgning
av regionen.

Utskottet, som delar uppfattning i
propositionen om att det nya länets namn
bör vara Skåne län, föreslår att
riksdagen godkänner yrkande 1 i
propositionen i motsvarande del och
avslår motion 1995/96:Bo10 (kds) yrkande
1.

I detta avsnitt behandlar utskottet
även Vänsterpartiets partimotion
1995/96:Bo9 yrkande 5. Motionärerna
föreslår att länsstyrelsen, i avvaktan
på att ett direktvalt parlament
inrättas, leds av dess lekmannastyrelse
vald såsom hittills samt att styrelsens
arbete leds av en regionalt vald
ordförande som godkänts av regeringen.

Utskottet har ovan givit regeringen
till känna att frågan om den regionala
ansvarsfördelningen bör behandlas i den
till i maj aviserade propositionen. I
detta sammanhang får det närmast anses
självklart att frågan om länsstyrelsens
ledning kommer att aktualiseras. Ett
tillkännagivande enligt förslaget i
Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Bo9
yrkande 5 kan därför inte anses tjäna
något reellt syfte. I den mån
motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett med vad utskottet nu och
ovan föreslagit avstyrks det av
utskottet.

Residensstad i Skåne län

Regeringen anser att Malmö bör vara
residensstad i det nya länet. Ett
förslag i frågan läggs dock fram först
sedan det klarlagts vilken fördelning
offentlig förvaltning kan komma att få i
regionen.

I remissvaren över Regionberedningens
förslag hänvisar det stora flertalet
remissinstanser i Skåne till
Skånestyrelsens yttrande. I yttrandet
anförs att valet av residensstad och
huvudort för den statliga
länsförvaltningen i första hand är en
statlig angelägenhet.

Regeringen beslöt vid sammanträde den
22 februari 1996 tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att utarbeta
underlag för lokalisering av regional
offentlig förvaltning i Skåne län. I
direktiven anförs bl.a. att det i Skåne
en längre tid funnits en mycket bred
enighet om att hela landskapet skall
utgöra ett län. Genom ett beslut i
enlighet med förslaget i propositionen
tillgodoses dessa önskemål praktiskt
taget fullt ut. När det gäller valet av
residensstad i det nya länet föreligger
emellertid en betydande oenighet. I
inkomna yttranden över
Regionberedningens slutbetänkande
framförs olika argument som talar för
Kristianstad respektive Malmö.

Utredaren skall efter samråd med
företrädare för kommuner, landsting och
länsstyrelser i Kristianstads och
Malmöhus län samt andra berörda parter
utarbeta ett underlag om lokaliseringen
av förvaltning som bedrivs bl.a. av den
nya länsstyrelsen. Uppdraget skall
redovisas senast den 30 april 1996.
Regeringen avser att före sommaren 1996
lägga fram ett förslag om residensstad i
Skåne län.

Frågan om residensstad tas upp i fyra
motioner. Förslaget i Vänsterpartiets
partimotion 1995/96:Bo9 yrkande 2
innebär att frågan om residensstad i det
nya länet hålls öppen och att de
överläggningar den särskilde utredaren
skall ha skall vara förutsättningslösa.
En liknande uppfattning redovisas i
motion 1995/96:Bo13 (c) som motiv för
yrkande 2 i motionen. I motionerna
1995/96:Bo10 (kds) yrkande 2 och
1995/96:Bo14 (c) yrkande 2 föreslås att
Kristianstad bör vara residensstad i det
nya länet. I samtliga fyra motioner
förordas ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen till stöd för respektive
motion.

Utskottet vill med anledning av
propositionen och motionerna anföra
följande. Som framgår av propositionen
råder en betydande oenighet om valet av
residensstad i det nya länet. Utskottet
hänvisar till den remissammanställning i
frågan som finns i propositionen (s. 15
- 17). För egen del vill utskottet
betona vikten av att de pågående
övervägandena i frågan om lokalisering
av den regionala offentliga
förvaltningen i det nya länet görs så
att rimlig inomregional balans uppnås.

Utskottet har noterat att i
propositionen anges att denna balans bör
kunna tillgodoses t.ex. genom
lokalisering av delar av övrig regional
förvaltning till andra orter än
residensstaden. Utskottet ser positivt
på de strävanden som tydligen finns hos
regeringen att - inom ramen för en
rationell regional organisation - i
största möjliga utsträckning skapa en
decentraliserad förvaltning.

Som framgått inledningsvis i detta
avsnitt avser regeringen att underställa
riksdagen förslag i frågan om
residensstad i Skåne län. Som också
framgått kommer den särskilde utredaren
att ha överläggningar i frågan bl.a. med
kommuner, landsting och länsstyrelserna
i Skåne. Utskottets uppfattning är att
utredaren förutsättningslöst har att
pröva frågan och lägga fram förslag till
regeringen. När regeringen fått ett
relevant beslutsunderlag och gjort sin
bedömning är alltså avsikten att frågan
skall underställas riksdagen. Vid en
sådan uppfattning får vad i
Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Bo9
yrkande 2 och i motion 1995/96:Bo13 (c)
yrkande 2 föreslagits om
förutsättningslösa överväganden anses
tillgodosedda. Utskottets
ställningstagande är inte förenligt med
vad i motionerna 1995/96:Bo10 (kds)
yrkande 2 och 1995/96: Bo14 (c) yrkande
2 föreslagits om ett tillkännagivande
till regeringen om att Kristianstad bör
vara residensstad i Skåne län. Också
dessa motionsyrkanden avstyrks.

Västsverige

I propositionen redovisar regeringen sin
syn på den geografiska avgränsningen av
ett nytt västsvenskt län. Något förslag
om ett riksdagens godkännande av vad i
propositionen i denna del behandlas
begärs inte.

Regionberedningen föreslog att
Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län
och Skaraborgs län samt Kungsbacka
kommun läggs samman till ett län. Ingen
av remissinstanserna i Hallands län
ställer sig bakom Regionberedningens
förslag. När det gäller Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs län finns
enligt propositionen en bred majoritet
för att bilda ett nytt län. Vad däremot
gäller Skaraborgs län är bilden mera
splittrad. Fem kommuner ställer sig
positiva till förslaget att länet skall
ingå i ett nytt västsvenskt län medan de
vvriga tolv kommunerna i länet avvisar
Regionberedningens förslag eller inte
tagit ställning i frågan.

Vissa remissinstanser förordar ett nytt
västsvenskt län med annan geografisk
omfattning än den Regionberedningen
föreslagit. Bl.a. Göteborgs kommun och
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
förordar att Göteborgs och Bohus län och
Älvsborgs län läggs samman som ett
första steg när det gäller att skapa en
ny länsstruktur i Västsverige.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser det
viktigt att hela Västsverige
konstitueras redan från början och att
därför Skaraborgs län bör ingå i en
västsvensk region. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län anför bl.a. att de
framtida länsgränserna inte får utgöra
hinder för samarbetet med andra regioner
och framhåller att närheten till
medborgarna och de demokratiska
aspekterna skall vara grunden för den
geografiska indelningen.

I propositionen (s. 20) sammanfattar
regeringen sin bedömning av den
geografiska avgränsningen av ett nytt
västsvenskt län på följande sätt.

Det finns en bred uppslutning kring en
länsindelningsreform i Västsverige. Den
närmare utformningen av ett nytt
västsvenskt län är emellertid ifrågasatt
och därför går det inte nu att lägga
fram ett långsiktigt hållbart förslag om
ny länsindelning.

Förutsättningarna för den framtida
länstillhörigheten för vissa enskilda
kommuner i regionen måste övervägas
ytterligare. En särskild utredare kommer
att tillkallas för detta. Inriktningen
på arbetet bör vara att i princip
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt
Skaraborgs län den 1 januari 1998 läggs
samman till ett västsvenskt län
samtidigt som länsstyrelserna i berörda
län förs samman.

Regeringen avser att under våren 1997
återkomma till riksdagen i fråga om
länsindelningen i västra Sverige.

Som skäl för sitt förslag anför
regeringen att två perspektiv gör sig
gällande.

Det första, bredare perspektivet tar
sikte på den västsvenska regionen från
verksamhets- och kontaktsynpunkt. Frågan
gäller den rumsliga utbredningen av de
nätverk som formas av främst näringsliv,
kommunikationer, utbildning, forskning
och kultur med centrum i
Göteborgsregionen och där de offentliga
insatserna ökar i effektivitet om de
hanteras i en gemensam administrativ
indelning.

I ett andra, snävare perspektiv ligger
fokus på förhållandena i Storgöteborg
och de förändringar som behövs för att
råda bot på de brister som följer av att
länsindelningen splittrar en
sammanhållen bostads- och
arbetsmarknadsregion.

I propositionen hävdas att det - trots
vissa invändningar - finns en bred
uppslutning bland remissinstanserna i
Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs
län om att länsindelningen i Västsverige
bör förändras genom sammanläggning av
län.

Regeringen beslöt den 22 februari 1996
att ge en särskild utredare i uppdrag
att ta upp överläggningar med
företrädare för kommun, landsting,
länsstyrelse och andra berörda parter i
Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län
och Skaraborgs län i syfte att klarlägga
den geografiska utformningen av ett nytt
västsvenskt län.

I direktiven till utredaren anförs
bl.a. att förutsättningarna för den
framtida länstillhörigheten för vissa
enskilda kommuner i gränsområdena måste
övervägas närmare innan ett konkret
förslag till länsindelningsreform i
Västsverige kan läggas fram. Utredaren
skall genom överläggningar med
företrädare för kommuner, landsting,
länsstyrelser och andra berörda parter i
regionen skapa klarhet om den närmare
utformningen av ett nytt västsvenskt
län. Uppdraget skall redovisas senast
den 30 november 1996.

I fyra motioner tas upp frågan om
länsindelningen i Västsverige. Det
gäller Vänsterpartiets partimotion
1995/96:Bo9 yrkande 3 samt motionerna
1995/96:Bo11 (mp), 1995/96:Bo12 (m)
yrkande 3 och 1995/96:Bo16 (mp) yrkande
4. I partimotionen föreslås ett
riksdagens tillkännagivande om att
övervägandena om länsindelningen i
Västsverige bör ske förutsättningslöst.
I denna motion anförs att det kanske
kan visa sig lämpligt att undersöka om
det är välbetänkt att bilda ett
västsvenskt län bestående bara av
Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs
län.

I motion 1995/96:Bo11 (mp) föreslås
riksdagen göra två tillkännagivanden;
det ena går ut på att en utredning inte
bör påbörjas om inte invånarna i
Skaraborgs län i rådgivande
folkomröstningar har fått säga sin
mening, det andra att direktiven till
den särskilda utredaren bör vara
förutsättningslösa. Även i motion
1995/96:Bo16 (mp) yrkande 4 föreslås
rådgivande folkomröstningar. I denna
motion föreslås att sådana genomförs i
de kommuner som är berörda av
länsindelningsfrågorna i de tre länen
samt i Kungsbacka kommun.

I motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande 3
anförs - att om ett västsvenskt län
bildas av de tre länen det bör prövas om
det inte är lämpligt att tillmötesgå de
kommuner som uttalat att de vill
tillhöra annat län.

Utskottet anser det viktigt att arbetet
med att bilda ett västsvenskt län drivs
vidare så att beslut kan fattas utan
ytterligare dröjsmål. Det är väsentligt
att en tidsgräns sätts för det fortsatta
förberedelsearbetet och att denna inte
överskrids. Utskottet förutsätter att
regeringen, som anges i propositionen
verkligen återkommer till riksdagen
våren 1997. Detta får anses vara i det
närmaste nödvändigt för att ett
västsvenskt län skall kunna bildas den 1
januari 1998. Att så bör ske är även
utskottets mening.

När det gäller den i motionerna
upptagna frågan om den geografiska
omfattningen av ett nytt västsvenskt län
är utgångspunkten i propositionen alltså
att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs
län samt Skaraborgs län läggs samman
dock först sedan den framtida
länstillhörigheten för vissa enskilda
kommuner i dessa län övervägts
ytterligare. Att dessa överväganden, som
anförtrotts en särskild utredare, kommer
att ske förutsättningslöst, framgår
enligt utskottets mening av utredarens
direktiv. Utskottet kan mot denna
bakgrund inte finna att något skulle stå
att vinna på ett tillkännagivande enligt
förslagen i Vänsterpartiets partimotion
1995/96:Bo9 yrkande 3 och i motion
1995/96:Bo11 (mp) yrkande 2. Inte heller
är det motiverat med ett
tillkännagivande enligt förslaget i
motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande 3 om att
det i utredningen noga bör prövas
länstillhörigheten för vissa kommuner.
Det är just denna fråga som skall
utredas. Vad i dessa motioner förordats
om utredningsarbetets inriktning
avseende ett nytt västsvenskt län
avstyrks således.

Beträffande förslagen i motionerna
1995/96:Bo11 (mp) yrkande 1 och
1995/96:Bo16 (mp) yrkande 4 om ett
riksdagens tillkännagivande till
regeringen om rådgivande
folkomröstningar i berörda kommuner som
ett led i förberedelsearbetet inför
beslutet om omfattningen av ett nytt
västsvenskt län utgår utskottet från att
dessa omröstningar i så fall skall ha
sin utgångspunkt i lokala initiativ. Det
kan inte anses lämpligt att
statsmakterna genom uttalanden i ena
eller andra riktningen tar ställning för
eller emot sådana lokala initiativ. Med
det anförda avstyrker utskottet de båda
motionsyrkandena.

I motion 1995/96:Bo15 (fp) föreslås
riksdagen som sin mening ge regerinen
till känna att Göteborg skall vara
residensstad i ett nytt västsvenskt län.
Motionärerna erinrar om kommunens stora
betydelse för den västsvenska regionen
och redovisar de besparingar på
länsstyrelsens budget som blir möjliga
om Göteborg väljs som residensstad.
Också under utskottets beredning av
ärendet har denna dominans betonats.

Som framgått ovan pågår ett
utredningsarbete i avsikt att klarlägga
utformningen av ett nytt västsvenskt
län. Det får anses välgrundat att
avvakta resultatet av detta arbete och
regeringens förslag i frågan också vad
gäller valet av residensstad.
Regeringens avsikt är, som också
framgått ovan, att våren 1997 återkomma
till riksdagen i fråga om
länsindelningen i västra Sverige. Med
det anförda avstyrker utskottet motion
1995/96:Bo15 (fp) om ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om
residensstad i ett nytt västsvenskt län.

Den fortsatta handläggningen av
länsindelningsfrågorna i Skåne och
Västsverige

I propositionen anförs att det är en
uppgift för regeringen att - sedan
riksdagen godkänt förslag om ändrad
länsindelning - genomföra ändringen.

Beträffande länsstyrelseorganisationen
i Skåne har regeringen den 22 februari
1996 uppdragit åt en
organisationskommitté att förbereda och
genomföra bildandet av en ny
länsstyrelse i Skåne län. Kommittén
skall utarbeta en organisationsplan för
den nya länsstyrelsen, lämna en
anslagsframställning för den samt lämna
förslag till hur de båda nuvarande
Skånelänsstyrelserna skall avvecklas
efter utgången av år 1996. Kommittén
skall också beräkna
avvecklingskostnaderna.

Enligt sina direktiv skall den
presentera ett förslag som innebär en
besparing på minst 30 miljoner kronor
senast år 1998. Detta betyder enligt
direktiven att kostnaderna för den nya
länsstyrelsen skall rymmas inom en ram
om högst 147 miljoner kronor. I denna
ram skall enligt direktiven ingå de
eventuella avvecklings- eller
omställningskostnader som kan erfordras
år 1998. Kommittén skall också belysa
alternativ med ytterligare besparing i
Skåne län. Kommittén skall under våren
och sommaren 1996 redovisa sitt uppdrag.

I propositionen anges att regeringen i
budgetpropositionen återkommer till
riksdagen med förslag till anslag till
länsstyrelserna för budgetåret 1997.

Även länsstyrelseorganisationen i
Västsverige kommer att övervägas. Detta
skall göras av en särskild utredare.
Utredaren skall beskriva hur
länsstyrelseorganisationen skulle kunna
se ut i ett nytt västsvenskt län samt
beskriva en länsstyrelseorganisation som
kan ge en besparing på minst 60 miljoner
kronor 1998 men även belysa alternativ
med ytterligare besparingar i ett nytt
västsvenskt län. Utredaren skall senast
den 31 december 1996 redovisa sitt
uppdrag.

Frågan om besparingskravet vid en
sammanläggning av Skånelänsstyrelserna
har tagits upp i Vänsterpartiets
partimotion 1995/96:Bo9. Motionärerna
anför bl.a. att den av regeringen
förutsatta besparingen om 30 miljoner
kronor bör vara en målsättning och inte
ett uttalat krav. Ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen i
frågan förs fram i yrkande 6 i motionen.

Vid utskottets behandling av frågan om
de effektivitetsvinster och besparingar
som kan bli följden av
länssammanläggningarna har från
företrädare från länsstyrelserna
uttryckts oro och tveksamhet om det är
möjligt och önskvärt att genomföra
besparingar av den omfattning som anges
i propositionen och i utredningarnas
direktiv. Inte minst har dessa
företrädare ifrågasatt om den
beräkningsmodell som legat till grund
för besparingskraven är av den kvalitet
som rimligen krävs när det gäller
dimensioneringen av en effektiv och
rationell administration för de nya
länsstyrelserna.

Att den statliga verksamheten skall
bedrivas effektivt och rationellt är
självklart. Lika självklart är att den
skall organiseras och dimensioneras så
att den målsättning som styr
verksamheten kan förverkligas. Det är
naturligtvis önskvärt att de besparingar
som länssammanläggningarna kan generera
också genomförs. Den tveksamhet som
förts fram om de i propositionen och i
utredningsdirektiven angivna målen för
besparingarna verkligen är realistiska
finns det anledning att ta på allvar.
Utskottet förutsätter att regeringen vid
bedömningen av besparingarna på de nya
länsstyrelserna kommer att positivt
pröva om inte besparingen, åtminstone
under en inledningsfas, bör ges en
mindre omfattning än den som nu
förutsatts. Beträffande den nya
Skånelänsstyrelsen kommer frågan
slutligen att prövas av riksdagen i
höstens budgetarbete och beträffande det
nya västsvenska länet ett år senare. I
höstens budgetarbete kommer utskottet
och riksdagen för övrigt att behandla
anslagsfrågorna för samtliga
länsstyrelser.

Vad utskottet nu med anledning av
propositionen och Vänsterpartiets
partimotion 1995/96:Bo9 yrkande 6 anfört
om inriktningen och omfattningen av
besparingskraven på de nya
länsstyrelserna bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Vad i propositionen i övrigt anförts om
den fortsatta handläggningen av de nu
diskuterade länsstyrelsefrågorna har
inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.

Ändrad benämning av Kopparbergs län till
Dalarnas län

Regeringen föreslår att benämningen
Kopparbergs län den 1 januari 1997
ersätts av Dalarnas län. Som en följd
därav föreslås att länsstyrelsen i länet
byter namn.

I propositionen konstateras att såväl
länsnamnet Kopparberg som land-
skapsnamnet Dalarna har stort
kulturhistoriskt värde. Det föreligger
en bred uppslutning i Kopparbergs län om
ett namnbyte till Dalarnas län. Bl.a.
har landstinget i länet och samtliga
kommuner, som har yttrat sig tillstyrkt
en sådan förändring. Enligt regeringens
uppfattning bör dessa entydiga önskemål
tillgodoses. De invändningar av framför
allt kulturhistorisk art som har
framförts mot att genomföra ett namnbyte
är enligt regeringens mening inte av
sådan tyngd att en så gott som
samstämmig lokal och regional opinion
inte skall tillgodoses.

Utskottet delar regeringens
uppfattning. Denna har uttryckligen fått
stöd i motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande
4. Med hänvisning till det nu anförda
föreslår utskottet att riksdagen
tillstyrker regeringens och
motionärernas förslag om att Kopparbergs
län från den 1 januari 1997 skall
benämnas Dalarnas län.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resultatet av
regeringens beredning av frågan om
den regionala ansvarsfördelningen

att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Bo9 yrkandena 1
och 4, 1995/96:Bo13 yrkande 1,
1995/96:Bo14 yrkande 1 samt
1995/96:Bo16 yrkandena 1, 2 och 3
och med avslag på motionerna
1995/96:Bo7 samt 1995/96:Bo8 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande sammanläggningen
av de båda Skånelänen

att riksdagen godkänner vad i
proposition 1995/96:38 yrkandena 1
och 2 sistnämnda yrkande i
motsvarande del föreslagits samt
avslår motion 1995/96:Bo12 yrkandena
1, 2 och 5,

3. beträffande det nya länets
namn

att riksdagen godkänner vad i
proposition 1995/96:38 yrkande 2 i
motsvarande del föreslagits samt
avslår motion 1995/96:Bo10 yrkande
1,

4. beträffande länsstyrelsens
ledning

att riksdagen avslår motion
1995/96:Bo9 yrkande 5,

res. 1 (v)

5. beträffande residensstad i
Skåne län

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Bo9 yrkande 2, 1995/96:
Bo10 yrkande 2, 1995/96:Bo13
yrkande 2 och 1995/96:Bo14 yrkande
2,

6. beträffande
utredningsarbetets inriktning
avseende ett nytt västsvenskt län

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Bo9 yrkande 3, 1995/96: Bo11
yrkande 2 och 1995/96:Bo12 yrkande
3,

res. 2 (v, mp)

7. beträffande rådgivande
folkomröstningar inför beslutet om
omfattningen av ett nytt västsvenskt
län

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Bo11 yrkande 1 och
1995/96:Bo16 yrkande 4,

res. 3 (mp)

8. beträffande residensstad i
ett nytt västsvenskt län

att riksdagen avslår motion
1995/96:Bo15,

9. beträffande besparingskraven
på de nya länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo9 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. beträffande Kopparbergs län

att riksdagen godkänner vad i
proposition 1995/96:38 yrkande 3
förslagits och bifaller motion
1995/96:Bo12 yrkande 4.

Stockholm den 28 mars 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin
(s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v),
Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m),
Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och
Carina Moberg (s).

Reservationer

1. Länsstyrelsens ledning (mom. 4)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s.9 börjar med Utskottet har
och slutar med av utskottet bort ha
följande lydelse:

Regeringen har entledigat
landshövdingarna i Kristianstads län och
Malmöhus län. Någon ny landshövding som
skall leda den nya Skånelänsstyrelsen
bör inte utses. I stället bör i enlighet
med förslag i Vänsterpartiets
partimotion 1995/96:Bo9 den nya
länsstyrelsens styrelse ledas av en
regionalt vald ordförande. Denna skall
väljas på samma sätt som övriga
styrelseledamöter i länsstyrelsens
styrelse nämligen av landstinget eller,
om i länet finns kommuner som inte ingår
i landstingen, av landstinget och
kommunfullmäktige. Ordföranden skall
därefter godkännas av regeringen. Vad nu
föreslagits skall ses som en
övergångslösning i avvaktan på beslut om
direktvalda parlament.

Utskottet har ovan föreslagit riksdagen
att hos regeringen hemställa om att
frågan om den regionala
ansvarsfördelningen presenteras i den
till i maj aviserade propositionen i
frågan. Denna proposition bör innehålla
förslag om val till länsstyrelsens
lekmannastyrelse i enlighet med vad nu
förordats. Detta är en anslutning till
Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Bo9.
Ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen i enlighet med
motionsförslaget förordas.

dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande länsstyrelsens
ledning

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo9 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Utredningsarbetets inriktning
avseende ett nytt västsvenskt län (mom.
6)

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med När det och
slutar med avstyrks således bort ha
följande lydelse:

Remissbehandlingen av
Regionberedningens förslag har
beträffande den geografiska omfattningen
av ett nytt västsvenskt län visat på
stor oenighet. Speciellt beträffande
kommunerna i Skaraborgs län är bilden
splittrad. Som framgått ovan ställer sig
endast fem kommuner i länet positiva
till beredningens förslag medan de
övriga tolv avvisar det eller inte tagit
ställning i frågan. Några kommuner i
Älvsborgs län har vissa förbehåll när
det gäller att ingå i ett nytt
västsvenskt län.

Det nu redovisade tyder enligt
utskottets mening på att det finns goda
skäl för riksdagen att betona vikten av
att utredningsarbetet om den geografiska
utformningen av ett västsvenskt län
verkligen görs förutsättningslöst. Inte
minst gäller detta, som framgått ovan,
Skaraborgs län. Det finns tyvärr
anledning att misstänka att utredaren
känner sig alltför bunden av sina
direktiv i den meningen att han inte
anser sig kunna ta eller böra ta rimliga
kommunala hänsyn beträffande
länstillhörigheten. Utredningen bör ges
tilläggsdirektiv så att garantier skapas
för att hans arbete verkligen kommer att
bedrivas förutsättningslöst. För att
undanröja dessa farhågor bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna
vad nu anförts om tilläggsdirektiv för
ett förutsättningslöst utredningsarbete.

Vad nu anförts är en anslutning till
Vänsterpartiets partimotion 1995/96: Bo9
yrkande 3 och till motion 1995/96:Bo11
(mp) yrkande 2. I den mån förslaget i
motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande 12 inte
kan anses tillgodosett med vad nu
föreslagits avstyrks det.

dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. beträffande utredningsarbetets
inriktning avseende ett nytt
västsvenskt län

att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Bo9 yrkande 3 och
1995/96:Bo11 yrkande 2 samt med
avslag på motion 1995/96: Bo12 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Rådgivande folkomröstningar inför
beslutet om omfatt-ningen av ett nytt
västsvenskt län (mom. 7)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Beträffande
förslagen och på s. 13 slutar med
båda motionsyrkandena bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motionerna 1995/96:Bo11
(mp) och 1995/96:Bo16 (mp) bör
förändringarna av länsgränser generellt
föregås av rådgivande folkomröstning.
Därigenom ges innevånarna i en kommun en
god möjlighet att påverka sin kommuns
länstillhörighet. Denna form av
direktdemokrati måste anses mycket
viktig när det gäller ett så
betydelsefullt beslut som det som nu
diskuteras. Det kan naturligtvis hävdas
att initiativ beträffande kommunala
folkomröstningar skall tas i berörda
kommuner. Utskottet, som delar denna
uppfattning, anser emellertid att
riksdagen genom ett tillkännagivande bör
fästa regeringens uppmärksamhet på
frågan så att regeringen i sin tur kan
aktualisera den för kommunerna och
därmed initiera en process där frågan om
en kommunal folkomröstning skall
genomföras kan övervägas.

Vad nu anförts bör riksdagen med
anledning av motionerna 1995/96:Bo11
(mp) yrkande 1 och 1995/96:Bo16 (mp)
yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande rådgivande
folkomröstningar inför beslutet om
omfattningen av ett nytt västsvenskt
län

att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Bo11 yrkande 2 och
1995/96:Bo16 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Länsindelningen i Skåne och
Västsverige m.m.

Knut Billing, Sten Andersson, Stig
Grauers och Inga Berggren (alla m)
anför:

I föreliggande betänkande behandlas
bl.a. motion 1995/96:Bo12 (m). Vi
kritiserar i motionen den
handläggningsordning regeringen valt
beträffande frågorna om länsindelningen
i Skåne och i västra Sverige. Enligt vår
mening är frågorna av den betydelsen att
regeringen borde för riksdagen
presenterat ett betydligt mera
genomarbetat och fylligare material.

Vi delar regeringens uppfattning om att
Kristianstads och Malmöhus län bör
läggas samman till ett Skåne län. Vi har
självfallet ingen annan mening än
regeringen när det gäller strävandena
att skapa en väl fungerande regional
administration. Vi hade emellertid
alltså sett en grundligare och mera
genomarbetad proposition och en annan
handläggningsordning av regeringens
förslag. Vi har emellertid förståelse
för att det i tiden ovanligt utdragna
utredningsarbetet och
förberedelsearbetet inneburit en
osäkerhet om den regionala indelningen
framöver; en osäkerhet som snarast bör
undanröjas. Av hänsyn till befolkningen
och den regionala administrationen vill
vi inte medverka till ytterligare
försening med beslut i
länsindelningsfrågorna i Skåne och
Västsverige. Vi har därför kunnat
ansluta oss till förslagen i
propositionen. Vi ställer oss dock
tvivlande till om den relativt korta
genomförandetiden gör det möjligt att
sammanlägga de båda länsstyrelserna i
Skåne i det tidsperspektiv som
regeringen förutsatt.

Vi vill särskilt kommentera två av de
frågor som utskottet tar upp.

Utskottet föreslår ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om att
en proposition innehållande
regionberedningens övriga förslag i maj
skall föreläggas riksdagen. Utskottet
tar inte ställning till beredningens
förslag som sådana. Vi har därför kunnat
ansluta oss till utskottets förslag.

Vi anser emellertid att dagens
offentliga organisation är otydlig och
ineffektiv när det gäller
uppgiftsfördelningen mellan staten,
landstingen och kommunerna. Landstingens
dominerande uppgift är i huvudsak
finansiering och produktion av sjukvård.
Dessa uppgifter kan med fördel föras
över till den privata sjukvårdssektorn.
Denna bör finansieras via ett
försäkringssy-stem. Det statliga
regionala organet, länsstyrelsen, bör
organiseras med hänsyn till vad som är
effektivt utifrån de uppgifter den har
att ansvara för. Kommunerna bör vidare
söka finna frivilliga former för
samverkan i syfte att uppnå en så
rationell verksamhet som möjligt. Sådan
samverkan kan utformas på olika sätt
beroende på de frågor samarbetet berör.

Enligt den modell som nu beskrivits
skapas en flexibel organisation till
gagn inte minst för ett effektivt
regionalt samarbete.

Ett regionparlament enligt
Regionberedningens förslag innebär
endast att en orationell och ineffektiv
organisation konserveras samtidigt som
beskatt-ningsrättten driver upp
skattetrycket till ännu högre nivåer än
dagens.

Beträffande den geografiska
omfattningen av ett nytt västsvenskt län
förutsätter vi att i det nyligen inledda
utredningsarbetet noga prövas om inte
kommunerna i detta läns randområden i
stället skall få tillhöra ett grannlän.
Inte minst gäller detta vissa kommuner i
Skaraborgs län.

2. Residensstad i ett nytt västsvenskt
län

Erling Bager (fp) anför:

I betänkandet behandlas en fp-motion i
vilken förordas ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen att
Göteborg skall vara residensstad i ett
nytt västsvenskt län.

Utskottet avstyrker detta
motionsförslag med hänvisning till att
en utredning fått i uppdrag att
klarlägga utformningen av ett sådant
län. Detta utredningsarbete skall ske
oberoende av valet av residensstad.
Frågan bl.a. om residensstad i ett nytt
västsvenskt län kommer våren 1997 att
prövas av riksdagen. Med hänvisning till
att någon bindning i frågan om
residensstad nu inte är aktuell och mot
bakgrund av att regeringen inom kort
avser att återkomma till riksdagen
beträffande länsindelningen i västra
Sverige har jag avstått från att yrka
bifall till motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Föredragningar m.m. 3
Utskottet 3
Inledning 3
Länsindelningen i Skåne och
Västsverige 3
Skåne 7
Sammanläggningen av de nuvarande
länen i Skåne m.m. 7
Residensstad i Skåne län 9
Västsverige 10
Den fortsatta handläggningen av
länsindelningsfrågorna i Skåne och
Västsverige 13
Ändrad benämning av Kopparbergs län
till Dalarnas län 14
Hemställan 15
Reservationer 16
1. Länsstyrelsens ledning (mom. 4) 16
2. Utredningsarbetets inriktning
avseende ett nytt västsvenskt län
(mom. 6) 17
3. Rådgivande folkomröstningar
inför beslutet om omfatt-ningen av
ett nytt västsvenskt län (mom. 7) 17
Särskilda yttranden 18
1. Länsindelningen i Skåne och
Västsverige m.m. 18
2. Residensstad i ett nytt västsvenskt
län 19
Gotab, Stockholm 1996