Lagstiftning till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning

Betänkande 1990/91:BoU5

Bostadsutskottets betänkande 1990/91:BOU05

Lagstiftning till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
BoU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker proposition 1990/91:27 om vissa lagstiftningsåtgärder
till följd av beslutet om en ny regional statlig förvaltning, dock med några
ändringar och tillägg i vissa av de vid propositionen fogade lagförslagen. De
av utskottet vidtagna åtgärderna är av lagtekniskt och redaktionellt slag.
Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande att regeringen bör lägga fram
ett sammanhållet förslag om samefrågor.

Sju reservationer och tre särskilda yttranden har avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:27

dels föreslagit riksdagen att anta de genom propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder,
2. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),
3. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva
arrendestället,
4. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
5. lag om ändring i väglagen (1971:948)
6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
8. lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre,
9. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
10. lag om ändring i berberislagen (1976:451),
11. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
12. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,
13. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,
14. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,
15. lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses,
16. lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m.m.,
17. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter,
18. lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,
19. lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av
sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i
Stockholms län,
20. lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet
anförts om rennäringsdelegationerna och om skogsbruket.

Motionerna

I detta betänkande behandlas de med anledning av proposition 1990/91:27
väckta motionerna

1990/91:Bo11 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsbostadsnämnderna
såvitt nu är i fråga (i övrigt behandlas motionen i betänkandet 1990/91:BoU4 om
ny bostadsfinansiering, m.m.),

1990/91:Bo12 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av den regionala statliga förvaltningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om såväl formerna för val som sammansättning av länsnämnderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den administrativa organisationen för skydd av den samiska
minoritetens rättigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av den statliga fiskeadministrationen på länsnivå,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lantbruksnämndernas roll och betydelse,

1990/91:Bo13 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 3 a § i förslaget till lag om ändring i lagen
(1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.
ändras i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den juridiska kompetensen.

1990/91:Bo14 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen ger regeringen till känna att en kommande
författningsutredning även bör behandla rikets regionala och lokala indelning
med ökat självstyre som huvudprincip,
2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, avslår proposition 1990/91:27 i
sin helhet.

Samordnad länsförvaltning -- tidigare riksdagsbeslut

Bostadsutskottet behandlade hösten 1989 i betänkandena 1989/90:BoU4 och
1989/90:BoU9 ett regeringsförslag om riktlinjer för en reform av
länsförvaltningen (prop. 1988/89:154). Riksdagen godkände regeringsförslaget
med de ändringar som utskottet föreslog.

Riksdagens ovannämnda beslut innebär bl.a. följande. En ny länsstyrelse skall
bildas av de verksamheter som länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden
och den nuvarande länsstyrelsen bedriver. Länsbostadsnämndernas verksamhet med
den kommunala bostadsförsörjningen och annan samhällsplanering skall överföras
till länsstyrelserna. Länsstyrelserna skall ges vidgade befogenheter i frågor
om kommunikation, skogsvård och trafiksäkerhet. Ett utvecklat samrådsförfarande
vad gäller arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och vissa andra frågor
som rör arbetsmarknaden skall genomföras. Det ankommer på den enskilda
länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall
knytas till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Nämnderna skall
i förekommande fall väljas av länsstyrelsens styrelse. De skall bestå av ett
ojämnt antal ledamöter, lägst fem och högst elva inkl. ordföranden.
Landshövdingen skall i normalfallet vara ordförande. Reformen träder i kraft
den 1 juli 1991.

Riksdagens beslut innebär också att länsskolnämnderna och fiskenämnderna
skall upphöra. Frågan om länsskolnämndernas verksamhet behandlas i proposition
1990/91:18 om ansvaret för skolan. Regeringsförslaget är nu föremål för
riksdagsbehandling. När det gäller fiskefrågorna har riksdagen efter sitt
beslut om den nya regionala statliga förvaltningen anslutit sig till ett
regeringsförslag (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr. 341) att fiskenämnderna skall
inordnas i länsstyrelserna. En utredning om den statliga fiskeadministrationen
bereds nu inom regeringskansliet och en proposition avses att läggas fram till
riksdagen under våren 1991.

Utskottet

Rikets administrativa indelning m.m.

I motion Bo14 (mp) yrkande 1 tas upp frågan om ett ökat regionalt och lokalt
självstyre samt behovet av vissa indelningsreformer. I motionen omnämns
Göteborgsområdet som ett exempel på en region där det finns behov av en reform.
I motionen betonas dock framför allt behovet av en kommundelsreform. Enligt
motionärerna bör den kommande författningsutredningen som föreslagits av
regeringen också ta upp frågan om rikets regionala och lokala indelning med ett
ökat självstyre som huvudprincip. Om så sker accepterar motionärerna tills
vidare de i propositionen föreslagna lagändringarna. Vid ett avslag på
motionens yrkande 1 hemställs i andra hand att propositionen avslås i sin
helhet (yrkande 2).

Utskottet har flera gånger tidigare och senast våren 1990 (1989/90:BoU16 s.
12 f.) behandlat och avstyrkt motioner om rikets administrativa indelning. I
november 1990 avslog riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet även ett
motionsyrkande om att en parlamentarisk folkkommitté borde tillsättas med
uppgift att föreslå ändringar av rikets indelning och styrelseskick.
Bostadsutskottet anser inte att vad nu anförts i motionen och vad i övrigt
förekommit ger anledning till annat ställningstagande än tidigare när det
gäller rikets regionala och lokala indelning. Motion Bo14 (mp) yrkande 1
avstyrks med det anförda.

Riksdagen tog ställning till utformningen av den samordnade länsförvaltningen
efter att frågan om en ny regional statlig förvaltning under en lång följd av
år utretts i olika sammanhang och en försöksverksamhet bedrivits i Norrbottens
län. Beslutet var således väl underbyggt. Några omständigheter som skulle kunna
motivera att utskottet nu omprövar detta beslut i sin helhet har inte anförts.
Utskottet avstyrker motion Bo14 (mp) yrkande 2 om avslag på propositionen.

Länsstyrelsernas nämndorganisation m.m.

I motion Bo12 (c) yrkandena 1 och 5 behandlas nämndorganisationen och
nämndernas sammansättning m.m. I motionen framhålls vikten av att nämnder ur
insyns- och demokratisynpunkt inrättas och att antalet ledamöter inte sätts för
snävt. Motionärerna anför som sin uppfattning att minst två nämnder bör
inrättas, varav en bör vara lantbruksnämnd. Enligt motionärerna bör antalet
ledamöter inte understiga sju.

Vad gäller lantbruksnämndernas verksamhet anser motionärerna att den
tidigare ordningen med fristående lantbruksnämnder borde ha bibehållits. Som
skäl anförs att dessa nämnder skulle kunna spela en central roll i arbetet med
att bibehålla en levande landsbygd och stärka sambandet mellan ägande, boende
och brukande. I den nya organisationen bör därför enligt motionen en särskild
nämnd inom länsstyrelsens styrelse ges dessa uppgifter. Vad sålunda anförts i
motionen om utformningen av den nya länsförvaltningen föreslås i yrkandena
1 och 5 ges regeringen till känna.

Utskottet anförde följande om nämndorganisationen (1989/90:BoU9 s. 3 f.).

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det finns anledning att
ytterligare överväga utformningen av nämndorganisationen. Utskottet vill anföra
följande i frågan. Som anförs i vissa motioner bör redan nu slås fast att det
bör ankomma på den enskilda länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken
nämndorganisation som skall finnas vid sidan av länsstyrelsernas styrelse. Det
kan därvid för vissa länsstyrelser finnas motiv för en lösning med fem nämnder
i huvudsak i enlighet med regeringens förslag. För andra länsstyrelser kan
måhända en annan nämndorganisation vara att föredra. Det kan också visa sig
lämpligt att vissa frågor som i några län kanske kommer att åvila en nämnd i
andra kommer att ligga på länsstyrelsens styrelse. Det kan t.ex. inträffa att
en fiskenämnd inrättas i ett län medan ansvaret för fiskefrågorna i ett annat
län kommer att handhas av lantbruksnämnden eller av länsstyrelsens styrelse. Av
vikt i sammanhanget är alltså att det skall ankomma på länsstyrelsens styrelse
att besluta om nämndorganisationens omfattning och inriktning. Detta vill
utskottet betona. -- -- --

Utskottet förordade således en decentraliserad beslutsordning avseende
nämndorganisationens omfattning och inriktning. Utskottet står fast vid sin
tidigare uppfattning att den av riksdagen godkända ordningen är att föredra
framför en nämndorganisation som läggs fast genom beslut på central nivå.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad tidigare och nu anförts motion Bo12
(c) yrkandena 1 och 5.

I motion Bo12 (c) yrkande 4 betonas vikten av att det på fiskets område finns
en organisation som anknyter till länsnivå och föreslås att den statliga
fiskeadministrationen inlemmas i den nya länsstyrelsen.

Såsom tidigare nämnts lämnade riksdagen utan erinran regeringens förslag
(prop. 1989/90:123) om att fiskenämnderna skulle inordnas i länsstyrelserna.
Jordbruksutskottet uttalade i detta sammanhang att det är viktigt att
fiskenämndernas kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Motionen
får anses tillgodosedd genom riksdagens beslut avseende fiskefrågorna.
Utskottet avstyrker motion Bo12 (c) yrkande 4.

Ytterligare ett par frågor om nämnderna som behandlades av utskottet i
betänkandena 1989/90:BoU4 och BoU9 tas upp i motion Bo12 (c) yrkande 2. Dessa
frågor avser formerna för val av ledamöter till nämnderna och sammansättningen
i nämnderna. Ett minimikrav bör enligt motionen vara att länsnämnderna i sin
helhet utses av landstinget och inte av länsstyrelsens styrelse. Med den
ordningen bör enligt motionärerna demokratin stärkas på länsplanet. Den andra
frågan berör ordförandeskapet i nämnderna. Enligt motionen bör detta inte
knytas till landshövdingen.

Beslutet om att ansvaret för att välja ledamöter borde läggas på
länsstyrelsens styrelse var också ett resultat av utskottets överväganden och
en naturlig följd av nämndorganisationens utformning. Utskottet hänvisade bl.a.
till att ledamöterna i länsstyrelsens styrelse, utom ordföranden, väljs av
landstinget. Ordförandeskapet borde enligt utskottet (1989/90:BoU9 s. 7) i
normalfallet innehas av landshövdingen. Utskottet ansåg dock att regeringen bör
kunna förordna annan än landshövdingen till ordförande om länsstyrelsens
styrelse begär det. Därmed delade utskottet i princip den uppfattning som
framfördes i propositionen om en nära koppling mellan ansvaret för
länsstyrelsens verksamhet i stort och inflytandet över ärenden i nämnderna.

I det motionsyrkande som utskottet nu har att behandla anförs inga nya skäl
för den av motionärerna föreslagna ordningen. Vad utskottet tidigare förordat
om sättet för val av nämnder m.m. och som riksdagen beslutat om bör inte
ändras. Utskottet avstyrker motion Bo12 (c) yrkande 2.

Rennäringen

I det nu aktuella regeringsförslaget föreslås ett undantag från principen att
länsstyrelsen själv skall besluta om sin organisation. I syfte att tillgodose
den samiska minoritetens representation föreslås att en rennäringsdelegation
inrättas inom var och en av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Den bör enligt propositionen bestå av sju ledamöter, varav tre
skall vara rennäringsutövare. Vidare föreslås att de avvikelser från
länsindelningen som tillämpas inom rennäringsadministrationen bör behållas.

I motion Bo12 (c) yrkande 3 anförs att förslaget accepteras temporärt men
understryks att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om en
sammanhållen samepolitik. Även vikten av att ett sameting inrättas betonas i
motionen. Vad sålunda anförts bör enligt motionen riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Motionsyrkanden om ett sammanhållet regeringsförslag angående samefrågor har
även framställts i samband med regeringens proposition om ändringar i
rennäringslagen (prop. 1990/91:4). Jordbruksutskottet har vid behandlingen
(1990/91:JoU12) ansett att starka skäl talar för att rennäringsfrågor m.m.
behandlas inom ramen för ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från
samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedömning. Utskottet har därför
tillstyrkt motionsyrkanden om avslag på propositionen. Jordbruksutskottet har
vidare föreslagit ett tillkännagivande att regeringen bör lägga fram ett
sammanhållet förslag om samefrågor. Riksdagen har ännu inte tagit ställning
till jordbruksutskottets förslag. Även bostadsutskottet anser att riksdagen som
sin mening bör ge regeringen till känna att ett förslag om en sammanhållen
samepolitik bör läggas fram. Utskottet tillstyrker således motion Bo12 (c)
yrkande 3.

Som föreslås i den proposition som nu behandlas av bostadsutskottet bör
rennäringsdelegationer inrättas i de angivna Norrlandslänen. Utskottet har
ingen erinran mot detta förslag. Inte heller har utskottet någon erinran mot
vad som anförts i propositionen om länsstyrelserna och skogsbruket.

Bostadsförsörjningen

Enligt riksdagens beslut hösten 1989 om en ny regional statlig förvaltning
skall den del av länsbostadsnämndens verksamhet som avser de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen och annan samhällsplanering föras över till
länsstyrelsen. I den nu föreliggande propositionen föreslås en ändring i
bostadsförsörjningslagen så att samråd i bostadsförsörjningsfrågor sker inte
bara med övriga kommuner i området utan även med länsstyrelsen. Det understryks
att förslaget inte innebär någon ändring i ansvarsfördelningen mellan kommunen
och staten såvitt gäller ansvaret för att ändamålsenliga åtgärder för
bostadsförsörjningen inom kommunen bereds och genomförs. En annan ändring i
bostadsförsörjningslagen som nu föreslås, i linje med riksdagens beslut förra
året, är att länsstyrelsen, på grundval av sin breda
samhällsplaneringskompetens och för att bidra med ett regionalt perspektiv på
den lokala bostadsutvecklingen, bör åläggas att lämna råd och underlag för den
kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.

I två motioner behandlas länsstyrelsernas roll vid
bostadsförsörjningsplaneringen. Enligt motion Bo11 (m) såvitt nu är i fråga
finns det starka skäl att helt avveckla länsbostadsnämnderna. Den verksamhet
som enligt riksdagens beslut i december 1989 skall föras över till
länsstyrelsen är enligt motionen onödig och överflödig och bör avvecklas.
Enligt motion Bo13 (fp) yrkande 1 bör den av regeringen föreslagna skyldigheten
för länsstyrelserna att lämna kommunerna råd m.m. i frågor om
bostadsförsörjningsplaneringen i stället utformas som en rättighet för
kommunerna. I motionen anförs att lagändringen bör utformas så att
länsstyrelsen skall -- när kommunerna så önskar -- bistå med underlag för den
kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.

Utskottet vill framhålla att regeringsförslaget inte innebär att kommunerna
är skyldiga att följa de råd m.m. som länsstyrelserna lämnar. Ansvaret för den
kommunala bostadsförsörjningsplaneringen är och bör även framdeles vara
kommunernas. I detta arbete kan kommunerna -- om de så önskar -- använda sig av
den materiel som bl.a. länsstyrelserna kan tillhandahålla. Enligt utskottets
mening saknas anledning att ändra länsstyrelsernas roll vid
bostadsförsörjningsplaneringen och den utformning som den föreslagna
paragrafen har fått. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i
lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande
m.m. och avstyrker motionerna Bo11 (m) såvitt nu är i fråga och Bo13 (fp)
yrkande 1.

Övriga frågor

Motion Bo13 (fp) yrkande 2 tar upp arbetsmarknadsfrågor. Motionärerna
förordar att planeringsfrågor som rör sysselsättningsutvecklingen inlemmas i de
nya länsstyrelsernas verksamhet. De anser att det samrådsförfarande i
arbetsmarknadsfrågor som skall utvecklas i de nya länsstyrelserna inte kommer
att ge dem tillräckligt inflytande över den regionala planeringen.

Bostadsutskottet behandlade i 1989/90:BoU4 och BoU9 en motion med samma
innehåll som den nu aktuella. Arbetsmarknadsutskottet, som yttrade sig i
ärendet, ansåg att det vidgade samarbetet mellan den nya länsstyrelsen och
länsarbetsnämnderna avseende såväl arbetsmarknadsutbildningen som
beredskapsarbeten och vissa andra frågor skulle ge länsstyrelsen ett
tillfredsställande inflytande över den regionala planeringen. Bostadsutskottet
delade denna uppfattning och avstyrkte motionen om arbetsmarknadsfrågornas
organisation på regional nivå. Riksdagen följde utskottets förslag.

Det har inte genom den framlagda motionen framkommit omständigheter som ger
anledning för utskottet att ändra sitt ställningstagande. Utskottet avstyrker
således motion Bo13 (fp) yrkande 2.

I samma motion yrkande 3 förordas att det i det fortsatta arbetet övervägs om
det är lämpligt att samla den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen i en
särskild enhet.

Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om länsstyrelsernas juridiska
kompetens i betänkandena 1989/90:BoU4 och BoU9.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att många frågor inom
länsstyrelserna -- som är bl.a. besvärsinstans, tillståndsmyndighet och
tillsynsmyndighet -- kräver en kvalificerad juridisk kompetens. Det kan också
förutsättas att länsstyrelserna kommer att se till att det finns en juridiskt
kvalificerad och kompetent personal inom länsstyrelserna. Om den juridiska
kompetensen skall samlas i en särskild enhet eller inte är en sådan
organisationsfråga som varje länsstyrelse själv bör ta ställning till. Något
särskilt uttalande när det gäller organisationen i detta hänseende bör därför
inte göras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo13 (fp) yrkande 3.

Lagförslagen i övrigt

Beträffande de lagförslag som förts fram i propositionen i övrigt har
utskottet noterat att vissa ändringar och tillägg bör göras till följd av
riksdagens beslut bl.a. om en samordnad länsförvaltning och i konsekvens med
regeringens förslag. Utskottet föreslår därför vissa ändringar och tillägg i
förslagen till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1970:299) om skydd mot flyghavre. Vidare föreslår utskottet en ändring i
förslaget till lag om ändring i 17 § jordförvärvslagen (1979:230). De av
utskottet vidtagna åtgärderna är av lagteknisk och redaktionell karaktär.

Utskottet föreslår även en ändring i rennäringslagen beroende på ett i
proposition 1990/91:4 framfört förslag om ändringar i denna lag. Detta förslag
har avstyrkts av jordbruksutskottets majoritet. I en reservation (s) i
jordbruksutskottet yrkas bifall till propositionen. Riksdagen avses behandla
jordbruksutskottets betänkande den 28 november 1990. Ett bifall till
jordbruksutskottets förslag innebär alltså att de föreslagna ändringarna i
rennäringslagen som förs fram i proposition 1990/91:4 inte kommer att
genomföras. Det till det här behandlade betänkandet fogade lagförslaget har
utformats med utgångspunkt i att riksdagen kommer att bifalla
jordbruksutskottets hemställan. Om i stället reservanternas förslag kommer att
antas av riksdagen kommer bostadsutskottet i god tid före ikraftträdandet att
ta ett initiativ i avsikt att bringa lagstiftningen i överensstämmelse med
riksdagens beslut.

Utöver vad ovan anförts har regeringsförslaget inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt yttrande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rikets regionala och lokala indelning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo14 yrkande 1,
res. 1 (v, mp)

2. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo14 yrkande 2,
res. 2 (mp) - villk. mom. 1

3. beträffande utformningen av den nya länsförvaltningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkandena 1 och 5,
res. 3 (c)

4. beträffande den statliga fiskeadministrationen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkande 4,

5. beträffande sättet för val av nämnder m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo12 yrkande 2,
res. 4 (c, mp) - mp villk. mom. 2

6.beträffande ett sammanhållet förslag om samefrågor
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7.beträffande rennäringsdelegationer och skogsbruket
att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,

8.beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen
att riksdagen med bifall till propositionen, såvitt nu är i fråga, och med
avslag på motionerna 1990/91:Bo11 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo13 yrkande
1 antar det vid propositionen fogade och av utskottet i bilaga 1 under punkten
1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.,
res. 5 (m)
res. 6 (fp)

9.beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo13 yrkande 2,
res. 7 (fp)

10.beträffande länsstyrelsernas juridiska kompetens
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo13 yrkande 3,

11.beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen
dels med bifall till propositionen, utom såvitt avser förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m.m., antar de vid propositionen fogade och av utskottet i bilaga 1
under punkterna 2--16 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
b) lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),
c) lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva
arrendestället,
d) lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
e) lag om ändring i väglagen (1971:948),
f) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
g) lag om ändring i berberislagen (1976:451),
h) lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,
i) lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,
j) lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,
k) lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses,
l) lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
m) lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,
n) lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av sammanslagning av
överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län,
o) lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder,
dels med anledning av propositionen antar de av utskottet i bilaga 2
under punkterna 1--4 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
b) lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre,
c) lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
d) lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230).

Stockholm den 20 november 1990

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck
(s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson
(s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Kjell Dahlström (mp), Britta
Sundin (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Eva Zetterberg (v).

Reservationer

1. Rikets regionala och lokala indelning (mom. 1)

Eva Zetterberg (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet
har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

I regeringens aktuella krispaket föreslås en författningsutredning. En sådan
utredning bör också behandla rikets indelning. Länsindelningen måste diskuteras
ytterligare. För att förstärka det aktiva deltagandet i samhällsarbetet behövs
också en kommundelsreform. Huvudprincipen måste vara att rikets indelning
regionalt och lokalt skall ge ett ökat självstyre. Den nya länsförvaltningen
kan då föras över till t.ex. självstyrande regionala parlament eller landsting.

Med hänvisning till vad utskottet anfört förordas att riksdagen med anledning
av motion Bo14 (mp) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att en
kommande författningsutredning bör behandla även rikets regionala och lokala
indelning med ett ökat självstyre som huvudprincip.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande rikets regionala och lokala indelning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo14 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Avslag på propositionen (mom. 2)

Vid bifall till utskottets hemställan under moment 1

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Riksdagen
tog" och slutar med "på propositionen" bort ha följande lydelse:

Den beslutade reformen med en samordnad länsförvaltning bör inte genomföras.
I stället bör arbetet inriktas på en genomgripande regional
självstyrelsereform. Först då kan verklig länsdemokrati uppnås. Det
föreliggande regeringsförslaget bör således inte antas av riksdagen.

Utskottet förordar med hänvisning till vad som nu anförts att riksdagen med
bifall till motion Bo14 (mp) yrkande 2 avslår propositionen.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo14 yrkande 2 avslår
propositionen,

3. Utformningen av den nya länsförvaltningen (mom.3)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet
anförde" och slutar med "och 5" bort ha följande lydelse:

Ett av målen med den beslutade reformen av den statliga länsförvaltningen är
att vidga och fördjupa förtroendemannainflytandet i frågor som har stor
betydelse på länsnivå. Även om länsstyrelserna själva har att avgöra om
särskilda nämnder skall inrättas inom länsstyrelsernas styrelse vill utskottet
understryka att det från insyns- och demokratisynpunkt är viktigt att
åtminstone två nämnder inrättas. En av dessa nämnder bör såsom anförts i motion
Bo12 (c) vara lantbruksnämnden. För ett verkligt förtroendemannainflytande i
viktiga frågor bör antalet ledamöter vara minst sju.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo12 (c) yrkandena 1 och
5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande utformningen av den nya länsförvaltningen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkandena 1 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Sättet för val av nämnder m.m. (mom. 5)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och -- vid bifall till utskottets
hemställan under mom. 2 -- Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Beslutet
om" och på s. 6 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att demokratiseringen på länsnivå
vidgas och fördjupas. Ett sätt att närma sig ett självstyre är att ledamöterna
i nämnderna utses av folkvalda organ. Av samma skäl bör landshövdingen inte
vara ordförande. Landstinget är det folkvalda organet på länsnivå. I avvaktan
på en reform som ytterligare stärker demokratin på länsplanet bör länsnämnderna
i sin helhet utses av landstinget.
Detta bör riksdagen med anledning av motion Bo12 (c) yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande sättet för val av nämnder m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo12 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen (mom. 8)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt riksdagens beslut skall länsbostadsnämndernas verksamhet vid
bostadsförsörjningsplaneringen föras över till länsstyrelsen. Denna
övergripande planering är emellertid såsom anförs i motion Bo11 (m) onödig och
bör kunna undvaras. Den förordade ändringen i bostadsförsörjningslagen skall
vid sådant förhållande avslås. Riksdagen bör därför med anledning av motion
Bo11 såvitt nu är i fråga och med avslag på propositionens förslag om ändring i
bostadsförsörjningslagen samt motion Bo13 (fp) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om den övergripande
bostadsförsörjningsplaneringen. Som anförs i motion Bo11 bör
länsbostadsnämnderna avskaffas. Denna fråga behandlar utskottet i betänkandet
BoU4.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo11 såvitt nu är i fråga och
med avslag på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om
kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. och motion
1990/91:Bo13 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen (mom. 8)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Anledning saknas att nu ändra riksdagens beslut att länsbostadsnämndernas
befattning med bostadsförsörjningsplaneringen skall föras över till
länsstyrelserna. Länsstyrelserna bör emellertid inte såsom föreslås i
propositionen vara skyldiga att lämna kommunerna råd och underlag till denna
planering. I stället bör lagförslaget utformas såsom föreslås i folkpartiets
motion Bo13 yrkande 1. Länsstyrelserna bör således först när kommunerna
efterfrågar råd och information m.m. vara skyldiga att bistå kommunernas
begäran. Riksdagen bör således med anledning av motion Bo13 (fp) yrkande 1
avslå regeringens förslag till lag om ändring av bostadsförsörjningslagen och
motion Bo11 såvitt nu är i fråga
samt anta det förslag till lag om ändring i bostadsförsörjningslagen som
framgår av bilaga 3 till detta betänkande.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande länsstyrelsernas roll vid bostadsförsörjningsplaneringen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo13 yrkande 1 och med avslag
på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om
bostadsförsörjningens främjande m.m. och motion Bo11 såvitt nu är i fråga antar
utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder
till bostadsförsörjningens främjande m.m. i den lydelse som framgår av bilaga 3
till detta betänkande,

7. Arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå (mom. 9)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det har"
och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsfrågor har en central betydelse för den regionala planeringen
och samordningen. Det utvecklade samrådsförfarandet som skall finnas kommer
inte att i tillräcklig omfattning fördjupa inflytandet över den regionala
planeringen i dessa frågor. Arbetsmarknadsfrågorna bör därför inlemmas i de nya
länsstyrelsernas verksamhet. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av
motion Bo13 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional nivå
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo13 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Följdlagstiftningen till den nya regionala statliga förvaltningen

Eva Zetterberg (v) anför:

När propositionen om samordnad länsförvaltning behandlades av riksdagen i
december 1989 klargjordes vänsterpartiets önskemål om en stärkt regional
politisk ledning i form av länsparlament. Det finns i detta sammanhang ingen
anledning att ånyo gå in i sakdiskussion om dessa frågor. Vi har inte ändrat
ståndpunkt. Vi väljer därför att nu i sak endast ta ställning till förmån för
de nya förslag som framställts av miljöpartiet de gröna angående behovet av att
en kommande författningsutredning även bör behandla rikets regionala och lokala
indelning med ökat självstyre som huvudprincip.

Förslaget i den nu behandlade propositionen är en konsekvens av det
ovannämnda riksdagsbeslutet. I det läge som nu uppstått finns inte anledning
för vänsterpartiet att motsätta sig att lagstiftningen anpassas till detta
beslut.

2. Utredning om samefrågor

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Hans Göran Franck, Nils
Nordh, Rune Evensson, Gunnar Nilsson och Britta Sundin (alla s) anför:

Jordbruksutskottets majoritet (m, fp, c, v och mp) har i betänkandet
1990/91:JoU12 föreslagit riksdagen att avslå proposition 1990/91:4 om ändringar
i rennäringslagen m.m. Utskottsmajoriteten har vidare föreslagit riksdagen att
göra ett tillkännagivande att ett sammanhållet förslag om samefrågorna bör
läggas fram till riksdagen. I en reservation (s) har yrkats bifall till
propositionen.

Vid ett riksdagens bifall till jordbruksutskottets förslag kommer vad som
anförts i motion Bo12 (c) yrkande 3 att tillgodoses.

I det läge som nu uppstått är det inte meningsfullt att åter aktualisera
frågan i s-reservationen.

3. Länsstyrelsernas juridiska kompetens

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Vi anser det angeläget och viktigt att betona att den juridiska kompetensen
inom länsstyrelsen inte får utarmas. Detta är också en uppfattning som
bostadsutskottet tycks dela. Vi anser därför att vi i stort sett blivit
tillgodosedda genom utskottets uttalande i frågan.

De vid propositionen fogade och av utskottet tillstyrkta lagförslagen
1 Förslag till
Bilaga 1
2 Förslag till
3 Förslag till
4 Förslag till
5 Förslag till
6 Förslag till
7 Förslag till
8 Förslag till
9 Förslag till
10 Förslag till
11 Förslg till
12 Förslag till
13 Förslag till

14 Förslag till
15 Förslag till
16 Förslag till

De av utskottet framlagda lagförslagen
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att i punkt 9 av anvisningarna till 23§
kommunalskattelagen (1928:370)1 ordet "lantbruksnämnd" skall bytas ut mot
"länsstyrelse".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992
års taxering.

1 Senaste lydelse 1990:650

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre
dels att i 8 och 12 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,
dels att i 10 och 13 §§ ordet "lantbruksnämnden" skall bytas ut mot
"länsstyrelsen".

Denna lag träder i kaft den 1 juli 1991.

3 Förslag till
Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs i fråga om rennäringslagen (1971:437)1

dels att 98 § skall upphöra att gälla,
dels att i 4, 7, 15, 16, 24, 36, 66, 67, 87 och 89 §§ samt i punkterna 2
och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1985:919) om ändring i nämnda lag
ordet "lantbruksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen",
dels att 71, 72, 99, 100 och 102 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 §

Uppehåller sig renar Uppehåller sig renar
utanför utanför
renskötselområdet eller renskötselområdet eller
på mark inom detta på mark inom detta
område under tid då område under tid då
renskötsel icke får renskötsel inte får
bedrivas där, kan bedrivas där, kan
länsstyrelsen på länsstyrelsen på
framställning av framställning av den som
lantbruksnämnden eller därigenom lider skada eller
markägare som därigenom olägenhet av någon
lider skada eller olägenhet betydelse förordna att
av någon betydelse renarna skall slaktas och
förordna att renarna skall säljas.
slaktas och säljas.

Är det känt till vilken sameby renarna hör, får förordnande enligt första
stycket meddelas endast om samebyn underlåter att inom skälig tid efter
anmaning taga hand om renarna.

Kostnaden för renarnas omhändertagande, slakt och försäljning skall uttagas
ur köpeskillingen. Återstoden tillfaller renarnas ägare, om han är känd, och
annars den eller de samebyar till vilka renarna kan antagas ha hört.

72 §

Är renskötseln inom Är renskötseln inom en
samebys betesområde samebys betesområde
bristfällig, skall bristfällig, skall
lantbruksnämnden på länsstyrelsen på
begäran av medlem i byn begäran av en medlem i byn
eller annan vars rätt är eller någon annan vars
beroende därav söka att rätt är beroende
träffa överenskommelse därav söka träffa
med byn om rättelse inom överenskommelse med byn om
viss tid. rättelse inom viss tid.

Kan överenskommelse ej Kan överenskommelse inte
träffas eller vidtages ej träffas eller vidtas inte
rättelse, kan rättelse, kan
länsstyrelsen efter länsstyrelsen förordna
anmälan av syssloman att ta hand om
lantbruksnämnden renskötseln i byn och
förordna syssloman att förvalta byns övriga
omhändertaga renskötseln ekonomiska angelägenheter.
i byn och förvalta byns
övriga ekonomiska
angelägenheter.

Syssloman har rätt att av Sysslomannen har rätt att
byn erhålla arvode som av byn erhålla arvode som
bestämmes av bestäms av
länsstyrelsen. länsstyrelsen.

1 Lagen omtryckt 1985:919

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

99 §

Talan mot beslut enligt denna Länsstyrelsens beslut
lag av länsstyrelsen enligt 1, 2, 12, 21, 39, 43,
föres genom besvär hos 50, 62 och 71 §§, 72
kammarrätten. § andra och tredje styckena
samt 74, 79, 80, 93 och 97
§§ denna lag får
överklagas hos
kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut att
bevilja registrering av
renmärken får dock inte
överklagas.

Mot länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut i
varigenom registrering av övrigt enligt denna lag
renmärke beviljats får får överklagas hos
dock talan ej föras. lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsens beslut
får överklagas hos
regeringen.

100 §

Angår beslut som Angår ett beslut som
länsstyrelse, länsstyrelse eller
lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelsen meddelar
lantbruksstyrelsen meddelar enligt denna lag så
enligt denna lag så många att en kopia av
många att avskrift av beslutet inte lämpligen kan
beslutet ej lämpligen kan tillställas var och en av
tillställas envar av dem, dem, skall beslutet sändas
skall beslutet sändas till till samebyns styrelse, som
samebyns styrelse som skall skall hålla det
hålla beslutet tillgängligt för
tillgängligt för medlemmarna.
medlemmarna. Meddelande
härom skall intagas i
ortstidning. Tiden för
anförande av besvär
över beslutet skall
räknas från den dag
då kungörandet har
skett.

Meddelande om detta skall tas
in i ortstidning. Tiden för
överklagande skall
räknas från den dag
då kungörandet har
skett.

102 §

Länsstyrelses och Länsstyrelses åligganden
lantbruksnämnds enligt denna lag fullgörs
åligganden enligt denna lag såvitt avser
fullgöres såvitt avser Västernorrlands län av
Västernorrlands län av länsstyrelsen i
länsstyrelsen och Västerbottens län och
lantbruksnämnden i såvitt avser Kopparbergs
Västerbottens län och och Gävleborgs län av
såvitt avser Kopparbergs länsstyrelsen i
och Gävleborgs län av Jämtlands län.
länsstyrelsen och
lantbruksnämnden i
Jämtlands län.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skall byområde omfatta mark Skall ett byområde omfatta
inom mer än ett av mark inom mer än ett av
Norrbottens, Västerbottens Norrbottens, Västerbottens
eller Jämtlands län, eller Jämtlands län,
göres indelning enligt 7 görs indelning enligt 7
§ av lantbruksnämnden i § av länsstyrelsen i det
det län inom vilket län inom vilket huvuddelen
huvuddelen skall ligga. skall ligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

4 Förslag till

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Har länsstyrelsen Har länsstyrelsen beslutat
förordnat om auktion enligt om aukton enligt 16 § och
16 § och har inroparen har inroparen dessförinnan
dessförinnan eller senare eller senare avyttrat
avyttrat egendomen, skall egendomen, skall beslutet
förordnandet trots detta trots detta gå i
gå i verkställighet, om verkställighet, om inte
inte lantbruksnämnden länsstyrelsen bestämmer
återkallar sin något annat.
framställning i ärendet.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras som
om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana
rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som
har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed
bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna
köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt
12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är
förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild
värdering, det värde vartill egendomen kan uppskattas av värderingsmän som
länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som har fått
förvärvstillstånd eller enligt 3 § 1, 2, 4 eller 9 får förvärva egendomen utan
sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall
försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider det.

Kommer försäljning inte Kommer försäljning inte
till stånd vid auktionen till stånd vid auktionen,
får lantbruksnämnden får länsstyrelsen inom
inom två år efter det två år efter det att
att auktionen har vunnit laga auktionen har vunnit laga
kraft hos länsstyrelsen kraft besluta om ny auktion.
påkalla förordnande om Meddelas inte något
ny auktion. Framställs inte sådant beslut inom
sådan begäran inom föreskriven tid eller avges
föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare
inte heller vid den senare auktionen bud som får
auktionen bud som får antas, är frågan om
antas, är frågan om försäljning av egendomen
försäljning av egendomen förfallen.
förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av
statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Reservanternas
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m.m.
Bilaga 3
Tillhör reservation 6 (fp)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m.m.1
dels att 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

En kommun skall fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att
främja att alla i kommunen får en egen bostad av god kvalitet samt att
ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommunen förbereds och
genomförs.
Bostadsförsörjningsplaneringen skall komma till uttryck i ett program som
skall antas av kommunfullmäktige.

Om kommunen ingår i ett Om kommunen ingår i ett
område som kan anses område som kan anses
utgöra en enhet i utgöra en enhet i
bostadsförsörjningshänseende, bostadsförsörjningshänseende,
skall samråd om skall samråd om
bostadsförsörjningsplaneringen bostadsförsörjningsplaneringen
ske med övriga kommuner i ske med länsstyrelsen och
området. med övriga kommuner i
området.

Kommunen skall lämna redovisning av bostadsförsörjningsplaneringen enligt
bestämmelser som regeringen meddelar.

3 a §

Länsstyrelsen skall, om
kommunen begär det, ge
kommunen råd och
information samt aktivt bidra
med underlag till kommunens
bostadsförsörjningsplanering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Lagen omtryckt 1975:131.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:131.
2 Senaste lydelse 1985:466.