Kulturmiljövård

Betänkande 1994/95:KrU19

Kulturutskottets betänkande 1994/95:KRU19

Kulturmiljövård

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
KrU19

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen då det gäller
kulturmiljövård. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning till Riksantikvarieämbetet (193 919 000
kronor). Likaledes tillstyrks regeringens förslag till
beslutsram (112 406 000 kronor) och medelsanvisning
(112 406 000 kronor) under anslaget Kulturmiljövård samt
förslaget till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet:
Uppdragsverksamhet (1 000 kronor). Totalt föreslår utskottet
således en medelsanvisning på 306 326 000 kronor.

Utskottet avstyrker ett motionsförslag innebärande att medel
för en tillbyggnad av Emigrantinstitutet i Växjö skulle anvisas
under anslaget Kulturmiljövård. Vidare avstyrker utskottet bl.a.
tre motionsyrkanden som tar upp övergripande synpunkter på
kulturmiljövårdens roll- och ansvarsfördelning. I sammanhanget
erinrar utskottet om att Kulturutredningen har att ta ställning
till frågan om Riksantikvarieämbetets organisation i vissa
avseenden, en fråga som således kan komma att aktualiseras inom
en snar framtid.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Arkiv, museer och kulturmiljövård
avsnittet Kulturmiljövård

dels under punkt B 14 (s. 52--55) föreslagit riksdagen att
till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 193 919 000 kr,

dels under punkt B 15 (s. 55--57) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om bidrag till kulturmiljövård får
meddelas intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr under
budgetåret 1995/96,

2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 112 406 000 kr,

dels under punkt B 16 (s. 57--58) föreslagit riksdagen att
till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96
anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 142 406 000 kr.

1994/95:Kr249 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att av medel upptagna i Kulturdepartementets
budget för kulturellt värdefulla byggnadsinsatser anslå
5 000 000 kr för tillbyggnad av forskarlokal vid Svenska
emigrantinstitutet i Växjö.

1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturmiljövård,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets roll som
samordnande och policybildande myndighet samt huvudansvarig för
s.k. riksintressen bör renodlas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de regionala organen bör få en
fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården och att nya
samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas.

Utskottet

Riksantikvarieämbetet (B 14)

I propositionen föreslås att Riksantikvarieämbetets (RAÄ)
ramanslag under den kommande 18-månadersperioden skall uppgå
till 193 919 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I tre motionsyrkanden i motion Kr264 (kds) framförs
övergripande synpunkter på kulturmiljövårdens roll- och
ansvarsfördelning.

Motionärerna bakom nämnda motion anser bl.a. att
kulturmiljövården skall vara en integrerad del av den
övergripande samhällsplaneringen och att kulturminnen i högre
utsträckning bör betraktas som en resurs i samhällsutvecklingen
(yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om den
betydelse som tillmätts kulturmiljövården i lagstiftningen.
Enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., KML, är det en
nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö, ett
ansvar som skall delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter
skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som
planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på
kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas (1 kap. 1
§).

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL,
stadgas att mark- och vattenområden som har betydelse från
allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller
kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt
möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada
natur- eller kulturmiljön. Även områden som enligt NRL är av
riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller
friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada
natur- eller kulturmiljön (2 kap. 6 §). RAÄ har på grundval av
underlag som tagits fram av länsstyrelserna i samråd med
länsmuseer och vissa kommunala museer beslutat vilka
kulturmiljöer som är av riksintresse enligt det synsätt som
kommer till uttryck i NRL.

I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10),
PBL, skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar
hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och
vattenområden är avsedda att användas och hur
bebyggelseutvecklingen bör ske (1 kap. 3 §). Kommunen skall i
sin översiktsplan visa hur den avser att tillgodose
riksintressen enligt naturresurslagen, NRL (PBL 4 kap. 1 § andra
stycket 2). Kommunen får utfärda särskilda skyddsbestämmelser
för byggnader som är särskilt värdefulla från historisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett
bebyggelseområde av denna karaktär (5 kap. 7 § första stycket
4).

Utskottet vill även erinra om att ett av de övergripande mål
för kulturmiljövården som angavs i proposition 1987/88:104 om
kulturmiljövård innebär att kulturmiljövården skall syfta till
kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön. Kulturarvet bör
-- enligt propositionen -- ses som en tillgång i samhällsbygget.
Det bör utnyttjas som en grund för nyskapande och förändringar
av bebyggelse och anläggningar i landskapet, så att vår egen
tids bidrag till gestaltandet av den yttre miljön kan fungera i
samklang med och berika det som tidigare generationer skapat (s.
29). Vid sin behandling av nämnda proposition framhöll
kulturutskottet att de i propositionen formulerade målen syntes
vara väl ägnade att läggas till grund för det framtida
kulturmiljöarbetet. Utskottet instämde även i den dåvarande
regeringens uppfattning att en förutsättning för att
kulturmiljövården skulle bli framgångsrik är att den har stöd i
den allmänna opinionen och av den enskilde medborgaren uppfattas
som angelägen och meningsfull (bet. KrU 1987/88:21 s. 7).

Inom ramen för de övergripande målen skall RAÄ -- i enlighet
med vad den förra regeringen angav i 1993 års budgetproposition
-- prioritera arbetet med att leda den statliga
kulturmiljövårdens medverkan i planeringen för en god livsmiljö
(s. 123). I propositionen uttalades att den statliga
kulturmiljövårdens uppgift bl.a. är att förtydliga, beskriva och
göra sektorns riksintressen kända och accepterade så att de
respekteras i den fysiska planeringen. Den statliga
kulturmiljövården har ett ansvar för att biträda kommunerna med
underlag och sakkunskap men den måste också uppträda så att
kommunerna stimuleras att utveckla sin egen kompetens i
kulturmiljöfrågor och ta det fulla ansvaret för kulturvärdena på
den lokala nivån (s. 129). Vid behandlingen av propositionen
uttalade kulturutskottet att de överväganden och riktlinjer som
redovisats av regeringen syntes vara väl ägnade att åstadkomma
en effektiv statlig politik på kulturmiljövårdens område (bet.
1992/93:KrU23 s. 4).

Ett aktuellt exempel på integreringen av kulturmiljövården i
samhällsplaneringen är det förhållandet att Sverige såsom medlem
av Europeiska unionen (EU) skall införa ett miljöprogram i
enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 om miljöersättning
till jordbruket. Programmet består av tre delprogram.
Delprogrammet för landskapsvårdande åtgärder syftar till att
stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt
särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. I ett
andra delprogram skall stöd lämnas för miljökänsliga områden. I
ett tredje delprogram lämnas stöd till ekologisk odling. (Jfr
bet. 1994/95:JoU7 s. 20 och prop. 1994/95:100 bil. 10,
Jordbruksdepartementet, s. 31.)

Utskottet vill vidare framhålla att Sverige genom medlemskapet
i EU får tillgång till EU:s strukturfonder för den s.k. mål
6-regionen, varigenom de regionalpolitiska insatserna kan
förstärkas väsentligt. En särskild utredare har tillkallats för
att skyndsamt utarbeta ett program för användningen av de medel
som kan komma i fråga för Sveriges del. RAÄ medverkar med
kunskap om kulturmiljöns värden. De åtgärder som skall föreslås
i programmet skall grundas på en analys av regionens starka och
svaga sidor. Utredaren skall bl.a. överväga åtgärder för att
utnyttja de kultur- och kulturmiljövärden som finns i regionen
(dir. 1994:155).

Utskottet konstaterar att det anförda visar att omsorgen om
miljöns kulturvärden beaktats dels i den lagstiftning som här
redovisats och som bl.a. rör den övergripande
samhällsplaneringen, dels i de mål som angivits för
kulturmiljövården och RAÄ. Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att ånyo understryka vikten av att bedriva ett
informations- och förankringsarbete hos de enskilda medborgarna,
om kulturmiljövården skall kunna bli framgångsrik. Att sprida
kunskaper om kulturarvet och om historiska samband är således
ett av de viktiga verksamhetsmål som åvilar RAÄ.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att kravet i
motionsyrkandet är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför
inte någon riksdagens åtgärd.

Två yrkanden i nämnda motion, motion Kr264, behandlar frågan
om RAÄ:s och de regionala organens roller. I yrkande 7 krävs
att RAÄ:s roll som samordnande och policybildande myndighet
renodlas. Vidare föreslår motionärerna att de regionala organen
skall få en fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården samt att
nya samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas (yrkande 8).

Även frågan om roll- och ansvarsfördelningen mellan RAÄ och
övriga institutioner inom kulturmiljövården behandlades av den
förra regeringen i 1993 års budgetproposition. Bl.a. uttalades
att RAÄ skulle utveckla den centrala myndighetsfunktionen och
ledningen av den samlade kulturmiljövården. RAÄ:s uppgift skulle
vara att tillhandahålla det underlag som statsmakterna behöver
för ställningstaganden om kulturmiljövårdens inriktning. RAÄ
skulle också förmedla statsmakternas intentioner om
kulturmiljövård till de myndigheter, organisationer och enskilda
som berörs. Ansvaret för att ta ställning i frågor om de
enskilda kulturmiljöerna skulle koncentreras till
länsstyrelserna. Länsmuseernas uppgifter inom kulturmiljövården
skulle preciseras (s. 124--126). Kulturutskottet framhöll -- som
redovisats i det föregående -- i sitt betänkande 1992/93:KrU23
att regeringens överväganden och riktlinjer syntes vara väl
ägnade att åstadkomma en effektiv politik på kulturmiljövårdens
område (s. 4).

I enlighet med de verksamhetsmål som anges i regleringsbrevet
för innevarande budgetår skall RAÄ leda den statliga
kulturmiljövården och dess policyutveckling. Vidare skall RAÄ
utveckla sin egen organisation så att den kan ge ett tydligt
stöd åt de verksamheter som är myndighetens huvuduppgifter. Vid
RAÄ pågår för närvarande en omorganisation, som syftar till en
anpassning av myndigheten till de mål och riktlinjer som satts
upp för kulturmiljövården i landet. Utskottet har inhämtat att
den nya organisationen avses träda i kraft den 1 juli 1995.

När det gäller motionskravet att de regionala organen skall få
en fortsatt ökad roll och att nya samverkansformer bör sökas
vill utskottet tillägga följande.

Som framgår av det föregående pågår för närvarande inom
kulturmiljövården en decentraliseringsprocess som innebär att
ansvaret för att ta ställning i frågor om enskilda kulturmiljöer
koncentreras till länsstyrelserna. Beslut om bidrag till
byggnadsvård och vård av kulturlandskap och fornlämningar fattas
fr.o.m. budgetåret 1993/94 efter RAÄ:s bemyndigande av
länsstyrelserna. Regeringen avser att senare i vår föreslå
riksdagen att handläggningen av kyrkliga kulturminnen också
överförs till länsstyrelserna. För att klara de tillkommande
arbetsuppgifterna har viss resursförstärkning av länsstyrelserna
skett. Ytterligare förstärkning föreslås i årets
budgetproposition (Civildepartementets huvudtitel) för nästa
budgetår. Bostadsutskottet har nyligen beslutat tillstyrka
regeringens förslag (bet. 1994/95:BoU12). Beslut av riksdagen
väntas i dagarna.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och
länsmuseerna beträffande kulturmiljövården utreds för närvarande
av RAÄ i samråd med företrädare för den regionala
museiorganisationen och länsstyrelserna. RAÄ skall därvid även
samråda med Statens kulturråd, Landstingsförbundet,
Kommunförbundet och Utredningen om kulturpolitikens inriktning
(Kulturutredningen). Uppdraget skall redovisas till regeringen
den 31 mars 1995.

Vidare skall Kulturutredningen enligt sina tilläggsdirektiv
behandla frågor om förhållandet mellan statliga insatser på
central, regional och lokal nivå (dir. 1994:146). Därvid skall
kommittén beakta att länsmuseerna har ett statligt uppdrag inom
ramen för kulturmiljövården. Det bör tilläggas att kommittén
också har att ta ställning till de förslag som förts fram av
Museiutredningen i dess betänkande (SOU 1994:51) Minne och
bildning och som bl.a. innebär att det tydligt skall fastställas
att länsmuseet är länets resurs för kunskapsuppbyggnad och
kunskapsförmedling och att länsstyrelsen fullt ut skall ansvara
för de arbetsuppgifter som genom kulturminneslagen och andra
lagar som berör kulturlandskapet är kopplade till
myndighetsrollen (s. 129--130).

När det gäller den av motionärerna aktualiserade frågan,
nämligen ansvarsfördelningen mellan den centrala och regionala
nivån inom kulturmiljövården, bör enligt utskottets uppfattning
den prövning som nu görs av såväl RAÄ som Kulturutredningen inte
föregripas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Yrkandena avstyrks således (yrkandena 7 och 8).

Beträffande omorganisationen av RAÄ vill utskottet tillägga
följande. Museiutredningen föreslog i sitt i det föregående
nämnda betänkande att Statens historiska museer och
Institutionen för konservering vid RAÄ (RIK) organisatoriskt
skall skiljas från RAÄ för att i stället ingå i en ny
museienhet, benämnd Fokus människan och historien (s. 69). I en
sådan enhet skulle vidare ingå bl.a. Nordiska museet. Eftersom
Kulturutredningen har att ta ställning till Museiutredningens
förslag kan frågan om RAÄ:s organisation i vissa avseenden
således komma att aktualiseras på nytt inom en snar framtid.

Kulturmiljövård (B 15)

I propositionen föreslås att det för nästa budgetår bör
fastställas en beslutsram för anslaget Kulturmiljövård på
112 406 000 kronor. Anslaget föreslås uppgå till samma belopp.

I motion Kr240 (fp) föreslås en anslagsförstärkning med 30
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionen
syftar även till en förstärkning av beslutsramen med motsvarande
belopp (yrkande 15).

I likhet med motionärerna bakom motionen erinrar utskottet om
de resursförstärkningar som under 1990-talet tillförts
kulturmiljövården av sysselsättningsskäl (se bl.a. redovisning i
utskottets betänkande 1994/95:KrU3). Därutöver har riksdagen
hösten 1995 beslutat att i tilläggsbudget för innevarande
budgetår anvisa 75 miljoner kronor för kulturmiljövård och
byggnadsvård (prop. 1994/95:25, yttr. 1994/95:KrU4y, bet.
1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Enligt beslut av RAÄ har
större delen av medlen fördelats på samtliga län i landet. Den
nyligen gjorda satsningen innebär att en rad angelägna projekt
kan påbörjas under våren och sommaren.

Utskottet konstaterar att arbetet med en lång rad angelägna
projekt kunnat tidigareläggas tack vare de extra anslagen, som
fått god sysselsättningseffekt. Tidigareläggandet av dessa
projekt gör att behovet av ytterligare resursförstärkning blivit
mindre. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandet i
denna del och tillstyrker regeringens förslag till beslutsram.

Likaledes tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande
medelstilldelning och avstyrker motionsyrkandet i motsvarande
del.

I motion Kr249 (fp) anförs att Stiftelsen Svenska
emigrantinstitutet i Växjö avser att komplettera sitt
forskningsarbete om emigration till att omfatta forskning och
dokumentation om invandring. Av den anledningen behövs en
tillbyggnad av institutets forskarlokaler. Motionären anför
att tillbyggnaden inte innebär bevarande av gammal värdefull
bebyggelse men anser trots det att 5 miljoner kronor av
förevarande anslag skall användas för en sådan tillbyggnad.

Enligt förordningen (1993:379) om bidrag till
kulturmiljövården kan statsbidrag i mån av tillgång på medel
lämnas till bl.a. vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Det ankommer på beslutsfattande myndigheter, dvs. RAÄ eller
länsstyrelsen, att besluta om fördelningen av medlen. Utskottet,
som inte är berett att ändra på de principer som ligger till
grund för bidragsbestämmelserna, anser att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 16)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till
Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 193 919 000 kr,

2. beträffande kulturmiljövårdens del av den övergripande
samhällsplaneringen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 6,

3. beträffande frågan om Riksantikvarieämbetets och de
regionala organens roller

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkandena 7 och 8,

4. beträffande beslut om bidrag till kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del
medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas
intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr för budgetåret
1995/96,

res. 1 (fp)

5. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del till
Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 112 406 000 kr,

res. 2 (fp)

6. beträffande en tillbyggnad för Svenska emigrantinstitutet
i Växjö

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr249,

7. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet:
Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Stig Bertilsson (m), Björn Kaaling (s), Lennart
Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman
(m), Ewa Larsson (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Erik Arthur
Egervärn (c) och Ulla-Britt Hagström (kds).

Reservationer

1. Beslut om bidrag till kulturmiljövård (mom. 4)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet konstaterar" och slutar med "till beslutsram"
bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetet med en lång rad angelägna
projekt kunnat tidigareläggas tack vare de extra anslag, som
utgått under de senaste åren. Insatserna har fått god
sysselsättningseffekt. Trots de insatser som således gjorts
finns det inom kulturmiljövårdsområdet alltjämt ett stort behov
av ytterligare satsningar. Mot den bakgrunden anser utskottet
att det är motiverat att beslutsramen utökas. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Kr240 yrkande 15 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande beslut om bidrag till kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 15
i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag
medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas
intill ett sammanlagt belopp av 142 406 000 kr för budgetåret
1995/96,

2. Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 5)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Likaledes tillstyrker" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:

Likaledes tillstyrker utskottet motionskravet (motion Kr240
yrkande 15 i motsvarande del) när det gäller medelsanvisningen
till Kulturmiljövård. Totalt bör anslaget således uppgå till
142 406 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 15
i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag till
Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 142 406 000 kr,