Kapitaltillskott till Teracom AB

Betänkande 2002/03:KRU7

Kulturutskottets betänkande2002/03:KRU7

Kapitaltillskott till Teracom AB

---

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB
Riksdagen bemyndigar regeringen att, inom den
ram som för 2003 anvisats för lån i Riksgäldskontoret
för investeringar i anläggningstill-
gångar som används i statens verksamhet, besluta om ett lån för att
finansiera ett villkorat kapitaltillskott på högst 500 000 000
kronor till Teracom AB. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:64 och
avslår motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 1, 2002/03:Kr5 och 2002/03:
Kr6 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd)
2. Privatisering av Teracom AB
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 2 och 2002/03:Kr277.
Reservation 3 (m, fp)
Stockholm den 8 maj 2003
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars
Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v),
Nikos Papadopoulos (s), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m),
Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda
Ernkrans (s), Margareta Pålsson (m), Henrik Westman (m) och Dan
Kihlström (kd).

2002/03
KrU7
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:64
Kapitaltillskott till Teracom AB jämte motioner väckta dels
med anledning av propositionen, dels under allmänna motionstiden
hösten 2002.
I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att .
inom den ram som för år 2003 har anvisats för lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet .
besluta om ett lån för att finansiera ett villkorat kapitaltillskott på
högst 500 miljoner kronor till Teracom AB.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet avstyrker två motionsförslag som syftar till att statens
ägande i Teracom AB skall upphöra.
I betänkandet finns tre reservationer.

Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 3
Redogörelse för ärendet 4
Bakgrund 4
Propositionens huvudsakliga innehåll 5
Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition 6
Utskottets överväganden . . . . . 7
Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB . .... 7
Privatisering av Teracom AB. . . 12
Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition . . . 12
Reservationer . . . . .. 14
1. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (m, fp) . 14
2. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (kd). 14
3. Privatisering av Teracom AB, punkt 2 (m, fp) . 15
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag . . . . .. 16
Propositionen . 16
Följdmotioner ..... .... .... 16
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002 . . 16

Redogörelse för ärendet
Bakgrund
Teracom AB är ett statligt ägt aktiebolag (tidigare Svensk Rundradio AB)
som bildades den 1 juli 1992 efter beslut av riksdagen (prop. 1991/92:140,
bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) och som övertog den verksamhet
med utsändning av rundradio som tidigare bedrevs inom Televerket. Enligt
bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överföring av radio-
och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra
andra tjänster med stöd av resurser som har byggts upp för radio- och TV-
verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom
radio- och TV-området. År 2002 var omsättningen i koncernen Teracom AB
drygt 1 800 miljoner kronor och antalet anställda ca 900.
År 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle införas i Sve
-rige. I en första etapp skulle sändningar inledas på ett begränsat antal
orter i landet (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178). År 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle
få byggas ut till att omfatta hela landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.
2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Utbyggnaden skulle ske på marknadsmäs-
siga grunder.
I dag finns fyra sändarnät för digital marksänd TV som når 90 % a v Sve-
riges bofasta befolkning. Ett femte nät når 50 % a v befolkningen.
Omfattande satsningar på digital-TV inklusive stora avskrivningar har
resulterat i ett allt sämre resultat för Teracom AB fram till år 2001 med
tillfällig förbättring för år 2000. Bolagets ekonomiska problem har uppkommit
som en följd av stora investeringar i infrastruktur samt en investering i
do terbolaget Boxer TV-Access AB. Detta har fått till följd att Teracom AB:s
finansiella situation är mycket ansträngd i dag trots att intäkterna ökar
och lönsamheten bedöms förbättras på sikt.
Investeringarna i de digitala TV-näten beräknas fullt genomförda uppgå
till ca 1 500 miljoner kronor. Därav hade Teracom AB vid utgången av år
2002 investerat ca 1 300 miljoner kronor. Vidare har bolaget investerat ca
150 miljoner kronor på utbyggnad av nät för distribution av digital radio.
De sammanlagda nyinvesteringarna i digitala nät har därmed uppgått till ca
1 450 miljoner kronor. Därtill kommer löpande investeringar i övriga nät
och infrastruktur om ca 200 miljoner kronor per år. Finansieringen av nyinveste-
ringarna har delvis skett med lånade medel, vilket gradvis ökat bolagets
skuldsättning.
Totalt uppgår koncernens anläggningstillgångar, dvs. koncernens samlade
investeringar efter avdrag för avskrivningar, till knappt 3 000 miljoner
kronor.
De senaste årens kraftigt försämrade lönsamhet i Teracomkoncernen kan
bl.a. hänföras till försäljningen av digitala TV-tjänster i dotterbolaget
Boxer TV-Access AB. Detta bolag ägs till 70 % av Teracom AB
och till 30% av Livförsäkringsaktiebolaget Skandia. Boxer
TV-Access AB:s affärsverksamhet har initialt lett till omfattande
förluster. Investeringen i Boxer TV-Access AB har resulterat i
en abonnentbas som vid utgången av 2002 uppgick till 140 000
betalande abonnenter.
De omfattande nyinvesteringarna i såväl infrastruktur som abonnentstock
i dotterbolaget Boxer TV-Access AB har medfört att Teracom AB i dag har en
svag finansiell ställning. Bolaget har ca 1 500 miljoner kronor i krediter
från olika kreditinstitut men uppfyller inte längre alla kreditvillkor som
kreditin stituten har ställt upp. De kräver bl.a. att soliditeten, dvs.
det egna kapitalets andel av balansomslutningen i koncernen,
skall uppgå till minst 25% (30% i moderbolaget).
Bolaget har bedömt att investeringarna i såväl infrastruktur som abonnen
-ter kommer att leda till ett behov av en förstärkning av det egna
kapitalet. År 2001 begärde därför Teracom AB ett kapitaltillskott
av ägaren. Vid en extra bolagsstämma i Teracom AB i november
2001 gav ägaren styrelsen direktiv
om att genomföra en omstrukturering som innebär en ökad koncentration på
kärnverksamheten. Som kärnverksamhet angavs utsändning till allmänheten
av radio- och TV-program som är tillgängliga i hela eller större delen av
landet utan kostnad. Beroende på omständigheterna kan utsändningarna ske
med såväl analog som digital teknik. Enligt direktivet skall bolaget utgå
från en kostnadsbaserad prissättning för kärnverksamheten. Övrig kompletterande
verksamhet skall fortsatt genomföras med lägre risk och avsevärt mindre
behov av egna investeringar. Omstruktureringarna beräknas resultera i att
kostnaderna minskar med 150 miljoner kronor per år. Full besparingseffekt
förväntas emellertid uppnås först år 2004.
För att lösa Teracom AB:s kapitalbehov bemyndigade riksdagen regering-
en att utfärda en kreditgaranti till Teracom AB intill ett belopp om 2 000
miljoner kronor och med en löptid till utgången av år 2002 (prop.
2001/02:76, yttr. 2001/02:FiU5y, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149).
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att på framställning av Te
-racom AB utfärda garantin. Någon garanti har dock inte begärts av Teracom
AB.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott till Teracom AB föreslås att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att,
inom den ram som för år 2003 har
anvisats för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar
som används i statens verksamhet, besluta om ett lån för att finansiera
ett villkorat kapitaltillskott på högst 500 000 000 kronor till Teracom AB.
Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition
I 2003 års vårproposition föreslås . i samband med en översyn av kapital-
strukturen i statligt ägda bolag . att 3 000 000 000 kronor skall
tillföras ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret för insatser i aktiebolag som ägs helt
eller
delvis av staten. Vidare föreslås att denna ordning för en förbättrad
kapital-
struktur skall få användas för omfinansiering av det i proposition 2002/03
:64
avsedda kapitaltillskottet till Teracom AB (prop. 2002/03:100 s. 200.201).
Vårpropositionen har remitterats till finansutskottet för beredning.

Utskottets överväganden
Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att, inom den ram som för år
2003 anvisats för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i statens verksamhet, besluta om ett
lån för att finansiera ett villkorat kapitaltillskott på högst
500 000 000 kronor till Teracom AB. Därmed bör riksdagen med
avslag på motionsyrkanden godkänna vad regeringen föreslår. Jäm-
för reservationerna 1 (m, fp) och 2 (kd).
Propositionen
Regeringen bedömer att Teracom AB har en stark marknadsställning i fram-
tidens distribution av ljud och rörliga bilder över hela landet tack vare
omfattande investeringar. Därutöver uppfyller Teracom AB viktiga uppgifter
i totalförsvaret. Sammantaget utgör Teracom AB en av landets viktigaste
aktörer som ägare av infrastruktur för TV- och radiosändningar.
Regeringen räknar med att en förbättrad finansiell uppföljning,
ytterligare
besparingar, tydligare uppdelning mellan olika delar av verksamheten samt
ett bättre utnyttjande av den befintliga organisationen kommer att
resultera i
tillfredsställande avkastning. Genom utökade krav på ekonomisk styrning
får ägaren även möjlighet att snabbt vidta åtgärder för att de finansiella
målen skall uppfyllas.
För att verksamheten skall kunna utföras och utvecklas krävs ett kapi-
taltillskott som återställer den finansiella balansen i företaget, då det
finns en risk för att bolaget annars hamnar i e n finansiellt besvärande
situation som
försvårar dess verksamhet och uppdrag. Regeringen bedömer att ett belopp
om högst 500 miljoner kronor är nödvändigt för att återställa soliditeten
till den nivå som krävs för att bolaget skall kunna uppfylla sina åtaganden
samt till fullo dra nytta av redan gjorda investeringar.
Efter ett sådant kapitaltillskott kommer soliditeten att uppgå till ca
30% år 2003 i Teracomkoncernen enligt propositionen.
Vidare bedömer regeringen att soliditeten från och med år 2004 kommer
att förbättras löpande tack vare egna vinstmedel, vilket gör det möjligt
att återbetala kapitaltillskottet från och med år 2006 då koncernen beräknas
ha goda finanser.
Regeringen har även övervägt ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor
men kommit fram till att detta är otillräckligt. Behovet av en tillräcklig
buffert grundar sig även på kreditgivarnas krav på lönsamhet. Genom att Te-
racom AB under år 2003 väntas uppnå fortsatt svag lönsamhet, behöver
denna brist kompenseras med en starkare balansräkning. Via ett tillskott
på
500 miljoner kronor uppskattar regeringen att bolaget uppnår en
tillräckligt
stark finansiell ställning för att överbrygga perioden fram till dess att
Teracom AB åter börjar generera vinst.
Riksdagen har för år 2003 bemyndigat regeringen att intill ett belopp om
23 500 miljoner kronor ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Av förarbetena
(prop. 1995/96:220 s. 48 och s. 96) till lagen (1996:1059) om statsbudget
framgår att med anläggningstillgångar avses inte bara materiella
anläggnings-
tillgångar utan även immateriella och finansiella anläggningstillgångar, t
.ex.
datorprogram och aktier. Regeringen bedömer att det här aktuella
kapitaltill-
skottet utgör en sådan anläggningstillgång som får finansieras med lån i
Riksgäldskontoret.
Regeringen avser därför att ta upp ett lån i Riksgäldskontoret för att
finan-
siera det villkorade kapitaltillskottet. Ett sådant lån ryms inom den ram
som riksdagen beslutat. Räntan för lånet kommer att belasta det inom utgiftsom
-råde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering
och genomlysning av statligt ägda företag m.m .
Det föreslagna kapitaltillskottet kan enligt regeringen inte antas
utgöra statsstöd i EG-fördragets mening.
Teracom AB skall så snart dess finansiella ställning har stärkts och de
finansiella målen för företaget uppnåtts återbetala kapitaltillskottet och
därefter ge utdelning till staten.
Motionerna
I tre motioner från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna yrkas
avslag på propositionen .
Moderaterna tar i motion Kr5 (m) upp de ekonomiska förhållandena vid
Teracom AB och erinrar bl.a. om att tidigare riksdagsbeslut om det
digitala
marknätet inneburit att utbyggnaden av nätet skulle ske på marknadsmässiga
grunder. Motionärerna menar att det under inga omständigheter kan
betraktas
som marknadsmässigt att ge ett stöd om 500 miljoner kronor till ett
företag
på en konkurrensutsatt marknad. Regeringens underlag till propositionen är
mycket dåligt, anser motionärerna som också finner att ärendet inte är
ordentligt berett. De ifrågasätter även om ett kapitaltillskott är
förenligt med EG-rätten.
I Folkpartiets motion, Kr4 (fp), sägs att det inte finns några garantier
för
att det av regeringen föreslagna kapitaltillskottet till Teracom AB är det
sista
och att företaget efter att ha erhållit ett sådant tillskott skall kunna
stå på egna ben. Motionärerna anser visserligen att digital-TV är en bra
teknik men att
det är tillverkare och konsumenter som själva skall få avgöra när och hur
de
vill gå över till den. Vidare ifrågasätter motionärerna regeringens resone
-mang om att kapitaltillskottet skulle vara förenligt med EG-fördragets
regler om statligt stöd (yrkande 1).
Kristdemokraterna anför i sin motion, Kr6 (kd), att propositionen är
dåligt underbyggd och att flera viktiga delar saknas för
att kunna göra en bedömning av
. Teracom AB:s behov av ett kapitaltillskott och vilken omfattning ett så-
dant tillskott i så fall bör ha,
. Teracom AB:s förmåga att återbetala ett villkorat kapitaltillskott och
. frågan om Teracom AB har uttömt alla möjligheter att förbättra bolagets
ekonomiska situation på egen hand.
I den mån Teracom AB behöver ett kapitaltillskott bör det inte finansieras
genom att staten utnyttjar utrymmet inom de låneramar som riksdagen
beslutar om. I stället bör en omdisponering av statens tillgångar göras
genom
exempelvis försäljning av statlig egendom, extra utdelningar eller extra
inle-
veranser från statliga bolag (yrkande 1).
I samma motion från Kristdemokraterna, Kr6 (kd), begärs att regeringen
skall återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag för att
för-
stärka Teracom AB:s soliditet. Motionärerna framhåller att det sändarnät
som
Teracom AB äger och driver är en del av samhällets grundläggande infra-
struktur och även i fortsättningen bör ägas och drivas av staten som ensam
ägare. De övriga verksamheter som Teracom AB har byggt upp bedrivs dock
på en konkurrensutsatt marknad. Till viss del bedrivs denna verksamhet i
dotterbolag. Dessa verksamheter bör bli föremål för utförsäljning, menar
motionärerna. Regeringen bör utarbeta förslag till hur Teracom AB skall
kunna omstruktureras för att ges förutsättningar att på bästa sätt klara
av sin
huvuduppgift, nämligen att bedriva utsändning och överföring av radio- och
TV-program (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Teracom AB:s ekonomiska problem har även vid ett tidigare tillfälle behand
-
lats av riksdagen. Under föregående riksmöte godkände riksdagen . med viss
ändring . regeringens proposition 2001/02:76 Teracom AB . garanti och
omstrukturering. Godkännandet innebar att regeringen bemyndigades att mot
en riskavspeglande avgift utfärda en kreditgaranti till Teracom AB intill
ett
belopp om 2 000 000 000 kronor med en löptid t.o.m. den 31 december 2002.
Detta innebar en förlängning av löptiden i förhållande till regeringens
för-
slag. Vidare beslutade riksdagen med anledning av ett motionsförslag att
uttala att regeringen för riksdagen skulle redovisa Teracom AB:s
långsiktiga
finansieringsbehov (yttr. 2001/02:FiU5y, bet. 2001/02:KrU7, rskr.
2001/02:149).
Utskottet konstaterar nu dels att någon garanti aldrig begärts av
Teracom
AB, dels att regeringen i förevarande proposition lämnat den av riksdagen
begärda redovisningen.
Utskottet anser liksom tidigare att Teracom AB har en nyckelroll inom
den statliga mediepolitiken, framför allt då det gäller massmediernas mång
-
fald och tillgänglighet (jfr bet. 2001/02:KrU7 s. 11). Även utifrån
kulturpoli-
tiska och demokratiska utgångspunkter är företagets roll av central
betydelse.
Det markbundna TV-nätet som ägs och drivs av Teracom AB är av väsent-
lig betydelse för en stor del av befolkningen. Visserligen har betydande
förändringar ägt rum på medieområdet de senaste åren, vilket innebär att
TV-
publiken i långt högre grad än tidigare numera har möjlighet att välja den
för
var och en lämpligaste formen för TV-distribution, via satellit, kabel
eller
marksändningar. Valfriheten i detta hänseende har således ovedersägligen
ökat. Detta till trots är det alltjämt en stor andel av befolkningen,
möjligen
41 %, som är beroende av marksänd TV-distribution, vilket framgår av pro-
position 2002/03:72 Digitala TV-sändningar (s. 5).
Utskottet har nyligen yttrat sig till konstitutionsutskottet över nämnda
proposition (yttr. 2002/03:KrU1y). Därvid tillstyrkte utskottet bl.a.
. att den marksända televisionen skall övergå till digital teknik,
. att minst två digitala marknät skall byggas ut till en täckningsgrad om
98.
99 % a v befolkningen,
. att de sändarnät som har den största räckvidden i första hand skall
använ-
das för SVT och UR och för andra sändningar som sker med stöd av
sändningstillstånd med villkor om opartiskhet, saklighet och ett
mångsidigt programutbud och
. att de analoga TV-sändningarna skall läggas ned etappvis och skall ha
upphört senast den 1 oktober 2007.
Förslagen om digitala TV-sändningar i prop. 2002/03:72 hänger nära sam-
man med förslag som rör Teracom AB:s ekonomiska ställning och kan enligt
utskottets uppfattning inte ses isolerade från varandra. Det finns därför
skäl
att erinra om vad kulturutskottet nyligen anförde i sitt yttrande till
konstitu-
tionsutskottet i fråga om den ekonomiska bärkraften då det gäller utbyggna
-
den av det digitala marknätet. Delar av utskottets resonemang återges här.
En förutsättning för utbyggnaden av de digitala marksändningarna har
från början varit att dessa bedömts som ekonomiskt bärkraftiga och att
sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av medverkande före-
tag (prop. 1996/97:67 s. 22 och 25, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:
KU17 s. 12, rskr. 1996/97:178). Kulturutskottet bedömer att det utrymme
som kommer att finnas i två - nära nog - rikstäckande nät och i de tre
övriga näten med lägre täckningsgrad gör att de digitala marksändningar
-
na blir tillräckligt attraktiva för att flera programföretag vill
medverka
med sina sändningar i marknätet och för att publiken skall vilja
investera
i avkodare. Därmed skulle utsikterna kunna vara goda för att de
digitala
marksändningarna kommer att bli ekonomiskt bärkraftiga. Då det gäller
utbudet från public service-företagen torde det för konsumenterna vara
attraktivt att utöver SVT:s och UR:s utbud i SVT 1 och SVT 2 kunna ta
del av nya digitalkanaler såsom 24:an och Barnkanalen. Andra program-
tjänster och tilläggstjänster kan dessutom komma att utvecklas av både
SVT och UR, vilket bl.a. kan få stor betydelse för funktionshindrades
tillgång till utbudet. Genom att det digitala marknätet även rymmer pro
-
gramtjänster från flera andra programföretag torde den marksända
distri-
butionsformen bli ett intressant alternativ till kabel- och
satellitdistribution.
Sammantaget anser kulturutskottet att det finns starka skäl som talar
för att det är lämpligt att nu fullfölja den etappvisa utbyggnaden av
det
digitala marknätet för att efter en övergångsperiod låta de analoga TV
-
sändningarna upphöra. Ett riksdagens ställningstagande i enlighet med
propositionen skulle ge fördelar för konsumenterna, främst i form av
ett
större programutbud. Det skulle också ligga i linje med målen för
medie-
politiken, framför allt när det gäller yttrandefrihet, mångfald,
massmedi-
ernas oberoende och tillgänglighet (jfr prop. 2000/01:1 utg.omr. 17,
bet.
2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
Kulturutskottet hyser således den uppfattningen att det digitala marknätet
har
goda möjligheter att attrahera olika programföretag och därmed förmedla
ett
varierat utbud av program- och tilläggstjänster, som är intressant för
konsu-
menten. Därmed torde det digitala marknätet utgöra ett konkurrenskraftigt
alternativ till övriga distributionsformer. Utifrån denna bedömning och
med
hänsyn till att ett kapitaltillskott av betydande omfattning relativt
snart kan
komma att tillföras Teracom AB anser utskottet att möjligheterna är goda
för
att företaget på sikt kan uppfylla de finansiella mål som ägaren, staten,
enligt
propositionen kommer att kräva. Utskottet anser liksom regeringen att före
-
taget . d å dess finansiella ställning har stärkts och de finansiella
målen har
uppnåtts . skall återbetala kapitaltillskottet och därefter ge utdelning
till staten.
Regeringen bedömer att det föreslagna kapitaltillskottet inte kan antas
utgöra statsstöd i EG-fördragets mening. Regeringen stöder sig därvid på
EG-fördragets regler om statligt stöd samt ett flertal mål som avgjorts av
EG-
domstolen. Av propositionen framgår att ett kapitaltillskott kan ges om
staten
agerar på ett sätt som skulle accepteras av en privat investerare som
arbetar
på normala marknadsmässiga villkor, den s.k. marknadsekonomiska investe-
rarprincipen. Denna princip innebär att staten skall jämföras med hur en
privat investerare med långsiktig syn på lönsamhet skulle agera. En sådan
investerare kan satsa kapital för att säkra överlevnaden för ett företag
som
drabbas av tillfälliga svårigheter men som beräknas bli lönsamt igen.
Utskottet anser att regeringens bedömning i detta avseende är rimlig.
Sammantaget har utskottets överväganden lett fram till att riksdagen
bör
avslå motionerna Kr4 (fp) yrkande 1, Kr5 (m) och Kr6 (kd) yrkande 1, vari
yrkats avslag på propositionen.
Även motion Kr6 (kd) yrkande 2, vari yrkats att regeringen skall åter-
komma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag för att förstärka
Teracom AB:s soliditet, bör avslås.
En samlad bedömning av här redovisade frågeställningar leder fram till
att
utskottet anser att regeringens förslag bör godkännas av riksdagen. Riksda
-
gen bör således bemyndiga regeringen att ta upp ett lån i
Riksgäldskontoret
för att finansiera ett villkorat kapitaltillskott på högst 500 000 000
kronor till Teracom AB.
Privatisering av Teracom AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om privatisering av Teracom
AB. Jämför reservation 3 (m, fp).
Motionerna
I två motioner föreslås att Teracom AB skall privatiseras .
Motionärerna bakom motion Kr4 (fp) framför åsikten att staten inte skall
stå för distribution av TV. En konsekvens av detta ställningstagande är
att
Teracom AB skall privatiseras (yrkande 2).
I motion Kr277 (m), som väcktes under allmänna motionstiden hösten
2002, sägs att Teracom AB behöver en ny ägare som kan tillföra kapital och
kunnande och att det statliga ägandet därför behöver avvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid olika tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om
privatisering
av Teracom AB, senast under föregående riksmöte (bet. 2001/02:KrU7 s.
12). Utskottet hänvisar till de uttalanden som näringsutskottet gjort vid
upp-
repade tillfällen om sin syn på statligt ägande, bl.a. i betänkande 2002/
03:
NU9 s. 30 f. Kulturutskottet anser i likhet med näringsutskottet att det i
vissa
fall kan vara motiverat med ett statligt ägande. De statligt ägda
företagen,
som i många fall har sitt ursprung i e n infrastruktur som en gång byggts
upp
med offentliga medel, kan bl.a. bidra med en hög servicenivå och likvärdig
-
het över landet.
Liksom näringsutskottet konstaterar kulturutskottet att det i vissa fall
kan
vara motiverat med försäljning av del av eller hela det statliga ägandet i
ett
bolag. Då det gäller Teracom AB har redan omstruktureringar gjorts som
syftar till ökad koncentration på kärnverksamheten. Bland annat har
företaget
av y t tr at dotterbolag, minskat stabs- och utvecklingsresurser samt
koncentre-
rat olika funktioner till färre orter. Utskottet är inte berett att
tillstyrka förslag
som syftar till fullständig avveckling av det statliga ägandet i företaget
.
Förslagen i motionerna Kr4 (fp) yrkande 2 och Kr277 (m) om att Teracom
AB skall privatiseras bör avslås av riksdagen.
Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition
Sedan proposition 2002/03:64 överlämnades till riksdagen har regeringen i
2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100 s. 200.201) lämnat
förslag som bl.a. gäller omfinansiering av kapitaltillskottet till Teracom
AB .
Innebörden i vårpropositionens förslag är i korthet följande.
I samband med en översyn av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag
skall
genom extra utdelningar 3 000 000 000 kronor tillföras ett särskilt konto
i
Riksgäldskontoret för insatser i a v staten hel- och delägda aktiebolag.
Riks-
dagens godkännande för en kapitalinsats skall inhämtas (prop. 100 yrkande
37).
Vidare föreslår regeringen i vårpropositionen att det i proposition
2002/03:64 behandlade kapitaltillskottet till Teracom AB skall
omfinansieras
genom att den nya ordningen för en förbättrad kapitalstruktur används så
snart som möjligt. Denna nya lösning anses nämligen vara mer ändamålsen-
lig. Riksdagen föreslås därför godkänna att - av behållningen på det
särskilda
kontot i Riksgäldskontoret - högst 500 000 000 kronor får användas anting-
en för att regeringen skall kunna återbetala det lån till
Riksgäldskontoret som
avses finansiera kapitaltillskottet till Teracom AB enligt prop. 2002/03:
64
eller för att regeringen skall kunna lämna det avsedda kapitaltillskottet
till
Teracom AB utan att ta upp ett lån (prop. yrkande 38).
Förslagen i vårpropositionen bereds för närvarande av finansutskottet.
Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över det förslag som
rör Te-
racom AB (yrkande 38). Riksdagen förväntas fatta beslut i ärendet före
sitt
sommaruppehåll.
Kulturutskottet inskränker sig i detta sammanhang till att konstatera
att
riksdagens beslut om förslaget i proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott
till
Teracom AB förväntas ske i slutet av maj 2003. Regeringen ges därmed möj-
lighet att - vid behov - förhållandevis snart efter riksdagsbeslutet i maj
tillskjuta kapital till Teracom AB på sätt som anges i prop. 2002/03:64.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett
följande reservationer. I reservationsrubrikerna anges vilken punkt i
utskot-
tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas.
1. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (m, fp)
av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m),
Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
ly-
delse:
Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 1 och 2002/03:Kr5,
bifaller delvis motion 2002/03:Kr6 yrkande 1 och avslår proposition
2002/03:64 och motion 2002/03:Kr6 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens underlag för att föreslå ett kapitaltillskott till Teracom AB
är
mycket dåligt. Av tidigare riksdagsbeslut framgår att utbyggnaden av det
digitala marknätet skall ske på marknadsmässiga grunder. Vi kan under inga
omständigheter betrakta det som marknadsmässigt att ge ett extra stöd om
500 000 000 kronor till ett företag som agerar på en konkurrensutsatt mark
-
nad. Vidare lyckas regeringen inte förklara varför markdistribution av
digita-
la signaler är bättre än satellit- eller kabeldistribution. Slutligen
finner vi att
det resonemang som förs i propositionen om att förslaget skulle vara fören
-
ligt med EG-rättens regler om statligt stöd långt ifrån är övertygande.
Med hänvisning till vad vi här anfört bör riksdagen avslå propositionen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna Kr4 (fp) yrkande 1 och Kr5 (m), bifal
-
ler delvis motion Kr6 (kd) yrkande 1 samt avslår motion Kr6 (kd) yrkande 2
.
2. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (kd)
av Dan Kihlström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande
lydelse:
Riksdagen bifaller motion 2002/03:Kr6 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis
motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 1 och 2002/03:Kr5 och avslår proposition
2002/03:64.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Kr6 (kd) anser jag att regeringens
pro-
position är dåligt underbyggd och att flera viktiga delar saknas för att
kunna
göra en bedömning av dels Teracom AB:s behov av ett kapitaltillskott och
vilken omfattning ett sådant tillskott i s å fall bör ha, dels Teracom AB:
s för-
måga att återbetala ett villkorat kapitaltillskott och dels ifall Teracom
AB har
uttömt alla möjligheter att förbättra bolagets ekonomiska situation på
egen
hand.
Enligt min uppfattning är Teracom AB:s ekonomiska situation inte så
krisartad att regeringen haft anledning att hasta fram den här
propositionen.
Jag föreslår att riksdagen skall avslå propositionen och begära att
regeringen
i stället skall återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag
till
hösten 2003, efter påskyndande av den statliga utredningen om radio- och
TV-lagen i berörd del samt utredningen om koncessionsavgifter. Frågan om
kapitaltillskott till Teracom AB kan inte kopplas loss från övriga frågor
på
radio- och TV-området såsom till exempel frågan om operatörsbolag.
Med hänvisning till vad jag här anfört bör riksdagen sammanfattningsvis
bifalla motion Kr6 (kd), delvis bifalla motionerna Kr4 (fp) yrkande 1 och
Kr5 (m) samt avslå propositionen.
3. Privatisering av Teracom AB, punkt 2 (m, fp)
av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m),
Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
ly-
delse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-
servation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 2
och 2002/03:Kr277.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning är det inte lämpligt att staten har ansvar för
distribu-
tion av TV. Teracom AB bör få nya ägare som kan tillföra kapital och
kunnande och det statliga ägandet bör avvecklas. Detta bör riksdagen som
sin
mening tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
Kr4 (fp) yrkande 2 och Kr277 (m).
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott till Teracom AB:
Riksdagen bemyndigar regeringen att, inom den ram som för 2003 anvisats
för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som
används i statens verksamhet, besluta om ett lån för att finansiera ett
villkorat
kapitaltillskott på högst 500 000 000 kronor till Teracom AB.
Följdmotioner
2002/03:Kr4 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition om kapitaltillskott till Te
-
racom.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i mo-
tionen anförs om att Teracom skall privatiseras.
2002/03:Kr5 av Kent Olsson m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att avslå proposition 2002/03:64.
2002/03:Kr6 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott
till Teracom AB.
2. Riksdagen begär att regeringen utarbetar ett förslag för att
förstärka
Teracom AB:s soliditet i enlighet med vad som anges i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Kr277 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad i motionen
anförs om Teracom.