Köp av persontrafik

Betänkande 1991/92:TU12

Trafikutskottets betänkande 1991/92:TU12

Köp av persontrafik

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92

TU12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i årets
budgetproposition om anslag för köp av persontrafik. Detta
innebär att riksdagen föreslås anvisa sammanlagt 732 milj.kr.
till kollektivtrafiken för nästa budgetår. Merparten av pengarna
eller 549 milj.kr. avser kostnader för statens köp av sådan
långväga järnvägstrafik som är regionalpolitiskt viktig men som
inte kan klaras på marknadsmässiga villkor. Trafikhuvudmännen
föreslås vidare få 183 milj.kr. som avtalsmässig ersättning för
trafikansvaret på främst länsjärnvägarna.
I betänkandet behandlas även sex motioner. Utskottet
framhåller vid sin behandling av motionerna att statens
trafikupphandling fortsättningsvis bör utformas på ett mer
marknadsmässigt sätt och ske mer långsiktigt. Med hänsyn bl.a.
till att regeringen angett att man senare i vår avser återkomma
till riksdagen med förslag om en reformering av statens
upphandling från trafikåret 1993 och framåt avslås samtliga
motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring av
v-suppleanten.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

G 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7
(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 120--122)
föreslagit att riksdagen till Köp av interregional persontrafik
på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 549 000 000 kr.

G3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik

Regeringen har under denna rubrik (s. 122--123) föreslagit
1. att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för
köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 183000000 kr.,
2. att riksdagen godkänner att medel från anslaget
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik
på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret
1992/93 vid behov omfördela medel mellan anslagen G2. Köp av
interregional persontrafik på järnväg och G3. Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.

Motionerna

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upphandling för längre perioder och
upphävande av SJ:s trafikeringsrätt på stomnätet vid köp av
olönsam interregional tågtrafik,

1991/92:T214 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till länshuvudmännen.

1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg (G 2) för budgetåret 1992/93 anvisar 100000000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således 649000000
kr.,

1991/92:T516 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Bergslagen i avvaktan på en
avreglering av tågtrafiken får bli ett försöksområde för ny
interregional tågtrafik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kommittén för statens inköp av
persontrafik på järnväg ges i uppdrag att inför T93 förhandla
fram en gemensam lösning för hela Bergslagen tillsammans med SJ
och berörda trafikhuvudmän,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphandlingen får avse längre
period än ett år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att resultatet av försöksverksamheten
redovisas till riksdagen i god tid innan beslut om avreglering
av tågtrafiken beslutas.

1991/92:T538 av Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av utökad
persontågstrafik på banan Mjölby--Hallsberg.

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om persontrafiken på sträckan
Halmstad--Hässleholm.

Utskottet

1 Anslaget Köp av interregional persontrafik påjärnväg

Från anslaget finansieras statens köp av interregional
persontrafik på järnväg som är regionalpolitiskt angelägen men
som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Från anslaget
ges även ersättning för SJ:s samkostnader för viss trafik på
länsjärnvägarna. För upphandlingen av statens köp svarar en
särskild statlig kommitté, Förhandlaren för statens köp av
persontrafik på järnväg m.m. (K 1991:02, dir. 1991:23).
Utskottet behandlar i det följande statens upphandling av
tågtrafik för nästa trafikår och de motionsyrkanden som väckts
härom. Utskottets överväganden om handläggningsordningen för
trafiken år 1993 och framåt redovisas därefter.

Kommittén har efter förhandlingar med SJ förslagit att
följande trafik upphandlas för nästa trafikår (T92):

________________________________________________________________
Sträcka Antal tågpar per dag

________________________________________________________________
Malmbanan 2*
Nattåg, övre Norrland 3*
Östersund-Storlien 3
Borlänge-Mora 4
Gävle-Borlänge-Hallsberg 3*
Gävle-Avesta/Krylbo-Hallsberg 2
Västerås-Katrineholm 5
Eskilstuna-Stockholm 4
Hallsberg-Mjölby 4
Karlstad-Charlottenberg 3
Uddevalla-Herrljunga-Borås 6
Nässjö-Falköping-Skövde 8
Kalmar/Karlskrona-Göteborg 4
Kalmar/Karlskrona-Alvesta 4
________________________________________________________________

*Utökad trafik sker under vissa perioder

Förslaget innebär i princip att samma tågtrafik upphandlas
som för i år samt att tågtrafik även köps på sträckan
Gävle--Avesta/Krylbo--Hallsberg. Inom denna trafikram
ingår dock vissa smärre indragningar av enskilda
tågförbindelser. Kostnaden för förslaget till
trafikupphandlingen anges till 549 milj.kr. I beloppet ingår
samkostnader för berörd trafik med 126 milj.kr. samt för vissa
länsjärnvägar med sammanlagt 60 milj.kr. Inom upphandlingsramen
har vidare 24 milj.kr. avsatts för särskilda
utvecklingsinsatser.
Regeringen bedömer att kommitténs förslag till trafikutbud
innebär att interregional och regionalpolitiskt angelägen trafik
kan upphandlas. I bugetpropositionen konstateras vidare att
vissa rationaliseringar har genomförts och att
samkostnadsersättningen till SJ har ytterligare trappats ner.
Regeringen godtar därmed kommitténs trafikupphandling och
föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 549 milj.kr.
för ändamålet.

Förslag om mer pengar för statens köp av olönsam tågtrafik har
förts fram i ett motionsyrkande. Vidare har ett par motioner
väckts vari yrkanden finns om att tågtrafiken bör utökas på två
enskilda bansträckor.

I motion T218 (v) framhålls att staten måste leva upp till det
ansvar som följer av 1988 års trafikpolitiska beslut för
upphandlingen av interregional tågtrafik. Den hittillsvarande
utvecklingen har dock enligt motionärerna inneburit fortlöpande
inskränkningar i den långväga tågtrafiken. Staten anges därmed
agera som om det lönar sig att lägga ner trafiken. Motionärerna
yrkar med hänvisning härtill att anslaget för tågupphandlingen
höjs med 100 milj.kr. till sammanlagt 649 milj.kr.
I motion T538 (s) bedöms att persontågstrafiken på sträckan
Mjölby--Motala--Hallsberg har stor betydelse både för Motala
kommun och som länk mellan Sydsverige och Bergslagen samt som
förbindelse mellan södra och västra stambanan. De senaste årens
indragningar i tågtrafiken understryker enligt motionärerna
behovet av att ytterligare tågturer nu återinförs på sträckan.
Därigenom ökar enligt motionen resandet på banan samtidigt som
förbindelsens lönsamhet kan förbättras.
I motion Ub437 (s) anförs att järnvägen mellan Halmstad och
Hässleholm har stor betydelse för den västra delen av Kronobergs
län. SJ:s tidigare beslut att avveckla persontrafiken på banan
betraktas enligt motionen som märkligt då det bland annat under
senare år investerats betydande summor i banan. I motionen anges
vidare att bandelen Halmstad--Hässleholm skulle kunna fylla en
stor uppgift genom att avlasta en del av Västkustbanan. Mot
denna bakgrund yrkas att persontågstrafiken mellan Halmstad och
Hässleholm återupptas och att staten medverkar till detta.

Utskottet anser att det är en riktig princip att kostnader för
regionalpolitiska åtaganden bestäms efter politiska beslut
byggda på ett beslutsunderlag som bl.a. anger kostnaderna för
olika insatser. För järnvägsområdet, där denna politik
vidareutvecklades i och med 1988 års trafikpolitiska beslut, har
detta lett till att SJ kan agera som ett självständigt
trafikföretag och utvecklas tydligare i marknadsmässig riktning.
Statens regionalpolitiska ansvar för tågupphandlingen har
samtidigt kunnat preciseras. Genom upphandlingsordningen har
vidare öppnats förutsättningar för att uppnå en ökad
affärsmässighet i statens trafikupphandling och därmed en
effektivare medelsanvändning.
Utskottet anser att överväganden kring vilken trafik som
skall upphandlas bör som utgångspunkt ha det samlade trafikutbud
som kan upprätthållas på marknadsmässiga grunder. Inom ramen för
detta affärsmässiga trafikprogram kan lönsamheten hos enskilda
linjer variera, där vissa förbindelser t.o.m. kan upprätthållas
med hänsyn till de positiva matareffekter trafiken innebär för
SJ:s samlade trafiksystem. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
SJ:s trafikprogram, mätt i antal tågkilometer, vara i stort sett
oförändrat under nästa tidtabellsperiod. Inom detta
trafikprogram kommer dock en fortsatt marknadsanpassning och
kvalitetsförbättring att ske bl.a. genom att nya och
moderniserade vagnar och snabbtåg utnyttjas. En viss
trafikutbyggnad avses vidare ske på de mer trafikstarka
relationerna samtidigt som vissa enskilda tågförbindelser dras
in där trafikunderlaget så motiverar. Någon total indragning av
persontrafiken på enskilda bandelar, utöver sträckan
Halmstad--Hässleholm, avses inte göras.
Utskottet godtar mot denna bakgrund och med hänsyn till det
statsfinansiella läget den i budgetpropositionen föreslagna
medelsanvisningen för tågupphandlingen. Upphandlingen avser
huvudsakligen trafik i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Den övriga trafik som staten föreslås köpa i södra Sverige och
delar av Mälardalen motiveras främst av banornas karaktär av
förbindelseled, som förbättrar sambanden mellan olika
landsdelar.
Utskottet övergår nu till de motioner som behandlar
tågtrafiken på enskilda banor. Utskottet bedömer att sträckan
Hallsberg--Mjölby utgör en viktig förbindelseled mellan
Bergslagen och södra Sverige. Banans interregionala karaktär och
betydelse som central förbindelseled har också enligt statens
kommitté för trafikupphandling motiverat att en oförändrad
trafik upphandlas för nästa trafikår. Trafikens betydande
underskott understryker dock enligt kommittén att andra
trafiklösningar måste tillskapas för att bryta bandelens
negativa kostnadsbild. Den statliga förhandlingsmannen har mot
denna bakgrund i sin avrapportering till regeringen anmält att
behov finns av att göra en samlad översyn av trafikuppläggningen
på banan tillsammans med tågtrafiken på linjen
Västerås--Katrineholm. En gemensam trafiklösning för de båda
banorna bör enligt kommittén skapa långsiktigt gynnsamma
förutsättningar för en attraktiv trafik till reducerade
kostnader mellan Bergslagen/Mälardalen och södra Sverige.
För järnvägen mellan Halmstad och Hässleholm kan nämnas att
efter tillkomsten av den nya kombinerade tåg-, färje- och
bussterminalen i Helsingborg leds de personförande tågen på
västkustbanan via Helsingborg. Fram till den 6 januari i år
upprätthölls dock trafik på banan Halmstad--Hässleholm med två
lokdragna tågpar samt sex busspar. Enligt vad utskottet inhämtat
har frågan om att återuppta persontrafiken på bandelen
behandlats inom ramen för de förhandlingar som ägt rum mellan
kommittén för statens trafikupphandling och SJ. Enligt
kommitténs redogörelse för det uppnådda förhandlingsresultatet
finns det begränsade förutsättningar för att långsiktigt bygga
upp en interregional trafik på banan som kan motiveras av
regionalpolitiska skäl. Berörda trafikhuvudmän har heller inte,
enligt den statliga förhandlingsmannen, uttalat intresse för att
bidra till finansieringen. Den aktuella trafiken har därmed inte
inprioriterats i den statliga upphandlingsramen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
förslaget i propositionen att riksdagen under detta anslag bör
anvisa 549 milj.kr. för nästa budgetår. Härav följer att
utskottet avstyrker såväl yrkandet i motion T218 (v) om högre
anslag som motionsyrkandena om upphandling av trafik på enskilda
banor.

2 Handläggningsordningen för trafikupphandlingen

Utskottet övergår nu till att behandla den fortsatta
hanteringen och regelsystemet för statens köp av
regionalpolitiskt viktig interregional persontågstafik.
I följande två motioner riktas kritik mot den nu rådande
handläggningsordningen för köp av långväga persontrafik på
järnväg och pläderas bl.a. för en ökad långsiktighet i
upphandlingen som möjliggör marknadsmässig konkurrens mellan
olika trafikföretag.

I motion T212 (s) framhålls att en övergång från den nuvarande
årsvisa statliga upphandlingen av persontågstrafik till
upphandling för längre perioder skulle underlätta långsiktiga
trafiklösningar och förbättra trafikens ekonomiska bärkraft.
Motionärerna bedömer det vidare som rimligt att även andra
trafikföretag än SJ därmed skulle kunna erbjuda trafik så att en
fri anbudskonkurrens kan uppnås. Genom en partiell avreglering
av trafiken på stomnätet kan enligt motionen viktiga
erfarenheter vinnas inför en fortsatt utveckling av
järnvägstrafiken i Sverige. Mot denna bakgrund yrkas att inför
nästa tågupphandling, dvs. för trafikåret 1993, bör undersökas
möjligheterna att teckna mer långsiktiga avtal och, där så är
möjligt, bör SJ:s trafikeringsrätt upphävas. Vederbörlig hänsyn
bör därvid tas till de samkostnader som finns för trafikledning
m.m.
I motion T516 (s) om tågtrafiken i Bergslagen anförs att en
fortsatt trafikering av regionens järnvägar på nuvarande sätt
leder fel. Genom det nuvarande förhandlingssystemet med ettåriga
upphandlingar vågar ingen part ta ett långsiktigt ansvar för att
utveckla nya lösningar. Kommunerna i Bergslagen har därför genom
sin intresseorganisation Bergslaget arbetat fram ett nytt
trafikförslag. Förslaget bygger i korthet på att staten i
stället för nuvarande årsvisa trafikköp satsar tillgängliga
medel på nyinvesteringar i modern rullande materiel. Genom en
sådan långsiktig statlig utvecklingsinsats bedöms att regionen
på sikt kan ta över det ekonomiska ansvaret så att statens
insats kan reduceras och till slut bortfalla. Mot denna bakgrund
yrkas att inför nästa tågupphandling en förhandling genomförs
för att söka nå en gemensam långsiktig trafiklösning för hela
Bergslagen. I motionen anförs vidare att Bergslagen bör bli ett
försöksområde för en avreglering av den interregionala
tågtrafiken och att resultatet av en sådan försöksverksamhet bör
redovisas för riksdagen i god tid innan beslut fattas om
avreglering av tågtrafiken.

Som utskottet framhållit tidigare är det en riktig princip att
statens regionalpolitiska åtaganden beträffande järnvägstrafiken
kan komma till uttryck genom upphandling grundad på politiska
riktlinjer. För att upphandlingen skall kunna ske på ett
marknadsmässigt sätt krävs dock så långt möjligt sunda
affärsmässiga förhållanden. Ett enigt utskott har mot denna
bakgrund vid flera tillfällen tidigare riktat kritik mot
handläggningsordningen för trafikupphandling på stomnätet (bet.
1988/89:TU16, bet. 1989/90:TU17 och bet. 1990/91:TU19). Bakom
kritiken har legat bl.a. att utskottet ansett att
beslutsunderlaget varit otillräckligt och att riksdagens beslut
om medelstilldelning har tagits för sent för att kunna påverka
SJ:s tågplaner. Utskottet har härvid förutsatt att regeringen så
snart som möjligt återkommer till riksdagen med förslag till ny
handläggningsordning som ligger i linje med vad utskottet
angivit.
Utskottet konstaterar att regeringen synes dela den kritik
av förhandlingsordningen som framförts. I årets
budgetproposition anförs sålunda att SJ:s ensamrätt på stomnätet
i kombination med att köpesummman är känd i förväg försvårar en
kostnadseffektiv upphandling. Kommunikationsministern aviserar
mot denna bakgrund att han avser återkomma under våren 1992 till
riksdagen med vissa förslag som ökar konkurrensen inom
järnvägstrafiken redan från trafikåret 1993. I detta sammanhang
avses förslag redovisas för upphandlingen av den interregionala
trafiken för trafikåret 1993 och framåt.
Utskottet förutsätter att det aviserade förslaget till en
förändrad och reformerad handläggningsordning kommer att
behandla de i motionerna aktualiserade frågorna. Utskottet vill
härvid understryka vikten av att upphandlingen fortsättningsvis
sker i mer marknadsmässiga former och med en ökad långsiktighet.
Utskottet förutsätter vidare att reformeringen av
trafikupphandlingen kommer att beakta riksdagens möjligheter att
genom övergripande riktlinjer påverka och följa hur statens
regionalpolitiska ansvar på järnvägsområdet kommer till uttryck.
Vad gäller särskilt trafiken i Bergslagen vill utskottet,
utöver vad som nu har anförts, även hänvisa till att statens
förhandlingsman, efter initiativ från regionen, nu genomför en
utredning, som skall belysa förutsättningarna för att åstadkomma
en långtgående samordning av trafiken i regionen. SJ skall på
förhandlingsmannens uppdrag presentera en idéskiss till en
gemensam trafiklösning för järnvägsförbindelserna mellan i
första hand Gävle och Hallsberg. Även trafiken Mora--Borlänge
och på den s.k. Bergslagspendeln bör enligt den statliga
förhandlingsmannen inordnas i en samlad järnvägslösning för
Bergslagen. I sammanhanget kan vidare nämnas att de fyra berörda
trafikhuvudmännen i området nyligen har bildat ett gemensamt
bolag i syfte att samordna regionens tågtrafik.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet
med berörda motionsyrkanden till väsentlig del torde kunna
tillgodoses. Motionerna påkallar därmed ingen åtgärd från
riksdagens sida varför de avstyrks av utskottet i nu behandlad
del.

3 Anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik

Som följd av 1988 års trafikpolitiska beslut finns en
principöverenskommelse mellan staten, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen om lokal
och regional kollektivtrafik på järnväg m.m. Enligt
överenskommelsen ersätts trafikhuvudmännen för att de tagit över
ansvaret för trafikförsörjningen för vissa länsjärnvägar.
Statsbidragets storlek motsvarar SJ:s kostnad för att
upprätthålla den aktuella tågtrafiken. Ersättningen, som
utbetalas normalt i 10 år med en årlig prisjustering enligt
konsumentprisindex, utgår oavsett trafikhuvudmännens val av
färdmedel. För närvarande lämnas -- exkl. ersättningen för
trafiken utmed inlandsbanan -- ersättning för 18
bansträckningar, varav trafikeringen i 15 fall sker med tåg och
i 3 fall med buss.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa
budgetår anvisar 183 milj.kr. för ändamålet. Den stora ökningen
av anslagsbeloppet i förhållande till innevarande år förklaras
med att avtal tillkommit om ersättning för busstrafik längs med
inlandsbanan. Vidare föreslås, med hänvisning till att
ersättningen utgår oavsett val av färdmedel, att beteckningen på
anslaget ändras till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp
av viss kollektivtrafik och att regeringen bemyndigas att till
detta anslag överföra kvarstående medel från det gamla anslaget.
Slutligen föreslås att regeringen bemyndigas att göra
omfördelningar mellan anslagen G2 och G3.
Utskottet konstaterar att medelsberäkningen bygger på de
avtal som träffats och tillstyrker därför den föreslagna
medelsanvisningen. Utskottet godkänner att kvarstående medel
från det tidigare anslaget med beteckningen Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får
överföras till det nya anslaget med beteckningen Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik. Utskottet
tillstyrker även att regeringen bemyndigas att vid behov
omfördela medel mellan anslaget Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik och anslaget
Köp av interregional persontrafik på järnväg.

De närmare villkoren för trafikhuvudmännens övertagande av
trafikansvaret behandlas i motion T214 (s). Enligt
motionärerna måste garantier lämnas för ett långsiktigt
ekonomiskt driftstöd om staten överlämnar trafikansvaret till
trafikhuvudmännen. Vidare anförs att ett investeringsstöd till
en förnyad vagnpark är angeläget för att en moderniserad
tågtrafik skall kunna komma till stånd inom rimlig tid. För att
möta utvecklingen av personbilstrafiken behövs även enligt
motionärerna ett aktivt stöd till utveckling av
kollektivtrafiken, främst för utveckling av nya miljövänliga
fordon och för nya miljöanpassade kollektivtrafiksystem.

Utskottet konstaterar att villkoren för trafikhuvudmännens
övertagande av trafikansvaret lagts fast genom den
principöverenskommelse som år 1988 träffats mellan staten, de
båda kommunförbunden och Svenska lokaltrafikföreningen. De avtal
som därefter enligt denna överenskommelse tecknats mellan staten
och trafikhuvudmännen om övertagande av trafikansvaret gäller
normalt för 10 år. Möjlighet finns dock att sluta längre avtal
om det är motiverat med hänsyn till investeringarna för den
aktuella trafiken. Medlen kan användas fritt, dvs. till de
åtgärder som trafikhuvudmannen finner lämpligt. Utskottet vill
vidare erinra om att enligt principöverenskommelsen gäller att
staten genom banverket skall säkerställa underhållet så länge
bandelen trafikeras i rimlig omfattning. För baninvesteringar
kan slutligen erinras om den möjlighet som finns på länsnivå att
inom anslaget för byggande av länstrafikanläggningar göra
avvägningar mellan lokala och regionala väg- och
järnvägsinvesteringar. Utskottet menar att mot denna bakgrund
förutsättningar skapats för trafikhuvudmännen att under rimliga
ekonomiska villkor ta över ansvaret för den lokala och regionala
tågtrafiken.
Vad gäller det påtalade behovet av en förnyad vagnpark vill
utskottet instämma i att det från trafik- och miljöpolitiska
utgångspunkter är angeläget att mer lämpad rullande materiel kan
komma till användning. Enligt den nämnda principöverenskommelsen
har trafikhuvudmännen i samband med övertagande av
trafikansvaret fått gratis överta de motorvagnar av i huvudsak
äldre typ som tidigare trafikerade de aktuella
bansträckningarna. Genom 1988 års trafikpolitiska beslut har
vidare transportforskningsberedningen tillförts särskilda medel
för att ge stöd för utveckling av en rationell regional
tågtrafik. Inom ramen för detta arbete genomförs bl.a.
marknadsanalyser av nya tågsystem liksom utveckling av
förbättrade och nya fordon samt nya och mindre resurskrävande
tågledningssystem. Enligt utskottets mening är det angeläget att
detta utvecklingsarbete drivs vidare skyndsamt. Om den lokala
och regionala tågtrafiken skall kunna utvecklas och erbjuda
attraktiva resemöjligheter är det viktigt att moderna
motorvagnståg finns tillgängliga.
Utskottet vill vidare erinra om möjligheten för
trafikhuvudmännen att få del av statsbidraget till vissa
investeringar som rör trafikmedel (delpost 2 under anslaget
B4. Byggande av länstrafikanläggningar). Genom att utnyttja
känd teknik kan prestandan kraftigt förbättras hos t.ex.
motorvagnen Y 1 samtidigt som bränsleförbrukningen kan sänkas
och utsläppen av skadliga beståndsdelar minskas. Olika
ombyggnadsåtgärder har också genomförts i bl.a. Värmlands och i
Jönköpings län för motorvagnar som trafikerar länsjärnvägarna
och som delvis finansierats med statliga medel. Betydande
förbättringar av fordonens miljöegenskaper har därvid uppnåtts.
Med hänvisning till vad som nu har anförts påkallar
motionsyrkandet ingen åtgärd från riksdagens sida varför det
avstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik
på järnväg
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:T218 yrkande 10, 1991/92:T538 och
1991/92:Ub437 yrkande 14 till Köp av interregional
persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 549000000 kr.,

men. (v)

2. beträffande handläggningsordningen för
trafikupphandlingen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T212 yrkande 11 och
1991/92:T516,

3. beträffande anslag till Ersättning till trafikhuvudmännen
för köp av viss kollektivtrafik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 183000000 kr.,

4. beträffande bemyndigande att överföra kvarstående medel
att riksdagen bemyndigar regeringen att medel från anslaget
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik
på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,

5. beträffande bemyndigande att omfördela medel mellan
anslag
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93
vid behov omfördela medel mellan anslagen G2. Köp av
interregional persontrafik på järnväg och G3. Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,

6. beträffande villkoren för trafikhuvudmännens övertagande
av trafikansvaret
att riksdagen avslår motion 1991/92:T214 yrkande 7.

Stockholm den 10 mars 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta
Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove
Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth
Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson
(s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Rune
Thorén (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg

En utgångspunkt för vänsterpartiets trafikpolitik är att alla
människor skall ha en acceptabel tillgång till kommunikationer
oavsett bostadsort och ekonomiska och fysiska möjligheter. Som
en konkret åtgärd på vägen mot detta mål bör ökade resurser
anvisas för köp av interregional persontrafik på järnväg. Med
hänsyn bl.a. till neddragningar tidigare år bör 100 milj.kr.
anvisas utöver regeringens förslag. Det bör ankomma på
regeringen att ge den statliga upphandlingskommittén nya
riktlinjer så att ytterligare tågtrafik kan upphandlas i nära
samråd med lokala och regionala intressenter.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:
1. beträffande anslag till Köp av interregional
persontrafik på järnväg
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 10
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1991/92:T538 och 1991/92:Ub437 yrkande 14 till Köp av
interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 649 000 000 kr.,