Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund

Betänkande 1991/92:KrU31

Kulturutskottets betänkande 1991/92:KRU31

Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
KrU31

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag om
ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av
statsbidrag. Förslaget innebär att statsbidrag till folkbildning
skall få användas även till sådan kompetensinriktad utbildning
inom studieförbunden som till form och arbetssätt motsvarar den
som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.
Utskottet anser att förslaget inte får tolkas som en förändring
av folkbildningsuppdraget utan snarare som en komplettering.
Utskottet, som anser att det inte finns något att erinra mot
den i propositionen föreslagna ändringen av
statsbidragsvillkoren, gör med anledning av motionsyrkanden
vissa påpekanden och förtydliganden av regeringsförslaget.
Utskottet understryker att kompetensinriktad utbildning i
studiecirkelform inte får vara av sådan omfattning att det går
ut över den folkbildande verksamheten. Utskottet framhåller
också att verksamheten inom kompetensgivande studiecirklar av
angivet slag så långt det är möjligt bör präglas av samma
synsätt som är utmärkande för studiecirkelverksamheten i övrigt,
nämligen att deltagarna deltar i valet av arbetssätt och metoder
och tillsammans med cirkelledarna tar ansvaret för studierna.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att studieförbunden
skall få rätt att utfärda kompetensbevis.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:157 om vissa gymnasie-
och vuxenutbildningsfrågor m.m. (utbildningsdepartementet) under
mom. 6 i hemställan föreslagit riksdagen att godkänna vad i
propositionen förordats om ändrade grunder för
folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag.

Propositionen i övrigt behandlas av utbildningsutskottet i
betänkandet 1991/92:UbU26.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Kr402 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt
att utfärda kompetensbevis i vissa delar av sin verksamhet i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Kr418 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ge studieförbunden möjlighet att bedriva kompetenshöjande
och behörighetsgivande utbildning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:157

1991/92:Ub72 av Stina Gustavsson och Stina Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studieförbundens form och arbetssätt och
rätt till statsbidrag i samband med kompetensinriktad
vuxenutbildning.

1991/92:Ub74 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompetensinriktad utbildning genom
studieförbund.

1991/92:Ub76 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vuxenutbildning genom studieförbund.

Utskottet

1991 års riksdagsbeslut om folkbildningen

Vid riksmötet 1990/91 godkände riksdagen att ett nytt
statsbidragssystem för folkbildningen skulle tillämpas fr.o.m.
budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:82, UbU18, rskr. 195). Genom
det nya systemet ökades friheten för studieförbunden och
folkhögskolorna att disponera resurserna. Den statliga
detaljregleringen togs bort. Det betonades att det är
folkbildningens anordnare som själva fastställer målen för
verksamheten, medan riksdag och regering fastställer målen för
bidragsgivningen.

I propositionen angavs som ett av målen för statsbidrag till
folkbildningen att stödja en verksamhet som syftar till att
göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och
skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen genom
t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamhet
som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja
utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är
utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall
särskilt prioriteras. Den utbildning som bedrivs inom
folkbildningen skall till både form och innehåll tydligt skilja
sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och
högskolan. Det är viktigt att varje studieförbund ger uttryck
för en egen profil som är präglad av t.ex. huvudmannens
ideologiska eller politiska värderingar. De studerandes
möjlighet att påverka inriktning och arbetssätt och att anknyta
studierna till vardagslivets verklighet bör vara ett starkt
inslag i utbudet av folkbildning.

Som särskilda villkor för statsbidrag till studieförbunden
angavs att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt
bedrivna studier skall utgöra basen i den
statsbidragsberättigade verksamheten. Något skäl för staten att
ange hur stor denna andel bör vara ansågs dock inte finnas. Det
får ankomma på studieförbunden att göra rimliga avvägningar i
detta avseende.

Fr.o.m. budgetåret 1991/92 fördelas det statliga bidraget till
folkbildningen av folkbildningsrådet, som bildats av
Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation och Landstingsförbundet.

Ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av
statsbidrag

I den nu aktuella propositionen, 1991/92:157, anförs att
studieförbunden har flexibla organisationer och arbetsformer. De
har lokala avdelningar på ett stort antal orter i landet. För
att öka möjligheterna till kunskapsspridning och
kunskapsutveckling är det enligt propositionen viktigt att ta
till vara studieförbundens kapacitet även när det gäller
kompetensinriktad utbildning. Utbudet av utbildningsanordnare,
som de studerande kan välja mellan, skulle på detta sätt öka.
Mot denna bakgrund föreslås att statsbidraget till folkbildning
skall få användas även till sådan kompetensinriktad utbildning
inom studieförbunden som till form och arbetssätt motsvarar den
som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.
Riksdagen föreslås godkänna att en sådan ändring görs av
grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag.

I propositionen anges att förutsättningen för dessa ändrade
bidragsvillkor är att sådan kompetensinriktad utbildning i
studiecirkelform som beskrivits i propositionen inte får vara av
sådan omfattning att det går ut över studieförbundens
folkbildande verksamhet. Den kompetensinriktade
studiecirkelverksamheten skall inte sättas under tillsyn av
någon statlig myndighet. Studieförbunden skall själva ta
ställning till hur verksamheten skall utformas.

I tre motioner, nämligen Ub72 (c), Ub74 (v) yrkande 4 och
Ub76 (s), väckta med anledning av propositionen, anförs att det
är viktigt att studieförbunden kan tillämpa studiecirkelns form
och arbetssätt även vid kompetensgivande utbildning. I
motionerna framhålls vidare vikten av att riksdagens tidigare
beslut ligger fast beträffande folkbildningens uppgift att göra
det möjligt för människor att påverka sin livssituation och att
skapa engagemang t.ex. genom politiskt, fackligt och kulturellt
arbete. I motion Ub72 uttrycks oro för att det unika som
studieförbunden hittills stått för, nämligen folkbildning i
allmänhetens tjänst med en speciell särart, inte längre skall
gälla i samband med kompetensinriktad utbildning. Den pedagogik
och de metoder som studieförbunden tillämpar bör enligt motion
Ub74 kunna användas även vid sådana kompetensinriktade
cirkelstudier som bedrivs i enlighet med propositionens
intentioner. Det framhålls i motion Ub76 att folkbildningen ofta
har varit ett alternativ och ett komplement till den
undervisning som anordnas inom det offentliga skolväsendet och
högskolan. Folkbildningens metoder -- som bl.a. innebär att
deltagarna själva deltar i valet av arbetssätt och metoder --
har underlättat för sådana människor, som tidigare inte deltagit
i vuxenutbildning, att ta upp och fullfölja studier. Det anförs
också att en ökning av den kompetensinriktade vuxenutbildningen
inom studieförbunden kan medföra att andra angelägna
folkbildningsuppgifter inom t.ex. kultur- och samhällsområdet
kan bli svåra att finansiera. Enligt motionen bör
studieförbunden -- utan att statsbidraget påverkas -- få
möjlighet att, utifrån folkbildningens särart i fråga om metod
(form och arbetssätt), anordna undervisning som motsvarar den
som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

I motion Kr418 (m), väckt under allmänna motionstiden i
januari i år, hemställs att studieförbunden skall ges möjlighet
att bedriva kompetenshöjande och behörighetsgivande utbildning
som ett komplement till den verksamhet som ingår i
folkbildningsuppdraget.

Utskottet anser att den nu föreslagna ändringen av
statsbidragsgrunderna för folkbildningen inte får tolkas som
förslag till en ändring av studieförbundens
folkbildningsuppgift. Förslaget får snarare ses som en
komplettering. Studieförbundens verksamhet har från första
början varit inriktad bl.a. mot att utjämna utbildningsklyftor
och att höja utbildningsnivån. Studiecirkelverksamheten har
bedrivits på en nivå som motsvarat såväl en grundläggande
skolnivå som gymnasienivå och högskolenivå. De kunskaper som de
studerande erhållit är likvärdiga även om studierna är upplagda
på skilda sätt inom folkbildningen och det offentliga
skolväsendet och högskolan. När det gäller kunskaps- och
utbildningsnivå innebär således förslaget i propositionen inte
någon förändring.

Som utskottet redovisat var den statsbidragsgrundande
studiecirkelverksamheten tidigare omgärdad av ett mycket
detaljerat regelsystem. Bestämmelser fanns om minsta antal
deltagare per sammankomst, lägsta ålder för deltagarna, antal
sammankomster per vecka, antal timmar per sammankomst, olika
bidrag till olika sorters verksamhet, tilläggsbidrag,
expertbidrag m.m. Genom dessa regler var det inte möjligt att
organisera ämnesstudier inom studiecirkelverksamheten på ett
sätt som i dessa avseenden liknar vad som finns inom det
offentliga skolväsendet och högskolan.

Det redovisade detaljerade regelsystemet togs bort den 1 juli
1991. Folkbildningsrådet fördelar numera medlen utifrån de
riktlinjer för statsbidraget som riksdagen godkänt och har till
uppgift att utvärdera det nya statsbidragssystemet. När det
gäller sådana praktiska frågor, såsom deltagarantal, antal
sammankomster, sammankomsternas längd, studiernas förläggning i
tiden m.m. skulle det således inte längre finnas något hinder
för studieförbunden att organisera studiecirkelverksamheten på
ett sätt som kan likna utbildningen inom den offentliga skolan
och inom högskolan. Vid samma tidpunkt fördes emellertid i 5 §
förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen in
den bestämmelse som nu föreslås bli ändrad, nämligen den som
säger att undervisningen skall anordnas så att den till form och
arbetssätt tydligt skiljer sig från den som anordnas i det
offentliga skolväsendet och högskolan.

Utskottet gör den bedömningen att det inte finns något att
erinra mot den i propositionen föreslagna ändringen av
statsbidragsvillkoren, vilken ger utrymme för utveckling mot
ännu större frihet för studieförbund att anordna sin verksamhet
än vad de för närvarande har. Utskottet vill dock understryka
vad som anförs i propositionen om att sådan kompetensinriktad
utbildning som avses i denna och som ges i studiecirkelform av
studieförbunden inte får vara av sådan omfattning att det
går ut över studieförbundens folkbildande verksamhet. Detta har
också framhållits i motionerna. Utskottet noterar att
föredragande statsrådet uttalat att hon med särskild
uppmärksamhet kommer att följa utvecklingen i detta avseende.
Som motionärerna framhållit hör det till
studiecirkelverksamhetens särart att deltagarna deltar i valet
av arbetssätt och metoder och tillsammans med cirkelledaren tar
ansvaret för studierna. Så långt det är möjligt bör enligt
utskottets uppfattning detta synsätt prägla också verksamheten
inom sådana kompetensinriktade studiecirklar som avses i
propositionen och som studieförbunden nu får möjlighet att
erbjuda.

Utskottet inser att tiden kan vara alltför knapp för att den
utvärdering av folkbildningsverksamheten, som Folkbildningsrådet
skall göra inför nästa treåriga budgetperiod 1994/95--1996/97, i
någon högre grad skall kunna innefatta effekter av de ändrade
statsbidragsgrunder som föreslås i propositionen. Utvärderingen
måste avslutas i sådan tid att den kan läggas till grund för den
fördjupade anslagsframställning som skall lämnas in sommaren
1993. Utskottet förutsätter dock att de erfarenheter som
eventuellt redan har vunnits kan redovisas i samband med
anslagsframställningen.

Med de förtydliganden och påpekanden som utskottet här gjort
med anledning av motionerna Ub72, Ub74 yrkande 4 och Ub76 anser
utskottet att riksdagen bör godkänna att studieförbunden får en
sådan möjlighet att anordna kompetensinriktade studiecirklar som
förordas i propositionen. Syftet med yrkandet i motion Kr418 är
i stort sett tillgodosett genom regeringens förslag varför
motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Rätt för studieförbund att utfärda kompetensbevis

I propositionen tas även upp frågan om rätt för
studieförbunden att utfärda kompetensgivande betyg. Föredragande
statsrådet anser att mycket talar emot en sådan ordning, då den
bl.a. skulle innebära inskränkningar i den frihet och det ansvar
för folkbildningsverksamheten som anordnarna fått fr.o.m.
budgetåret 1991/92. En rätt att utfärda betyg skulle kräva att
denna del av verksamheten ställs under tillsyn och regleras.
Prövningen av de studerandes kompetens bör enligt propositionen,
liksom tidigare, förbehållas det offentliga skolväsendet och
högskolan.

I en motion som väckts under allmänna motionstiden, nämligen
Kr402 (m), hemställs att studieförbunden skall ges rätt att
utfärda kompetensbevis i vissa delar av sin verksamhet.

Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen i denna
fråga och föreslår att riksdagen avslår motion Kr402.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade grunder för folkbildningsrådets
fördelning av statsbidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med
anledning av motionerna 1991/92:Ub72, 1991/92:Ub74 yrkande 4 och
1991/92:Ub76 samt med avslag på motion 1991/92:Kr418 godkänner
vad utskottet förordat om ändrade grunder för
folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag,

2. beträffande rätt för studieförbund att utfärda
kompetensbevis

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr402.

Stockholm den 12 maj 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Charlotte Branting (fp) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.