Lag om grupprättegång

Betänkande 2001/02:JUU16

Justitieutskottets betänkande2001/02:JUU16

Lag om grupprättegång

---

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet proposition
2001/02:107 Lag om grupprättegång samt en motion som
väckts med anledning av propositionen och en motion
från allmänna motionstiden 2001. Förslaget innebär
att det som ett komplement till det vanliga
rättegångsförfarandet införs en lag om
grupprättegång vid allmän domstol och särskilda
bestämmelser om grupprättegång i miljöbalken. Med
grupptalan avses att någon utan rättegångsfullmakt
för talan för medlemmarna i en grupp.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.
I ärendet finns en reservation (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Grupprättegång

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
grupprättegång och lag om ändring i miljöbalken.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:Ju12
och 2001/02:Ju246 yrkande 6.
Reservation (m)

Stockholm den 25 april 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Ingemar
Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-Marie
Fagerström (s), Jeppe Johnsson (m), Helena
Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Kia Andreasson
(mp), Johan Pehrson (fp), Göran Norlander (s) och
Sture Arnesson (v).

2001/02

JuU16

Utskottets överväganden

I propositionen föreslår regeringen att en ny
taleform - grupptalan - skall införas. Förslaget
innebär att det som ett komplement till det vanliga
rättegångsförfarandet införs en lag om
grupprättegång vid allmän domstol och särskilda
bestämmelser om grupprättegång i miljöbalken.

Med grupptalan avses att någon utan
rättegångsfullmakt för talan för medlemmarna i en
grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i målet och
behöver inte medverka aktivt. En dom i målet gäller
för och mot alla som ingår i gruppen.
Grupptalan skall enligt förslaget kunna väckas av
enskilda personer, organisationer eller myndigheter.
För att ha rätt att väcka enskild grupptalan skall
käranden vara medlem i den grupp han eller hon vill
företräda. Organisationstalan skall på konsument-
och miljörättens områden kunna väckas av ideella
föreningar. I fråga om offentlig grupptalan meddelar
regeringen särskilda föreskrifter om talerätt för
myndigheter. De tingsrätter som är
fastighetsdomstolar skall vara behöriga att
handlägga en grupprättegång.
En grupprättegång skall tillåtas endast om det
finns gemensamma tvistefrågor, om grupptalan är det
bästa tillgängliga processalternativet, om käranden
är lämplig som företrädare för gruppen samt om vissa
ytterligare särskilda processförutsättningar är
uppfyllda.
Enligt förslaget skall grupptalan omfatta de
gruppmedlemmar som inom en viss tid efter det att
talan har väckts anmält till domstolen att de önskar
omfattas av kärandens talan. Gruppmedlemmarna skall
underrättas om att en grupprättegång har inletts.
Underrättelsen skall ske på det sätt domstolen
finner lämpligt. Domstolen kan förelägga en part att
ombesörja underrättelsen.
En förlikning som ingås av käranden förutsätter
rättens godkännande för att bli gällande mot
gruppmedlemmarna. Lagförslaget innehåller särskilda
bestämmelser om bl.a. individuella förhållanden,
byte av kärande, avbrytande av grupprättegången och
uppskov med prövningen av en viss fråga. I stor
utsträckning skall dock rättegångsbalkens regler
vara tillämpliga också i en grupprättegång. Det
gäller t.ex. bestämmelserna om pågående rättegång
(lis pendens), förening av mål (kumulation), inträde
i rättegången (intervention), säkerhetsåtgärder samt
förberedelse och huvudförhandling i tvistemål.
Domar och beslut i en grupprättegång skall enligt
förslaget kunna överklagas i samma utsträckning som
avgöranden i en vanlig rättegång. Därutöver skall
det finnas särskilda möjligheter att överklaga domar
och beslut som meddelas i en process där det förs en
grupptalan.
Rättegångsbalkens kostnadsregler för tvistemål
skall gälla även i en grupprättegång, vilket innebär
att gruppmedlemmar som inte är parter saknar ansvar
för rättegångskostnader. Undantag skall dock gälla
om gruppmedlemmen av försummelse eller liknande skäl
orsakar kostnader. Dessutom skall käranden ur
inprocessade medel kunna tillgodogöra sig ersättning
för rättegångskostnader som inte blir ersatta av
svaranden.
Enskild grupptalan och organisationstalan skall
föras genom ombud som är advokat, om inte särskilda
skäl ger anledning till annat. Den som vill väcka
grupptalan skall kunna träffa avtal med ombudet om
att arvodet skall bestämmas med hänsyn till utgången
av tvisten (s.k. riskavtal). Ett sådant avtal skall
dock gälla mot gruppmedlemmarna endast om det har
godkänts av en domstol.
Den nya lagen om grupprättegång föreslås träda i
kraft den 1 januari 2003.
I motion Ju12 (m) yrkas avslag på propositionen då
det enligt motionärerna saknas behov av den
föreslagna lagstiftningen. Vidare anser motionärerna
att införandet av grupprättegång kan leda till
negativa konsekvenser för näringslivet.
Utskottet delar för sin del regeringens bedömning
att det föreligger ett behov av att införa den nya
processformen. I det moderna samhället inträffar
olika händelser som ger upphov till att många
personer kan rikta likadana eller likartade anspråk
mot någon annan, s.k. gruppanspråk. Sådana anspråk
är i dag svåra att göra gällande vid domstol eller
på annat sätt. Inte minst gäller detta när varje
enskilt anspråk har ett mindre ekonomiskt värde.
Bristerna i rättsskyddet inskränker sig då inte till
att den enskilda medborgaren drabbas av en
rättsförlust. Att överträdelser av materiella
bestämmelser lämnas opåtalade i för stor
utsträckning medför dessutom att domstolarna inte
kan utöva sin handlingsdirigerande,
prejudikatskapande och rättsutfyllande funktion. Det
av regeringen framlagda förslaget om grupptalan
syftar till att på ett övergripande och generellt
sätt komma till rätta med dessa brister i det
processuella rättsskyddet, vilket utskottet finner
angeläget.
I propositionen framhåller regeringen att
införandet av en möjlighet att föra grupptalan inte
kan förväntas påverka viljan att investera i Sverige
för den som gör en seriös företagsekonomisk analys.
Det hänvisas till att i de provinser i Kanada och
delstater i Australien där grupptalan har införts de
senaste decennierna har farhågorna om störningar och
påfrestningar på näringslivet inte besannats. Det är
samhällen som liknar Sverige i fråga om t.ex.
befolkningsmängd, processbenägenhet samt process-
och skadeståndsrätt (prop. s. 31). Utskottet finner
inte anledning till någon annan bedömning.
Mot bakgrund av det sagda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Ju12.
I motion Ju246 (v), som väcktes under den allmänna
motionstiden, yrkas att regeringen snarast bör lägga
fram förslag om att införa grupptalan. Denna motion
är således numera tillgodosedd.
Det sagda innebär att utskottet anser att
riksdagen skall bifalla propositionen.
Reservation

Grupprättegång

av Fredrik Reinfeldt (m), Maud Ekendahl (m),
Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:107 samt motion
2001/02:Ju246 yrkande 6. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ju12.

Ställningstagande

Regeringen föreslår införandet av en ny processform
i det svenska rättssystemet - en möjlighet till
grupprättegång. Enligt vår mening förmår regeringen
inte visa att det föreligger ett verkligt behov av
lagstiftning på detta område. Regeringen kan inte
redogöra för någon grupp som har lidit
rättsförluster på grund av att den inte kunnat få
sina anspråk prövade i domstol. Behovsanalysen visar
i stället att det redan i dag finns tillräckliga
medel för enskilda att få små anspråk tillgodosedda.

Det kan också ifrågasättas om det är lämpligt att
Sverige som första land i Europa inför grupptalan.
Det finns stor risk för att förekomsten av
processformen kommer att påverka den utländska
investeringsviljan negativt. Sverige riskerar också
att hamna i ett läge där man från utlandet söker sig
hit för att driva grupptalan. Sådan talan kommer att
utgöra en avsevärd konkurrensnackdel för det privata
företagandet, vilket i slutänden drabbar de svenska
konsumenterna. Vi befarar dessutom att de stora
organisationerna, som t.ex. Konsumentombudsmannen
och Naturskyddsföreningen, kommer att utnyttja
grupptalan för att få en möjlighet att sätta kraft
bakom sina krav på företagen genom hot om processer.
Enligt vår mening är det märkligt att regeringen
väljer att föreslå en reform av denna typ, där
behovet förmodligen är mycket litet och
konsekvenserna oöverblickbara samtidigt som
samhället fylls av enskilda som drabbats av inbrott,
misshandel och rån. Flertalet av dessa får aldrig
sina mål prövade i domstol.
Mot bakgrund av det sagda anser vi att regeringens
proposition bör avslås. Därmed bifalles motion Ju12.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:107 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om grupprättegång,

2. lag om ändring i miljöbalken.

Följdmotion

2001/02:Ju12 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

Riksdagen avslår proposition 2001/02:107.

Motion från allmänna motionstiden

2001/02:Ju246 av Alice Åström m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förslag om
grupptalan snarast läggs fram för riksdagen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag