Kyrkliga frågor

Betänkande 1991/92:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande 1991/92:KU08

Kyrkliga frågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
KU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1991/92:39 om
vissa kyrkliga frågor innebärande vissa ändringar i den kyrkliga
lagstiftningen med anledning av framställningar från 1990 och
1991 års kyrkomöten. Även motioner som väckts under den allmänna
motionstiden 1991 behandlas i betänkandet. Det gäller
stat--kyrka-frågan, reglerna om medlemskap i svenska kyrkan,
vissa frågor avseende kyrkofonden samt vissa begravningsfrågor
och bestämmelser rörande kyrkliga samfälligheter. Utskottet har
avstyrkt bifall till motionerna under hänvisning till pågående
utredningar. Tre särskilda yttranden har avgivits (fp resp. c)
samt en meningsyttring från v.

Propositionen

I proposition 1991/92:39 yrkas

1. att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första
stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar
förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska
kyrkan,

2. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till

a) lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

b) lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),

c) lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182),

d) lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184),

e) lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185).

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:K208 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den principiella synen på relationen
mellan stat och kyrka,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om angelägenheten av att den Petriska
utredningen genomför sitt uppdrag inom utsatt tid,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om klargörande av villkoren från statens sida
vid en relationsförändring mellan staten och Svenska kyrkan.

1990/91:K210 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för
medlemskap i trossamfund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förtydligande av
regeringsformens stadgande om positiv och negativ
religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund
av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet
med sin karaktär.

1990/91:K211 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i syfte att
undanröja motsättningen mellan regeringsformens 2 kap. 2 §
religionsfrihetslagen.

1990/91:K601 av Hans Göran Franck och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett skiljande av svenska kyrkan
från staten.

1990/91:K605 av Anders Svärd (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, i
första hand, att kyrkofondens styrelse skall avskaffas och dess
arbetsuppgifter i framtiden lösas på i motionen föreslaget sätt,

2. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att
kyrkomötet skall tillsätta en majoritet av styrelsen och utse
dess ordförande.

1990/91:K609 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas
syftande till att undanröja den påtalade motsättningen mellan
regeringsformen 2 kap. 2 § och religionsfrihetslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
religionsfrihetslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär ändring av
medborgarskapskungörelsen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:K614 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kyrkan skall skiljas från staten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att övergångsbestämmelserna -- punkt 3 i 2
kap. 2 § i RF -- skall upphävas, så att huvudregeln om den
negativa religionsfriheten får full rättsverkan.

1990/91:K615 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande förslag till lydelse av 4 §
kyrkofondslagen: För kyrkofonden skall finnas en styrelse. Denna
skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Tre av
ledamöterna utses för tre år av regeringen. Ordförande och tre
av ledamöterna utses av kyrkomötet -- -- --,

1990/91:K618 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nuvarande relationer mellan kyrka och
stat skall bevaras,

2. att -- därest yrkande 1 avslås -- riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att inga grundläggande förändringar i
de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan
att frågan underställts medborgarna i en allmän folkomröstning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till de fria samfunden.

1990/91:K622 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att då gravrätt återgår, upplåtaren
skall vara skyldig att fullfölja de avtal angående gravrätt och
gravskötsel som är träffade för graven i fråga,

2. att riksdagen beslutar att borgerliga kommuner skall ha
ansvar för att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för
dem som inte tillhör något kristet trossamfund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lagförslag som berör svenska kyrkan skall innehålla en
beskrivning av konsekvenserna för förslaget i händelse av att
kyrkan skiljs från staten.

1990/91:K624 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

1990/91:K627 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag till indragning av
statsbidrag till kyrkofonden i enlighet med vad i motionen
anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi227.

1990/91:K702 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande
ökad proportionalitet också vid valet till kyrkofullmäktige i
kyrkliga samfälligheter.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i den kyrkliga
lagstiftningen med anledning av framställningar från 1990 och
1991 års kyrkomöten.

I domkapitelslagen (1988:181) och prästanställningslagen
(1988:184) föreslås ändringar som i huvudsak innebär följande.

När biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra som
ledamot i domkapitlet skall domkapitlet kunna adjungera den som
har anställning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också
om tjänsten som biskop eller domprost är vakant.

Regeringen skall inte längre få besluta om undantag från
regeln att det skall finnas en tjänst som domprost i varje
stift.

Kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat skall ingå som
ledamot i pastoratets tillsättningsnämnd.

Regeringen skall inte längre fastställa hur många statligt
reglerade prästtjänster som får finnas inrättade i landet.
Svenska kyrkans centralstyrelse skall inte längre besluta hur
många prästtjänster som får finnas inrättade i de olika stiften.

Stiftsstyrelsen skall i stället för Svenska kyrkans
centralstyrelse inrätta tjänster som stifts- och
kontraktsadjunkt.

I domkapitelslagen föreslås också konsekvensändringar till
följd av folkbokföringsreformen. Motsvarande ändringar föreslås
i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, lagen (1982:943) om
kyrkomötet, kyrkofondslagen (1988:182) och kyrkliga
indelningslagen (1988:185).

I propositionen föreslås dessutom att det för år 1992 skall
gälla samma grunder för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften
på skogsbruksvärdet som har gällt för åren 1989--1991. Detta
görs möjligt genom en ny övergångsbestämmelse till kyrkolagen.

De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari
1992.

1. Stat--kyrka-frågan

Motionerna

Relationerna stat--kyrka tas upp i sex motioner.
Enligt motion K208 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) skall varje
trossamfund stå fritt från staten. I motionen hänvisas till att
en särskild utredare, hovrättspresidenten Carl Axel Petri, har
som uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och
rättsliga förhållanden. Om utredningen planenligt avlämnas
under år 1991 kan enligt motionen remissbehandling ske under
1992 och ställningstagande ske vid 1993 års kyrkomöte, varefter
förslag kan föreläggas riksdagen under november månad 1993.
Därigenom skulle förslag om erforderlig grundlagsändring kunna
behandlas så att en reform skulle kunna ske under år 1995.

Enligt motion K601 av Hans Göran Franck och Bengt
Silfverstrand (båda s) finns anledning att påskynda processen
att skilja stat och kyrka. Överläggningar mellan stat och kyrka
bör så snart som möjligt inledas.

I motion K614 av Hans Leghammar (mp) yrkande 1 föreslås att
relationerna stat--kyrka ändras i enlighet med de riktlinjer som
lades fram av Alva Myrdal på 1970-talet. Den ytterligare
beredning som kan behövas kan rymmas inom den expertutredning
som pågår och därför ske snabbt.

Enligt motion K618 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att
det är av stort värde att den svenska folkkyrkan kan bevaras och
vidareutvecklas inom ramen för den samverkan som nu finns mellan
kyrka och stat. Ett brytande av dessa band med dess ekonomiska
och organisatoriska konsekvenser skulle allvarligt kunna skada
förutsättningarna att bedriva religiös verksamhet riktad till
folket i hela vårt land. Enligt motionen bör riksdagen med
anledning av att förslag om skiljande årligen framläggs i
riksdagsmotioner nu fatta beslut om att inga grundläggande
förändringar i det nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras
utan att medborgarna i en folkomröstning ges möjlighet att ta
ställning.

I motion K622 av Lars Ahlmark (m), yrkande 3, erinras om att
begravningslagen aktualiserar frågan om konsekvenserna för
gällande lag av ändrade relationer mellan stat och kyrka. Enligt
motionären måste konsekvenserna utredas med anledning av
lagförslag som rör förhållandet stat--kyrka. I motioner pekas
särskilt på begravningslagen.

Enligt motion K624 av Bo Holmberg m.fl. (s) har förhållandet
mellan stat och kyrka utretts och diskuterats sedan 1958 års
kyrka--stat-utredning tillsattes. Olika förslag har lagts fram
och förkastats. Avsaknaden av organ som samlat kan företräda
svenska kyrkan vid överläggningar med staten om de framtida
relationerna har tidigare betraktats som ett problem i
kyrka--stat-frågan. Nu finns sådana organ i kyrkomötet och
svenska kyrkans centralstyrelse. Det fortsatta arbetet bör ta
sikte på att garantera svenska kyrkans möjligheter att markera
sin identitet som trossamfund. Detta bör enligt motionen ske
samtidigt som goda förutsättningar för en trygg ekonomi och
demokratisk beslutsstruktur bibehålls. Det utredningsarbete som
utförts under 1980-talet kan nu utvärderas, och med Carl Axel
Petris utredning kommer ett avgörande underlag om rättsfrågor
och ekonomi. Därefter bör en parlamentarisk beredning kunna
utforma politiskt förankrade förslag vars slutresultat sedan bör
bli föremål för en bred remissbehandling och därefter
ställningstagande.

Bakgrund

I anslutning till behandlingen av regeringens skrivelse 1990:1
till kyrkomötet om ny kyrkolag behandlade kyrkomötet även ett
par motioner om relationerna kyrka--stat. Andra
kyrkolagsutskottet ansåg att det saknades anledning att
föregripa resultatet av den utredning som behandlar frågor om
svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden.
Kyrkolagsutskottet framhöll att initiativ i kyrka--stat-frågan
bör komma från kyrkan själv. Kyrkolagsutskottet förutsatte att
det material utredningen framlägger kommer att bli föremål för
en bred och allsidig remiss och att kyrkomötet kommer att ges
möjlighet att yttra sig över utredningens resultat innan vidare
ställningstaganden görs från statsmakternas sida. Enligt
kyrkolagsutskottet borde en folkomröstning inte övervägas förrän
kyrkomötet haft möjlighet att ta ställning till resultatet av
utredningens arbete.

Utskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen behandlat
motioner rörande kyrkans skiljande från staten. Vid förra årets
riksmöte avslogs motioner om ställningstagande för skiljande.
Utskottet hänvisade till det tidigare utredningsarbetet och den
expertutredning (C 1989:2) som tillsatts med uppdrag att närmare
klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden
som underlag för en bedömning av hur de ekonomiska betingelserna
kan anpassas till förändrade relationer mellan kyrkan och
staten. Utskottet hänvisade även till då nyligen avslutad
utvärdering av kyrkomötesreformen. Under hänvisning till
tidigare ställningstaganden att avvakta det pågående
utredningsarbetet, som avses leda till ett slutbetänkande under
år 1991, avstyrkte utskottet motionerna. Detsamma gällde en
partimotion från centerpartiet om att riksdagen skulle besluta
att inte ta ställning till förändrade relationer innan en
folkomröstning hållits i saken. Reservationer avgavs av dels fp,
dels c, dels mp-ledamöterna. Riksdagen följde utskottet.

2. Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan m.m.

Motionerna

I motion K210 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c)
tas frågor upp om medlemskap i trossamfund. I samband med
tolkningen av regeringsformens bestämmelser om den positiva och
den negativa religionsfriheten har frågan uppkommit om
grundlagen ger utrymme även för folkkyrkor i vårt land eller om
även tillhörigheten till dessa måste vara grundad på en
individuell anslutning, grundad på en viljeyttring, trots att
detta strider mot samfundens karaktär. I motionen anges som
exempel på trossamfund med folkkyrkokaraktär den
romersk-katolska kyrkan, den grekisk-ortodoxa kyrkan och den
svenska kyrkan. Enligt motionärerna måste möjligheterna för
trossamfund av folkkyrkokaraktär att verka i vårt land klaras
ut. I ett första steg bör därför regeringen för riksdagen
redovisa vilka möjligheter som finns för dem enligt gällande
lagstiftning. I ett andra steg bör RF:s uppenbarligen oklara
stadgande om den positiva och den negativa föreningsrätten
förtydligas så att det av grundlagen klart framgår att även
trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i vårt
land i enlighet med sin syn, tro och ordning.

I motion K211 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) framhålls att
religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska
kyrkan strider mot regeringsformens portalparagraf om de
medborgerliga fri- och rättigheterna. Av den anledningen har
riksdagen tvingats införa en övergångsbestämmelse till
regeringsformen enligt vilken reglerna om medlemskap i svenska
kyrkan skall gälla utan hinder av 2 kap 2 § RF. Frågan om
medlemskapet i en svensk statskyrka är enligt motionärerna ingen
inomkyrklig fråga utan ett konstitutionellt problem av stor
principiell betydelse. Motionärerna kräver därför att ett
initiativ tas i syfte att undanröja motsättningar mellan
regeringsformen och religionsfrihetslagen.

I motion K609 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) tas upp den
bestämmelse i religionsfrihetslagen som innebär att
evangelisk-lutherska trosbekännare i samband med förvärv av
svenskt medborgarskap upptas i svenska kyrkan om de inte anmäler
att de inte vill inträda i svenska kyrkan. Motionärerna hänvisar
till ett JO-uttalande om att ett självständigt ställningstagande
bör gälla för den som i samband med förvärv av svenskt
medborgarskap önskar inträda som medlem i svenska kyrkan.
Motionärerna framhåller att den nu gällande ordningen från
principiella utgångspunkter inte kan anses tillfredsställande. I
en demokrati borde det vara en självklarhet att det krävs en
viljeyttring för att bli medlem i ett trossamfund.
Bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan strider mot RF:s
fri- och rättighetskatalog. Riksdagen bör oberoende av
inomkyrkligt utredningsarbete begära initiativ från regeringen
syftande till att undanröja motsättningen mellan RF 2 kap. 2 §
och religionsfrihetslagen samt ändring av religionsfrihetslagen
och medborgarskapskungörelsen.

I motion K614 av Hans Leghammar m.fl. (mp) yrkande 2, begärs
att konflikten mellan RF:s 2 kap. 2§ och religionsfrihetslagen
skall lösas. Enligt motionärerna är det inte försvarbart att
under hänvisning till inomkyrkligt utredningsarbete avstå från
erforderlig lagändring.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot
det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller
annan sammanslutning för åskådning i religiöst hänseende. Det
automatiska medlemskapet i svenska kyrkan anses inte förenligt
med denna grundlagsregel (prop. 1975/76:209 s. 117). Enligt
p.3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar av
regeringsformen gäller emellertid bestämmelserna om medlemskap i
svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. I 6--9 §§ i
religionsfrihetslagen (1951:680) finns bestämmelser om
medlemskap i svenska kyrkan. Enligt 6 § må endast svensk
medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av
svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7 § vid födseln
i svenska kyrkan om båda föräldrarna tillhör kyrkan. Detsamma
gäller enligt 8 § barn utom äktenskap om modern tillhör svenska
kyrkan. Enligt 9 § skall den som förvärvat svenskt medborgarskap
och ej tillhör svenska kyrkan utan särskild ansökan anses
upptagen i kyrkan, om han är evangelisk-luthersk trosbekännare;
dock skall vad nu sagts inte gälla om han, hos pastor i den
församling där han är kyrkobokförd, anmält att han inte vill
inträda i kyrkan. I 9 § medborgarskapskungörelsen (1969:235)
stadgas att om den som förvärvat svenskt medborgarskap är
evangelisk-luthersk trosbekännare skall meddelande härom lämnas
till pastorsämbetet i den församling här i landet där den som
förvärvat medborgarskapet är kyrkobokförd.

Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade för 1989 års
kyrkomöte i sin verksamhetsberättelse för år 1988 (CsSkr.
1989:2) ett utredningsarbete som genomförts inom en arbetsgrupp
i fråga om dop och kyrkotillhörighet. Två alternativa förslag
redovisades. Centralstyrelsen framhöll att den inte haft
möjlighet att ta ställning till arbetsgruppens förslag.
Centralstyrelsen avsåg att med ledning av den fortsatta debatten
bearbeta frågan i dess olika aspekter mot bakgrund av vad
centralstyrelsen kunde finna teologiskt viktigt och riktigt. I
svenska kyrkans centralstyrelses programförklaring inför
perioden 1990--1992, vilken fogats till verksamhetsberättelsen
för år 1989 (CsSkr. 1990:2) som bilaga 1, framhålls att
styrelsen avser att fortsätta sitt arbete med dop och dopsyn,
frågor som bl.a. behandlats i utredningen om dop och
kyrkotillhörighet. Det behövs nu fördjupade studier och ett
brett samtal kring dopets roll i svenska kyrkan och ett
målmedvetet och konkret handlingsprogram för pastorala åtgärder
som syftar till att stärka dopets ställning.

Religionsfrihetslagen och medborgarskapskungörelsens
bestämmelse om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i samband
med erhållande av medborgarskap har tagits upp av JO i ett
beslut 1989 (JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s. 355 f.) JO
hänvisade till att ett utträde ur svenska kyrkan fordrar en
aktiv åtgärd från den som önskar utträde. Enligt JO:s mening bör
samma form av visat självständigt ställningstagande gälla för
den som i samband med förvärv av svenskt medborgarskap önskar
inträda som medlem i svenska kyrkan. Medlemskapet bör enligt JO
alltså grundas på en skriftlig ansökan på ett särskilt utarbetat
klarläggande formulär. En kopia av JO:s beslut överlämnades till
justitiedepartementet, statens invandrarverk och svenska kyrkans
centralstyrelse.

Svenska kyrkans centralstyrelse har i skrivelse till 1990 års
kyrkomötessammanträde (CsSkr. 1990:3) redovisat sina
tilläggsdirektiv till kyrkoordningskommittén. Enligt direktiven
är regeln för övergång från en nordisk luthersk systerkyrka till
svenska kyrkan ett uttryck för den nära samhörigheten mellan dem
och fyller i normalfallen en av de nordiska invandrarna önskad
funktion. Denna samhörighet bör inte utan särskilda skäl ändras.
Kyrkoordningskommittén bör enligt direktiven med hänsyn tagen
även till denna aspekt pröva hur de av JO påtalade förhållandena
kan tillrättaläggas samt utarbeta förslag till nödvändiga
förändringar i gällande bestämmelser.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat
motioner rörande medlemskapsreglernas förenlighet med
regeringsformen. Utskottet har därvid bekräftat att det
föreligger en sådan motsättning som nu påtalas i motionerna
1989/90:K604, 1989/90:K626 och 1989/90:K635 och har hänvisat
till uttalanden av såväl regeringen som riksdagen i samband med
behandlingen av 1976 års grundlagsbeslut (prop. 1975/76:209 s.
117, KU 1975/76:65 s. 30 f.). Utskottet har emellertid, bl.a.
mot bakgrund av den inom svenska kyrkan pågående utredningen om
kyrkotillhörighet och dop, inte ansett skäl föreligga att
överväga ett slopande av den aktuella övergångsbestämmelsen i
regeringformen. Utskottet uttalade 1989 (1989/90:KU2), med
hänvisning till det beredningsarbete som pågick i frågan hos
svenska kyrkans centralstyrelse, att riksdagen inte bör
föregripa kyrkomötets ställningstagande.

Frågan om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i samband
med erhållande av svenskt medborgarskap behandlades av utskottet
hösten 1989 med anledning av en motion i samband med
granskningen av justitieombudsmännens ämbetsberättelse.
Utskottet hänvisade till att frågan övervägdes inom svenska
kyrkans centralstyrelse och erinrade om att en ändring av
religionsfrihetslagens bestämmelser om tillhörighet till svenska
kyrkan fordrar kyrkomötets samtycke. Utskottet uttalade att
initiativ till ändrad lagstiftning i första hand bör komma från
kyrkan och fann inte anledning för riksdagen att vid det
tillfället ta ställning till frågan. I en reservation (fp, v,
och mp) framhölls att det är angeläget att ändringarna snarast
kommer till stånd.

3. Kyrkofonden

Motionerna

I motion K605 av Anders Svärd (c) framhålls att kyrkofondens
styrelse ansvarar för den inomkyrkliga skatteutjämningen och
fattar beslut om stifts- och strukturbidrag efter yttrande från
svenska kyrkans centralstyrelse. Den beslutar även om anslag
till den rikskyrkliga verksamheten. Kammarkollegiet förvaltar
fondens tillgångar. Fondstyrelsen består av sju ledamöter av
vilka regeringen tillsätter fyra och förordnar en av dessa att
vara ordförande. Övriga tillsätts av kyrkomötet. Motionären
anser att det mot bakgrund av att det i budgetpropositionen
1990/91 inte i år fanns några förslag om statsbidrag till
svenska kyrkans verksamhet inte längre finns fog för att
statsmakten skall delta i förordnande av fondens styrelse. Det
samlade ansvaret för svenska kyrkans ekonomi bör enligt motionen
flyttas från regeringen och kyrkofondens styrelse till
kyrkomötet och svenska kyrkans centralstyrelse. Därigenom skulle
det bli lättare för kyrkomötets valda ombud att utöva ett
verkligt inflytande över den samlade rikskyrkliga ekonomins
omfattning och hur resurserna lämpligen skall fördelas mellan
riks- respektive stiftskyrklig verksamhet.

I motion K615 av Göran Åstrand m.fl. (m), yrkande 1, föreslås
att majoriteten i kyrkofondens styrelse skall utses av
kyrkomötet, som även skall utse ordförande. Motionärerna anser
att det är självklart att kyrkofondens medel, som i huvudsak
genereras genom kyrkans församlingar, skall skötas av en
styrelse i vilken kyrkomötets valda ledamöter är i majoritet.

I motion K627 av Olof Johansson m.fl. (c) föreslås under
hänvisning till motion Fi227 att regeringens förslag i
budgetpropositionen om indragning från kyrkofonden av 140
milj.kr. för budgetåret 1991/92 som motiverats av skattereformen
och folkbokföringens ändrade organisatoriska hemvist. Med
anledning av att centerpartiet motsatt sig en flyttning av
folkbokföringen uppstår ingen grund för indragningen av de
aktuella medlen.

Bakgrund

Enligt 4 § kyrkofondslagen skall kyrkofonden ha en styrelse
som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden
och tre andra ledamöter utses av regeringen. Övriga tre
ledamöter utses av kyrkomötet.

Genom kyrkofonden fördelas kostnaderna för kyrkans verksamhet.
Kyrkofonden tillförs medel i form av allmän och särskild
kyrkoavgift samt genom statsbidrag som beviljas för ändamålet.
Till kyrkofonden förs även avkastning och ersättning från vissa
tillgångar som tillhör fonden. Den allmänna kyrkoavgiften
betalas av pastoraten och beräknas på skatteunderlaget med 16
öre per skattekrona. Pastorat som innehar lönetillgångar skall
därutöver betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Med
lönetillgångar avses löneboställen och prästlönefonder samt
andelar i prästlönejordsfonder och prästlönefondsfastigheter.

Statsbidrag till kyrkofonden utgår för budgetåret 1990/91 med
ca 38milj.kr. som ersättning för prästerskapets till
statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfall till
följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av
juridiska personer samt för den indragna tjänstebrevsrätten. Det
nuvarande systemet för ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan
beslutades av riksdagen 1982 (prop. 1981/82:158, KU28). Som
ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget utgick
under två år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen 88
milj.kr. för år 1983 och 44 milj.kr. för år 1984. I 1984 års
budgetproposition angavs att avsikten var att bidraget för
indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra efter år 1984.

Detta uttalande föranledde inte någon kommentar från
riksdagens sida. Kulturutskottet har senare vid flera tillfällen
-- senast våren 1989 (1988/89:KrU19) -- avstyrkt förslag om att
återinföra ett anslag som skulle användas av kyrkofonden för
bidrag till inomkyrklig skatteutjämning.

Konstitutionsutskottet tog upp frågan om sammansättningen av
kyrkofondens styrelse i samband med behandlingen av
propositionen om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan m.m. (prop. 1987/88:31, KU 30). Kyrkomötet hade
1987 föreslagit att kyrkofondslagen ändrades så att kyrkomötet
skulle få utse majoriteten av ledamöterna i fondens styrelse. I
propositionen hänvisades till att som motivering för inrättandet
av en särskild styrelse för kyrkofonden fr.o.m. den 1 januari
1983 angetts att kyrkan borde ges ett medinflytande över fondens
förvaltning. Det ansågs då emellertid naturligt att staten fick
utse flertalet ledamöter, däribland ordföranden. Eftersom större
delen av fondens inkomster till större delen består av
skattemedel ansåg departementschefen (s.151) att det inte fanns
anledning att ändra på bestämmelserna. Utskottet delade den
ståndpunkten.

4. Begravningslagen, m.m.

Motionerna

Enligt motion K622 av Lars Ahlmark (m), yrkandena 1--2, fick
den nyligen antagna begravningslagen i vissa delar en mindre
lyckad utformning. Enligt motionären har ca 800000 avtal om
evig gravrätt ingåtts i vårt land. För ca 160000 av gravarna
finns också eviga skötselavtal. Upplåtaren -- normalt en
kyrkogårdsförvaltning -- har mot en engångsersättning åtagit sig
att sköta graven i all framtid. Enligt den nya lagen kan eviga
gravrätter bestå endast om gravrättsinnehavaren är i livet, känd
av upplåtaren och nära släkt med någon av dem som vilar i
graven. En konsekvens blir att många gamla gravvårdar kommer att
tas bort och därigenom totalt förändra våra äldre kyrkogårdar.
Motionären föreslår därför att riksdagen beslutar att, då
gravrätt återgår, upplåtaren skall vara skyldig att fullfölja de
avtal angående gravrätt och gravskötsel som är träffade. I
motionen anförs vidare att det är egendomligt att allmänna
gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund
skall anordnas och hållas av stiftssamfälligheterna inom svenska
kyrkan. Detta torde uppfattas som stötande för många anhängare
av icke kristna religioner. Enligt motionären vore det naturligt
att en enskild kommun eller ett antal kommuner i samverkan
håller allmän begravningsplats för dem som inte tillhör något
kristet samfund.

Bakgrund

Riksdagen antog hösten 1990 förslag till ny begravningslag
(prop. 1990/91:10, KU 14). Propositionen bifölls i sin helhet
med en viss ändring av ikraftträdandet. Reservationer förelåg
avseende huvudmannaskapet för allmänna begravningsplatser (m,
fp, v och mp) samt återlämnande av gravrätt (m).

Den nya lagen innebär bl.a. följande.

Invigning av en allmän begravningsplats skall inte längre vara
obligatorisk.

Stiftsamfälligheterna inom svenska kyrkan skall ha ansvaret
för att det finns allmänna begravningsplatser med särskilda
gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.

Rätten till gravplats på en allmän begravningsplats slås fast.

Enskilda begravningsplatser skall bara få anordnas av
trossamfund och stiftelser.

En ordning har lagts fast för att lösa konflikter mellan de
efterlevande i frågor som rör kremering och gravsättning.

Möjligheten att upplåta gravrätt till en juridisk person
begränsas. Vid tidsbegränsade upplåtelser skall
gravrättsinnehavaren innan tiden för upplåtelsen går ut
underrättas om förutsättningarna för en ny upplåtelse.

Dödsboet efter en avliden gravrättsinnehavare skall vara
skyldigt att anmäla till vem gravrätten har övergått efter
dödsfallet. Om ingen anmälan görs skall upplåtaren besluta om
det fortsatta gravrättsinnehavet.

Endast den som i gravboken eller gravregistret är antecknad
som innehavare skall få utöva gravrätten.

På ett tydligare sätt än i dag slås det fast att det är
gravrättsinnehavaren som bestämmer om gravvårdar och andra
gravanordningar på gravplatsen. Upplåtarens begränsande
föreskrifter skall utgöra undantag från denna huvudregel.

Förutsättningarna för att upplåtaren skall få vidta ändringar
på en gravplats anges i lagen.

Reglerna om dödsfallsanmälan och dödsbevis samlas i
begravningslagstiftningen. Det nuvarande dödsbeviset uppdelas på
två handlingar, ett dödsbevis och ett intyg om dödsorsaken.

5. Kyrklig samfällighet

Enligt motion K702 av dåvarande förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) bör riksdagen hos regeringen begära förslag
innebärande ökad proportionalitet vid val till kyrkofullmäktige
i kyrklig samfällighet. Motionären erinrar om att 1986 års
kyrkomöte hos regeringen begärde att frågan skulle utredas, men
något förslag har ännu inte lagts fram. Enligt motionen kan
nuvarande valregler innebära en stark snedfördelning mellan
församlingar ingående i samfällighet. Motionären erinrar om
systemet med utjämningsmandat vid val till landsting. En ökad
proportionalitet bör eftersträvas vid samfällighetsvalen.

Bakgrund

Enligt 4 § andra stycket lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval skall vid val av fullmäktige i kyrklig
samfällighet varje i samfälligheten ingående församling eller
sådan grupp av församlingar som har bestämts enligt 4a§
tredje stycket utgöra en valkrets.

Kyrkomötet begärde 1986, med bifall till ett motionsyrkande,
att regeringen skulle låta utreda frågan om kyrkofullmäktigval i
kyrkliga samfälligheter. Kyrkolagsutskottet (KL 1986:5) uttalade
sig till förmån för ökad proportionalitet genom t.ex. införande
av ett system med utjämningsmandat.

Regeringen tillkallade i mars i år en särskild utredare för
att se över valförfarandet från administrativ och teknisk
synpunkt (dir. 1991:13). Enligt direktiven skall utredningen i
sådana hänseenden också omfatta kyrkofullmäktigvalen. En
delfråga som utredningen skall ägna sig åt är frågan om
utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner.

Utskottets överväganden

Som framgått behandlar utskottet i detta betänkande
proposition 1991/92:39 om vissa kyrkliga frågor. Det gäller
förslag till vissa ändringar i den kyrkliga lagstiftningen med
anledning av framställningar från 1990 och 1991 års kyrkomöten.
Propositionens förslag avser vissa tjänsteförhållanden inom
svenska kyrkan. Regeringen skall t.ex. inte längre bestämma hur
många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade
i landet. Prästorganisationen skall i fortsättningen helt vara
en fråga som kyrkliga organ har att ta ställning till. Någon
följdmotion har inte väckts med anledning av propositionen.
Utskottet har inte någon erinran mot förslagen och tillstyrker
således propositionen. Vad gäller förslaget till ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan föreslår utskottet att riksdagen
genom ett beslut antar förslaget (se punkt 9 första stycket
övergångsbestämmelserna till regeringsformen).

I betänkandet behandlas även ett antal motioner från den
allmänna motionstiden i år. Det gäller stat--kyrka-frågan,
frågor rörande medlemskapsreglerna i svenska kyrkan och dessas
förenlighet med regeringsformen, ordningen för utseendet av
kyrkofondens styrelse, vissa frågor rörande begravningsväsendet
samt frågor om ökad proportionalitet vid val av kyrkofullmäktige
i kyrklig samfällighet.

Inledningsvis vill utskottet erinra om att förhållandet mellan
staten och svenska kyrkan varit föremål för ett omfattande
utredningsarbete sedan 1950-talet och lett till ett antal
delreformer under årens lopp. Efter det att 1979 års allmänna
kyrkomöte hade avvisat ett av regeringen framlagt förslag om
ändrade relationer mellan staten och kyrkan har en rad
utredningar både utom och inom kyrkan behandlat olika
frågekomplex på det kyrkliga området. Utredningsarbetet ledde
under 1980-talet fram till en rad viktiga reformer. Det gäller
framför allt formerna för den kyrkliga lagstiftningen,
kyrkomötets ställning, svenska kyrkans organisation på lokal-
och stiftsplanet, vissa frågor om den kyrkliga egendomen samt
frågor som hör samman med tillsättning av biskopar och präster i
stiften.

Regeringen överlämnade som tidigare redovisats i december 1990
för kyrkomötets yttrande och kännedom ett omfattande förslag
till en ny kyrkolag jämte ett antal anslutande lagförslag som
utarbetades av en särskild utredningsman -- hovrättspresidenten
Carl Axel Petri. Den nya kyrkolagen avses ersätta 1686 års
kyrkolag, lagen om svenska kyrkan samt ytterligare en rad
författningar på kyrkans område. Kyrkomötet anslöt sig i allt
väsentligt till förslagen i regeringens skrivelse. Ärendet
kommer att föreläggas riksdagen under år 1992.

Vad gäller stat--kyrka-frågan har utskottet under årens lopp
behandlat motioner i ämnet. Utskottet behandlade senast hösten
1990 ett antal sådana motioner, vilka avstyrktes under
hänvisning till den expertutredning (C 1989:2) genom Carl Axel
Petri som pågår i syfte att närmare klargöra svenska kyrkans
ekonomiska och rättsliga förhållanden. Avsikten är att
utredningsresultatet skall tjäna som underlag för fortsatta
överväganden angående relationerna mellan kyrkan och staten. I
sammanhanget skall nämnas att även 1991 års kyrkomöte (2KL
1991:1, s.7) avvisat motionsförslag om initiativ i
stat--kyrka-frågan under hänvisning till det pågående
utredningsarbetet. Utskottet har inhämtat att Carl Axel Petris
utredning kommer att föreligga i början av nästa år. Med
hänvisning till det anförda bör riksdagen avvakta resultatet av
det angivna utredningsarbetet. Utskottet avstyrker således
yrkandena i motionerna K208, K601, K614 yrkande 1, K618, K622
yrkande 3 och K624.

Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan har som framgått tagits
upp i ett antal motioner. Som utskottet tidigare år konstaterat
föreligger en motsättning mellan regeringsformens regelsystem
och gällande religionsfrihetslag. Frågan om medlemskapsreglernas
förenlighet med regeringsformen har som utskottet tidigare
framhållit emellertid ett nära samband med stat--kyrka-frågan.
Enligt utskottets mening bör den utredning som pågår om svenska
kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden avvaktas också i
denna fråga. Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionerna
K210, K211, K609 och K614 yrkande 2.

I motionerna K605 och K627 tas frågor om kyrkofonden upp.
Enligt motion K605 bör det samlade ansvaret för svenska kyrkans
ekonomi ligga på kyrkliga organ -- kyrkomötet och
centralstyrelsen. I motion K615 föreslås att kyrkomötet skall
utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens styrelse samt
ordföranden. Enligt motion K627 borde folkbokföringen
kvarstannat i kyrkans regi varför den i budgetpropositionen
föreslagna indragningen av 140 milj.kr. från kyrkofonden borde
ha avvisats.

Utskottet får vad gäller frågor om kyrkans ekonomi hänvisa
till den pågående utredningen om kyrkans ekonomiska och
rättsliga förhållanden. Yrkandena i motionerna K605 och K615
yrkande 1 avstyrks sålunda. Vad gäller motion K627 vill
utskottet erinra om den reform på folkbokföringens område som
riksdagen nyligen beslutat om. Utskottet avstyrker yrkandet i
motion K627.

I motion K622 yrkandena 1--2 tas frågor om begravningslagen
upp. Motionären yrkar att reglerna om gravrätt ändras så att
upplåtaren skall vara skyldig att då gravrätt återgår fullfölja
avtal angående gravrätt och gravskötsel samt att borgerliga
kommuner skall ha ansvar för att anordna och hålla allmänna
begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet
samfund.

Riksdagen antog en ny begravningslag hösten 1990, som trädde i
kraft den 1 april i år. De av motionären upptagna frågorna var
aktuella i det sammanhanget. I fråga om begravningsplatser för
dem som inte tillhör något kristet trossamfund föreslogs i en
reservation av m, fp, v och mp att frågan om huvudmannaskapet
ytterligare skulle utredas. Även i fråga om gravrätten förelåg
en reservation av m i vilken föreslogs sådan ändring i
förhållande till propositionen att äldre avtal skulle
fullföljas.

Utskottet har inhämtat att frågor om begravningsväsendet,
däribland huvudmannaskap m.m. för begravningsplatser, kommer att
behandlas i det pågående utredningsarbetet om kyrkans ekonomiska
och rättsliga förhållanden. Mot denna bakgrund avstyrks
motionsyrkandena.

Enligt motion K702 bör riksdagen hos regeringen begära förslag
innebärande ökad proportionalitet vid val till kyrkofullmäktige
i kyrklig samfällighet.

Utskottet vill erinra om att den översyn av valförfarandet som
nu pågår även skall omfatta kyrkofullmäktigvalen. Enligt
utskottet bör resultatet av denna utredning avvaktas.
Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande proposition 1991/92:39 såvitt avser lagen om
svenska kyrkan

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:39 antar
förslag till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska
kyrkan,

2. beträffande proposition 1991/92:39 i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:39 antar
förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

b) lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),

c) lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182),

d) lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184),

e) lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185).

3. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K208, 1990/91:K601,
1990/91:K614 yrkande 1, 1990/91:K618, 1990/91:K622 yrkande 3 och
1990/91:K624,

4. beträffande medlemskapsreglerna i svenska kyrkan, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K210, 1990/91:K211,
1990/91:K609 och 1990/91:K614 yrkande 2,

5. beträffande kyrkofonden

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K605, 1990/91:K615
yrkande 1 och 1990/91:K627,

6. beträffande begravningslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:K622 yrkandena 1 och 2,

7. beträffande kyrklig samfällighet

att riksdagen avslår motion 1990/91:K702.

Stockholm den 26 november 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören
Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet
Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Henrik S
Järrel (m) och Elvy Söderström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilda yttranden

1. Stat--kyrka-frågan (mom.3)

Ylva Annerstedt (fp) anför:

Enligt folkpartiet liberalernas mening bör varje trossamfund
stå fritt från staten. Religionsfrihet måste gälla fullt ut. Som
nation måste vi leva upp till våra ideal om en praktiskt
fungerande religionsfrihet för samtliga invånare i landet.
Svenska kyrkan skall även sedan det fortsatta reformarbetet
genomförts garanteras goda möjligheter att också
fortsättningsvis fungera som en öppen folkkyrka. Verksamheten
skall kunna bedrivas över hela landet.

Folkpartiet liberalerna har i partimotioner under en följd år
ingående redovisat partiets syn på vilka reformer som erfordras
för att uppnå den eftersträvade friheten för kyrkan från den
statliga beslutsapparaten. Den religiösa situationen i vårt land
har under senare år på ett markant sätt förändrats. Sedan länge
tillhör en betydande del av vårt lands invånare något av de
frikyrkliga samfunden. Genom de senaste årtiondenas invandring
har därutöver kyrkor med fast kyrkostruktur och
folkkyrkotradition kommit att bli representerade i Sverige i en
tidigare oanad omfattning.

Utskottet har avstyrkt nu aktuella motioner under hänvisning
till att resultatet av utredningen om svenska kyrkans ekonomiska
och rättsliga förhållanden inom kort kommer att avlämnas.

Jag vill understryka betydelsen av att utredningen skyndsamt
följs av samtal mellan regeringen och svenska kyrkans
företrädare. Regeringen måste därvid klargöra statens villkor
vid en relationsförändring. Regeringen måste ta ställning till
frågor om uppbördshjälp och statsbidrag helst efter
överläggningar med riksdagspartierna och skyndsamt lägga fram
sina villkor för svenska kyrkan i nära anslutning till
expertutredningens redovisning. Den tidplan som presenterats i
vår partimotion K208 bör kunna tjäna som underlag för det
fortsatta arbetet.

2. Stat--kyrka-frågan (mom.3)

Bertil Fiskesjö (c) anför:

Enligt centerpartiets mening är det av stort värde att den
svenska folkkyrkan kan bevaras och vidareutvecklas inom ramen
för den samverkan som nu finns mellan kyrka och stat. Ett
brytande av dessa band skulle med dess ekonomiska och
organisatoriska konsekvenser allvarligt kunna skada
förutsättningarna för religiös verksamhet riktad till folket i
hela vårt land utan att några fördelar skulle vinnas.

Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns det ingen
majoritet för ett skiljande. Folkets majoritet vill behålla
sambandet kyrka--stat.

I betänkandet föreslår utskottet att samtliga motionsyrkanden
rörande sambandet stat--kyrka och medlemskapsreglerna avslås
utan ställningstagande i sak till de framlagda förslagen. Detta
sker under hänvisning till att en expertutredning om svenska
kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden kommer att
avlämnas strax efter kommande årsskifte. Jag har godtagit detta
utskottets ställningstagande främst av handläggningsskäl och
förutsätter att utredningsresultatet, som enligt direktiven
skulle avlämnas under år 1991, kommer att vara bekantgjort före
den allmänna motionstidens utgång. Den hållning som
centerpartiet har i denna viktiga fråga är att den svenska
folkkyrkan skall kunna bevaras och vidareutvecklas inom ramen
för den samverkan som nu finns. Några grundläggande förändringar
får inte beslutas på politisk nivå utan att medborgarna i en
folkomröstning ges möjlighet att ta ställning.

3. Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan, m.m. (mom. 4)

Ylva Annerstedt (fp) anför:

Vid upprepade tillfällen har konstitutionsutskottet påtalat
den motsättning som råder mellan regeringsformens skydd för
religionsfriheten och reglerna om medlemskap i svenska kyrkan.
Övergångsbestämmelsen som riksdagen tvingades införa för 15 år
sedan håller på att permanentas, vilket strider mot en sådan
bestämmelses natur. Utskottsmajoriteten har under en följd av år
avstått från att begära förslag till erforderlig lagändring
under hänvisning till pågående utredningar rörande
medlemskapsreglerna.

Utskottet har även i år föreslagit att motionsyrkanden som
syftar till att lösa konflikten mellan regeringsformen och
religionsfrihetslagen avstyrks under hänvisning till det
utredningsförslag som inom kort kommer att läggas fram av
utredaren hovrättspresidenten Carl Axel Petri. Med anledning av
att detta förslag nu kommer att läggas fram under nästa månad
har jag för min del kunnat delta i utskottets beslut. Jag kan
inte annat än utgå från att utredarens rättsliga analys kommer
att innebära ett hävdande av grundlagens principer om reell
religionsfrihet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska
kyrkan strider mot regeringsformens portalparagraf om de
medborgerliga fri- och rättigheterna. Detta faktum har också
konstitutionsutskottet vid ett flertal tillfällen konstaterat
men dess värre inte verkat för att lösa denna konflikt. Man har
velat avvakta det segdragna utredningsarbete som pågår för att
klara ut förutsättningarna för ett slopande av
statskyrkosystemet.

Inom kort kommer ett utredningsförslag som rör stat--kyrka och
därmed medlemskapsreglerna. Utskottet har under hänvisning
härtill valt att avstyrka samtliga motionsyrkanden. Jag delar
den uppfattning i religionsfrihetsfrågan som förts fram i motion
K211 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) och utgår från att Carl
Axel Petris utredning skall rymma förslag som gör det möjligt
att säkra religionsfriheten även i vårt land.