Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

Betänkande 1995/96:KU2

Konstitutionsutskottets betänkande 1995/96:KU02

kyrkotillhörighet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
KU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i
Svenska kyrkan jämte fyra motioner som väckts med anledning av
propositionen. Motionsyrkandena gäller med ett undantag krav på dop för
förtroendeuppdrag eller viss anställning inom Svenska kyrkan. Ett
motionsyrkande gäller innehållet i församlingsregistret. Utskottet har
tillstyrkt propositionens förslag och har avstyrkt samtliga
motionsyrkanden. Utskottet har dessutom förordat ett tillkännagivande till
regeringen i fråga om befogenhet för kyrkoherden i en icke-territoriell
församling att pröva frågor om tillhörighet i Svenska kyrkan. En
reservation (m) föreligger i fråga om krav på dop för valbarhet till kyrkliga
förtroendeuppdrag och för anställning som organist eller kantor.

Propositionen

I proposition 1994/95:226 yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

2. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680).

Motionerna

1994/95:K24 av Inger Davidson och Fanny Rizell (båda kds), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dopet skall vara ett krav för valbarhet till kyrkliga
förtroendeuppdrag samt anställning i de befattningar som kyrkomötet
nämnt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall bli möjligt att i församlingsregistret få en
helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan.

1994/95:K25 av Lars Hjertén (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den som väljs till
kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs på tjänst som organist eller
kantor i Svenska kyrkan skall vara döpt i Svenska kyrkan eller någon
annan kyrkas ordning.

1994/95:K26 av Hans Hjortzberg-Nordlund (m), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
dopet skall vara grund för valbarhet och tillträde till vissa tjänster inom
Svenska kyrkan.

1994/95:K27 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dopkrav för
valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag.

Utskottet

Ärendet

I propositionen föreslås nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan. Som
huvudregel föreslås att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir
upptagen i Svenska kyrkan. En person skall dock kunna tillhöra kyrkan
också efter ett meddelande eller en anmälan enligt följande. Ett barn
under 18 år som inte döps i Svenska kyrkans ordning skall tas upp i
Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som
har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det. Den som fyllt 18 år och vill
inträda i Svenska kyrkan i annat fall än genom dop skall efter skriftlig
anmälan tas upp i kyrkan, om han eller hon är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan evangelisk-luthersk ordning, eller är döpt i någon annan
kristen kyrkas ordning och begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära, eller samtidigt med anmälan begär undervisning i
Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.

Anmälan om utträde ur kyrkan skall göras personligen hos kyrkoherden
eller enskilt genom en egenhändigt undertecknad handling som bevittnats
av två personer. I fråga om barn under 18 år görs anmälan av barnets
vårdnadshavare. Barn som fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Frågor om kyrkotillhörighet skall prövas av kyrkoherden i den
församling där den berörde är folkbokförd. Kyrkoherden får förordna en
annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor. För den som inte är
folkbokförd i Sverige skall frågorna prövas av Svenska kyrkans
centralstyrelse. Kyrkoherdes beslut får överklagas hos domkapitel.
Domkapitels och Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Nämnas kan att 1995 års kyrkomöte i
skrivelse till regeringen begärt att Kyrkomötets besvärsnämnd i stället för
allmän förvaltningsdomstol skall pröva domkapitels och Centralstyrelsens
beslut om kyrkotillhörighet (2KL 1995:3).

I detta sammanhang kan vidare nämnas att företrädare för Tyska S:ta
Gertruds församling i Stockholm i skrivelse den 5 september 1995 till
konstitutionsutskottet föreslagit att utskottet i samband med beredningen
av detta lagstiftningsärende lägger fram ett förslag till ny lydelse av 3 kap.
6 § kyrkolagen med innebörd att frågor om kyrkotillhörighet för den som
är medlem i en icke-territoriell församling i stället prövas av kyrkoherden i
den församlingen.

Kyrkotillhörigheten skall enligt propositionen gälla från dopdagen eller
den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kommit in till
kyrkoherden. Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag anmälan
kommit in till kyrkoherden. När utträdes- eller inträdesanmälan skall göras
hos Centralstyrelsen gäller i stället att inträdet resp. utträdet gäller sedan
beslutet vunnit laga kraft. Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra
register över alla som tillhör Svenska kyrkan.

I motsats till vad som föreslagits av Kyrkotillhörighetsberedningen och
av 1994 års kyrkomöte föreslås i propositionen inte att det skall uppställas
ett krav på dop för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag eller
anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan.

Valbarhet och anställning

Bakgrund

Kyrkotillhörighetsberedningen, som tillsatts av Svenska kyrkans central-
styrelse, föreslog att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag skall
vara döpt, och en betydande majoritet av remissinstanserna - särskilt de
inomkyrkliga - tillstyrkte förslaget. Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund har dock menat att sådana valbarhetsregler leder till en
tvångssituation och en gradering av de kyrkotillhöriga. Liknande
synpunk-ter har framförts av Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund, och
Kammarkol-legiet har påpekat att förslaget saknar motsvarighet i den
borgerliga kom-munallagstiftningen som anger att alla
kommunmedlemmar som fyllt 18 år både har rösträtt och är valbara.

1994 års kyrkomötes förslag överensstämmer med Kyrkotillhörighetsbe-
redningens. Kyrkomötet betonade den teologiska och principiella betydel-
sen av valbarhetsfrågan och framhöll att det inte finns något teologiskt
undantag från regeln att mandatet att företräda kyrkan ges genom dopet.
Kyrkomötet begärde härutöver att det skulle införas ett krav på dop för för
behörighet att anställas som organist eller kantor inom Svenska kyrkan.

1995 års kyrkomöte avslog en motion som gällde frågan om dop som
valbarhetskrav. Andra kyrkolagsutskottet hänvisade i sitt betänkande 2KL
1995:4 till att kyrkomötet år 1994 klart uttalat sig för att dopet skall vara
en förutsättning för valbarhet till förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan
och till att frågan var föremål för riksdagsbehandling. Mot bakgrund av
detta beslutsläge ansåg andra kyrkolagsutskottet att det inte då borde
vidtas någon åtgärd med anledning av motionen.

Propositionen

I propositionen har framhållits att det stora flertalet förtroendevalda inom
kyrkan, liksom organister och kantorer är döpta, och att regeringen ser
detta som naturligt. Regeringen har emellertid pekat på att det kan anföras
skäl både för och emot ett dopkrav och hänvisat till att de framtida relatio-
nerna mellan staten och Svenska kyrkan skulle komma att behandlas av
1995 års kyrkomöte med anledning av ett regeringsförslag (RegSkr
1995:1) på grundval av Kyrkoberedningens slutbetänkande (SOU
1994:42). Om förslaget genomförs innebär det att frågor om valbarhet till
kyrkliga förtroendeuppdrag och behörighet att anställas inom Svenska
kyrkan blir en inomkyrklig angelägenhet.

Regeringen har mot bakgrund härav och med hänsyn till frågans art inte
ansett sig beredd att nu lägga fram ett förslag i enlighet med kyrkomötets
begäran.

1995 års kyrkomöte har härefter i huvudsak ställt sig bakom regeringens
förslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan, och en
proposition har lagts fram för riksdagen (prop. 1995/96:80).

Motionerna

I samtliga motioner har begärts att det skall införas ett krav på dop för
valbarhet till kyrkliga företroendeuppdrag. I tre av motionerna har dess-
utom begärts att ett motsvarande krav ställs upp för anställning som orga-
nist eller kantor inom Svenska kyrkan. Lars Hjertén (m) har i motion K25
framhållit att om regeringens förslag i denna del genomförs kommer
Svenska kyrkan förmodligen att vara den enda kyrkan i världen på evan-
gelisk-luthersk grund som utser förtroendevalda och medarbetare som inte
är döpta. Hans Hjortzberg-Nordlund (m) har understrukit att frågan är av
så stor vikt att den bör tas upp redan i det nu aktuella sammanhanget utan
att de ändrade relationerna stat_kyrka avvaktas (motion K26).
Nils-Fredrik Aurelius (m) har i motion K27 framhållit att det är viktigt att
dopkravet för valbarhet ses mot bakgrund av de genomgripande
förändringarna i bestämmelserna om kyrkotillhörighet. Inger Davidson
och Fanny Rizell (båda kds) har i motion K24 angett att de skäl som
åberopas i propositionen mot dopkrav inte kan tillmätas någon vikt.
Hänvisningen till principen om samband mellan rösträtt och valbarhet är
enligt motionärerna inte relevant, eftersom det är en klar skillnad mellan
borgerliga och kyrkliga kommuner. Den person som får mandat att
företräda kyrkan bör inte minst av teologiska skäl vara döpt. Dock skall
ingen som i dag innehar ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställning
behöva lämna uppdraget eller anställningen.

Kommunallagens regler om rösträtt och valbarhet

Enligt kommunallagen (1991:900) har den som är folkbokförd i
kommunen och fyllt 18 år rösträtt i kommunfullmäktigeval. Den som är
inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han varit folkbokförd i
Sverige viss tid. Rösträtt i val till landstingsfullmäktige har den som är
röstberättigad vid val till kommunfullmäktige i en kommun inom
landstinget. Valbar till fullmäktige och nämnder är den som är
röstberättigad. Ett valbarhetshinder finns föreskrivet i kommunallagen för
den som är anställd i ledande ställ-ning bland personalen. Vidare
föreskrivs att den som är chef för en för-valtning inom en nämnd
verksamhetsområde inte får väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte inför de nu föreslagna
ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan bör genomföras
några ingripande förändringar i den sedan länge gällande ordningen för
valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag. Inte heller bör det nu införas
bestämmelser om dop som krav för att anställas som organist eller kantor.
Utskottet avstyrker därför motionerna K24 yrkande 1, K25, K26 och K27.

Innehållet i församlingsregister

Propositionen

Den 1 juli 1991 flyttades huvudmannaskapet för folkbokföringen över
från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen. Genom ändringar i
religionsfri-hetslagen lades samtidigt uppgiften att föra ett register över
medlemmarna i Svenska kyrkan på Svenska kyrkans centralstyrelse. 1994
års kyrkomöte begärde en ändring av gällande bestämmelser så att det blir
möjligt att i församlingsregistret få en helhetsbild av en familj där någon
tillhör Sven-ska kyrkan (2KL 1994:7).

Regeringen har hänvisat till att man inom Svenska kyrkan förbereder ett
offensivt pastoralt program som inkluderar en uppsökande verksamhet
med erbjudande av dop i anslutning till nya regler för kyrkotillhörighet.
För genomförande av ett sådant program är det enligt propositionen av
grund-läggande betydelse att familjen kan ses som enhet och att man kan
få en helhetsbild av en familj i församlingsregistret. Enligt regeringen kan
dock detta uppnås på annat sätt än genom lagstiftningsåtgärder, nämligen
genom föreskrifter av Datainspektionen. Det finns därför enligt
propositionen inte skäl att nu överväga någon lagstiftningsåtgärd.

Motionen

I motion 1994/95:K24 av Inger Davidson och Fanny Rizell (båda kds) har
framhållits det angelägna i möjligheten att t.ex. i samband med dödsfall få
en helhetsbild av en familj, där kanske endast en familjemedlen tillhör
Svenska kyrkan. Det är enligt motionärerna viktigt att problemet får en
konkret praktisk lösning. Att enbart hänvisa till att det skulle finnas goda
förutsättningar att tillgodose önskemålet anses inte tillräckligt.

Bakgrund

Svenska kyrkans befattning med folkbokföringen upphörde den 1 juli
1991, då den nya folkbokföringslagen (1991:481) trädde i kraft. I
samband därmed övervägdes frågan om införande av en lag om
församlingsregister att användas i församlingslivet och vid prövning av
frågor om medlemskap i Svenska kyrkan. Något sådant lagförslag lades
emellertid inte fram. Datainspektionen har den 31 augusti 1995 beslutat
föreskrifter för församlingsregister och ministerialböcker i Svenska
kyrkans verksamhet (DIFS 1995:3).

Enligt 2 § dessa föreskrifter får församlingsregister användas för att bl.a.
underlätta administrationen av kontakter med församlingens kyrkotillhöri-
ga. Enligt 3 § får register över kyrkotillhöriga innehålla en rad uppgifter
om den som tillhör Svenska kyrkan, bl.a. i vissa särskilda fall
personnummer eller annan identitetsbeteckning för make och för barn
under 18 år, liksom för vårdnadshavare och syskon under 18 år. Registret
får enligt 4 § inne-hålla uppgifter om barn under 18 år som kyrkotillhörig
har vårdnaden om, även om barnet inte självt tillhör Svenska kyrkan. I
sådant fall skall regist-ret innehålla uppgift om att registreringen skett i
avvaktan på dop eller anmälan om kyrkotillhörighet. Registret får också
innehålla uppgifter be-träffande vårdnadshavare till barn under 18 år, som
tillhör Svenska kyrkan, även om vårdnadshavaren inte själv tillhör Svenska
kyrkan. Om en vård-nadshavare till barn under 18 år som registrerats i
avvaktan på dop eller anmälan om kyrkotillhörighet lämnat sitt samtycke
får registret innehålla vissa uppgifter om honom eller henne, även om han
eller hon inte själv tillhör Svenska kyrkan.

I detta sammanhang kan också nämnas att enligt föreskrifterna får i mi-
nisterialböckerna antecknas övriga uppgifter om den kyrkliga handlingen
som är av särskild betydelse om uppgifterna inte är av ömtålig personlig
natur.

Utskottets bedömning

Genom de nya föreskrifterna från Datainspektionen för församlingsregister
och ministerialböcker i Svenska kyrkans verksamhet är syftet med motion
K24 yrkande 2 delvis tillgodosett. Enligt utskottets mening saknas mot
denna bakgrund anledning att göra ett tillkännagivande till regeringen
angående behovet av att i församlingsregistret kunna få en helhetsbild av
en familj där någon tillhör Svenska kyrkan. Motionsyrkandet avstyrks
följaktligen.

Icke-territoriella församlingar och prövning av kyrkotillhö-
righet

Företrädare för Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm har i skrivelse
den 5 september 1995 till konstitutionsutskottet föreslagit att utskottet i
samband med beredningen av detta lagstiftningsärende lägger fram ett
förslag till ny lydelse av 3 kap. 6 § kyrkolagen med innebörd att frågor om
kyrkotillhörighet för den som är med medlem i en icke-territoriell försam-
ling i stället prövas av kyrkoherden i den församlingen. Svenska kyrkans
centralstyrelse har i ett yttrande den 28 april 1995 till Justitiedepartementet
med anledning av en skrivelse från Finska församlingen framhållit att det
är naturligt att kyrkoherdarna i de icke-territoriella församlingarna också
fortsättningsvis prövar frågor om kyrkotillhörigheten för dem som enligt
lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar är medlemmar i
dessa.

Regeringens förslag i denna del överensstämmer med 1994 års
kyrkomö-tes beslut, och innebär i huvudsak inte någon skillnad i
förhållande till vad som gäller sedan folkbokföringen överfördes till
skattemyndigheterna. Enligt 10 § religionsfrihetslagen skall ansökan om
medlemskap i Svenska kyrkan göras hos pastor i den församling där
sökanden är folkbokförd. Enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481) skall
en person folkbokföras i den territoriella församling där han är bosatt. I
lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar regleras
det kommunalrättsliga medlemskapet i dessa församlingar, och frågor om
detta medlemskap prövas av skattemyndigheten. Enligt de föreslagna
bestämmelserna är det kyrkoherde i den församling vederbörande är
folkbokförd som prövar kyr-kotillhörigheten.

Utskottets överväganden

Enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall före-
skrifter om medlemskap i Svenska kyrkan meddelas genom lag som stiftas
av riksdagen med samtycke av kyrkomöte.

Riksdagen saknar möjlighet att utan kyrkomötets samtycke besluta i
frågor som gäller medlemskapet i Svenska kyrkan. Utskottet anser dock att
det finns skäl för regeringen att överväga frågan om befogenhet för kyrko-
herde i icke-territoriell församling att pröva frågor om tillhörighet i Svens-
ka kyrkan. Ett regeringsförslag bör kunna läggas fram för 1996 års kyrko-
möte. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringens förslag i övrigt

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande valbarhet och anställning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K24 yrkande 1,
1994/95:K25,1994/95:K26 och 1994/95:K27,

res (m)

2. beträffande innehållet i församlingsregister

att riksdagen avslår motion 1994/95:K24 yrkande 2,

3. beträffande icke-territoriella församlingar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med bifall till propositionen antar förslagen till lag om
ändring i kyrkolagen (1992:300) och lag om ändring i religionsfri-
hetslagen (1951:680).

Stockholm den 17 oktober 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar
Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von
Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils
Fredrik Aurelius (m) och Bengt Hurtig (v).

Reservation

Valbarhet och anställning (mom. 1)

Anders Björck, Jerry Martinger och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "och K27 " bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening saknas anledning att göra en annan bedömning
än 1994 års kyrkomöte när det gäller krav på dop för valbarhet till kyrkliga
förtroendeuppdrag och för anställning som organist och kantor. Det för-
hållandet att reglerna om valbarhet för kyrkliga uppdrag genom ett sådant
krav skulle skilja sig från valbarhetsreglerna för uppdrag i borgerliga
kommuner saknar enligt utskottet avgörande betydelse i sammanhanget.
Inte heller anser utskottet att risken för att ett dopkrav skulle innebära en
gradering av medlemmarna väger tyngre än kyrkomötets ställningstagande.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns tillräckliga skäl att
avvakta förändrade relationer mellan staten och kyrkan. I stället bör det
redan inför nästa kyrkofullmäktigeval införas regler om dop som krav för
valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag samtidigt med ett krav på dop för
att anställas som organist eller kantor. Utskottet anser dock att de personer
som i dag innehar kyrkliga förtroendeuppdrag eller anställning som orga-
nist eller kantor utan att vara döpta också fortsättningsvis under en över-
gångsperiod bör kunna inneha sådana uppdrag.

Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma till riksdagen med ett
lagförslag i detta syfte. Detta bör med bifall till motionerna K24 yrkande 1,
K25, K26 och 27 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande valbarhet och anställning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K24 yrkande 1,
1994/95:K25, 1994/95:K26 och 1994/95:K27 som sin mening ger re-
geringen till känna vad utskottet anfört.

Gotab, Stockholm 1995