Konsumentprisindex (KPI)

Betänkande 1991/92:FiU19

Finansutskottets betänkande 1991/92:FIU19

Konsumentprisindex (KPI) (förs. 1991/92:16)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92

FiU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande riksdagens revisorers
förslag angående konsumentprisindex (KPI). Utskottet delar
revisorernas uppfattning att det är av stor vikt att ett
utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten hos KPI bedrivs
kontinuerligt. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda
myndigheter kommer att delta i arbetet med att utarbeta ett
framtida KPI gemensamt för hela EG.

Revisorerna föreslår att statistiska centralbyrån också skall
utarbeta och redovisa alternativa KPI-beräkningar. Ett
motsvarande förslag framförs i en motion från allmänna
motionstiden. Utskottet delar på denna punkt inte revisorernas
uppfattning.

I tre motioner föreslås att tobaks- och alkoholpriserna eller
hithörande indirekta skatter bör exkluderas från KPI. Utskottet
avstyrker motionerna.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels riksdagens revisorers förslag angående
konsumentprisindex (förs. 1991/92:16),

dels den med anledning av förslaget väckta motionen
1991/92:Fi31 av Barbro Westerholm (fp),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds),
yrkande 5,
1991/92:Fi404 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s),
1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds,
v),
yrkande 4.

Förslaget

I förslag 1991/92:16 hemställer riksdagens revisorer att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört om konsumentprisindex.

Riksdagens revisorer föreslår i sin framställning att
regeringen ger statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag

att regelmässigt och i olika avseenden genomföra alternativa
KPI-beräkningar. Resultatet av beräkningarna bör delges
regeringen och riksdagen och även publiceras.

att analysera de metoder för att beräkna KPI som används i
olika länder. Resultatet av en sådan analys bör delges
riksdagen.

att som komplement till de reguljära KPI-beräkningarna
redovisa KPI exkl. boendekostnader och exkl. kostnader för
energianvändning. Redovisningen bör ligga till grund för en
jämförelse mellan svensk och internationell kostnadsutveckling.
Resultatet av beräkningarna bör delges riksdagen.

att analysera vilket utvecklingsarbete som kan komma att
fordras för internationellt harmoniserade index och hur arbetet
bör fördelas mellan olika myndigheter i Sverige. Även behovet av
svenskt deltagande i det internationella arbetet behöver
analyseras, liksom frågan om Sverige under en övergångstid kan
behöva flera mått på konsumentprisutvecklingen. Resultatet av
SCB:s arbete bör delges riksdagen.

att publicera aktuella uppgifter om hur KPI beräknas. SCB bör
även analysera hur KPI används. Resultatet bör ligga till grund
för en av regeringen initierad analys av KPI:s
samhällsekonomiska betydelse.

Vidare bör regeringen enligt revisorerna ta initiativ till att
forskning och metodutveckling med anknytning till index
stimuleras på olika sätt, exempelvis genom resestipendier,
utbytestjänstgöring, stipendier och särskilda forskningsanslag.
Regeringen bör i anslutning till den fördjupade budgetprövningen
av SCB redovisa för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits med
detta syfte.

Slutligen föreslår revisorerna att resultaten av
känslighetsanalyser och utvecklingsarbete med anknytning till
KPI årligen delges riksdagen. Riksdagens ledamöter bör i
inledningen av varje mandatperiod beredas tillfälle att delta i
någon form av utbildning kring indexfrågor.

Motionerna

1991/92:Fi31 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exkludering av tobaks- och alkoholpriser i
prisindex.

1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds) vari
yrkas

5. att riksdagen beslutar att alkoholskatten inte inräknas i
underlaget för beräkning av konsumentprisindex.

1991/92:Fi404 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar av beräkningssättet av
konsumentprisindex (KPI),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om komplettering av KPI med s.k.
kategoriprisindex.

1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)
vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om exkludering av tobakspriser i prisindex.

Allmänt om konsumentprisindex

Konsumentprisindex (KPI) beräknas för varje månad. Uppgifter
om priserna på ett urval varor och tjänster samlas in av
statistiska centralbyrån (SCB) och statens pris- och
konkurrensverk (SPK) i mitten av månaden (den vecka där den 15
infaller). Hänsyn till olika varors och tjänsters relativa
betydelse tas genom att dessa viktas med utgångspunkt i sin
värdemässiga andel av den totala privata inhemska konsumtionen
så som den mäts i nationalräkenskaperna. Då konsumtionen delas
upp på mindre poster än vad som redovisas i
nationalräkenskaperna används bl.a. resultat från SCB:s senaste
undersökning av hushållens utgifter samt uppgifter från statens
jordbruksverk. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte och
anpassas då till konsumtionens sammansättning under det år som
just avslutats. Det innebär att det s.k. korttidsindexet
beräknas utifrån ett genomsnittligt konsumtionsmönster under
närmast föregående kalenderår, vars värde mäts i det årets
decemberpriser.

För december månad beräknas också ett s.k. långtidsindex
med utgångspunkt i konsumtionens fördelning under det gångna
året (faktisk konsumtion under de tre första kvartalen, prognos
för det fjärde kvartalet), värderad till de priser som gällt i
december närmast föregående år. I långtidsindex kan även
prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i
beräkningarna under det löpande året beaktas. I vissa fall
beaktas metodändringar och justeringar föranledda av säkrare
statistisk information m.m.

KPI används främst för följande tre syften:

som allmänt inflations- och prisändringsmått i samband med
ekonomiska analyser av olika slag,

för att räkna om olika uppgifter i nationalräkenskaperna till
fasta priser,

för att räkna upp sociala förmåner, såsom pensioner, till fast
penningvärde.

Den särskilda nämnden för konsumentprisindex består sedan
1988 av ordförande och sex andra ledamöter. Nämnden har en hög
vetenskaplig kompetens. Nämnden för konsumentprisindex är
beslutande i frågor av principiell natur vad gäller hur KPI
skall tillämpas och beräknas. Vad gäller utvecklingen av metoder
för beräkningarna har nämnden en rådgivande funktion.

Utskottet

Metodutveckling och framtagning av internationellt
harmoniserade index

I revisorernas förslag framhålls att inför ett EES-avtal och
en EG-anslutning krävs sannolikt ett betydande
utvecklingsarbete. Även om några slutliga beslut om krav på ett
framtida EG-index ännu inte har fattats, bör SCB enligt
revisorernas mening redan nu analysera vilket utvecklingsarbete
som kan komma att fordras och hur det bör fördelas på SCB och
andra myndigheter, såsom universitet och högskolor. Även behovet
av svenskt deltagande i arbetet bör analyseras. SCB bör även ta
ställning till om ett EG-harmoniserat index också tillgodoser
svenska krav, eller om -- kanske under en övergångstid -- ett
"svenskt" och ett "EG"-index kan behöva beräknas parallellt.

I sitt förslag förordar revisorerna att SCB bör genomföra och
redovisa en studie av hur KPI i andra länder beräknas. Vidare
bör SCB löpande publicera uppgifter om hur KPI beräknas och även
stimulera metodutveckling och sådan forskning som har anknytning
till detta ämnesområde.

För att kunna uppnå en bättre jämförelse mellan svensk och
internationell utveckling föreslås även att de reguljära
KPI-beräkningarna kompletteras med ett KPI som exkluderar
boendekostnader och kostnader för energianvändning.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i revisorernas
förslag att det är av stor vikt att ett utvecklingsarbete för
att förbättra kvaliteten hos KPI bedrivs kontinuerligt. Det är
och bör också fortsättningsvis vara en av de viktigaste
uppgifterna för nämnden för konsumentprisindex att initiera ett
sådant utvecklingsarbete och forskning rörande KPI-frågor.
Utskottet har heller ingen annan uppfattning än revisorerna vad
gäller Sveriges deltagande i arbetet med att utarbeta ett
förslag till ett framtida EG-index. Utskottet förutsätter att
regeringen och berörda myndigheter följer den fortsatta
utvecklingen inom detta område.

Den granskning som revisorerna genomfört har inte omfattat
prioriteringar mellan KPI och annan statistikproduktion. Ej
heller anges i revisorernas granskning vilka resurser som krävs
för att genomföra de framförda förslagen. Som utskottet ser det
bör regeringen med beaktande av de synpunkter som framförs i
revisorernas förslag pröva huruvida KPI-området i relation till
den övriga statistikproduktionen bör tillföras ytterligare
resurser. Denna prövning kan lämpligen ske i anslutning till den
pågående fördjupade budgetprövningen av SCB:s verksamhet.

Revisorerna föreslår också att det utvecklingsarbete som
genomförs av SCB med anknytning till KPI årligen redovisas för
riksdagen. Vidare anförs att riksdagens ledamöter i inledningen
av varje mandatperiod bör beredas tillfälle att delta i någon
form av utbildning kring indexfrågor.

Finansutskottet vill här framhålla att utskottet varje
mandatperiod besöker SCB för en diskussion om aktuella frågor
rörande den offentliga statistiken. Huruvida utbildningsnivån
hos ledamöter i andra utskott eller hos revisorerna bör
förbättras vill finansutskottet låta vara osagt.

Vad utskottet här anfört om metodutveckling och framtagning av
internationellt harmoniserade index bör riksdagen med anledning
av revisorernas förslag som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Fi404 yrkande 1 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove
Johansson (s) framhålls betydelsen av att också tjänster av
olika slag -- t.ex. finansiella tjänster, avgifter för barn- och
äldreomsorg -- tas med i KPI-beräkningarna.

Tjänstesektorn får allt större betydelse för den svenska
ekonomins utveckling. Utskottet har från SCB erfarit att man
till hösten kommer att påbörja ett utvecklingsarbete som syftar
till att inkludera de finansiella tjänsterna i KPI. Avsikten är
att även sådana tjänster som barn- och äldreomsorg skall
innefattas i KPI.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi404
(s) yrkande 1.

Alternativa KPI-beräkningar

Enligt nuvarande regler fastställer regeringen för varje månad
KPI med en decimal (totalindex). Det sker vanligtvis en till två
veckor efter det att månadsutfallet offentliggjorts av SCB och
SPK. I det underlag SCB lämnar till finansdepartementet finns en
uppdelning på olika varuhuvudgrupper. Det anses i praktiken
innebära att även delposter i KPI låses genom regeringsbeslutet.

Revisorerna föreslår att SCB ges i uppdrag att regelmässigt
och i olika avseenden genomföra alternativa KPI-beräkningar, som
sedan skall delges regering och riksdag och även publiceras.

I revisorernas förslag framhålls att SCB:s principiella
inställning har varit att sådana jämförelser inte bör göras,
detta framför allt med hänsyn till KPI:s stora ekonomiska och
politiska betydelse. Det är emellertid en inställning som enligt
revisorernas mening kan diskuteras. Alternativa KPI-beräkningar
kan ha ett värde både för att bedöma KPI:s allmänna stabilitet
och som information till användarna. Även information som
bekräftar att tillämpade beräkningsmetoder ger i stort sett
samma resultat som andra tänkbara metoder är därvid
betydelsefull.

I motion Fi404 (s) yrkande 2 förordas att det nuvarande
konsumentprisindexet kompletteras med s.k. kategoriindex. De bör
enligt motionärerna utgå ifrån den konsumtion som finns i olika
hushåll beroende på skilda bostadsorter, hushållssammansättning
och inkomstnivåer.

Utskottet delar på denna punkt inte revisorernas uppfattning.
Utskottet kan inte se några fördelar med att redovisa
alternativa KPI som ett mått på osäkerheten i beräkningarna. Ett
sådant tillvägagångssätt skulle endast skapa oklarhet och
osäkerhet om vilka regler som skall gälla vid t.ex. uppräkningen
av pensioner och andra sociala förmåner. Utskottet avstyrker
sålunda revisorernas förslag i här aktuell del.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion Fi404 (s)
yrkande 2.

Tobaks- och alkoholpriserna i KPI

I motionerna Fi31 av Barbro Westerholm (fp), So502
yrkande 4 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) och
So291 yrkande 5 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds)
ställs krav på att dels tobakspriserna, dels alkoholpriserna
eller hithörande indirekta skatter bör exkluderas i KPI.

Utskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, våren 1989,
våren 1990 och våren 1991 (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s. 10),
behandlat motioner med liknande innehåll som i här berörda
motioner.

Det ankommer i riksdagen inte i första hand på finansutskottet
att ta ställning till vilket underlag som bör användas för att
justera värdet av olika statliga förmåner och ersättningar. Det
är naturligtvis tekniskt möjligt att konstruera index som
exkluderar effekter av sprit- och tobakspriser liksom att beakta
olika hushålls konsumtionsmönster. Detta minskar emellertid inte
behovet av ett nationellt enhetligt konsumentprisindex.

Utskottet vill understryka att sammansättningen av KPI måste
styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av
vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som konsumtion.
Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexet
omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det
ovillkorliga kravet att inte försämra möjligheterna att kunna
göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär
att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den
internationella överenskommelse som ger en övergripande
definition av KPI (ILO-Recommendation No. 170).

Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande metodutveckling och framtagning av
internationellt harmoniserade index
att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers
förslag 1991/92:16 i denna del och med avslag på motion
1991/92:Fi404 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. beträffande alternativa KPI-beräkningar
att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1991/92:16
i denna del och motion 1991/92:Fi404 yrkande 2,

3. beträffande tobaks- och alkoholpriserna i KPI
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi31, 1991/92:So291
yrkande 5 och 1991/92:So502 yrkande 4.

Stockholm den 28 april 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne
Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf
Egnerfors (s) och Carl B Hamilton (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.