Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kommunal demokrati

Betänkande 2008/09:KU11

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 februari 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Kommunal demokrati(pdf, 144 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:11 Kommunal demokrati

Beslut

Regeringen ska se över det kommunala partistödet (KU11)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över det kommunala partistödet. Konstitutionsutskottet, KU, har låtit göra en utvärdering som visar att det inom flera partier sker överföringar av partistöd i relativt stor omfattning. Partistöd från en kommun eller ett landsting används på så sätt för att finansiera partiverksamhet i en annan kommun eller ett annat landsting. Enligt kommunallagen måste en kommunal åtgärd vara knuten till kommunens eller landstingets eget område eller dess invånare för att vara laglig. KU anser att det behövs en översyn i lämpligt sammanhang för att undanröja den osäkerhet som råder både från kommunernas och från partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda de kommunala partistöden. Syftet är också att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stöd till partierna. Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om kommunal demokrati.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till utskottets initiativ om användningen av det kommunala partistödet. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 31

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-01-27
Justering: 2009-01-29
Trycklov till Gotab och webb: 2009-02-02
Trycklov: 2009-02-02
Trycklov: 2009-02-03
Betänkande 2008/09:KU11

Alla beredningar i utskottet

2008-11-18, 2008-11-25, 2009-01-27

Regeringen ska se över det kommunala partistödet (KU11)

Konstitutionsutskottet, KU, föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över det kommunala partistödet. KU har låtit göra en utvärdering som visar att det inom flera partier sker överföringar av partistöd i relativt stor omfattning. Partistöd från en kommun eller ett landsting används på så sätt för att finansiera partiverksamhet i en annan kommun eller ett annat landsting. Enligt kommunallagen måste en kommunal åtgärd vara knuten till kommunens eller landstingets eget område eller dess invånare för att vara laglig. KU anser att det behövs en översyn i lämpligt sammanhang för att undanröja den osäkerhet som råder både från kommunernas och från partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda de kommunala partistöden. Syftet är också att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stöd till partierna. Utskottet föreslår vidare att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om kommunal demokrati.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-02-11
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:KU11, Kommunal demokrati

Debatt om förslag 2008/09:KU11

Webb-tv: Kommunal demokrati

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Phia Andersson (S)
Anf. 40 Phia Andersson (S)
Fru talman! I betänkandet Kommunal demokrati behandlas 32 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionerna rör begreppet stad, kommunal revision, den offentliga partifinansieringen, det politiska förtroendeuppdraget och frågor om delaktighet, jämställdhet, pensionärsråd och trängselskatter. Ett enigt utskott avstyrker samtliga motioner, men jag vill ändå lyfta fram den utredning av det kommunala partistödet som konstitutionsutskottet den 7 juni 2007 beslutade om. Där var uppdraget att se över det kommunala partistödet. Utvärderingen leddes av Johan Lantto och redovisades i juni 2008 i form av en rapport från riksdagen kallad Utvärdering av det kommunala partistödet . Kommuner och landsting har sedan 1969 haft rätt men inte skyldighet att ge ekonomiskt stöd till partierna. I förarbetena till kommunallagen 1991:900 framhölls att stödet bör ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjligheter att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgare och därigenom stärka den kommunala demokratin. Då utvärderingen visar att det råder osäkerhet från både kommunernas och partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda det kommunala partistödet föreslår ett enigt utskott att riksdagen tillkännager för regeringen att en översyn bör ske av kommunallagens bestämmelser om partistödet i syfte att undanröja denna osäkerhet. Fru talman! Jag som socialdemokrat vill med detta yrka bifall till utskottets förslag.
Björn Leivik (M)
Anf. 41 Björn Leivik (M)
Fru talman! Diskussion och samtal om demokratifrågor måste alltid pågå. Då många av mina kolleger riksdagsledamöter har en bakgrund som kommunpolitiker och följer lokal- och regionalpolitiken noga är det naturligt att lagstiftningen på detta område särskilt uppmärksammas. Kommunallagen ger visserligen stora möjligheter för kommuner och landsting att utforma ett väl fungerande demokratiskt system med medborgarinflytande och transparent beslutsordning, men av de många motionerna - 32 till antalet - som behandlas i betänkandet förstår man att det kan finnas vissa behov av lagändringar. Fru talman! Jag tänker uppehålla mig vid ett par motioner och särskilt redovisa utskottets förslag om tillkännagivande i fråga om översyn av det kommunalpolitiska partistödet. Tobias Krantz föreslår en genomgripande analys av vilka effekter nuvarande utformning av den offentliga partifinansieringen har för partierna när det gäller demokrati, idéproduktion och opinionsbildning. I en interpellationsdebatt vid den här tiden för ett år sedan framhöll statsrådet Beatrice Ask att partistödet har utformats på ett sätt som beaktar partiernas roll i demokratin och som respekterar deras självständighet i förhållande till staten. Statsrådet framhöll vidare att utgångspunkten även fortsättningsvis borde vara att det är de politiska partierna som själva har att bestämma hur stödet ska användas i det partipolitiska arbetet. Hon var inte beredd att ta några initiativ i den riktning som motionären föreslog. Utskottet har inte gjort någon annan bedömning än den justitieministern redovisade i februari 2008. Flera motionärer tar upp frågan om pensionärsråd och deras roll i en levande demokrati. Frågan om att i lag reglera pensionärsråden har varit uppe tidigare. Socialstyrelsen lämnade 2000 en rapport som byggde på enkäter och jämförelser med andra länder. Slutsatsen blev att det var osäkert om lagstiftning verkligen skulle leda till större inflytande. Våren 2001 avstyrkte socialutskottet en motion om lagstiftning om pensionärsråd. Utskottet gjorde samma bedömning, nämligen att det var osäkert om en lagstiftning skulle leda till ökat inflytande. Äldreberedningen Senior 2005 framhöll att människor i alla åldrar måste omfattas av arbetet med att utveckla inflytande och delaktighet. Pensionärsråden kunde inte kompensera bristen på äldre personer i politiskt valda församlingar. KU gör ingen annan bedömning än den socialutskottet tidigare gjort och som riksdagen ställt sig bakom. Fru talman! Utskottet föreslår på eget initiativ att riksdagen tillkännager för regeringen vad utskottet anför om behovet av en översyn av det kommunala partistödet. Sedan 1969 har kommuner och landsting haft rätt att ge ekonomiskt stöd till partier som är representerade i fullmäktige. Stödet ska ses som samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjligheter till opinionsbildning och därmed stärka demokratin. Partistödet ska uteslutande användas till den partiverksamhet som är knuten till kommunen eller landstinget. Riktigt så fungerar det inte i dag. Det finns flera exempel på att det lokala stödet används för att finansiera regional och central partiverksamhet. Den utredning som KU tillsatte 2007 kom fram till att det finns anledning att se över nuvarande regler. Det gäller bland annat partistödets former och var gränsen går mellan stöd till partierna och stöd till förtroendemannaorganisationen. En översyn behövs enligt utskottet för att undanröja den osäkerhet som råder från både kommunernas och partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda partistödet och för att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stödet till partierna. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Stefan Tornberg (C)
Anf. 42 Stefan Tornberg (C)
Fru talman! I dag har vi att behandla två betänkanden som lite grann går in på varandras områden: kommunal demokrati och regional demokrati. En del av de principiella frågor som rör även kommunerna kommer att behandlas i nästa betänkande, om regional demokrati. Den kommunala demokratin och det kommunala självstyret är en vital och grundläggande del av det svenska folkstyret. Därför känns det angeläget att få diskutera det här i Sveriges riksdag. Jag tänkte beröra två ämnen som också tidigare talare har berört, nämligen behovet av en översyn av partistödet och något kort om det politiska ideella uppdraget. Som tidigare talare har sagt har det på KU:s initiativ skett en översyn av det kommunala partistödet. Den visar ju också att det kommunala partistödet är viktigt för demokratin i Sverige och att det numera har en stor betydelse för finansieringen av partiernas verksamhet. På den lokala nivån visar översynen att hela 84 procent av partiernas intäkter kommer från partistödet, och på den regionala nivån är det hela 87 procent. Det ska erkännas att vi i Centerpartiet kände viss tvekan när man inledde denna översyn, för partistödet är olika och måste kunna se olika ut i olika kommuner, och det måste kunna hanteras olika av olika partier. Men jag tycker att den översyn som har gjorts visar att det finns anledning att göra en fortsatt översyn av partistödet. Vi kan se att utformningen skiftar. Det är viktigt med en transparent jämförelse. Man räknar in politiska sekreterare, kanslier, lokaler och så vidare på olika sätt i de olika kommunerna. Det är i grunden inte något problem, men det gör det svårare för oss väljare att se hur pengarna används. Den viktiga delen anser jag är att partistödet ska avse just den partiverksamhet som är anknuten till den kommun respektive det landsting där det utbetalas. Även överföring av partimedel berörs i KU:s rapport. Där ser man att det skiftar också mellan partier. Det beror mycket på att partierna har olika uppbyggnader och använder resurserna på olika sätt. Men vi kan också se att det här minskar i omfattning hos de flesta partier. Det utredaren lyfte fram, som pekar på ett behov av en översyn, gäller just partistödets former, att det ska klargöras vad ett partistöd är och att det ska tillämpas på samma sätt överallt. Men det handlar också om ett krav på betalningsmottagarna. Vad krävs för att ett partistöd ska utbetalas i en kommun, i ett landsting? Vilka krav har vi på att det ska finnas till exempel en juridisk person på orten som tar emot partistödet? Det är något som jag kan tycka är självklart. Utredaren pekar också på att det är en otydlighet i regleringen. Mycket av praxis kring det här har utarbetats via förarbeten och praxis som har utvecklats med tiden. Det kan finnas skäl att titta på hur lagstiftningen kan bli tydligare. Fru talman! En översyn av partistödet är alltså på sin plats. Men det är viktigt att det sker med respekt för såväl föreningsfrihet som det kommunala självstyret. Och självklart ska skattepengar användas endast på avsett sätt. Det är särskilt viktigt att det sker i det här fallet när det egentligen inte finns någon annan offentlig kontroll. Det är också viktigt för väljarna att kunna jämföra hur partistödet används i olika kommuner men även att det är en ökad transparens i partierna. Det finns också skäl att undanröja den osäkerhet som finns om tillämpningen av lagstiftningen. Vi har motioner i vårt betänkande som berör det politiska ideella uppdraget, och det är en mycket viktig del i Sveriges politiska liv. Vi har sett en utveckling mot en ökad professionalisering av politiken men också en förändrad syn på det politiska uppdraget, inte minst från de yngre generationerna som också lite grann utmanar formerna för det politiska systemet och inte minst de politiska partierna. Det har funnits en vilja från politiken att antalet förtroendevalda ska öka, men vi kan konstatera att antalet förtroendevalda i Sverige minskar. Vi ser också att antalet avhopp ökar. Inte minst kan vi konstatera att det ofta är unga, och bland de unga är det till övervägande del kvinnor som lämnar sina förtroendeuppdrag. Det finns skäl för oss att ha en diskussion om det. Vad beror det här på? Hur kan vi motverka en sådan utveckling? Fru talman! Representativitet är viktig. Utan delaktighet och legitimitet hotas vårt demokratiska system. Det här är en viktig utmaning. Jag tror inte att det handlar om, som det i motionerna fokuseras mycket på, arvoden och förmåner, utan jag tror att det handlar om makt och inflytande, om att vi som politiker inte bara ska ha ansvar utan också makt. Vi ska ha en reell möjlighet att vara med och påverka i vårt uppdrag. Fru talman! Då är jag tillbaka där jag började, med demokrati och självstyre. De delarna hänger ihop. Demokratin förutsätter självstyre, och utan makt finns det inte en vilja att ta det ansvar som ett politiskt uppdrag kräver. Med det vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Cecilia Wigström i Göteb (Fp)
Anf. 43 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)
Fru talman! Vår demokrati är en grundsten för det svenska samhället, och för att demokratin ska fungera måste vi också ha politiska partier. Det är därför som vi i kommunallagen tillåter kommuner att betala ut kommunalt partistöd för att stimulera partierna och se till att vi har livaktiga partier på kommunal nivå. Det är bra att utskottet har enats om det här tillkännagivandet till regeringen om en översyn av den här lagen för att vi ska få en tydlig lag och för att vi ska få bort den osäkerhet som i dag råder om hur pengarna kan användas men också för att se om vi i högre grad kan öppna för insyn och öppenhet när det gäller hur kommunernas pengar används. I många länder, som i Danmark, Finland och Norge, finns det generella rättsliga regler för att garantera öppenhet och insyn i partiernas finansieringskällor, oavsett om det kommer från kommunen eller någon annan. Sådana regler har vi inte i Sverige. I samband med våra folkomröstningar poppar det ibland upp sådana här diskussioner. Vilken sida har mest pengar? Är det ja-sidan eller nej-sidan? Är det därför resultatet blev som det blev i folkomröstningen? Är det därför den politikern säger som hon säger, för att hon får pengar därifrån eller inte? Ibland kommer sådana diskussioner upp. För Folkpartiets del är vi positiva till att på något sätt införa motsvarande öppenhet och insyn i Sverige, så som våra grannländer har. Däremot anser vi inte att det bör ske genom rättsliga regleringar, utan det är någonting som vi partier tillsammans borde kunna komma överens om. Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Helena Bargholtz (fp).
Kjell Eldensjö (Kd)
Anf. 44 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Det är inte alltid som så här många ställer upp på ett anförande när det är ett enigt utskott. Men jag tror att det i det här fallet beror mycket på att vi är många som är väldigt intresserade av kommunpolitik och då också kommunal demokrati. Själv har jag suttit i kommunfullmäktigeförsamling i drygt ett kvarts sekel. Ränderna går liksom aldrig ur, utan man talar gärna lite om kommunpolitik. Vårt samhälle är i ständig förändring. Det som gällde för 100, 50 eller till och med 10 år sedan har successivt förändrats på många områden, till det bättre i många avseenden och kanske någon gång till det sämre. Att upprätthålla och stärka de demokratiska grundvärderingarna på nationell och regional nivå och på kommunnivå är en process som måste fortlöpa, diskuteras och säkert då och då också leda till revideringar för att det ska förbli en vital och stark angelägenhet som stärker sammanhållningen, de mänskliga rättigheterna och andra för människorna viktiga principer vad gäller integritet, människovärde och alla människors lika värde. Jag vill nu ta upp bara några av de frågor som det här betänkandet innehåller. Jag ska säga något om det kommunala partistödet. I utvärderingen när det gällde att se över det kommunala partistödet, som KU beslutade om 2007, framgår det att det kommunala partistödet används och utformas lokalt på vitt skilda sätt, också när det gäller omfattning. Bland annat råder det oklarheter i både lagstiftning och praxis om vad som är en del av partistödet. Detta plus kommuners olika syn på partistödet och dess användning har i dagens betänkande föranlett KU att ge regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en översyn i fråga om det kommunala partistödet. Det är ett viktigt tillkännagivande. Det är tydligt att det behövs ett klargörande och ett mer stringent regelverk avseende begreppet kommunalt partistöd. Jag ska säga något om frågeställningar som handlar om det ideella förtroendeuppdraget. Utskottet tar i det här betänkandet upp resonemang runt dessa frågor och påpekar att mycket har gjorts och kommer efterhand att göras på det här området. Det gäller bland annat utveckling av politiskt ledarskap och uppdrag som förtroendevald men också frågan om hur man bättre kan stödja och stärka fritidspolitikernas roll i det politiska systemet. Utskottet vill dock avvakta regeringens behandling av de här frågorna. Till slut ska jag säga något om kommunala pensionärsråd och äldres roll i politiken. Det är väl ingen tvekan om att dessa råd har mycket att tillföra i den politiska sfären på olika politiska områden. En enkät har emellertid visat att till exempel mindre än hälften av pensionärsråden fungerar tillfredsställande. Äldreberedningen Senior 2005 framhöll att människor i alla åldrar bör utveckla inflytande och delaktighet i samhället. Detta gäller inte minst de äldre. Därför är det angeläget att de politiska partierna tar till vara kompetens, erfarenhet och kunskap som dessa har. Deras medverkan i större utsträckning i inte bara pensionärsråd utan också i andra kommunala nämnder och styrelser är av stor betydelse för lokalsamhällets utveckling. Men det är först och främst en sak för partierna själva att ta tag i.
Margareta Cederfelt (M)
Anf. 45 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Jag ska ta upp ett litet avsnitt ur betänkandet men ack så viktigt. Det märks inte minst av att det är en fråga som återkommer i motioner år efter år. Det handlar om begreppet stad. Stad som begrepp avskaffades, kan vi säga, 1969 genom ett riksdagsbeslut då det i stället blev benämningen kommuner. Men jag vill tillägga att ett enigt konstitutionsutskott också har uttalat genom åren att det fortfarande är möjligt för de städer eller kommuner som så önskar att fortsätta att kalla sig stad så länge det har en betydelse utöver ren administrativ karaktär och heller inte har någon kommunalrättslig betydelse. Begreppet stad har en väldigt lång tradition i Sverige, ända sedan historien bakåt till folkungaregenterna. Då talar vi om medeltiden. De 40 år som har förflutit sedan kommunbegreppet infördes här i riksdagen har likväl ordet stad behållit sitt värde och sin betydelse för såväl medborgare som just lokala politiker. Med detta perspektiv är det viktigt att lyfta fram att ett enigt utskott genom årens lopp har slagit fast att det inte finns något som hindrar de kommuner som så önskar att kalla sig stad. Jag vill lyfta upp ytterligare ett perspektiv när det gäller varför begreppet stad är viktigt. Det handlar om de omfattande internationella kontakterna, inte minst med anledning av vårt medlemskap i EU. Det säger så mycket mer att kunna använda begreppet town eller city än community. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-02-11
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 9

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Begreppet stad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K384 yrkandena 1 och 2, 2008/09:K212, 2008/09:K342, 2008/09:K352 och 2008/09:K383.
  2. Kommunal revision

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K370.
  3. Den offentliga partifinansieringen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K226.
  4. Användningen av det kommunala partistödet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om en översyn i fråga om det kommunala partistödet.
  5. Det politiska och ideella förtroendeuppdraget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K228 och 2008/09:K248.
  6. Kommunala pensionärsråd m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K321, 2007/08:K379 och 2008/09:K256.
  7. Delaktighet och jämställdhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K280 och 2007/08:K367.
  8. Trängselskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K301, 2007/08:T327 yrkande 28, 2007/08:T531 yrkande 3 och 2008/09:K229.
  9. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.