Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldregenom kompetensutveckling för personalen

Betänkande 2004/05:SOU16

Socialutskottets betänkande2004/05:SOU16

Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldregenom kompetensutveckling för personalen

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2004/05:94 Kvalitetsutveckling inom
den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling
för personalen samt sju motionsyrkanden som väckts med anledning av
propositionen.
Finansutskottet har avgivit yttrande.
Socialutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag med
den ändringen att lagen bör träda i kraft den 1 juli 2005.
I betänkandet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motion 2004/05:So13 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för
kompetensutveckling
Riksdagen antar 1 § regeringens förslag till lag om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:94 i denna del och avslår motionerna
2004/05:So12 yrkande 3 och 2004/05:So13 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Stöd till andra utförare än kommuner
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So12 yrkande 2 och 2004/05:So13
yrkande 3.
Reservation 3 (m, fp)

4. Anhörigvårdare
Riksdagen avslår motion 2004/05:So12 yrkande 1.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Kriterier för stöd
Riksdagen antar 2 § regeringens förslag till lag om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:94 i denna del och avslår motion
2004/05:So11.
6. Lagförslaget i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto
av stöd till kommuner för kompetensutveckling i den mån lagförslaget
inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan, med den ändringen att
tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2005.

Stockholm den 10 maj 2005

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine
Pålsson (kd)1Avstår från ställningstagande under punkterna 5 och 6.,
Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark
Pehrsson (m)1, Kerstin Heinemann (fp)1, Conny Öhman (s), Lars U Granberg
(s), Anne Marie Brodén (m)1, Kenneth Johansson (c)1, Christer Engelhardt
(s), Magdalena Andersson (m)1, Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin
Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s) och Marita Aronson (fp)1.

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Vid utskottets sammanträde den 26 april 2005 lämnades information om
Kompetensstegens (S 2004:10) organisation och verksamhet av ordföranden
Kerstin Wigzell och kanslichefen Martin Färnsten.
Socialutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig.
Yttrandet (2004/05:FiU1y) återfinns i bilaga 3.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller ett förslag som syftar till att i lag reglera
utbetalning av stöd till kommuner för kvalitetsutveckling inom vården
och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen.
I propositionen föreslås att stödet skall tillgodoföras kommunerna genom
kreditering på respektive kommuns skattekonto.
Vidare föreslås att regeringen skall meddela närmare föreskrifter om
stödet.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.

Utskottets överväganden
Avslag på propositionen
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund av att riksdagen tidigare vid flera tillfällen godkänt
stöd genom kreditering av skattekonto bör riksdagen avslå ett motionsyrkande
om avslag på propositionen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionen
I motion So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen avslår
proposition 2004/05:94 (yrkande 1). Motionärerna anför att förslaget i
propositionen är ett exempel på hur regeringen tar ytterligare steg i
den process som pågått under lång tid och som innebär en underminering
av det nuvarande budgetsystemet. Motionärerna refererar bl.a. till
Riksrevisionens rapport Utgift eller inkomstavdrag? - regeringens hantering
av det tillfälliga sysselsättningsstödet (RiR 2004:26).
Bakgrund
Mot bakgrund av rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning
inom vård och omsorg (S2004/4695/ST) aviserade regeringen i budgetpropositionen
för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9) att medel, genom kreditering på
skattekonto, skulle tillföras kommunerna för att ge anställda inom vård
och äldreomsorg möjligheter till kompetensutveckling (s. 142). Inom
Regeringskansliet har sedan upprättats en promemoria Kvalitetsutveckling
inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling
för personalen, vilken ligger till grund för propositionen.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet anför i yttrande 2004/05:FiU1y bl.a. att det nu aktuella
förslaget om stöd till kompetensutveckling inom vård och omsorg
överensstämmer med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005.
Vid behandlingen av denna riktade riksdagen enligt finansutskottet
inte någon kritik mot regeringens planer. Den samlade statsfinansiella
belastningen av förslaget beräknas uppgå till sammanlagt 1 050 miljoner
kronor under tre år, vilket beaktades i budgetpropositionen. Finansutskottet
anför att den nu aktuella propositionen således inte får några
statsfinansiella konsekvenser i förhållande till vad som tidigare beräknats.
Vidare framhåller finansutskottet att metoden att kreditera skattekontot
har använts flera gånger tidigare och att riksdagen har godkänt en sådan
hantering. Finansutskottet anser att socialutskottet bör avstyrka motion
So13 (fp) yrkande 1.
Socialutskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar satsningen på kvalitetsutveckling inom vården och
omsorgen om äldre. Utskottet konstaterar att stöd genom kreditering av
skattekonto med riksdagens godkännande har använts vid flera tillfällen.
Socialutskottet delar finansutskottets bedömning och finner inte
anledning att nu föreslå riksdagen att frångå sin tidigare inställning.
Motion So13 (fp) yrkande 1 avstyrks därför.
Stöd till kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om
äldre via kreditering på skattekonto
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta 1 § regeringens förslag till lag om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling. Detta mot
bakgrund av att regeringens redovisning av stödet får anses väl tillgodose
kraven på tydlighet och transparens i den statliga redovisningen. Två
motionsyrkanden om regeringens redovisning av stödet bör därmed avslås.
Mot bakgrund av att målgruppen för satsningen i propositionen anges
vara alla som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen
(2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) styrda, vården och
omsorgen om äldre oavsett driftsform bör riksdagen avslå två motionsyrkanden
om att stödet skall komma andra vårdgivare än kommuner till godo.
Riksdagen bör vidare avslå ett motionsyrkande med en begäran om att
regeringen skall återkomma med förslag som syftar till att förbättra
situationen för anhörigvårdare. Detta mot bakgrund av att riksdagen
nyligen lämnat ett tillkännagivande med liknande innehåll till regeringen.
Jämför reservationerna 2 (m, fp, kd, c), 3 (m, fp) och 4 (m, fp, kd,
c).
Propositionen
Stöd till kvalitetsutveckling genom kompetensutveckling
I propositionen föreslår regeringen en flerårig satsning på kvalitetsutveckling
inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling
för personalen. Satsningen skall pågå under perioden 2005-2007.
Målgrupperna för den föreslagna satsningen är enligt regeringen alla
som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen (2001:453)
och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) styrda, vården och omsorgen om
äldre, oavsett driftsform. Det gäller enligt regeringen i första hand
den personal som arbetar med och nära de äldre, dvs. i första hand
vårdbiträden och undersköterskor, men även arbets- och verksamhetsledare.

Regeringen anför att behoven av kompetensutveckling varierar mellan
kommunerna i landet beroende på bl.a. storlek, ekonomiska förutsättningar
samt demografisk och social befolkningsstruktur. Förstärkningen av
kommunernas kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete kan omfatta stöd
till bl.a. arbetsplatsförlagd utbildning, utveckling av utbildning
anpassad till äldreomsorgens förändrade och framtida behov, att få fler
män att välja vården och omsorgen om äldre som yrke, att synliggöra
karriärvägar, att använda IT, ledarskapsutveckling, handledarutbildning
samt arbetsorganisatoriska reformer.
Stödet tillförs via kreditering på skattekonto
Regeringen föreslår att stödet skall tillgodoföras kommunerna genom
kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt 3
kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Regeringen erinrar om att
detta aviserats i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1).
Regeringen anför att lagen (1996:1059) om statsbudgeten som huvudregel
föreskriver att inkomster och utgifter skall budgeteras brutto på
statsbudgeten. Detta hindrar dock enligt regeringen inte att regeringen
på ett avgränsat område, som det nu aktuella, kan föreslå riksdagen att
genom en särskild lag besluta om särskilda regler. Regeringen hänvisar
till att metoden - att ge stöd genom kreditering på skattekonto - har
använts tidigare för andra former av stöd, bl.a. anställningsstöd och
sjöfartsstöd, och för investeringsstimulans.
Syftet med krediteringen är enligt regeringen att kommunen skall kunna
minska sin aktuella skatteinbetalning med det belopp som stödet omfattar.

Motionerna
I motion So12 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att förbättra
situationen för anhörigvårdare (yrkande 1), att regeringen återkommer
med förslag som syftar till att öka mångfalden inom offentlig sektor
(yrkande 2) och att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om kreditering av kommunernas skattekonton
(yrkande 3). Motionärerna anför att den valda finansieringsmetoden är
en form av statlig skatteplanering som syftar till att dölja det verkliga
skattetrycket.
I motion So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen begär
att regeringen i tilläggsbudget under våren lägger fram förslag om stöd
till kvalitetsutveckling och omsorgsgaranti inom vård och omsorg om
äldre och därvid anger finansiering så att förslaget kan träda i kraft
den 1 juni 2005 (yrkande 2). Vidare yrkas i motionen att riksdagen begär
att regeringen utformar det nya förslaget så att det tydligt framgår
att stöd kan ges även till andra utförare än kommuner (yrkande 3).
Bakgrund och tidigare behandling
Stöd till anhörigvård
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9) har regeringen
anfört att den har analyserat frågan om en eventuell lagreglering av
stöd till anhöriga och vilka konsekvenser ett sådant förslag skulle få
samt att regeringen bedömer att det för närvarande inte bör genomföras
en lagändring (s. 148). Regeringen anförde också att det under åren
2005-2007 avsätts 25 miljoner kronor per år för fortsatt utveckling av
stödformer för anhöriga.
Vid utskottets behandling av budgetpropositionen och tre följdmotioner
om anhörigstöd i betänkande 2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg m.m. föreslog utskottet återigen ett
tillkännagivande till regeringen. Utskottet anförde följande (s. 92):
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att det behövs en kraftfull
utveckling av olika former för avlastning, stöd och utbildning till
närstående. Det påbörjade utvecklingsarbetet måste fortsätta och
vidareutvecklas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen,
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet under 2004 påbörjat
diskussioner om hur stödet till anhöriga skall kunna fortsätta och
utvecklas i kommuner och landsting. Målsättningen är att åstadkomma ett
långsiktigt utvecklingsarbete som löpande följs upp och utvärderas. -
- -
Utskottet erinrar om att det i de av riksdagen godkända tillkännagivandena
(bet. 2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4) begärde en återrapport med dels
en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en lagreglering av stödet
till anhöriga, dels om olika alternativa lagregleringar i avsikt att
stödja anhöriga, dels med förslag till insatser för att ytterligare
säkerställa och stärka stödet till anhöriga. Utskottet anser att regeringen
skyndsamt skall bereda och presentera förslag till insatser för att
säkerställa och stärka stödet till anhöriga i enlighet med tidigare
gjorda tillkännagivanden. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion - - - och delvis bifall till motionerna - - - och -
- - som sin mening ge regeringen till känna.
Mot utskottets förslag till riksdagsbeslut reserverade sig m, kd, fp
och c. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:114).
I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:542) den 15 december om
kompetenslyft för anhörigvårdarna anförde statsrådet Ylva Johansson bl.
a. följande:
Regeringen anser det angeläget att anhörigas situation uppmärksammas
och att deras insatser värdesätts. Särskilda stimulansbidrag har utgått
under de senaste åren. Kommunerna har genom Anhörig 300, som utgick
under åren 1999-2001, utvecklat en mängd stödformer för anhörigvårdare.
I många kommuner finns nu anhörigcentraler eller träffpunkter med
verksamhet för anhörigvårdare. Där har anhörigvårdare möjlighet att träffa
andra i liknande situation och delta i olika aktiviteter som exempelvis
anhörigcirklar där bland annat kunskap om olika sjukdomstillstånd ges.
I de flesta kommuner har stimulansbidraget inneburit att medvetenheten
om de anhörigas situation ökat väsentligt och förbättrat möjligheterna
för anhörigvårdare att få stöd från samhället.
Driftsformer
Från Kompetensstegen (S 2004:10) har inhämtats att stödberättigade
aktiviteter bör utvecklas i dialog och samverkan med pensionärs- och
anhörigorganisationer. Aktiviteterna kan enligt Kompetensstegen utvecklas
och genomföras i samverkan med andra aktörer, exempelvis landstinget,
privata vård- och omsorgsföretag eller ideella krafter.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet anför i yttrande 2004/05:FiU1y bl.a. att utskottet vid
behandlingen av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och
landsting (bet. 2001/02:FiU25) understrukit vikten av en transparent
och tydlig redovisning i budgeten. Finansutskottet anför att det då
ansett att regeringens redovisning under inkomstgruppen 1700 Nedsättning
av skatter väl tillgodoser de grundläggande principerna om transparens
i den statliga redovisningen. Även det nu aktuella stödet är enligt
finansutskottet på samma sätt tydligt redovisat och utskottet ser därmed
inte någon anledning att göra en annan bedömning av stödets utformning.
Finansutskottet har således inget att invända mot den budgetmässiga
hanteringen av stödet för kompetensutveckling inom vården och äldreomsorgen
och anser att socialutskottet därmed bör avstyrka motion So12 (m) yrkande
3. Finansutskottet påpekar emellertid att den valda formen för stödet
utgör ett undantag från budgetlagens huvudprincip om bruttoredovisning.
Finansutskottet anför att utskottet anser att principen om bruttoredovisning
är ett viktigt inslag i budgetlagen och i den reviderade budgetprocess
som sedan slutet av 1990-talet har bidragit till att upprätthålla sunda
offentliga finanser. Avsteg från bruttoredovisningsprincipen bör enligt
finansutskottet göras restriktivt och utskottet anser att det vore
önskvärt att regeringen framgent motiverar sådana undantag på ett tydligare
sätt än i den nu aktuella propositionen.
Socialutskottets ställningstagande
Som utskottet ovan anfört välkomnar utskottet den aktuella satsningen.
När det gäller redovisningsmetoden instämmer socialutskottet i
finansutskottets uppfattning, vilket bl.a. innebär att redovisning av stödet
enligt utskottet får anses väl tillgodose kraven på tydlighet och
transparens i den statliga redovisningen. Riksdagen bör därmed anta 1 §
regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för kompetensutveckling. Motionerna So12 (m) yrkande 3 och
So13 (fp) yrkande 2 avstyrks.
I ett par motionsyrkanden framförs att stödet bör komma andra vårdgivare
än kommuner till godo. I propositionen anförs att målgruppen för satsningen
är alla som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen
(2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) styrda, vården och
omsorgen om äldre oavsett driftsform. Mot bakgrund härav får motionerna
So12 (m) yrkande 2 och So13 (fp) yrkande 3 anses i vart fall delvis
tillgodosedda.
I ett motionsyrkande anförs att riksdagen skall begära att regeringen
återkommer med förslag som syftar till att förbättra situationen för
anhörigvårdare. Mot bakgrund av att riksdagen senast hösten 2004 på
förslag av utskottet (bet. 2004/05:SoU1 s. 92) har lämnat ett
tillkännagivande till regeringen avseende förslag till insatser för att
säkerställa och stärka stödet till anhöriga anser utskottet att något
riksdagsinitiativ inte behövs nu. Utskottet avstyrker därmed motion
So12 (m) yrkande 1.
Kriterier för stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta 2 § regeringens förslag till lag om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling och avslå en
motion om heltidstjänster som kriterium för stöd. Utskottet föreslår
därmed att riksdagen ställer sig bakom förslaget att regeringen meddelar
närmare föreskrifter om det aktuella stödet.
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen skall meddela närmare föreskrifter
om det stöd som skall krediteras skattekonto.
Regeringen anför i propositionen att en kommitté - Kompetensstegen (S
2004:10) - med uppgift att bl.a. utveckla principer och utarbeta strategier
för stöd till kommunerna tillsatts den 18 november 2004. Kompetensstegen
skall enligt regeringen ansvara för att ta fram underlag och förslag
till beslut om stöd samt för att följa upp effekter av insatt stöd.
Härutöver skall enligt regeringen även en extern utvärdering göras för
att säkerställa en noggrann prövning av att medlen använts på ett
effektivt sätt. Regeringen anför att den avser att i förordning meddela
närmare föreskrifter om formerna för den externa utvärderingen.
Vidare anför regeringen att den avser att meddela närmare föreskrifter
om kriterier för stöd och om ansöknings- och utbetalningsförfarandet.
Motionen
I
motion So11 av Christina Axelsson och Sonia Karlsson (s) yrkas att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att Kompetensstegen inför ett kriterium för att få fler
heltidstjänster i vård och omsorg.
Aktuellt
Den av regeringen tillsatta Heltidsutredningen (N 2004:10) har enligt
direktiven i uppdrag att utreda hur rätten till heltidsanställning skall
stärkas (dir. 2004:50). Utredaren skall överväga om det bör införas en
reglering som begränsar arbetsgivares möjlighet att anställa på deltid
till fall då det är motiverat med hänsyn till t.ex. verksamhetens behov.
I utredningens direktiv anförs att det främst är inom vård- och
omsorgssektorn samt handeln och restaurangbranschen som det finns problem
med deltidsarbetslöshet. Uppdraget skall slutredovisas under sista delen
av 2005.
Från Kompetensstegen (S 2004:10) har inhämtats att avsikten är att ge
stöd till kommuner som bedriver eller avser att inleda ett långsiktigt
arbete med att skapa hållbara system för verksamhetsnära kvalitets- och
kompetensutveckling som en integrerad del i den ordinarie verksamheten.
Huvudprincipen är enligt Kompetensstegen att stöd skall ges till
kostnader för själva kvalitets- och kompetensutvecklingsinsatserna, medan
kommunen själv ansvarar för övriga kostnader såsom exempelvis arbetstid.
Undantag kan ges för exempelvis gemensamma moment i kompetensutveckling
av arbetslag eller för initierings- och utvärderingsfasen av vissa
insatser.
Socialutskottets ställningstagande
I motion So11 (s) påtalas behovet av att få fram fler heltidstjänster
inom vården och omsorgen och att detta skall vara ett kriterium för
stöd. Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter. Utskottet
kan emellertid konstatera att frågeställningen som sådan innefattas i
det uppdrag som givits Heltidsutredningen. Den närmare utformningen av
det aktuella stödet för kompetensutveckling skall enligt propositionen
ske genom att regeringen meddelar föreskrifter. Utskottet ställer sig
bakom den föreslagna ordningen. Därmed föreslår utskottet att riksdagen
antar 2 § regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av
stöd till kommuner för kompetensutveckling. Motionen avstyrks.
Lagförslaget i övrigt
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling
i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,
dock med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 juli 2005.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen bifaller motion 2004/05:So13 yrkande 1.
Ställningstagande
Liksom majoriteten i utskottet välkomnar vi satsningen på kvalitets-
och kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre. Vi anser
dock att det sätt på vilket regeringen föreslår att stödet skall genomföras
utgör ett exempel på hur regeringen tar ett ytterligare steg i den
process som pågått under lång tid och som innebär en underminering av
det nuvarande budgetsystemet. Den nya budgetordning som infördes 1997
syftade till att få bättre kontroll över statens utgifter och till att
undvika uppkomsten av stora underskott. Den nu föreliggande propositionen
utgör enligt vår uppfattning ett tydligt exempel på att regeringen inte
respekterar budgetlagen. Vi anser därför att propositionen skall avslås.

2. Kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för
kompetensutveckling,
punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår 1 § i regeringens förslag till lag om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling samt tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:So12 yrkande 3 och avslår proposition
2004/05:94 i denna del och motion 2004/05:So13 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi välkomnar regeringens förslag till satsning på kvalitets- och
kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre. Vi anser dock att
den budgetmässiga lösning som regeringen föreslår är oacceptabel. Stödet
skall enligt regeringens förslag ges i form av kreditering av kommunernas
skattekonton - en metod som används för att möjliggöra nya offentliga
utgifter utan att de behöver begränsas av statens utgiftstak. Regeringens
svårigheter att prioritera har enligt vår uppfattning lett till ett
systematiskt omvandlande av utgifter till nedsättningar av inkomster.
Innebörden av en sådan hantering är att utgiftstaket kringgås, att
respekten för budgetlagen ytterligare undermineras och att det verkliga
skattetrycket döljs. Genom att omvandla stöd, bidrag o.d. som enligt
budgetlagen borde ha redovisats som utgifter till minskade inkomster
kan regeringen i praktiken fortsätta med en sådan utgiftspolitik som
konstruktionen med utgiftstak var avsedd att förhindra. Det aktuella
förslaget utgör en direkt parallell till sysselsättningsstödet till
kommuner och landsting vilket Riksrevisionen nyligen kritiserat i skarpa
ordalag (RiR 2004:26). Riksrevisionen anser att en fortsatt expansion
av skattekrediteringar av samma slag som sysselsättningsstödet riskerar
att urholka utgiftstakets betydelse för statsfinanserna. Regeringen har
enligt vår bedömning uppenbarligen inte tagit intryck av Riksrevisionens
kritik. Vi anser att respekten för budgetlagen måste återupprättas.
Utgifter skall redovisas som utgifter och inte som olika slags
inkomstminskningar. Som vi inledningsvis anfört välkomnar vi satsningen som
sådan. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där stödet
redovisas enligt budgetlagens huvudregel, dvs. som en utgift finansierad
genom prioriteringar bland övriga utgifter. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

3. Stöd till andra utförare än kommuner, punkt 3 (m, fp)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie
Brodén (m), Magdalena Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So12 yrkande
2 och 2004/05:So13 yrkande 3.
Ställningstagande
Kvaliteten inom äldrevården handlar enligt vår uppfattning inte enbart
om kompetensutveckling av personalen. Vi anser att en orsak till dagens
brister är att kommunerna saknar det ekonomiska utrymme som behövs för
att uppfylla de personalpolitiska krav som kan ställas på dem som
arbetsgivare. Vi är samtidigt övertygade om att kommunernas monopolmakt
som arbetsgivare också bidrar till att personalen inte får det stöd och
den hjälp till förkovran som tillkommer personal på arbetsmarknader som
präglas av större pluralism. Ett viktigt steg för att förbättra situationen
kan därför vara att verka för en större mångfald av arbetsgivare inom
vård och omsorg. Det är därför också av central betydelse att det nu
aktuella stödet kommer andra vårdgivare än kommuner till godo. Vi anser
att riksdagen därför bör ålägga regeringen att följa upp att stödet
faktiskt kommer även andra utförare till godo. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Anhörigvårdare, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So12 yrkande 1.

Ställningstagande
Anhörigvårdarna berörs inte av regeringens kompetensutvecklingsprogram.
Anhörigvårdarna bidrar på många sätt till att avlasta den offentligt
finansierade omsorgen och förtjänar enligt oss att bemötas därefter.
Enligt Socialstyrelsen utförs ca 70 % av all vård i hemmet av anhöriga.
Uppskattningsvis gör 250 000 anhöriga väsentliga insatser för att äldre
sjuka skall kunna vara kvar i hemmet och 50 000 anhöriga utför oersättliga
insatser. När andelen äldre som får hemtjänst eller plats i särskilt
boende minskar ökar anhörigas och närståendes insatser väsentligt. Vi
anser att det i regeringens budget saknas tillräckliga satsningar på
förbättringar för anhöriga som vårdar sina nära. Vi föreslår att regeringen
ges i uppdrag att utforma ett riktat årligt stöd för att stärka
anhörigvårdarnas situation. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Kriterier för stöd, punkt 5 (mp)
Jan Lindholm (mp) anför:

Jag delar utskottets ställningstagande att riksdagen skall ställa sig
bakom förslaget att regeringen meddelar närmare föreskrifter om stödet.
Jag avstår därför från att reservera mig men vill framhålla ett par
dimensioner som är särskilt viktiga när det gäller innehållet i den
kvalitets- och kompetensutveckling som kommunerna med hjälp av det
aktuella stödet skall genomföra. Jämställdhetshänsyn och etnisk hänsyn
är enligt min uppfattning viktiga frågor när vården och omsorgen om
äldre skall kvalitetsutvecklas. På dessa områden anser jag att kunskaperna
behöver öka och arbetsmetoderna utvecklas. Det handlar inte enbart om
att få fler män att arbeta inom omsorgerna utan även att fördjupa
förståelsen av betydelsen att förmå fler män att välja yrkesområdet. Att
vårdtagarna i ökad utsträckning har olika etniskt ursprung ställer även
krav på att vårdgivaren kan möta de olika behov som följer av dessa
olika etniciteter. Kunskap och erfarenhet från olika kulturtraditioner
är en tillgång som jag anser skall tas till vara i kompetensutvecklingen.
Min förhoppning är att utbildningsformer som särskilt synliggör dessa
frågor prioriteras. Jag avser att följa utvecklingen av stödet med
avseende på det anförda.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:94 Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården
och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling.
Följdmotioner
2004/05:So11 av Christina Axelsson och Sonia Karlsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att Kompetensstegen inför ett kriterium för att få
fler heltidstjänster i vård och omsorg.
2004/05:So12 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar
till att förbättra situationen för anhörigvårdare i enlighet med vad
som i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar
till att öka mångfalden inom offentlig sektor i enlighet med vad som i
motionen anförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om kreditering av kommunernas skattekonton.
2004/05:So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:94.
2. Riksdagen begär att regeringen i tilläggsbudget under våren lägger
fram förslag om stöd till kvalitetsutveckling och omsorgsgaranti inom
vård och omsorg om äldre och därvid anger finansiering så att förslaget
kan träda i kraft den 1 juni 2005.
3. Riksdagen begär att regeringen utformar det nya förslaget så att det
tydligt framgår att stöd kan ges även till andra utförare än kommuner.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2004/05:FiU1y