Kompletteringspropositionen (bilagorna 9 och 14)

Betänkande 1993/94:JoU32

Jordbruksutskottets betänkande 1993/94:JOU32

Kompletteringspropositionen (bilagorna 9 och 14)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1993/94
JoU32

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i
bilagorna 9 och 14 av kompletteringspropositionen (prop.
1993/94:150). Dessa bilagor rör Jordbruksdepartementets och
Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitlar och
ansvarsområden.

Förslagen under Jordbruksdepartementets huvudtitel avser bl.a.
en reform av distriktsveterinärorganisationen. Utskottet
tillstyrker propositionen.

Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde
lämnas förslag till vissa ändringar i lagen (1990:613) om
miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
Utskottet tillstyrker förslaget, vilket innebär att den nedre
gränsen för avgiftsskyldighet sätts vid pannor som årligen
producerar 25 gigawattimmar (GWh) energi, i stället för som nu
50 GWh. Stationära förbränningsmotorer för energiproduktion
blir avgiftspliktiga. När mätdata saknas skall det i viss
utsträckning vara möjligt att beräkna avgiften med utgångspunkt
från uppmätta utsläpp under avgiftsåret med ett tillägg på
50 %. Sänkningen av den nedre gränsen för avgiftsskyldighet
sker stegvis, så att pannor som producerar mer än 40 GWh blir
avgiftsskyldiga den 1 januari 1996 och pannor med en produktion
över 25 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1997. Övriga
lagändringar träder i kraft den 1 januari 1995.

Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s) och en
meningsyttring (v).

Propositionen

Jordbruksdepartementet

I proposition 1993/94:150 (bilaga 9) föreslås att riksdagen

(C 6) till Åtgärder i fjällnära skogar för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 1 145 000 kr,

(F 3) 1. godkänner det som regeringen förordar om grunderna
för anslag till inrättande av veterinärstationer,

(F 3) 2. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjerna
för finansiering av distriktsveterinärorganisationen,

(F 3) 3. godkänner att djursjukvårdsavgiften avskaffas vid
utgången av juni 1995,

(F 3) 4. till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr,

(F 4) till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
88 734 000 kr,

(F 5) till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 6 000 000 kr.

Miljö- och naturresursdepartementet

I proposition 1993/94:150 (bilaga 14) föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av
kväveoxider vid energiproduktion (bilaga 14.6).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde
lämnas förslag till vissa ändringar i lagen (1990:613) om
miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Den
nedre gränsen för avgiftsskyldighet föreslås sättas vid pannor
som årligen producerar 25 gigawattimmar (GWh) energi, i stället
för som nu 50 GWh. Genom denna ändring kommer ytterligare ca
500 pannor som årligen släpper ut ca 10 000 ton kväveoxider
att omfattas av avgiftsplikt. Stationära förbränningsmotorer för
energiproduktion föreslås bli avgiftspliktiga. När mätdata
saknas skall det i viss utsträckning vara möjligt att beräkna
avgiften med utgångspunkt från uppmätta utsläpp under
avgiftsåret med ett tillägg på 50 %.

Sänkningen av den nedre gränsen för avgiftsskyldighet föreslås
ske stegvis, så att pannor som producerar mer än 40 GWh blir
avgiftsskyldiga den 1 januari 1996 och pannor med en produktion
över 25 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1997. Övriga
lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Fi54 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om
ett program för miljöinvesteringar.

1993/94:Jo73 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undantag för biobränslen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:L608 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
miljöfrågornas hantering i enlighet med vad i motionen anförts
tas upp i EES-kommittén.

1993/94:Jo667 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förändring av lagen om miljöavgift för kväveoxidutsläpp.

Uppvaktningar

Sveriges veterinärförbund har vid en uppvaktning lämnat
synpunkter på regeringens förslag vad avser
distriktsveterinärorganisationen.

Sågverkens Riksförbund och Skogsindustrierna har vid en
uppvaktning lämnat synpunkter på förslagen i propositionen vad
avser miljöavgift på kväveoxidutsläpp vid energiproduktion.

Utskottet

NIONDE HUVUDTITELN

Jordbruksdepartementet

Åtgärder i fjällnära skogar (C 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 6
(bilaga 9 s. 1).

Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.fl.
anslag (F 3--F 5)

Veterinärutredningen (Jo1991:03) lämnade i betänkandet (SOU
1992:88) Veterinär verksamhet -- behov, organisation och
finansiering förslag om en avveckling av det statliga
huvudmannaskapet för den veterinära fältverksamheten, m.m. Sedan
flera remissinstanser av praktiska och ekonomiska skäl avstyrkt
utredningens förslag har Statens jordbruksverk därefter
genomfört en översyn av distriktsveterinärorganisationen.

Regeringen föreslår i propositionen att det statliga
huvudmannaskapet för distriktsveterinärorganisationen behålls
tills vidare av bl.a. följande skäl. Staten har det yttersta
ansvaret för att det i hela landet finns ett väl fungerande
veterinärväsende. Sveriges närmande till EU medför att
veterinärerna får en ny roll anpassad till de krav som EU
ställer. De nationella gränskontrollerna inom EU har upphört och
ersatts av en kontroll i ursprungsbesättningen i nära anslutning
till transporten till ett annat EU-land. Regeringens och
Jordbruksverkets uppfattning är att distriktsveterinärer och
länsveterinärer i de flesta fall bör vara de veterinärer som
skall utföra officiella uppgifter.

Under budgetåret 1994/95 bör enligt regeringens förslag
anvisas 15 miljoner kronor för inrättande av ytterligare 50
veterinärstationer. Det finns enligt propositionen flera
fördelar med att bedriva distriktsveterinärverksamheten vid
veterinärstationer med flera veterinärer -- fördelar för såväl
djurägare och veterinärer som för staten som arbetsgivare. De
anslagna medlen behövs för att utrusta stationerna med den
nödvändiga basutrustningen, såsom datorer.

Finansieringen av distriktsveterinärorganisationen läggs om
den 1 juli 1995 genom att djursjukvårdsavgiften avskaffas och
att ett ökat veterinärarvode skall erläggas av djurägaren.
Djurägarnas bruttokostnader beräknas öka med 11 % genom
omläggningen. Regeringen bedömer att den kostnadsökning som
drabbar djurägarna måste betraktas som skälig. Den bör inte
inverka på jordbrukets lönsamhet eller på djuromsorgen, anför
regeringen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Utskottet
tillstyrker således förslaget under punkterna F 3--F 5
(bilaga 9 s. 2--8).

FJORTONDE HUVUDTITELN

Miljö- och naturresursdepartementet

Avgiftsskyldighet för mindre pannor och schablonberäkning av
avgift

Propositionen

Regeringen föreslår att avgiftsskyldigheten utvidgas till att
omfatta produktionsenheter med en energiproduktion på minst
25 GWh per år i stället för som nu minst 50 GWh. Därigenom
kommer ytterligare ca 500 pannor med årliga utsläpp av
ca 10 000 ton kväveoxider att omfattas av avgiftsplikt. Den
nu gällande begränsningen till pannor med en tillförd effekt av
10 MW bör tas bort. Dessutom föreslås att stationära
förbränningsmotorer inordnas i avgiftssystemet.

Utvidgningen föreslås ske stegvis, så att pannor som
producerar minst 40 GWh per år blir avgiftspliktiga den
1 januari 1996 och pannor som producerar minst 25 GWh blir
avgiftspliktiga den 1 januari 1977.

Om utsläppen normalt mäts med en utrustning som uppfyller
kraven, föreslås vidare att den schablonberäkning som måste ske
när utrustningen tillfälligt är ur funktion under högst 60 dygn
får grundas på data från utsläppsmätningar under jämförbara
driftförhållanden med ett tillägg på 50 %.

Motionerna

Motionärerna i motion Jo73 (c) uttrycker tveksamhet när det
gäller effekten av avgiftssystemet för de mindre och medelstora
företag som dominerar den svenska sågverksindustrin. Enligt
motionärerna är installationskostnaderna för mätutrustningen så
höga att de, mot bakgrund av den stora andelen biobränslen som
används, inte står i rimlig proportion till den vinst som kan
åstadkommas i fråga om utsläpp och reduktion av miljöavgiften.
Biobränslen bör därför undantas från avgiftsskyldigheten.

Enligt motionären i motion Jo667 (fp) bör lagen om
miljöavgift för kväveoxidutsläpp förändras så att
kimrökstillverkning jämställs med skogsindustrins soda- och
lutpannor och därmed undantas från avgiftsskyldigheten. Som
exempel på ett företag som enligt motionären drabbats på ett
olyckligt sätt nämns Nordisk Carbon Black AB, enligt motionen
Nordens enda producent av kimrök.

Utskottets överväganden

I vårt land finns i dag ca 250 sågverk med en årsproduktion
överstigande 5 000 kubikmeter sågat virke, och branschen
domineras av små och medelstora företag. Som anförs i motion
Jo73 är kostnaderna för installation av mätutrustning för
kväveoxidutsläppen höga för många av dessa företag. Det kan
därför ifrågasättas om kostnaderna för minskning av
kväveoxidutsläppen står i rimlig proportion till de miljövinster
som uppnås. Mot bakgrund av sågverksindustrins relativt höga
energiförbrukning och det faktum att industrin till övervägande
del använder biobränslen i sina torkningsprocesser, kan systemet
med kväveoxidavgift för sågverksindustrins del komma att
motverka användningen av biobränslen och gynna användningen av
fossila bränslen. En sådan utveckling står inte i samklang vare
sig med kväveoxidavgiftens syfte eller med riksdagens vid flera
tillfällen uttalade ståndpunkt att användningen av biobränslen
bör främjas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som
erfordras. Syftet med motion Jo73 kan därmed anses tillgodosett
utan någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet har inhämtat att regeringen den 3 mars 1994 efter
förnyad prövning har beslutat om nedsättning av
kväveoxidavgiften för Nordisk Carbon Black AB för åren 1992
och 1993. Därmed finner utskottet syftet med motion Jo667
tillgodosett utan någon riksdagens vidare åtgärd. Motionen
avstyrks.

Med de uttalanden som gjorts ovan tillstyrker utskottet
regeringens lagförslag.

Övriga frågor

Motionerna

I motion Fi54 yrkande 6 begär Socialdemokraterna att
Naturvårdsverket ges i uppdrag att genomföra ett samlat program
för miljöinvesteringar. Stöd bör utgå med högst 15 % för
investeringar om 600 miljoner kronor för installation av
ackumulatortankar och miljögodkända pannor. För att öka takten
med 500 miljoner kronor årligen när det gäller investeringar i
reningsverk bör på samma sätt kommunerna stimuleras att
tidigarelägga VA-investeringar om sammanlagt 1 miljard kronor.
Med ett stimulansbidrag om 10 % bör investeringstakten för
kommunala reningsverk kunna fördubblas. Vidare bör kommunerna
erhålla bidrag om 25 % för investeringar om 400 miljoner
kronor för bulleråtgärder i trafiken och 100 miljoner kronor
anvisas för saneringsåtgärder på industrimark. 15 miljoner
kronor bör utgå för byggande av en besöksanläggning vid sjön
Tåkern och för ett försöksprojekt mot stranderosionen i Skåne.
Slutligen bör 35 miljoner kronor anvisas för upprustning och
information beträffande naturreservat och vandringsleder.

Enligt motion L608 (s) yrkande 4 bör regeringen i
EES-kommittén ta upp frågan om miljöfrågornas hantering. Därvid
bör regeringen verka för att en strategi utvecklas för införande
av nya regler och för att miljökraven behandlas i EFTA:s
miljögrupp så att direkta kanaler skapas mellan EU och EFTA.

Utskottets överväganden

I samband med behandlingen av årets budgetproposition
(1993/94:100, bilaga 14, JoU15, rskr. 209) tog utskottet
ställning till flertalet av de förslag som nu framläggs i motion
Fi54 yrkande 6. Utskottet delade synpunkterna i den då aktuella
motionen vad gällde vikten av att i dagens
arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på
sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Utskottet hänvisade till
de möjligheter som redan i dag föreligger när det gäller
vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra
naturvårdsobjekt. Vidare erinrade utskottet om riksdagens beslut
om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och
långtidsarbetslösa m.m. (prop. 1993/94:66, AU5, rskr. 102)
och konstaterade att det i detta avseende inte förelåg någon
skillnad i viljeinriktning mellan regeringen och motionärerna.
Med hänvisning till en beslutad utvärdering i slutet av den
femårsperiod som pågår för Naturvårdsverkets program för
sanering och återställning av miljöskadade områden tillstyrkte
utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrkte
mot den bakgrunden det då aktuella motionsyrkandet om
ytterligare 100 miljoner kronor för ändamålet. Även
motionsyrkanden om medel till en besöksanläggning vid sjön
Tåkern och för forskning om erosionsproblemen i Skåne
avstyrktes. Utskottet har inte ändrat sina ställningstaganden.
Med anledning av motionens förslag om stöd för investeringar i
ackumulatortankar och miljögodkända pannor vill utskottet erinra
om Naturvårdsverkets och NUTEK:s uppdrag att utreda
förutsättningarna för minskning av kolväteutsläppen vid
småskalig vedeldning. Rapporten bereds i regeringskansliet. I
avvaktan på resultatet av detta arbete och med hänvisning till
utskottets tidigare ställningstaganden avstyrks motion Fi54
yrkande 6.

Med anledning av motion L608 vill utskottet erinra om att
frågan om en gemensam EFTA/EG-kommitté för miljöfrågor har
drivits av EFTA-länderna. EU har emellertid hittills motsatt sig
inrättandet av en gemensam grupp. Inom EG-kommissionen har det
s.k. inremarknadsdirektoratet (DG III) i regel huvudansvaret
för produktrelaterade frågor, dvs. i de fall reglerna baseras på
artikel 100a i Romfördraget (harmonisering av tekniska regler).
Strukturen inom EFTA motsvarar därför i princip EG-kommissionens
organisation. Vid behandlingen i TBT-kommittén/underkommitté 1
vägs olika intressen samman (TBT = tekniska handelshinder).
Miljöintressena väger naturligtvis mycket tungt, men även
handels- och industripolitiska intressen måste beaktas. Enligt
vad utskottet erfarit har den hittillsvarande ordningen fungerat
mycket bra, vilket inte minst förhandlingsresultaten inom dessa
områden utvisar. Utskottet vill vidare erinra om att Sverige i
egenskap av s.k. ansökarland från den 25 juni 1994 som
observatör har tillträde till samtliga ordinarie möten inom EU.
Även i den nyligen inrättade Miljöbyrån kommer Sverige och
övriga ansökarländer att kunna följa och påverka arbetet inom
miljöområdet. Utskottet utgår från att regeringen även i dessa
fora kommer att fullfölja sin traditionella roll som pådrivande
i miljöfrågor. Det anförda innebär att syftet med motion L608
yrkande 4 kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett utan
något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionsyrkandet
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fjällnära skogar
att riksdagen till Åtgärder i fjällnära skogar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 145 000 kr,

2. beträffande inrättande av veterinärstationer
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
grunderna för anslag till inrättande av veterinärstationer,

3. beträffande finansiering av
distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
riktlinjerna för finansiering av
distriktsveterinärorganisationen,

4. beträffande djursjukvårdsavgiften
att riksdagen godkänner att djursjukvårdsavgiften avskaffas
vid utgången av juni 1995,

5. beträffande distriktsveterinärorganisationen:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag
på 1 000 kr,

6. beträffande bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 88 734 000 kr,

7. beträffande avlägset boende djurägare
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 6 000 000 kr,

8. beträffande lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av
kväveoxider vid energiproduktion

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av
lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid
energiproduktion,

9. beträffande undantag från avgiftsskyldigheten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo73 och
1993/94:Jo667,

10. beträffande ett samlat program för miljöinvesteringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi54 yrkande 6,

res. 1 (s)

11. beträffande utveckling av EES-avtalet

att riksdagen avslår motion 1993/94:L608 yrkande 4.

res. 2 (s)

Stockholm den 26 maj 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke
Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona
Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Ulla Pettersson
(s), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling
(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ett samlat program för miljöinvesteringar (mom. 10)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "I samband" och på s. 7 slutar med "yrkande 6" bort
ha följande lydelse:

Som anförs i motion Fi54 bör Naturvårdsverket få i uppdrag att
genomföra ett samlat program för miljöinvesteringar. I uppdraget
bör ingå att stimulera nya investeringar och fördela resurserna
så att maximal miljövinst i kombination med hög sysselsättning
uppnås. Följande investeringar bör genomföras.

I många enskilda VA-anläggningar behöver läckaget av fosfor
och organiska ämnen reduceras. Med ett investeringsbidrag för
installation av ackumulatortankar och miljögodkända pannor bör
utsläppen av kolväten till följd av vedeldning kunna minskas. I
syfte att åstadkomma investeringar om 600 miljoner kronor bör
för ändamålet stöd utgå med högst 15 %. Med motsvarande stöd
bör kommunerna stimuleras att tidigarelägga VA-investeringar om
sammanlagt 1 miljard kronor.

Enligt tidgare planer skall kommunerna till år 1995 investera
3 miljarder kronor i sammanlagt 70 reningsverk. Med nuvarande
årliga investeringar om 500 miljoner kronor kommer planerna
inte att kunna uppfyllas. Ett stimulansbidrag om 10 % bör
medföra en ökning av investeringstakten med
500 miljoner kronor per år.

Enligt en bullerutredning rörande trafiken krävs årliga
investeringar mot buller med 800 miljoner kronor under tio år.
För det statliga vägunderhållet har resurser avsatts. Med ett
bidrag om 25 % bör kommunerna stimuleras till investeringar mot
buller om 400 miljoner kronor.

För sanering av förorenad industrimark bör
100 miljoner kronor avsättas.

Bidrag med sammanlagt 15 miljoner kronor bör utgå för
byggande av en besöksanläggning vid sjön Tåkern och för ett
försöksprojekt med hövder för att minska stranderosionen i
Skåne.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi54 yrkande 6
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande ett samlat program för miljöinvesteringar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi54 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utveckling av EES-avtalet (mom. 11)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Med anledning" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Till de frågor som är mest väsentliga att driva i ett
europeiskt sammanhang hör miljöfrågorna. Detta gäller givetvis
även för samarbetet inom EES. Som anförs i motion L608 bör
Sverige redan nu utarbeta en strategi för nya regler, acquis, på
miljöområdet i syfte att utveckla EES-avtalet. I dag behandlas
många frågor av stor betydelse för miljön, bl.a. olika slags
miljökrav, i den EFTA-grupp som handlägger tekniska
handelshinder. Detta medför en obalans i förhållande till vad
som gäller inom EU, där miljöfrågorna behandlas på ett mer
sammanhållet sätt. Det föreligger således ett behov av direkta
kanaler mellan EU och EFTA på detta område, vilka skulle kunna
åstadkommas genom att miljökraven företrädesvis behandlas i
EFTA:s miljögrupp. Utskottet ansluter sig därför till motion
L608 yrkande 4 att regeringen bör ta upp dessa frågor i
EES-kommittén. Vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande utveckling av EES-avtalet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:L608 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Ett samlat program för miljöinvesteringar

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation 1, med anledning av motion Fi54 yrkande 6 ha
beslutat om ett samlat program för miljöinvesteringar
(hemställan mom. 10).

Utveckling av EES-avtalet

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation 2, med anledning av motion L608 yrkande 4 ha
beslutat att regeringen bör verka för att en strategi utvecklas
för införande av nya regler och för att miljökraven behandlas i
EFTA:s miljögrupp så att direkta kanaler skapas mellan EU
och EFTA (hemställan mom. 11).

Bilaga