Lagutskottets betänkande med anledning av motion om ändring i reglerna om uppräkning av underhållsbidrag

Betänkande 1975:LU15

Lagutskottets betänkande nr 15 LU 1975:15

Nr 15

t

Lagutskottets betänkande med anledning av motion om ändring i
reglerna om uppräkning av underhållsbidrag

I motionen 1975:1143 av herr Romanus (fp) hemställs att riksdagen beslutar
om sådan ändring av lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag
att underhållsbidrag, fastställda inom ett år före justeringen, endast
skall höjas med så stort belopp som motsvarar höjningen av levnadskostnaderna
från den tidpunkt då underhållsbidraget fastställdes.

Gällande ordning m. m.

De av motionären åsyftade reglerna i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag innebär att vissa i lagen närmare angivna underhållsbidrag
skall ändras med hänsyn till penningvärdets förändring. Lagen ersatte lagen
den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag. Skälet till lagstiftningen
var att penningvärdet undergått en så betydande försämring att det
blivit praktiskt nödvändigt att räkna upp de tidigare fastställda underhållsbidragen.
1952 års lag hade visserligen ändrats 1957 och 1962, vilket inneburit
att generella uppräkningar av bidragen hade skett vart femte år. Genom
1966 års lag infördes emellertid en kontinuerlig anpassning till penningvärdets
försämring eller förbättring.

De bidrag som avses med 1966 års lag är sådana som utgår på särskilda
tider (periodiska underhållsbidrag) i svenskt mynt till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet gentemot make. förutvarande make, barn, makes
barn, fader eller moder. Med lagstadgad underhållsskyldighet avses bidrag
som vilar på giftermålsbalkens eller föräldrabalkens bestämmelser om
underhåll.

Det förekommer att parterna själva i avtal reglerar efter vilka grunder
indextillägg skall utgå eller att rätten på yrkande förordnar härom i mål
angående underhåll. Om avtal eller dom angående underhållsskyldighet innehåller
föreskrift att bidraget skall ansluta antingen till ändring i penningvärdet
eller till den bidragsskyldiges inkomster är lagen inte tillämplig på
sådana underhållsbidrag.

Reglerna om ändring av underhållsbidrag har konstruerats så att ändringarna
sker i anslutning till det s. k. basbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. När det gäller bidragsbelopp som bestämts genom
dom som meddelats eller avtal som slutits före utgången av år 1965 skall
först höjning ske med vissa procenttal, som varierar mellan 5 och 140.
Bidragsbelopp som höjts enligt nyssnämnda regler samt bidragsbelopp som

1 Riksdagen 1975. 8 sami. Nr 15

LU 1975:15

2

senast bestämts eller bestäms efter utgången av år 1965 ändras på följande
sätt. Ändring sker per den 1 april varje år basbeloppet för mars månad
med minst fern procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till
grund för senaste ändring, dvs. basbeloppet för mars månad föregående
år. Bidragsbeloppet ändras därvid med samma procenttal sorn det, varmed
basbeloppet ändrats. Detta procenttal fastställs av statistiska centralbyrån.
Det är ej det ursprungliga bidragsbeloppet utan det belopp, som framräknats
vid den senaste omräkningen, som ändras. Som exempel kan nämnas att
bidragsbeloppen för ett vart av åren 1970, 1971, 1973 och 1974 höjts med
respektive 10, 9, 10 och 6 procent. År 1972 skedde ingen höjning.

Utan hinder av bestämmelserna i lagen kan part gå till domstol för att
få underhållsbidraget jämkat, när sådan jämkning är möjlig enligt giftermålsbalkens
eller föräldrabalkens regler. Därvid kan under vissa förutsättningar
föreskrivas lägre eller högre underhåll än som följer av 1966 års lag.

Motionen

I motionen framhålls att underhållsbidrag, som i mars månad har fastställts
i avtal eller genom dom, redan efter en månad kan på grund av ovannämnda
regler komma att höjas mycket kraftigt. Om man inte tagit hänsyn till
den förväntade höjningen, när bidraget fastställdes, kan höjningen enligt
motionären bli orimligt betungande för den underhållsskyldige. Det rimliga
vore enligt motionärens uppfattning att de underhållsbidrag som fastställts
första gången under det gångna året endast räknas upp med ett procenttal
som motsvarar den prishöjning, som inträffat under tiden från det bidraget
fastställdes till den 1 april. Då de underhållsbetalandes ekonomiska situation
många gånger är pressad, anser motionären det önskvärt att kunna åstadkomma
en ändring på denna punkt utan att avvakta pågående utredningsarbete
och kartläggning av de underhållsskyldigas situation. Med hänvisning
till det anförda hemställer motionären att riksdagen beslutar om sådan ändring
av förevarande lag att underhållsbidrag, fastställda inom ett år före
justeringen, endast skall höjas med så stort belopp som motsvarar höjningen
av levnadskostnaderna från den tidpunkt, då underhållsbidraget fastställdes.

Ur lagens förarbeten

I en departementspromemoria med förslag till lag om ändring av vissa
underhållsbidrag förordades ursprungligen att ändring av bidragsbeloppet
skulle bli beroende av en tioprocentig ändring av det basbelopp som förelåg
när bidragsbeloppet fastställdes, det ursprungliga basbeloppet. Enligt förslaget
skulle sålunda bidragsbeloppet ändras med tio procent varje gång basbeloppet
med ett fullt tiotal procent över- eller understeg det basbelopp som gällde
vid tiden för bestämmandet av bidragsbeloppet. Detta skulle enligt förslaget
innebära vissa fördelar bl. a. såtillvida att man undvek risken för under -

LU 1975:15

3

kompensation av de bidragsberättigade (prop. 1966:155 s. 11 ff.).

Den i promemorian föreslagna metoden för omräkning mötte kritik från
olika remissinstanser, vilka ansåg den föreslagna ordningen alltför komplicerad
och arbetskrävande, särskilt med tanke på barnavårdsnämndernas
och exekutionsmyndigheternas stora arbetsbörda. Departementschefen instämde
i den anförda kritiken och förordade en samordning av alla bidragsändringar
så att dessa skedde samtidigt och högst en gång om året,
lämpligen den 1 april. En sådan ordning skulle enligt departementschefen
innebära stora fördelar genom att exekutionsmyndigheter och andra skulle
slippa att kontinuerligt under hela året följa frågan om bidragens storlek
i förhållande till det allmänna prisläget. Även för de underhållsberättigade
och de underhållsskyldiga ansågs en sådan ordning medföra vissa praktiska
fördelar. För att uppnå större följsamhet till penningvärdesförändringen förordade
departementschefen vidare att gränsen för ändring av bidragsbeloppet
borde sättas vid en femprocentig förändring av basbeloppet.

Enligt ett remissyttrande från exekutionsväsendets organisationsnämnd
borde bidragsbeloppet första gången ändras den 1 april det år då basbeloppet
ändrats med minst fem procent sedan den månad då bidraget bestämdes.
Härom anförde departementschefen bl. a. (prop. 1966:155 s. 20 f.):

Anknytningen till basbeloppet för den månad då bidraget bestämts leder
till att inte alla bidrag ändras samtidigt och att olika procenttal blir tillämpliga
beroende på tidpunkten för bidragets bestämmande. Att olika procenttal
sålunda måste tillämpas för olika bidrag alltefter tidpunkten för deras fastställande
innebär enligt min mening en komplikation som i avsevärd mån
reducerar värdet av metoden med ändring högst en gång om året. En förenkling
bör därför eftersträvas även på denna punkt. Om möjligt bör alla
bidrag ändras samtidigt med samma procenttal, oavsett tidpunkten för deras
bestämmande. Detta förutsätter, att de bidrag som bestäms under tiden
mellan två ändringar antingen omräknas vid närmaste följande allmänna
ändring med samma procenttal som övriga bidrag eller också förbigås vid
den först inträffade omräkningen och ändras första gången vid den därpå
följande allmänna omräkningen med det då aktuella procenttalet. Ingendera
metoden är helt tillfredsställande. I det förra fallet kan vid en fortgående
penningvärdeförsämring inträffa en överkompensation, om t. ex. bidraget
bestäms endast kort tid före en allmän omräkning och då kanske vid ett
penningvärde som står kvar oförändrat vid tidpunkten för omräkningen.
I det senare fallet kan en underkompensation inträffa, om penningvärdet
undergår en snabb försämring. Men även olägenheter av detta slag torde
böra tas för att man skall få ett generellt verkande system som blir så lätttillgängligt
som möjligt för alla och föranleder minsta möjliga administrativa
besvär. Av de båda nämnda alternativen för en anpassning av nytillkomna
bidrag i ett generellt verkande system synes den förstnämnda
vara att föredra, dvs. det som innebär att bidraget höjs redan vid närmast
följande allmänna omräkning. Den överkompensation som kan följa av en
sådan ordning torde till stor del kunna undvikas genom att det vid bidragets
bestämmande tas hänsyn till den omräkning som kan beräknas inträda vid
nästföljande 1 april eller den 1 april något av de därpå följande åren.

LU1975:15

4

Utskottet

Enligt lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall underhållsbidrag,
som utgår på särskilda tider (periodiska underhållsbidrag)
till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet gentemot bl. a. make eller
barn, ändras med hänsyn till penningvärdets förändring. Ändringarna, som
ansluter till det s. k. basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
äger rum den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med
minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för mars månad
föregående år. Bidragsbeloppet ändras därvid med samma procenttal som
det, varmed basbeloppet ändrats. Procenttalet fastställs av statistiska centralbyrån.
Under åren 1970-1974 har bidragsbeloppen - med undantag för
år 1972 då ingen förändring ägde rum - höjts med mellan 6 och 10 procent.
För år 1975 har höjningen bestämts till 11 procent.

De nu åsyftade reglerna innebär att även underhållsbidrag som fastställts
kort tid före den 1 april kan komma att höjas vid denna tidpunkt. Detta
förhållande kritiseras av motionären, som anser att en sådan snar höjning
kan bli orimligt betungande för den underhållsskyldige, om man inte tagit
hänsyn till den förväntade höjningen när bidraget bestämdes. Enligt motionärens
uppfattning borde därför underhållsbidrag, som fastställts inom
ett år före den årliga justeringen, endast höjas med så stort belopp som
motsvarar höjningen av levnadskostnaderna från den tidpunkt då bidraget
fastställdes.

Som framgår av de ovan angivna uttalandena ur förarbetena till lagen
var lagstiftaren medveten om att den ovannämnda schablonregeln innebar
att olägenheter av det slag som motionären påtalat kunde uppkomma. Av
praktiska hänsyn gjordes dock inget undantag från schablonregeln för bidrag
som fastställts kort tid före den 1 april. Departementschefen framhöll att
olägenheter av förevarande slag borde accepteras för att man skulle fl ett
generellt verkande system som blev så lättillgängligt som möjligt för alla
och föranledde minsta möjliga administrativa besvär. Den överkompensation
som den underhållsberättigade kunde fl på grund av schablonregeln
borde enligt departementschefen kunna undvikas genom att det vid bidragets
bestämmande togs hänsyn till den höjning som kunde beräknas inträda
vid nästföljande 1 april.

Utskottet anser att vad som sålunda anförts vid lagens tillkomst alltjämt
äger giltighet. Enligt utskottets mening finns det anledning att befara att
den av motionären föreslagna anpassningen av bidragen till den höjning
av levnadskostnaderna som är hänförlig till en del av året skulle kunna
medföra vissa tillämpningssvårigheter. Jämfört härmed innebär det nuvarande
systemet den fördelen för berörda parter och myndigheter att ett generellt
gällande procenttal offentliggörs genom statistiska centralbyråns försorg
för varje år som basbeloppet ändrats med minst fem procent. Utskottet,
som i och för sig har förståelse för syftet med motionen, kan emellertid

LU 1975:15

5

inte tillstyrka den föreslagna lagändringen. Utskottet vill dock understryka
vikten av att domstolar, advokater, sociala myndigheter och andra, när de
medverkar vid bestämmande av underhållsbidrag, tar hänsyn till den höjning
av bidraget som kan förväntas ske nästföljande 1 april. Att bedöma höjningen
torde inte behöva innebära några större svårigheter, eftersom ändringarna
i basbeloppets storlek publiceras månatligen i Svensk författningssamling.
Utskottet hemställer på anförda skäl

att riksdagen avslår motionen 1975:1143.

Stockholm den 17 april 1975

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c)*,
fru Åsbrink (s), herrar Sjöholm (fp), Andersson i Södertälje (s), Torwald
(c), Olsson i Timrå (s), fru Nilsson i Sunne (s), herrar Olsson i Sundsvall
(c), Israelsson (vpk), fru Fredgardh (c), fru Lindquist (m), fru Hjalmarsson
(s) och fru Johansson i Hovmantorp (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 75 9264 S Slockholm 1975