Lag om vissa dryckesförpackningar

Betänkande 1990/91:JoU21

Jordbruksutskottets betänkande 1990/91:JOU21

Lag om vissa dryckesförpackningar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
JoU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:71 om lag om vissa
dryckesförpackningar. Vidare behandlas
13 motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker det i propositionen redovisade
lagförslaget med den ändringen i fråga om
ikraftträdandebestämmelsen att lagen föreslås träda i kraft den
1 juli 1991. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande att regeringen
bör tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt
följer utvecklingen vad gäller systemet för PET-flaskan. SPK bör
löpande granska prissättningen och övriga villkor för
utnyttjandet av anläggningarna för diskning m.m. hos de större
bryggerierna. Regeringen bör även uppmärksamma frågan om
distribution av PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras
bör regeringen inleda överläggningar med företrädare för
bryggerierna, partihandeln och detaljhandeln i syfte att en
överenskommelse skall nås som säkerställer möjligheten till
fortsatt distribution vid införande av krav på återfyllning.

Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 2 särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen (miljödepartementet) föreslår i propositionen en ny
lag med föreskrifter om att PET-flaskor som innehåller
konsumtionsfärdig dryck skall få försäljas bara om flaskorna
ingår i ett retursystem.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1991.

Lagförslaget bifogas till detta betänkande som bilaga 1.

Motioner

1990/91:Jo34 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den tredje paragrafen i lag om vissa
dryckesförpackningar skall ha följande lydelse. För
hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett
retursystem och att återanvändningsgraden uppgår till minst
90%.

1990/91:Jo35 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om producentens ansvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om returkrav på 98% för PET-flaskan,
3. att riksdagen beslutar att miljövårdsavgiften för
PET-flaska skall uttas med 1 öre per tappningstillfälle.

1990/91:Jo36 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär förslag till förbud mot all användning
av s.k. PET-flaskor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av helhetslösningar
beträffande retursystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationell standardisering av
returförpackningar.

1990/91:Jo37 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:71,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag till
förpackningspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
övergångsbestämmelser och risk för konkurrensbegränsning,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
till känna vad i motionen anförts om bidrag till Håll Sverige
Rent från retur-PET-systemet.

1990/91:Jo38 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:71 om
lag om vissa dryckesförpackningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om pantsystem i
enlighet med vad i motionen anförts.

Utfrågning m.m.

Utskottet har anordnat en utfrågning med ställföreträdande
näringsfrihetsombudsman Staffan Sandström (NO) och
generaldirektör Jörgen Holgersson, statens pris- och
konkurrensverk (SPK), i syfte att erhålla information om vissa
strukturfrågor m.m.

Utskottet har uppvaktats av representanter för Svenska
bryggareföreningen, Sveriges livsmedelshandlareförbund och AB
Stockmos Fruktindustrier.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter

Propositionen

Enligt miljöministern innebär de av riksdagen antagna
riktlinjerna för det fortsatta arbetet med förbättrad överblick
och kontroll av avfallshanteringen (prop. 1989/90:100, bil. 16,
JoU16, rskr. 241) följande utgångspunkter. Produktionsmetoderna
måste utvecklas med hänsyn till sparsamhet med råvaror och
återvinning av använt material. Sparsamhet, hushållning och
återanvändning bör vara grundläggande principer för utnyttjandet
av naturresurser och inriktningen av varuproduktionen. Varorna
måste vara anpassade till miljöns krav redan från början. Det är
producenten som skall ansvara för att varorna får en
miljöanpassad utformning och att den restprodukt varan lämnar i
form av avfall kan tas om hand på ett från miljö- och
resurssynpunkt riktigt sätt. I maj 1990 beslutade regeringen att
en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lämna
förslag till sådana åtgärder som är inriktade på att främja
uppkomsten av retursystem inom förpackningsområdet. Utredningen
(M 1990:03), som antagit namnet förpackningsutredningen,
avlämnade i oktober 1990 ett delbetänkande (SOU 1990:85) med
förslag till ändringar av skatten på dryckesförpackningar. I
propositionen framhålls att ett viktigt steg i arbetet med att
minska avfallsmängderna är att nedbringa antalet
dryckesförpackningar av engångskaraktär.

Motionerna

Enligt motion Jo38 (m) skall avfallsproblemen lösas med hjälp
av generella metoder. Ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna
leder till miljövänligt handlande. Därför är bl.a. miljömärkning
av olika produkter ett bra stöd för konsumenterna. Pantsystem
kan användas för att återta olika förpackningar. Förpackningen
kan sedan återfyllas. Materialet i de insamlade förpackningarna
kan också återvinnas. Pantsystem är att föredra eftersom det
garanterar en hög återtagningsprocent. Riksdagen bör hos
regeringen begära ett förslag om pantsystem (yrkande 2). Ett
samlat förslag på förpackningsområdet skulle enligt motion Jo37
(fp) underlätta för näringslivet samtidigt som ett snabbt och
storskaligt införande av resurssnåla förpackningssystem
stimuleras. Miljöpåverkan och energiförbrukning i produktion,
distribution och återvinning skall vara vägledande. Riksdagen
bör hos regeringen begära ett sådant förslag (yrkande 2). I
motion Jo36 (v) framhålls att helhetslösningar som styr
utvecklingen i önskad riktning är nödvändiga. Det är tveksamt
med ett förbud mot speciella material. Förpackningsutredningen
måste lämna förslag till övergripande lösningar (yrkande 2).
Handeln med drycker ökar i samband med avreglering och fortsatt
internationalisering. Enligt motionärerna föreligger det en risk
för att återvinningsgraden försämras om nationella
förpackningssystem avviker från de internationella systemen.
Sverige bör därför agera inom ramen för de diskussioner som
pågår internationellt beträffande standardisering och föra fram
tanken på ett internationellt standardiseringssystem för
förpackningar (yrkande 3).

I motion Jo35 (c) yrkande 1 betonas producentens ansvar. Det
är enligt motionärerna viktigt att krav ställs på materialet när
nya förpackningar tas fram. Förpackningarna skall kunna
återanvändas eller återföras till naturen. Propositionen
innehåller inget sådant krav. Riksdagen måste ställa som krav
att den som tillverkat en produkt också ansvarar för att
produkten är möjlig att hantera som avfall.

Utskottets överväganden

En betydande del av hushållens avfall utgörs av förpackningar
av olika slag. Ökad återanvändning av förpackningar där så är
möjligt och utökad sortering för återvinning av material kan
bidra till en minskning av avfallsvolymerna. För vissa
dryckesförpackningar finns retursystem och återvinningssystem
redan utvecklade. Även inom vissa andra förpackningsområden har
det etablerats mer eller mindre effektiva återanvändnings- eller
återvinningssystem. Som utskottet tidigare framhållit
(1989/90:JoU16) måste system för återanvändning och återvinning
inom förpackningsområdet säkras och effektiviseras genom en
utveckling dels på styrmedelssidan, dels på marknaden för
återvunna material och produkter. Flertalet förpackningar saknar
sådana system. Detta är enligt utskottets mening inte
tillfredsställande. För framtiden krävs att återanvändning och
återvinning inom förpackningsområdet utökas samtidigt som
mängden förpackningar minskas. Enligt direktiven till den av
regeringen tillkallade förpackningsutredningen skall kommande
förslag ha till syfte att främja retursystem och missgynna
engångsförpackningar. Samtidigt bör en styrning ske mot
energihushållning och miljövänliga materialslag. I utredningens
delbetänkande (SOU 1990:85) konstateras bl.a. att retursystem är
överlägsna engångsförpackningar när det gäller hänsyn till
miljön. Utredningens slutliga förslag skall redovisas senast den
1 september 1991. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte
berett att föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av
motionerna Jo36 yrkande 2 och Jo37 yrkande 2. Motionerna
avstyrks i berörda delar.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo38 yrkande
2.

I samband med riksdagens behandling av proposition
1989/90:100, bilaga 16 såvitt avser vissa avfallsfrågor
konstaterade utskottet (1989/90:JoU16) bl.a. att arbetet med att
förbättra avfallshanteringen hittills i huvudsak varit inriktat
på valet av behandlingsmetod. Mindre uppmärksamhet har ägnats
frågan om hur man får fram renare produkter och därmed mindre
skadligt avfall. Många problem skapas redan när en vara
tillverkas men ger effekt först efter viss tid. Detta innebär
att de förebyggande åtgärderna får en ökad betydelse för
möjligheterna att lösa aktuella problem. Utskottet anslöt sig
till vad miljö- och energiministern anfört om producenternas
ansvar för att minska uppkomsten av avfall och reducera dess
innehåll av skadliga ämnen. Förbättringar av industrins förmåga
att själv ta hand om en del av sitt avfall genom återtagning i
processerna och återanvändning förväntas leda till ökad
hushållning med råvaror och en minskning av processpill. Den som
skapar avfall skall betala därmed förenade kostnader. Därigenom
kan industrin förmås att på ett från miljösynpunkt bättre sätt
beakta produkternas egenskaper. I den nyligen avlämnade
propositionen om en god livsmiljö (prop. 1990/91:90) har
regeringen meddelat att utformningen av skatten på
dryckesförpackningar bör övervägas i ett vidare sammanhang.
Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till
förpackningsutredningen av innebörd att den bör utarbeta ett
förslag om ett fullständigt ansvar för tillverkare,
distributörer och handel vad gäller returhantering och
återanvändning, återvinning av material eller energiutvinning
från förpackningar. Enligt utskottets mening föreligger en
betydande samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag och
regering eftersträvade ambitionsnivån när det gäller
producentansvaret och å andra sidan de bedömningar som ligger
till grund för det krav som förs fram i motion Jo35 yrkande 1. I
avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte
meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med
anledning av motionen. Utskottet avstyrker således motionen i
berörd del.

Ovan nämnda tilläggsdirektiv till förpackningsutredningen har
enligt miljöministern (prop. 1990/91:90 s. 283) föranletts av de
senaste månadernas intensifierade debatt i Europa med anledning
av ett långtgående förslag rörande återtagning av använda
förpackningar som har aktualiserats i Tyskland. Inom
EG-kommissionen är också ett förslag till direktiv rörande
förpackningsavfall under utarbetande. Kommissionens arbete
baseras i stor utsträckning på det system som aktualiserats i
Tyskland. Den grundläggande principen i detta system är att
tillverkare, distributörer och handel görs ansvariga för
insamling och återvinning av förpackningsavfall. Miljöministern
framhåller bl.a. att förpackningsutredningens förslag bör vara
så utformat att det står i överensstämmelse med Sveriges
internationella åtaganden och de förestående EG-direktiven.
Kommande förslag kan enligt utskottets mening förväntas ge ökade
möjligheter att i allt väsentligt tillgodose syftet med motion
Jo36 yrkande 3. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

PET-flaskan

Propositionen

I propositionen framhålls att tillverkningen av
engångsförpackningar av PET för drycker inte motsvarar de krav
som i framtiden måste ställas på förpackningar eller deras
betydelse för hushållning med energi och resurser. Enligt
miljöministern kan skälen för en lagreglering sammanfattas
enligt följande. En import av varor av engångskaraktär, t.ex. av
dryckesförpackningar, på vilka det inte skulle ställas samma
miljökrav som på de inhemska, skulle enligt vad miljöministern
erfarit leda till en priskonkurrens, där engångsflaskorna skulle
kunna vinna prismässiga fördelar. De miljövinster som sålunda
kan åstadkommas genom att svenska bryggerier upphör att tappa
dryck på engångsflaskor av PET kan riskera att försvinna genom
att importerade produkter tar över marknadsandelar. Ett
ytterligare skäl för lagreglering är att ett förbud indirekt
verkar som stöd i ett vidare arbete med returförpackningar. I
propositionen föreslås att för yrkesmässig överlåtelse av
konsumtionsfärdig dryck på PET-flaska skall krävas ett särskilt
hanteringstillstånd för den som tappar drycken på flaska. För
hanteringstillstånd krävs att PET-flaskan ingår i ett
retursystem. I samband med tillståndsbeslut bör genom villkor
för tillståndet ambitionsnivån rörande hanteringen (återtagning,
åtgärder mot nedskräpning m.m.) läggas fast.

Motionerna

Enligt motion Jo38 (m) är förslaget att endast
återfyllningsbara PET-flaskor skall tillåtas inte acceptabelt
från miljösynpunkt. I stället för att låta en helhetssyn
genomsyra miljöåtgärderna på förpackningsområdet riktas all
kraft mot ett begränsat område. Lagförslaget riktas endast mot
engångsflaskor av PET-plast. Engångsflaskor i andra
plastmaterial omfattas inte av förslaget. Miljöproblemen skall
bekämpas med hjälp av generella metoder såsom
miljökonsekvensbeskrivningar, ekonomiska styrmedel och
miljömärkning. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag
(yrkande 1). I motion Jo37 (fp) framhålls att föreliggande
proposition är defensiv och inte offensiv. Att främja ett
retursystem är visserligen bra och borde omedelbart tillämpas på
från miljö- och naturresurshushållning mer angelägna områden.
PET-flaskan som dryckesförpackning är inget stort miljöproblem,
i synnerhet inte som merparten av hushållsavfallet eldas upp med
energiåtervinning. PET kan sägas vara ett sätt att använda olja
till något nyttigt innan man eldar upp den. Riksdagen bör därför
i första hand avslå regeringens förslag (yrkande 1). I
vänsterpartiets motion Jo36 betonas att användningen av alla
slag av engångsförpackningar måste minimeras. Förpackningarna
utgör en stor del av hushållsavfallet, och varje åtgärd som
genomförs för att minska förpackningarnas andel av
avfallsmängden är positiv. Samhällets åtgärder måste dock i
huvudsak vara generella och långsiktiga. Berörda producenter,
distributörer, konsumenter och återvinningsföretag skall själva
kunna styra utvecklingen mot en minskad förpackningskonsumtion
förenad med högre grad av återvinning och återanvändning. I
propositionen saknas förslag om hur de olika systemen för
dryckesförpackningar skall förhålla sig till varandra.
Blandningen av system motverkar möjligheterna att på ett
effektivt sätt öka återanvändning och återvinning.
Vänsterpartiet säger därför nej till att tillåta PET-flaskor i
ett retursystem. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag
till förbud mot all användning av PET-flaskor (yrkande 1).
Miljöpartiet yrkar i motion Jo34 att riksdagen beslutar att 3 §
skall ha följande lydelse. "För hanteringstillstånd krävs att
PET-flaskan ingår i ett retursystem och att
återanvändningsgraden uppgår till minst 90 %."

I motion Jo35 (c) krävs att returkravet för PET-flaskan skall
vara 98 % (yrkande 2). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att
miljövårdsavgiften för PET-flaska skall uttas med 1 öre per
tappningstillfälle (yrkande 3). Sistnämnda krav återkommer även
i folkpartiets motion Jo37 yrkande 4. Om yrkandet om avslag på
ifrågavarande proposition inte vinner riksdagens bifall bör
enligt motionärerna bidraget till stiftelsen Håll Sverige Rent
från PET-systemet beräknas per tappning och relateras till
volymen. Detta motsvarar bidraget från returburksystemet.

Utskottets överväganden

Enligt statens naturvårdsverk uppgår tomma
dryckesförpackningar till ca sju viktprocent av
hushållsavfallet. De utgör dock en betydligt större del av
volymen avfall från hushållen. Detta beror inte minst på den
tilltagande användningen av de synnerligen utrymmeskrävande s.k.
PET-flaskorna. PET-flaskan introducerades i större skala på den
svenska marknaden åren 1983 och 1984 i samband med att
tillverkningen av sådana flaskor startade i landet. PET-flaskan
har sedan dess fått en mycket stark ställning på marknaden. För
kolsyrade läskedrycker är PET-flaskans marknadsandel enligt
uppgift i dag drygt 30 % när det gäller volym försåld dryck.

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet
att avfallsmängderna kan minskas bl.a. genom att antalet
dryckesförpackningar av engångskaraktär nedbringas. Den
utveckling som presenterats ovan kan inte anses gynnsam från
vare sig miljö- eller resurshushållningssynpunkt. Retursystem
bör främjas och engångsförpackningar missgynnas. I samband med
riksdagens behandling av 1990 års budgetproposition konstaterade
utskottet bl.a. (1989/90:100 bil. 16, JoU16) att
tillståndsprövning och tillsyn samt reglering av hanteringen är
grundläggande styrmedel inom avfallsområdet. Vidare
konstaterades att engångsförpackningar av PET inte motsvarade de
krav som måste ställas på framtida förpackningar eller deras
betydelse för hushållningen med energi och resurser. Förevarande
lagförslag är enligt utskottets mening väl ägnat att utgöra
grund för introduktionen av den återfyllningsbara PET-flaskan
samt säkerställa att distributionen av PET-flaskor sker inom
ramen för ett retursystem. Med det anförda tillstyrker utskottet
således regeringens förslag om att PET-flaskor som innehåller
konsumtionsfärdig dryck skall få försäljas bara om flaskorna
ingår i ett retursystem. Utskottet anser att lagen bör träda i
kraft den 1 juli 1991. Utskottet avstyrker därmed motionerna
Jo36 yrkande 1, Jo37 yrkande 1 och Jo38 yrkande 1.

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker miljöpartiets
förslag om ytterligare villkor för hanteringstillstånd i
enlighet med vad som framförts i motion Jo34.

Riksdagen har fastställt återtagningsmålet för retursystem för
dryckesförpackningar till 90 % (prop. 1989/90:100 bil. 16,
JoU16, rskr. 241). Utskottet, som inte funnit anledning att
ompröva denna målsättning, anser i likhet med miljöministern att
det måste ankomma på näringslivets parter att i handling visa
att man är beredd att leva upp till denna returgrad. Med det
anförda avstyrks motion Jo35 yrkande 2.

Enligt regeringens förslag skall i villkoren för ett
hanteringstillstånd för yrkesmässig överlåtelse av
konsumtionsfärdig dryck på PET-flaska anges vilka insatser och
resurser som företaget skall avsätta för olika
miljövårdsåtgärder. I likhet med vad som anförs i propositionen
anser utskottet att samma ambitionsnivå som för aluminiumburken
bör gälla. Detta ställningstagande innebär enligt utskottets
mening ingen ändring i förhållande till de riktlinjer som lades
fast av riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16,
rskr. 241). Enligt utskottet torde detta innebära att bidraget
bör grundas på antalet tappningstillfällen. Som framgår av
propositionen ankommer det på regeringen att närmare utforma
erforderliga villkor i samband med beviljandet av
hanteringstillstånd. Med det anförda kan motionerna Jo35 yrkande
3 och Jo37 yrkande 4 i allt väsentligt anses tillgodosedda.
Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd.

Strukturfrågor

Propositionen

I propositionen föreslås att tidsbegränsade dispenser får
meddelas från förbudet mot PET-flaskor för engångsbruk. Enligt
miljöministern har frågan om branschens strukturpåverkan genom
ett förbud mot engångsflaskor av PET varit föremål för
överläggningar mellan företrädare för regeringskansliet och
Svenska bryggareföreningen. Föreningen har under hand åtagit sig
att för branschens räkning lösa denna fråga. Det förslag som
Bryggareföreningen har presenterat innebär bl.a. följande. Under
en övergångsperiod uttaxeras ett belopp om 2--3 kr. för varje
försåld PET-flaska av engångstyp. Insamlade medel skall
oavkortat återgå till företagen som finansieringsstöd i
förhållande till deras marknadsandelar. De mindre bryggerierna
skulle på detta sätt kunna finansiera sina investeringar i
sådana kollektiva anläggningar som behövs för att de skall kunna
arbeta med ett retursystem för PET. Den frivilliga pålagan skall
enligt förslaget vara knuten till en rimlig dispenstid för det
berörda bryggeriet. Enligt miljöministern innebär Svenska
bryggareföreningens förslag att risken för ytterligare
koncentration inom branschen på grund av nya miljökrav minskar.
Miljöministern anser sig dock inte kunna tillstyrka generella
dispenser. Dispenser i det enskilda fallet bör få meddelas om
det finns särskilda skäl. För mindre bryggerier bör dock
åtgärder inom ramen för Bryggareföreningens åtagande kunna ligga
till grund för en tidsbegränsad dispens.

Motionen

Om riksdagen bifaller regeringens förslag om införandet av ett
retursystem för den återfyllningsbara PET-flaskan måste enligt
motion Jo37 (fp) yrkande 3 frågorna om övergångsbestämmelser och
konkurrensbegränsning uppmärksammas. Omställningen kräver enligt
motionärerna en rimlig övergångstid under vilken smidiga
dispensregler bör gälla. Härigenom blir introduktionen av ett i
sig önskvärt retursystem för PET smidigare och mindre
repressivt. De företag som är beredda att påbörja introduktionen
av retursystemet den 1 juni 1991 bör restriktivt kunna medges en
övergångstid på ett år. Under denna tid bör de utan att riskera
att belastas av en eventuell höjning av förpackningsavgiften
kunna avveckla PET-flaskan för engångsbruk. Det är vidare
angeläget att risken för konkurrensbegränsningar minimeras.

Utskottets överväganden

Näringsutskottet har på jordbruksutskottets begäran avgett
yttrande över propositionen jämte motioner. Yttrandet, som avser
lagförslagets effekter från konkurrenssynpunkt, bifogas till
detta betänkande som bilaga 2. I yttrandet anför
näringsutskottet sammanfattningsvis följande.

Näringsutskottet vill starkt understryka vikten av att
införandet av ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor
inte leder till en försämrad konkurrenssituation på
bryggeriområdet. Det är angeläget att det inte uppstår
konkurrenssnedvridande effekter till följd av att de mindre
bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för
diskning m.m. av PET-flaskorna. Enligt näringsutskottets mening
bör regeringen tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna
särskilt följer utvecklingen på området. I enlighet med vad
Bryggareföreningen har föreslagit bör SPK löpande granska
prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av
anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna.
Regeringen bör vidare uppmärksamma frågan om distribution av
PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen
ta upp överläggningar med företrädare för bryggerierna,
partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse
skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt
distribution vid införande av krav på återfyllning.

Jordbruksutskottet får för egen del anföra följande. Marknaden
för bryggeriprodukter domineras i dag av tre stora koncerner, AB
Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och Falcon AB. Genom
Procordia AB finns ett direkt ägarsamband mellan Pripps och
Falcon. De båda företagen har en sammanlagd marknadsandel på ca
70 % av den svenska marknaden för bryggeriprodukter. Spendrups
motsvarande andel uppgår till knappt 20 %. I övrigt finns ett
drygt tiotal mindre bryggerier som sammantagna har en
marknadsandel på ca 5 %. Resterande marknadsandel utgörs av
import.

Vid utskottets beredning av ifrågavarande lagförslag har
farhågor framförts angående det föreslagna systemets effekter
från konkurrenssynpunkt. Utvecklingen under de senaste
decennierna har lett till en stor koncentration av antalet
bryggerier. Skulle ytterligare bryggerier försvinna föreligger
risk för att en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens på
området inte längre kan bibehållas. Systemet för
återfyllningsbara PET-flaskor kräver bl.a. långtgående
produktstandardisering för att passa i diskmaskinerna samt stora
investeringar för diskning och återanvändning. Enligt vad
utskottet erfarit står systemet för återfyllningsbara
PET-flaskor även öppet för företag som av olika anledningar
funnit det lämpligt att stå utanför Bryggareföreningen. Som
villkor härför gäller endast att företaget tar sin del av
utvecklingskostnaden. Kostnaden baseras på andelen fyllda
flaskor av det totala antalet flaskor. Det är enligt utskottets
mening angeläget att konkurrenssnedvridande effekter inte
uppstår till följd av att de mindre bryggerierna blir hänvisade
till de större företagen för diskning m.m. av PET-flaskorna. I
likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet att
en generell dispens är olämplig för att lösa problemet med de
mindre bryggerierna. För de mindre bryggerierna bör åtgärder
inom ramen för Bryggareföreningens åtagande kunna ligga till
grund för en tidsbegränsad dispens. Detta möjliggör en
omställning under en rimlig övergångstid samtidigt som en
begränsning av konkurrensen motverkas. Utskottet anser vidare
att de till förpackningsutredningen lämnade tilläggsdirektiven
ger anledning att förutsätta att konkurrensfrågan i detta vidare
sammanhang blir föremål för ytterligare överväganden.

Utskottet delar näringsutskottets uppfattning att regeringen
bör tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna särskilt
följer utvecklingen på området. SPK bör löpande granska
prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av
anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna.
Regeringen bör även uppmärksamma frågan om distribution av
PET-flaskor över grossistledet. Om så erfordras bör regeringen
inleda överläggningar med företrädare för bryggerierna,
partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse
skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt
distribution vid införande av krav på återfyllning. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion
Jo37 yrkande 3 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.
Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo36 yrkande 2 och
1990/91:Jo37 yrkande 2,

res. 1 (fp)
res. 2 (v)

2. beträffande pantsystem för olika förpackningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo38 yrkande 2,

res. 3 (m)

3. beträffande producentens ansvar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo35 yrkande 1,

res. 4 (fp, c, v, mp)

4. beträffande internationell förpackningsstandard

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo36 yrkande 3,

res. 5 (v)

5. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo36 yrkande 1,
1990/91:Jo37 yrkande 1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1,

res. 6 (m, fp)
res. 7 (v)

6. beträffande villkor för hanteringstillstånd

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Jo34 antar
förslaget till lag om vissa dryckesförpackningar såvitt avser 3
§,

res. 8 (mp)

7. att riksdagen antar förslaget till lag om vissa
dryckesförpackningar i de delar som ej omfattas av utskottets
hemställan ovan med den ändringen i fråga om
ikraftträdandebestämmelsen att lagen skall träda i kraft den 1
juli 1991,

8. beträffande återtagningsmålet för retursystem

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo35 yrkande 2,

res. 9 (c, mp)

9. beträffande bidrag till miljövårdsåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo35 yrkande 3 och
1990/91:Jo37 yrkande 4,

10. beträffande prissättning och distribution av
PET-flaskor

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. beträffande strukturfrågor m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo37 yrkande 3.

Stockholm den 12 april 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),
Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar
Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v),
Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m),
Björn Ericson (s), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).

Reservationer

1. Samlat förslag till förpackningspolitik (mom. 1)

Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "En betydande" och slutar med "berörda delar." bort ha
följande lydelse:

En betydande -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till miljön.
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo37
yrkande 2 att ett samlat förslag på förpackningsområdet skulle
underlätta för näringslivet samtidigt som ett snabbt och
storskaligt införande av resurssnåla förpackningssystem
stimuleras. Miljöpåverkan och energiförbrukning i produktion,
distribution och återvinning bör vara vägledande. Riksdagen bör
hos regeringen begära ett sådant förslag. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen bör ges regeringen till känna. Motion
Jo36 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo37 yrkande 2
och med avslag på motion 1990/91:Jo36 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Samlat förslag till förpackningspolitik (mom. 1)

Annika Åhnberg (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "En betydande" och slutar med "berörda delar." bort ha
följande lydelse:

En betydande -- -- -- (=utskottet) -- -- -- september 1991.
Som framhållits i motion Jo36 yrkande 2 är helhetslösningar som
styr utvecklingen i önskad riktning nödvändiga. Det är tveksamt
med ett förbud mot speciella material. Enligt utskottets mening
ankommer det på förpackningsutredningen att lämna förslag till
övergripande lösningar. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna. Motion Jo37 yrkande 2
avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande samlat förslag till förpackningspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo36 yrkande 2
och med avslag på motion 1990/91:Jo37 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Pantsystem för olika förpackningar (mom. 2)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (allam)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Med samma" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande
lydelse:

Avfallsproblemen skall lösas med hjälp av generella metoder.
Ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna leder till miljövänligt
handlande. Därför är bl.a. miljömärkning av olika produkter ett
bra stöd för konsumenterna. Pantsystem kan användas för att
återta olika förpackningar. Förpackningen kan sedan återfyllas.
Materialet i de insamlade förpackningarna kan också återvinnas.
Pantsystem är att föredra eftersom det garanterar en hög
återtagningsprocent. Riksdagen bör hos regeringen begära ett
förslag om pantsystem. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo38 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande pantsystem för olika förpackningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo38 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Producentens ansvar (mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp) och Lars Ernestam
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "I samband" och på s. 5 slutar med "berörd del." bort ha
följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att krav ställs på
materialet när nya förpackningar tas fram. Förpackningarna skall
kunna återanvändas eller återföras till naturen. Propositionen
innehåller inget sådant krav. Krav måste ställas på att den som
tillverkat en produkt också skall ansvara för att produkten är
möjlig att hantera som avfall. Vad utskottet anfört om
producentansvaret med anledning av motion Jo35 yrkande 1 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande producentens ansvar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo35 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Internationell förpackningsstandard (mom. 4)

Annika Åhnberg (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Ovan nämnda" och slutar med "ytterligare åtgärd." bort ha
följande lydelse:

Handeln med drycker ökar i samband med avreglering och
fortsatt internationalisering. Enligt utskottets mening
föreligger det en risk för att återvinningsgraden försämras om
nationella förpackningssystem avviker från de internationella
systemen. Sverige bör därför agera inom ramen för de
diskussioner som pågår internationellt beträffande
standardisering och föra fram tanken på ett internationellt
standardiseringssystem för förpackningar. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo36 yrkande 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande internationell förpackningsstandard

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo36 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Avslag på propositionen (mom. 5)

Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriksson
(m), Ivar Virgin (m) och Lars Ernestam (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "I likhet" och på s. 8 slutar med "yrkande 1." bort ha
följande lydelse:

Som tidigare har nämnts är ett direktiv rörande
förpackningsavfall under utarbetande inom EG. Till grund för
detta arbete ligger bl.a. förslag som har framlagts i Tyskland
om insamling och återvinning av förpackningar. Med anledning
härav har, som har beskrivits i det föregående,
förpackningsutredningen fått i uppdrag att utarbeta ett
principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och
handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av
förpackningsavfallet. Det retursystem för PET-flaskor som
propositionen är inriktad på innebär att flaskorna skall
återfyllas. Om endast detta retursystem införs finns det en
uppenbar risk för att koncentrationen på bryggerimarknaden blir
ännu starkare än den redan nu är. Detta leder till en försämrad
konkurrens på området med åtföljande prisstegringar. Farhågor om
en sådan utveckling har också inför utskottet redovisats av
bl.a. företrädarna för näringsfrihetsombudsmannen och statens
pris- och konkurrensverk. Utskottet tar bestämt avstånd ifrån
uppfattningen att konkurrensen på området skall värnas genom
myndighetsgranskning av de större bryggeriernas prissättning i
fråga om utnyttjande av anläggningar för diskning m.m. av
PET-flaskorna. Denna metod för upprätthållande av konkurrensen
är enligt utskottets mening principiellt felaktig och urholkar
marknadsekonomin. Skulle ett system för återvinning av
PET-flaskorna introduceras vid sidan av systemet med
återfyllning blev risken för konkurrensbegränsande effekter
mindre påtaglig. Då skulle möjligheten till import underlättas.
Vidare skulle distribution över grossistledet kunna ske även
fortsättningsvis. Förpackningsutredningens förslag bör således
avvaktas. Den framtida utformningen av ett retursystem för
PET-flaskor bör stå i överensstämmelse med det förestående
EG-direktivet på området. Utskottet föreslår att riksdagen mot
bakgrund av vad som anförts med anledning av motionerna Jo37
yrkande 1 och Jo38 yrkande 1 avslår propositionen. Med det
anförda kan motion Jo36 yrkande 1 anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo37 yrkande
1 och 1990/91:Jo38 yrkande 1 samt med avslag på motion
1990/91:Jo36 yrkande 1 avslår propositionen,

7. Avslag på propositionen (mom. 5)

Annika Åhnberg (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "I likhet" och på s. 8 slutar med "yrkande 1." bort ha
följande lydelse:

Användningen av alla slag av engångsförpackningar måste
minimeras. Förpackningarna utgör en stor del av
hushållsavfallet, och varje åtgärd som genomförs för att minska
förpackningarnas andel av avfallsmängden är positiv. Samhällets
åtgärder måste dock i huvudsak vara generella och långsiktiga.
Berörda producenter, distributörer, konsumenter och
återvinningsföretag skall själva kunna styra utvecklingen mot en
minskad förpackningskonsumtion förenad med högre grad av
återvinning och återanvändning. I propositionen saknas förslag
om hur de olika systemen för dryckesförpackningar skall förhålla
sig till varandra. Blandningen av system motverkar möjligheterna
att på ett effektivt sätt öka återanvändning och återvinning.
Utskottet är därför inte berett att tillstyrka regeringens
förslag om ett retursystem för PET-flaskor. Utskottet föreslår
att riksdagen mot bakgrund av vad som anförts med anledning av
motion Jo36 yrkande 1 avslår propositionen. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag till förbud mot all användning av
PET-flaskor. Med det anförda avstyrks motionerna Jo37 yrkande 1
och Jo38 yrkande 1 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo36 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1990/91:Jo37 yrkande 1 och
1990/91:Jo38 yrkande 1 avslår propositionen samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Villkor för hanteringstillstånd (mom. 6)

Marianne Samuelsson (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Det anförda" och slutar med "motion Jo34." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo34 att
villkoren för ett hanteringstillstånd alltid bör innehålla krav
på ett fungerande restursystem och en återanvändningsgrad på
minst 90 %. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande villkor för hanteringstillstånd

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo34 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Återtagningsmålet för retursystem (mom. 8)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Marianne
Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Riksdagen har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo35 yrkande 2 anser
utskottet att den i propositionen redovisade återtagsgraden på
90 % inte är tillräcklig. Syftet med en returflaska är att den
inte skall hamna i naturen eller i avfallet. När flaskan är
uttjänt skall den kasseras av bryggeriet. För returglaset är
återtagsgraden 98 %. Detta bör även gälla för PET-flaskan. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo35 yrkande 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande återtagningsmålet för retursystem

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo35 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp) anför:

Utskottets majoritet har i det föregående konstaterat att
samma ambitionsnivå som för aluminiumburken bör gälla vad avser
bidraget till miljövårdsåtgärder. Utskottet konstaterar vidare
att propositionen när det gäller bidraget inte innebär någon
ändring i förhållande till de riktlinjer som lades fast av
riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr.
241). Detta innebär enligt vår mening att stiftelsen Håll
Sverige Rent bör få ett bidrag även från det kommande
retursystemet för PET-flaskor som motsvarar det från
retursystemet för aluminiumburken. Det bör ankomma på regeringen
att fastställa bidragets storlek.

2. Marianne Samuelsson (mp) anför:

Förpackningsutredningen har som redovisats i det föregående
bl.a. fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd
att tillverkare, distributörer och handel skall ges ett
väsentligt ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet.
Det är enligt min mening angeläget att utredningen kommer fram
med ett samlat förslag som kan leda till att antalet
engångsförpackningar minskar. Det finns i dag ett stort antal
PET-flaskor som innehåller annat än konsumtionsdryck. Dessa
omfattas inte av lagförslaget. Ett samlat förslag, med syfte att
minska resursslöseriet inom förpackningområdet, skulle också på
ett bättre sätt kunna minska risken för att en från allmän
synpunkt önskvärd konkurrens på området inte kan bibehållas.
Detta är inte minst till fördel för småföretagen.

Förslag till
Lag om vissa dryckesförpackningar
Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande

1990/91:NU8y

Bilaga 2

Lag om vissa dryckesförpackningar

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1990/91:71 om lag om vissa
dryckesförpackningar jämte motioner.

I propositionen framläggs förslag till en ny lag med
föreskrifter om att s.k. PET-flaskor som innehåller
konsumtionsfärdig dryck skall få säljas bara om flaskorna ingår
i ett retursystem.

Med anledning av propositionen har fem motioner väckts. I två
av motionerna, 1990/91:Jo38 (m) och 1990/91:Jo37 (fp), yrkas att
regeringens förslag skall avvisas på miljöpolitiska grunder. För
den händelse detta yrkande avslås krävs i sistnämnda motion att
regeringen särskilt skall uppmärksamma frågan om det nya
systemets konkurrensbegränsande effekter. Motion 1990/91:Jo35
(c) innehåller yrkanden bl.a. om producentens ansvar för
avfallet och om införande av ett krav på en returgrad om 98 %
för PET-flaskan. I motion 1990/91:Jo34 (mp) föreslås att kravet
på returgrad skall fastställas till 90 % och att en bestämmelse
härom skall tas in i den nya lagen. Enligt ett yrkande i motion
1990/91:Jo36 (v) skall ett förbud mot all användning av
PET-flaskor införas. Där framställs också yrkanden om
helhetslösningar beträffande retursystem och om en
internationell standardisering av returförpackningar.

Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande lagförslagets
effekter från konkurrenssynpunkt. Upplysningar i främst denna
fråga har inför näringsutskottet lämnats av dels
statssekreterare Kjell Jansson, miljödepartementet, dels
generaldirektör Jörgen Holgersson, statens pris- och
konkurrensverk, och ställföreträdande näringsfrihetsombudsmannen
Staffan Sandström, dels företrädare för Svenska
bryggareföreningen, dels företrädare för Sveriges
livsmedelshandlareförbund, dels företrädare för AB Stockmos
Fruktindustrier. Från sistnämnda företag har också en skrivelse
i ärendet inkommit.

Förpackningsutredningen

En betydande del av hushållsavfallet utgörs av förpackningar
av olika slag. I enlighet med vad som aviserades i ett avsnitt
om vissa avfallsfrågor i 1990 års budgetproposition (prop.
1989/90:100 bil. 16 s. 57) beslutade regeringen i maj 1990 att
en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lämna
förslag till sådana åtgärder som är inriktade på att främja
uppkomsten av retursystem inom förpackningsområdet. Enligt
direktiven (dir. 1990:39) skall utredarens förslag ha till syfte
att retursystem skall främjas på bekostnad av
engångsförpackningar och att återanvändning skall gynnas i
möjligaste mån i förhållande till återvinning. Retursystemen
skall vara så konstruerade att en styrning sker mot miljövänliga
materialslag och att resurs- och energihushållning främjas.
Konstruktioner som medför hinder för den internationella handeln
bör enligt direktiven så långt möjligt undvikas.

Utredningen (M 1990:03), som har antagit namnet
förpackningsutredningen (särskild utredare: direktör Sven-Runo
Bergqvist), avlämnade i oktober 1990 ett delbetänkande (SOU
1990:85) med förslag till ändringar av skatten på
dryckesförpackningar. Betänkandet har remissbehandlats. I den
nyligen avlämnade propositionen om en god livsmiljö (prop.
1990/91:90) har regeringen emellertid meddelat att den framtida
utformningen av skatten på dryckesförpackningar bör övervägas i
ett vidare sammanhang. I propositionen (s. 283) framhålls att
ett förslag till direktiv rörande förpackningsavfall är under
utarbetande inom EG-kommissionen. Detta arbete baseras enligt
regeringen i hög grad på ett system för återtagning av använda
förpackningar som har aktualiserats i Tyskland. Den
grundläggande principen i detta system (Dual-systemet) är att
tillverkare, distributörer och handeln är ansvariga för
insamling och återvinning av förpackningsavfall.

Med hänvisning till den beskrivna utvecklingen har i
propositionen aviserats att regeringen skulle ge
förpackningsutredningen tilläggsdirektiv om att särskilt belysa
konsekvenserna av ett väsentligt utökat ansvar för tillverkare,
distributörer och handel vad gäller insamling och återvinning av
förpackningar. Så har numera skett (dir. 1991:17). Utredningen
skall utarbeta ett principförslag med den angivna inriktningen.
Enligt tilläggsdirektiven bör utredningens förslag vara så
utformat att det står i överensstämmelse med Sveriges
internationella åtaganden och så långt möjligt i
överensstämmelse med det förestående EG-direktivet.

Näringsutskottet

Den s.k. PET-flaskan introducerades i större skala i Sverige
åren 1983 och 1984 i samband med att det påbörjades en
tillverkning inom landet av sådana flaskor. PET är en
förkortning för den ifrågavarande plastens kemiska benämning --
polyetylentereftalat. Försäljningen beräknas för närvarande
uppgå till drygt 100 miljoner flaskor per år. Den vanligaste
storleken rymmer 150 cl dryck. För kolsyrade läskedrycker är
PET-flaskans marknadsandel drygt 30 % när det gäller volym
försåld dryck. Förpackningen har tagit marknadsandelar i
huvudsak från 33 cl returglas, detta trots att priset per liter
dryck enligt uppgift är betydligt högre när drycken säljs i
PET-flaskor än när den säljs i glasflaskor.

För närvarande finns endast PET-flaskor för engångsbruk på den
svenska marknaden. Återvinning av PET-materialet är tekniskt
möjlig. Försök med insamling av PET-flaskor har tidigare gjorts
på Gotland. Insamlingsgraden i försöket låg på ca 70 %. De
insamlade flaskorna exporterades till Irland för att där
användas som råvara för polyesterfyllningsmaterial m.m. I
dagsläget är andra användningsområden för fiberråvaran under
utveckling inom landet, t.ex. som stomme i takpapp. PET-material
kan dock inte återvinnas på sådant sätt att det går att göra nya
flaskor av materialet.

Som tidigare har nämnts föreslås i proposition 1990/91:71 att
en ny lag skall införas med föreskrifter om att PET-flaskor som
innehåller konsumtionsfärdig dryck skall få säljas endast om
flaskorna ingår i ett retursystem. Till grund för lagförslaget
ligger en departementspromemoria (Ds 1990:37) som har upprättats
inom miljödepartementet och som har remissbehandlats.
Remissynpunkterna finns refererade i propositionen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1991. För
försäljning av PET-flaskor skall det fr.o.m. denna tidpunkt
krävas ett särskilt tillstånd av den som tappar drycken på
flaska. Sådant tillstånd, som inledningsvis skall lämnas av
regeringen, får meddelas endast om förpackningen ingår i ett
fungerande retursystem. Den som söker tillstånd skall visa att
detta system fungerar inom ramen för hans distribution. I
systemet måste ingå att konsumenten återfår ett belopp när han
återlämnar PET-flaskan (pantsystem). Från förbudet mot
PET-flaskor för engångsbruk får tidsbegränsade dispenser lämnas
under en övergångsperiod.

Det meddelas i propositionen att företrädare för
regeringskansliet sedan år 1989 har fört överläggningar med
representanter för Svenska bryggareföreningen i syfte att
påverka branschen i en mera miljövänlig riktning. Avsikten med
dessa överläggningar har varit att branschen självmant skulle
introducera ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor. I
september 1989 redovisade branschen en projektplan för
introduktion av ett sådant system. Inom branschen pågår för
närvarande ett intensivt arbete med denna introduktion,
framhålls det. Sålunda har en PET-flaska avsedd att ingå i ett
retursystem och återfyllas 15--20 gånger utformats. För
transporten av de nya PET-flaskorna har en särskild plastback
konstruerats.

Ett alternativ till återfyllning av flaskorna är att dessa
insamlas och att materialet därefter återvinns. Det arbete som
nu pågår inom bryggeribranschen är dock inriktat enbart på
återfyllningssystemet.

EG-domstolen har i en dom år 1988 i allt väsentligt godtagit
de föreskrifter på området som tillämpas i Danmark. Öl och
läskedrycker m.m. får där marknadsföras endast i sådana
förpackningar som ingår i ett retursystem. Dryckesförpackningar
av aluminium tillåts inte. För inhemska tillverkare krävs att
förpackningen kan återfyllas och att danska miljöstyrelsen har
lämnat tillstånd till försäljning i sådan förpackning. För
drycker som importeras gäller att förpackningen skall kunna
återfyllas eller att materialet i denna skall kunna återvinnas
samt att det etableras ett pant- och retursystem för
förpackningen; innan försäljningen påbörjas skall vidare
miljöstyrelsen underrättas.

Marknaden för bryggeriprodukter i Sverige domineras av AB
Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och Falcon AB. Det
aktuella lagförslaget berör i huvudsak läskedrycker och
bordsvatten. För dessa produkter har enligt uppgift från statens
pris- och konkurrensverk (SPK) de tre nämnda företagen en
marknadsandel på tillsammans ca 80 %. Pripps Bryggerier, som är
pris- och marknadsledande, svarar ensamt för ca 55 % av
försäljningen. Utöver nämnda företag finns ett tiotal
tillverkare i Sverige. Av den inhemska försäljningen av berörda
drycker svarar importen för 7--8 %.

Introduktionen av ett retursystem med återfyllning är förenad
med betydande investeringar i de anläggningar som krävs för
diskning, avsyning (inkl. "sniffning") och märkning av
PET-flaskorna. Enligt uppgift har Pripps och Spendrups fattat
beslut om sådana investeringar. Vidare har Trensums Musteri AB,
som är legotillverkare till Falcons, beslutat om en liknande
investering.

Med anledning av de omfattande investeringar som ett
retursystem med återfyllning kräver har regeringen i
propositionen särskilt tagit upp frågan om det nya systemets
eventuella effekter från konkurrenssynpunkt. Utvecklingen under
de senaste decennierna har lett till en stor koncentration av
antalet bryggerier, framhålls det. Skulle ytterligare bryggerier
försvinna är det enligt regeringen stor risk för att en
tillräcklig konkurrens på området inte längre kan bibehållas.

Det meddelas i propositionen att Bryggareföreningen har åtagit
sig att för branschens räkning tillskapa en ordning som innebär
att risken för ytterligare koncentration till följd av det nya
systemet minskar. Enligt föreningens förslag skall
medlemsföretagen under en övergångsperiod uttaxera ett extra
belopp om 2--3 kr. för varje försåld PET-flaska av engångstyp.
De insamlade medlen skall återgå till företagen som
finansieringsstöd i förhållande till deras marknadsandelar.
Enligt uppgift från Bryggareföreningen skall medlen återbetalas
till företagen i form av ett motsvarande lägre inköpspris för
PET-flaskan och tillhörande plastback.

Inför näringsutskottet har farhågor över det föreslagna
systemets effekter ur konkurrenssynvinkel rests av företrädare
för livsmedelshandeln och för en tillverkare -- AB Stockmos
Fruktindustrier -- som står utanför Bryggareföreningen. Sådana
farhågor har inför utskottet också redovisats av
generaldirektören för SPK och av ställföreträdande
näringsfrihetsombudsmannen (NO). Det har härvid bl.a. anförts
att de mindre tillverkarnas konkurrenssituation riskerar att
försämras avsevärt till följd av att dessa tillverkare av
kostnadsskäl är hänvisade till att söka anlita de större
bryggerierna för diskning m.m. av PET-flaskorna. Vidare har det
uppgivits att den distribution av PET-flaskor som nu sker över
grossistledet inte torde kunna upprätthållas i det nya systemet.
Det har också påtalats vissa tekniska problem kring den nya
PET-flaskan.

Företrädare för Bryggareföreningen har å andra sidan
framhållit inför näringsutskottet att Pripps Bryggerier,
Spendrups Bryggeri och Trensums Musteri har erbjudit sig att mot
rimlig ersättning diska, avsyna och eventuellt fylla PET-flaskor
för andra tillverkares räkning. Föreningen har också påpekat att
det är möjligt även för företag som står utanför
Bryggareföreningen att ansluta sig till det retursystem som har
byggts upp. I en skrivelse i mars 1991 till miljödepartementet
har föreningen vidare uppgivit att den kommer att övervaka
prissättningen för diskningen m.m. av PET-flaskorna. Föreningen
kommer att verka för att priset fastställs till en skälig nivå.
Om så önskas är Bryggareföreningen, uppges det i skrivelsen,
beredd att låta SPK granska den nu berörda prissättningen.

Näringsutskottet vill starkt understryka vikten av att
införandet av ett retursystem med återfyllning av PET-flaskor
inte leder till en försämrad konkurrenssituation på
bryggeriområdet. Det är angeläget att det inte uppstår
konkurrenssnedvridande effekter till följd av att de mindre
bryggerierna blir hänvisade till de större företagen för
diskning m.m. av PET-flaskorna. Enligt näringsutskottets mening
bör regeringen tillse att de konkurrensvårdande myndigheterna
särskilt följer utvecklingen på området. I enlighet med vad
Bryggareföreningen har föreslagit bör SPK löpande granska
prissättningen och övriga villkor för utnyttjandet av
anläggningarna för diskning m.m. hos de större bryggerierna.
Som tidigare nämnts har det vidare ifrågasatts om det är
möjligt att upprätthålla distribution av PET-flaskor över
grossistledet vid införande av krav på återfyllning av
flaskorna. Regeringen bör enligt näringsutskottets mening
uppmärksamma även denna fråga. Om så erfordras bör regeringen ta
upp överläggningar med företrädare för bryggerierna,
partihandeln och detaljhandeln i syfte att en överenskommelse
skall nås som säkerställer möjligheten till fortsatt
distribution över grossistledet.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör riksdagen till
regeringen rikta ett uttalande av den innebörd som här har
angivits. Utifrån denna förutsättning har näringsutskottet inget
att erinra emot att det i propositionen angivna retursystemet
för PET-flaskor införs.

Stockholm den 9 april 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune
Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola
Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m),
Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand
(s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson
(c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp) och Leif Marklund (s).

Avvikande meningar

1. Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m),
Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av
yttrandet som börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med
"PET-flaskor införs" bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts är ett direktiv rörande
förpackningsavfall under utarbetande inom EG. Till grund för
detta arbete ligger bl.a. förslag som har framlagts i Tyskland
om insamling och återvinning av förpackningar. Med anledning
härav har, som beskrivits i det föregående,
förpackningsutredningen fått i uppdrag att utarbeta ett
principförslag av innebörd att tillverkare, distributörer och
handeln skall ges ett väsentligt ökat ansvar för hanteringen av
förpackningsavfallet.

Det retursystem för PET-flaskor som propositionen är inriktad
på innebär att flaskorna skall återfyllas. Om endast detta
retursystem införs finns det en uppenbar risk för att
koncentrationen på bryggerimarknaden blir ännu starkare än den
redan nu är. Detta leder till en försämrad konkurrens på området
med åtföljande prisstegringar. Farhågor om en sådan utveckling
har också inför näringsutskottet redovisats av bl.a.
företrädarna för näringsfrihetsombudsmannen och statens pris-
och konkurrensverk.

Näringsutskottet tar bestämt avstånd ifrån uppfattningen att
konkurrensen på området skall värnas genom myndighetsgranskning
av de större bryggeriernas prissättning i fråga om utnyttjande
av anläggningar för diskning m.m. av PET-flaskorna. Denna metod
för upprätthållande av konkurrensen är enligt näringsutskottets
mening principiellt felaktig och urholkar marknadsekonomin.

Skulle ett system för återvinning av PET-flaskorna
introduceras vid sidan av systemet med återfyllning blev risken
för konkurrensbegränsande effekter mindre påtaglig. Då skulle
möjligheten till import underlättas. Vidare skulle distribution
över grossistledet kunna ske även fortsättningsvis.

Med hänsyn till det anförda och i enlighet med vad som har
föreslagits i motionerna 1990/91:Jo38 (m) och 1990/91:Jo37 (fp)
anser näringsutskottet att propositionen bör avslås.
Förpackningsutredningens förslag bör avvaktas. Den framtida
utformningen av ett retursystem för PET-flaskor bör stå i
överensstämmelse med det förestående EG-direktivet på området.

2. Rolf L Nilson (v) anser att den del av yttrandet som
börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor
införs" bort ha följande lydelse:

Det retursystem med återfyllning av PET-flaskor som
propositionen är inriktad på kommer, om det införs, att leda
till att de få aktörer som redan nu dominerar på
bryggerimarknaden ges ett ännu större inflytande. Det är endast
dessa större företag som har de ekonomiska möjligheter som krävs
för investeringar i erforderliga anläggningar för diskning m.m.
av PET-flaskorna. Härigenom kommer konkurrensen på området att
försämras ytterligare med åtföljande prisstegringar på berörda
varor.

Som tidigare har nämnts är priset per liter dryck väsentligt
högre när den säljs i PET-flaskor än när den säljs i
glasflaskor. Från konsumentsynpunkt vore det sålunda av värde om
försäljningen av aktuella drycker i PET-flaskor upphörde.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet
förslaget i motion 1990/91:Jo36 (v) om att ett förbud mot all
användning av PET-flaskor skall införas. Som sägs i nämnda
motion bör förpackningsutredningen lämna förslag till en
övergripande lösning beträffande retursystem på
förpackningsområdet. Med det sagda avstyrks alltså
propositionen.

3. Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som
börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "PET-flaskor
införs" bort ha följande lydelse:

Förpackningsutredningen har, som redovisats i det föregående,
fått i uppdrag att utarbeta ett principförslag av innebörd att
tillverkare, distributörer och handeln skall ges ett väsentligt
ökat ansvar för hanteringen av förpackningsavfallet.

Som tidigare har nämnts är priset per liter dryck väsentligt
högre när den säljs i PET-flaskor än när den säljs i
glasflaskor. Från konsumentsynpunkt vore det sålunda av värde om
försäljningen av aktuella drycker i PET-flaskor upphörde.

Med gällande tekniska förutsättningar föreligger en påtaglig
risk för att introduktionen av enbart ett retursystem med
återfyllning av PET-flaskor leder till en försämrad
konkurrenssituation på bryggeriområdet. I ett sådant system
saknas det, menar näringsutskottet, möjligheter för de mindre
bryggerierna att konkurrera på lika villkor med de större
bryggerierna. Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen
därför avslå propositionen i avvaktan på resultaten av
förpackningsutredningens fortsatta arbete.