Lag-Utskottets Betänkande N:o 22

Betänkande 1871:LU22

Lag-Utskottets Betänkande N:o 22.

1

N:o 22

Ank. till Riksd. Kansli den 28 April 1871, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande N:o 16,
rörande väckt motion om ändring af 2 kap. 5 och 6 §§
Gifter måls-balken.

I nämnda utlåtande, som af båda Kamrarne blifvit återförvisadt, hade Utskottet
hemställt, att Riksdagen för sin del ville besluta en författning, hvarigenom förklarades,
att de i ofvannämnda lagens rum förekommande förbud för der uppräknade
personer att utan Konungens tillstånd med hvarandra ingå äktenskap samt i
följd deraf jemväl 18 kap. 5 § Strafflagen, angående straff för otukt emellan
sådana personer, upphört att vara gällande; dock att derigenom ej skedde någon
ändring i lagens stadgande i 13 kap. 1 § Rättegångs-balken, om jäf emot domare,
och i 17 kap. 7 § samma balk, om jäf emot vittnen, samt i 31 § Skiftesstadgan
den 9 November 1866, om jäf emot landtmätare och gode män.

Af den inom Kamrarne hållna öfverläggning framgår, att anledningen till
utlåtandets återremitterande varit, att man ansett det af Utskottet framställda förslag,
mot hvilket man i hufvudsaken icke haft något att anmärka, böra ändras
derhän, att straffbestämmelsen i 18 kap. 5 § Strafflagen blefve bibehållen, i
hvilket fall man förmodat, att Riksdagen med större säkerhet kunde påräkna Kong],
Maj:ts bifall till den ifrågasatta lagförändringen; Och då Lag-Utskottet anser ett
borttagande af de i 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken stadgade äktenskapsförbud
icke ovilkorligen påkalla upphäfvande af ofvannämnda stadgande i Strafflagen,
får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen för sin del ville besluta en författning, hvarigenom
förklaras, att de i 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken,
sådana de lyda i Kongl. Förordningen den 10 April
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 7 Samt. 13 Raft. 1

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 23.

1810, förekommande förbud för der uppräknade personer, att
utan Konungens tillstånd med hvarandra ingå äktenskap, upphört
att vara gällande; dock att derigenom ej sker någon ändring
i 13 kap. 1 § Rättegångs-balken, om jäf emot domare,
i 17 kap. 7 § samma balk, om jäf emot vittnen, eller i 31
§ Skiftesstadgan den 9 November 1866, om jäf emot landtmätare
och gode män; ej heller i 18 kap. 5 § Strafflagen,
om ansvar för otukt emellan derstädes afsedda personer.

Stockholm den 26 April 1871.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Beckman har anhållit att få antecknadt, det han i detta ärendes be
handling inom Utskottet icke deltagit.

N:o 23.

Ant. till Eiksd. Kansli den 28 April 1871, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
med förslag till förordning angående fattigvården.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869 anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes låta utarbeta ny förordning angående fattigvården i riket i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af Riksdagen föreslagna allmänna grunder, så har
Kongl. Maj:t nu till Riksdagen öfverlemnat omförmälda förslag, “på det att Riksdagen,
i fråga om de delar af förslaget, hvilka äro till kommunallag att hänföra,
eller angå statens skyldighet i vissa fall att bekosta fattigvård, må, jemlikt 57 §
Regeringsformen, fatta beslut, samt jemväl öfver förslaget i öfrigt afgifva underdånigt
yttrande;" Och har Kongl. Maj:ts proposition, hvilken redan blifvit i tryck