Kapital för tillväxt

Betänkande 1992/93:FiU3

Finansutskottets betänkande 1992/93:FIU03

Kapital för tillväxt (prop. 1992/93:41)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1992/93
FiU3

Sammanfattning

I betänkandet biträder finansutskottet regeringens förslag
till riktlinjer för utskiftningen av de medel ur de tidigare
löntagarfonderna som skall användas för de små och medelstora
företagens riskkapitalförsörjning. Sammanlagt 6,5 miljarder
kronor skall kanaliseras genom två portföljförvaltande bolag och
sex direktinvesterande riskkapitalbolag. Aktierna i bolagen
skall skiftas ut till de företag som under årens lopp debiterats
vinstdelningsskatt. De ca 150 företag som betalat mest i
vinstdelningsskatt kommer att tilldelas aktier i de båda
portföljförvaltande bolagen medan övriga företag erhåller aktier
i de sex riskkapitalbolagen. Övergångsvis behålls 37% av
aktierna i de portföljförvaltande bolagen i statlig ägo.

Utskottet avstyrker tre motioner i vilka begärs att
propositionen skall avslås.

Socialdemokraterna har i anslutning härtill avgivit en
reservation till förmån för motionerna Fi5 (s) och Fi6 (s). I en
särskild meningsyttring ger vänsterpartiets företrädare i
utskottet sitt stöd åt förslagen i motion Fi7 (v).

Utskottet behandlar också två motioner som tar upp frågan om
riskkapitalbolagens lokalisering resp. verksamhetens inriktning.
Båda motionerna avstyrks.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:41 om kapital för tillväxt,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1992/93:Fi4 av Stig Bertilsson (m),
1992/93:Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s),
1992/93:Fi6 av Hans Gustafsson m.fl. (s),
1992/93:Fi7 av Johan Lönnroth m.fl. (v) och
1992/93:Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c).

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1992/93:41 jämte de motioner som
väckts med anledning av propositionen.

Näringsutskottets yttrande (1992/93:NU3y) återfinns i
bilaga till detta betänkande.

Statssekreteraren i Näringsdepartementet Hans Karlander har
inför utskottet lämnat kompletterande upplysningar i anslutning
till proposition 1992/93:41.

Propositionen

I proposition 1992/93:41 föreslår regeringen
(Näringsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Per
Westerberg --

1. att riksdagen godkänner föreslagna riktlinjer för
utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande
löntagarfonderna,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra utskiftningen.

Motionerna

1992/93:Fi4 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lokalisering av de nya riskkapitalbolagen.

1992/93:Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s) vari
yrkas att riksdagen avslår propositionen samt att riksdagen hos
regeringen begär ett nytt förslag till statens medverkan när det
gäller riskkapital till mindre och medelstora företag.

1992/93:Fi6 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår propositionen.

1992/93:Fi7 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition
1992/93:41 om kapital för tillväxt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag att integrera
6500 miljoner kronor av löntagarfondernas medel med
AP-fonderna i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen -- vid avslag på yrkandena 1 och 2 -- hos
regeringen begär ett förslag där 6500 miljoner kronor av
löntagarfondernas medel används som riskkapital utan att
privatiseras.

1992/93:Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att riskkapitalverksamheten skall komma de
små företagen till del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en rättvis geografisk spridning av
riskkapitalverksamheten.

Utskottet

Inledning

När riksdagen våren 1992 behandlade frågan om utskiftningen av
löntagarfondernas tillgångar (prop. 1991/92:92, bet.
1991/92:FiU21, rskr. 339) godtogs huvuddragen i regeringens
utskiftningsplan. I fråga om stödet till de små och medelstora
företagen gjorde riksdagen dock vissa ytterligare preciseringar.
Enligt beslutet skall detta stöd kanaliseras via ett nytt
riskkapitalbolag som tillförs 6,5 miljarder kronor av de
tidigare löntagarfondernas tillgångar. I bolaget skall inordnas
även vissa delar av statens nuvarande insatser på
riskkapitalområdet. Bolaget skall drivas på strikt affärsmässiga
villkor. Det skall inleda sin verksamhet redan 1992 och skall på
lämpligt sätt privatiseras. Utan att direkt förorda någon viss
lösning pekade finansutskottet i sitt betänkande på möjligheten
att låta de som erlagt vinstdelningsskatt komma i fråga vid
utskiftningen av det nya bolagets aktier liksom de som valde att
inte delta i det premiegrundande allemansfondssparandet.

Riktlinjer för utskiftningen

I den nu aktuella proposition 41 återkommer regeringen till
frågan om hur utskiftningen av dessa medel skall genomföras och
vilken organisation som bör användas för de små och medelstora
företagens riskkapitalförsörjning. Regeringen begär att
riksdagen dels godkänner de riktlinjer som föreslås för
utskiftningen, dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder
som behövs för utskiftningen.

Regeringen föreslår att riskkapitalstödet kanaliseras -- inte
genom ett bolag som riksdagsbeslutet närmast utgick från --
utan genom två större portföljförvaltningsbolag och sex mindre
direktinvesterande riskkapitalbolag. Den valda modellen bidrar
enligt propositionen till att skapa mångfald.

De direktinvesterande riskkapitalbolagen skall byggas upp
utifrån sex befintliga bolag, nämligen de sex regionalt
lokaliserade riskkapitalbolag som för närvarande ägs av
Stiftelsen Småföretagsfonden. Vart och ett av de nya bolagen
skall enligt förslaget inledningsvis ha ett eget kapital på ca
400 miljoner kronor. De skall investera i små och medelstora
företag och genom aktivt ägarengagemang medverka till
investeringsobjektens tillväxt. Investeringarna skall
huvudsakligen göras via aktier eller aktierelaterade instrument.
Riskkapitalbolagen skall emellertid också kunna arbeta med s.k.
mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet som ligger mellan
eget kapital och traditionellt lånekapital. De skall dessutom
kunna göra indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till
finansieringen av riskkapitalbolag, såväl de sex här nämnda som
andra. De skall också ha möjlighet att lämna lånegarantier samt
att gemensamt eller var för sig bedriva verksamhet med s.k.
mellankapital. Det skall även vara möjligt för bolagen att
bedriva sådan verksamhet genom särskilda dotterbolag. Vart och
ett av portföljförvaltningsbolagen skall tilldelas ett kapital
på ca 2 200 miljoner kronor, vilket till en del skall utgå i
form av aktier i riskkapitalbolagen. De båda
portföljförvaltningsbolagen skall sålunda vardera inneha 11 % av
aktierna i tre av riskkapitalbolagen.

Riskkapitalbolagens aktier skall i övrigt fördelas på ca
16000 företag som under årens lopp betalat vinstdelningsskatt.
Fördelningen sker efter ett särskilt anmälningsförfarande varvid
tilldelningen av aktier görs i proportion till debiterad
vinstdelningsskatt. Oavsett hur lite sådan skatt som debiterats
kommer dock alla att tilldelas aktier med ett substansvärde
motsvarande lägst ca 1500 kronor.

De ca 150 företag som debiterats mest vinstdelningsskatt
kommer inte att erhålla några aktier i de direktinvesterande
riskkapitalbolagen. De blir i stället delägare i
portföljförvaltningsbolagen och tilldelas 63 % av aktierna i
dessa bolag. Staten, genom en särskild utskiftningsdelegation,
behåller tills vidare resterande aktier vilka motsvarar ett
substansvärde på ca 1600 miljoner kronor.

Varje företag som tilldelas aktier får sitt ägande
koncentrerat till ett av de åtta bolagen. Fördelningen på
portföljförvaltningsbolag resp. riskkapitalbolag görs
slumpmässigt på ett sådant sätt att antalet ägare i de båda
portföljförvaltningsbolagen inledningsvis blir ungefär lika
många och att motsvarande ägarspridning åstadkoms för de sex
riskkapitalbolagen.

Som ett resultat av den överenskommelse som regeringen
träffade med socialdemokraterna i mitten av september 1992 om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder utsåg regeringen en
juristgrupp med uppgift att studera de rättsliga aspekterna vid
ett eventuellt beslut om att avbryta det premiegrundande
allemansfondssparandet. I proposition 41 sägs att regeringen
avser att återkomma till riksdagen när juristgruppen är färdig
med sitt arbete och lämna förslag om hur man skall förfara med
den aktiepost som tills vidare behålls i statlig ägo.

Juristgruppen redovisade sina slutsatser för regeringen den 26
oktober 1992. Regeringen har därefter i proposition 133
föreslagit att det premiegrundande allemanssparandet skall
avbrytas med verkan från den 6 november 1992. I propositionen
uppger föredragande statsrådet Bo Lundgren att han avser att
senare under 1992 återkomma med förslag i vissa angränsande
frågor och att han i det sammanhanget också kommer att ta upp
frågan om de som inte deltagit i det premiegrundande
allemanssparandet skall få del av de förutvarande
löntagarfondernas medel i enlighet med tidigare beslut. Med
hänsyn till den begränsade omfattning som premietilldelningen
kan väntas få när sparandet nu avbryts i förtid förutskickar
statsrådet Lundgren i proposition 133 att han i nuläget bedömer
det som mindre sannolikt att det blir aktuellt med någon
utdelning av medel till dem som inte deltagit i sparandet.

Av proposition 41 framgår att regeringen ser det som angeläget
att den nya riskkapitalverksamheten privatiseras så snart som
möjligt. Den särskilda delegationens arbete bör därför bedrivas
i sådan takt att utskiftningen av i första hand den andel på ca
75 % av aktierna som skall ägas av företag kan vara genomförd
senast vid utgången av år 1992. Det är också regeringens
ambition att riskkapitalbolagen skall börsintroduceras snarast
möjligt.

Eftersom bolagen inledningsvis kommer att ha en stark
finansiell ställning finns det enligt propositionen viss risk
för att de köps upp och att medlen används för andra ändamål än
det avsedda. Regeringen anser därför att verksamheten bör förses
med sådana regler att uppköp och likvidation av bolagen under de
närmaste åren starkt försvåras. Det gäller bl.a. verksamhetens
inriktning, mandatperioden för styrelsen m.m. som för de båda
portföljförvaltningsbolagen inte skall kunna ändras före 1998
med mindre än att förslag till sådana ändringar biträds av
aktieägare med mer än 75 % av bolagets aktier. Motsvarande
kvalifikationskrav väntas för ett riskkapitalbolag sättas vid
2/3 av bolagets samtliga aktier. För portföljförvaltningsbolagen
kommer dessutom övergångsvis en rösträttsspärr att finnas.
Enligt den får vid en bolagsstämma ingen för egna och andras
aktier rösta för mer än 10 % av de vid stämman företrädda
aktierna.

Fem motioner har väckts med anledning av proposition 41. I tre
av dessa yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer för
utskiftningen.

Socialdemokraterna anser i motion Fi6 av Hans Gustafsson
m.fl. (s) att det är motiverat med åtgärder som underlättar de
mindre och medelstora företagens finansiering. Propositionen
avstyrks emellertid, eftersom det enligt motionärerna inte finns
skäl för staten att inrätta nya riskkapitalbolag som sedan
skänks bort till storföretag och banker. I rådande finansiella
läge är det enligt deras mening inte rimligt att på det sätt som
föreslås i propositionen försvaga de offentliga finanserna med
ytterligare 6,5 miljarder kronor. Det riskerar att undergräva
medborgarnas respekt och förståelse för de uppoffringar som är
nödvändiga för att vända den statsfinansiella utvecklingen.
Motionärerna ser å andra sidan inget hinder för att använda
medel ur Allmänna pensionsfonden för att underlätta
riskkapitalförsörjningen för mindre och medelstora företag. Det
skall dock ske utan att medlen skänks bort. Det kunde enligt
deras mening också övervägas om detta kunde göras genom sådana
riskkapitalbolag som föreslås i propositionen, men bolagen bör i
så fall kvarstanna i Allmänna pensionsfondens ägo.

Vänsterpartiet anser i motion Fi7 av Johan Lönnroth m.fl.
(v) att regeringens förslag till lösning har små förutsättningar
att fungera effektivt. Börsnotering, kravet på affärsmässighet
och möjligheten till hög avkastning på relativt riskfria
placeringar kommer med stor sannolikhet att motverka de
riskfyllda och långsiktiga engagemang som behövs. Dessa och
andra brister i förslagen är så stora att propositionen enligt
motionärernas uppfattning måste avslås (yrkande 1). De erinrar
om att vänsterpartiet våren 1992 avvisade regeringens förslag
till utskiftning av löntagarfondernas tillgångar och att man då
i stället föreslog att dessa tillgångar skulle läggas samman med
AP-fonden och bidra till att stärka pensionerna. I enlighet med
denna uppfattning föreslår motionärerna nu att 6500 miljoner
kronor av de tidigare löntagarfondernas medel tillförs AP-fonden
(yrkande 2). Skulle riksdagen avvisa detta förslag förordar
motionärerna i andra hand att regeringen skall återkomma med
förslag där löntagarfondsmedel används som riskkapital utan att
privatiseras (yrkande 3).

I motion Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s)
hävdas att riskbenägenheten hos de föreslagna riskkapitalbolagen
kommer att vara låg för att inte säga obefintlig om verksamheten
skall drivas strikt affärsmässigt. Det är, anser motionärerna,
av näringspolitiskt intresse att få önskvärd uthållighet och
tillfredsställande tillgång till riskkapital, vilket kan ske
genom att staten dels skapar goda förutsättningar för privata
aktörer, dels själv på olika sätt uppträder som aktör på
marknaden. Motionärernas slutsats blir att staten även
fortsättningsvis bör spela en aktiv roll när det gäller att
garantera riskvilligt kapital. Riksdagen bör enligt motionärerna
avslå propositionen och av regeringen begära ett nytt förslag
till statens medverkan när det gäller riskkapital till mindre
och medelstora företag.

Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande -- NU3y -- de
här återgivna motionerna och biträder propositionens förslag.
Enligt näringsutskottet är det mycket viktigt att de små och
medelstora företagens behov av riskkapital tillgodoses.
Verksamheten i dessa företag är av avgörande betydelse för att
kunna bryta den negativa ekonomiska utvecklingen i Sverige. De
farhågor som motionärerna framför om att riskkapitalbolagens
verksamhet skulle kunna försvåras av krav på affärsmässighet och
privatisering finner näringsutskottet vara ogrundade. Snarare är
det så att dylika krav kan väntas leda till ökad effektivitet i
verksamheten, hävdar näringsutskottet.

Finansutskottet får för egen del anföra följande. Under
utskottets beredning av detta ärende har framställts yrkande om
att propositionen och motionerna skulle sändas på remiss till
Finansinspektionen och Riksbanken samt att yttrande i frågan
också skulle inhämtas från konstitutionsutskottet. De skäl som
därvid åberopats är bl.a. att förslaget inte haft en sådan
utformning och inte beretts på ett sådant sätt att det kunnat
ligga till grund för utskottets ställningstagande. Bl.a. har
förslaget inte remissbehandlats.

De i proposition 41 redovisade förslagen utgör svar på det
uppdrag riksdagen gav till regeringen våren 1992. Det beslutet
innebar bl.a. att det tilltänkta riskkapitalbolaget skulle
inleda sin verksamhet före 1992 års utgång. Enligt utskottets
mening är det angeläget att så kan ske, inte minst mot bakgrund
av att antalet företagskonkurser ökat dramatiskt och att
finansieringssystemet för näringslivet i dag inte fungerar
tillfredsställande.

Om propositionen och motionerna i enlighet med
utskottsminoritetens förslag sänds på remiss skulle det leda
till att beslutet i ärendet fördröjs, vilket i sin tur medför
att de föreslagna riskkapitalbolagen inte kan inleda sin
verksamhet förrän tidigast under senare delen av nästa år. Med
hänsyn till rådande situation i vilken åtgärder snabbt måste
vidtas för att förbättra näringslivets riskkapitalförsörjning
skulle en sådan försening vara till avsevärt men. Utskottet har
därför med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen beslutat att
inte sända ärendet på remiss.

De riktlinjer som regeringen förordar för utskiftningen ligger
väl i linje med det beslut riksdagen fattade våren 1992. I ett
avseende skiljer sig propositionens förslag dock från det
tidigare beslutet, nämligen i fråga om verksamhetens
organisation. Medan riksdagsbeslutet närmast utgick från att
riskkapitalstödet skulle kanaliseras genom ett bolag förordar
regeringen en organisationsstruktur med sex mindre
direktinvesterande bolag och två större bolag som i princip har
rätt att göra endast indirekta placeringar i tillväxtföretag. I
riksdagsbeslutet talades emellertid inte bara om ett
riskkapitalbolag utan betonades också att verksamheten skulle
byggas upp på ett sådant sätt att mångfalden i riskkapitalstödet
inte gick förlorad, och i så motto svarar den föreslagna
organisationen väl mot riksdagens beslut. Mångfalden och de båda
portföljbolagens placeringar via riskkapitalbolagen bidrar
enligt utskottets mening till att främja konkurrensen, vilket är
till gagn för verksamheten. Den föreslagna ägarstrukturen -- med
banker och andra större ägare knutna till
portföljförvaltningsbolagen och en mycket stor grupp mindre
ägare knutna till de direktinvesterande bolagen -- fungerar
dessutom som en spärr mot att enskilda ägare skall kunna utöva
ett dominerande inflytande över de placeringar som
riskkapitalbolagen gör, vilket också befrämjar verksamheten.

Att staten tills vidare står som ägare till 37 % av aktierna i
portföljförvaltningsbolagen ser utskottet som en
övergångslösning. Den ställning staten har när det gäller att
utforma regler för privat näringsverksamhet gör det olämpligt
för staten att samtidigt ikläda sig rollen som ägare av företag.
Utskottet utgår från att regeringen senare kommer att redovisa
ett förslag i frågan om ägandet av dessa aktier.

I likhet med näringsutskottet biträder således finansutskottet
propositionens förslag till riktlinjer för utskiftningen av
vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna. Utskottet
tillstyrker också att regeringen, eller myndighet som regeringen
bestämmer, bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra utskiftningen.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet avstyrker de
förslag om avslag på propositionen som framförs i motionerna
Fi5 (s) i denna del, Fi6 (s) och Fi7 (v) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande innebär samtidigt att utskottet
avvisar de förslag till alternativa riktlinjer för
utskiftningen som förordas i motionerna Fi5 (s) i denna del
och Fi7 (v) yrkandena 2 och 3.

Verksamhetens lokalisering

I motion Fi4 av Stig Bertilsson (m) begärs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen
om lokaliseringen av de nya riskkapitalbolagen. Motionären
hävdar att de nya bolagen inte bildas för att operera på den
finansiella marknaden och att de därför har litet behov av att
ha sitt säte i Stockholm. Riksdagen bör uttala sig för att de
nya riskkapitalbolagen etableras också med avsikt att öka
intresset för olika orter och regioner i hela landet. Särskilda
skäl talar enligt motionärens mening för att den nya
riskkapitalverksamheten får en tyngdpunkt i Göteborg och
Västsverige.

Näringsutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motion Fi4 (m).

Som finansutskottet redan inledningsvis nämnt kommer sex bolag
ägda av Stiftelsen Småföretagsfonden att utgöra grund för de nya
riskkapitalbolagen. De sex bolagen och sätet för deras styrelser
är
KapN AB i Umeå,
AB Produra Venture Capital i Stockholm,
Ven Cap AB i Uppsala,
Partinvest (Partnerinvesteringar i Göteborg) AB i Göteborg,
Hidef Kapital AB i Linköping och
Malmöhus Invest AB i Malmö.

Portföljförvaltningsbolagen kommer att ha sitt säte i
Stockholm och Göteborg.

Som näringsutskottet understryker i sitt yttrande är det
väsentligt att små och medelstora företag i alla delar av landet
får del av riskkapitalstödet. En regional spridning av
verksamheten bör eftersträvas. En sådan spridning av bolagen
ger, som också näringsutskottet framhåller, en signal om
betydelsen av att uppmärksamma olika delar av landet. De åtta
bolagen kommer att vara fördelade över hela landet. Något
uttalande av den innebörd motionären begär är enligt
finansutskottets mening inte motiverat. I likhet med
näringsutskottet avstyrker finansutskottet således motion Fi4
(m).

Verksamhetens inriktning

I motion Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson
(c) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att riskkapitalverksamheten skall komma de små företagen
till del (yrkande 1). Motionärerna erinrar om att det av
propositionen och det tidigare riksdagsbeslutet framgår att den
föreslagna verksamheten skall främja små och medelstora företag.
De vill särskilt peka på vikten av att de små företagen
garanteras del av de avsatta medlen i rimlig proportion till
deras antal. Inom gruppen små och medelstora företag är antalet
små företag totalt dominerande, framhåller motionärerna.

Motionärerna ser det också som angeläget att
riskkapitalsatsningarna får en rättvis geografisk spridning. Den
föreslagna verksamheten kan bli ett viktigt medel för att främja
företagsamheten i utsatta landsändar med en arbetslöshet över
genomsnittet. Motionärerna föreslår att riksdagen gör ett
uttalande av denna innebörd (yrkande 2).

Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande motion Fi8 (c).

Finansutskottet gör följande bedömning av motionärernas
förslag. Enligt riksdagens tidigare beslut skall den föreslagna
riskkapitalverksamheten bedrivas på strikt affärsmässiga villkor
och vara inriktad mot små och medelstora företag. De riktlinjer
som förordas i propositionen och som utskottet ställt sig bakom
innebär att denna inriktning ligger fast. Det är som utskottet
ser det inte befogat att gå ett steg längre och genom
kvoteringar eller på annat sätt fördela riskkapitalstödet på små
resp. medelstora företag för att, som motionärerna ser det,
kunna garantera de små företagen en rimlig proportion av stödet
i förhållande till deras antal. Dylika restriktioner ger
låsningar som hämmar effektiviteten i verksamheten och låter sig
inte heller förenas med kravet på strikt affärsmässighet.
Utskottet kan med hänsyn härtill inte biträda motionärernas
förslag.

Utskottet finner det inte heller motiverat att riksdagen
uttalar sig om den geografiska spridningen av
riskkapitalverksamheten på det sätt som motionärerna begär.
Skall ett sådant uttalande fylla ett praktiskt syfte måste det
åtföljas av någon form av formell reglering, vilken även den
skulle komma i konflikt med kravet på affärsmässighet. Som
utskottet ser det är ett uttalande av denna innebörd inte heller
nödvändigt.

Riskkapitalbolagens ägare kommer att utgöras av de företag som
debiterats vinstdelningsskatt, dvs. företag från olika delar av
landet. Inledningsvis kommer det att finnas ca 2600 ägare i
varje bolag. Utskiftningen av aktier kommer att göras
slumpmässigt. Dessa omständigheter och det förhållandet att
riskkapitalbolagen är spridda över hela landet talar enligt
utskottets mening starkt för att deras satsningar kommer att få
en god fördelning över hela landet.

Därtill kommer att den föreslagna satsningen på
riskkapitalstöd är av betydande omfattning även internationellt
sett. Skall medel av denna omfattning kunna placeras på bästa
sätt får det förutsättas att de sex riskkapitalbolagen inte
avgränsar sina placeringar till vissa regioner utan undersöker
förutsättningarna i samtliga delar av landet för att finna
tänkbara uppslag till satsningar i små och medelstora företag.
Som näringsutskottet framhåller kan de regionala
utvecklingsfonderna, länsstyrelserna och handelskamrarna genom
sin sakkunskap om de lokala förutsättningarna och den verklighet
som de små företagen arbetar i vara till god hjälp i detta
arbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi8
(c).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi5 i denna del,
1992/93:Fi6 och 1992/93:Fi7 yrkande 1,
res. 1 (s)

2. beträffande riktlinjer för utskiftningen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:41 samt
med avslag på motionerna 1992/93:Fi5 i denna del och 1992/93:Fi7
yrkandena 2 och 3

dels godkänner de i propositionen föreslagna
riktlinjerna för utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande
löntagarfonderna,
dels bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra utskiftningen,

res. 2 (s)
men. (v)

3. beträffande verksamhetens lokalisering
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi4,

res. 3 (s) - motiv.

4. beträffande verksamhetens inriktning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi8.

res. 4 (s) - motiv.

Stockholm den 17 november 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Per Olof Håkansson (s), Tom
Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G
Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia
Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Olle
Schmidt (fp) och Carin Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Näringsutskottet avstyrker" och på s. 7 slutar med "Fi7
(v) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Såsom
också framhålls i motionerna Fi5 (s) och Fi6 (s) är det i
rådande läge motiverat med åtgärder som underlättar de små och
medelstora företagens finansiering. Enbart ökad tillgång på
riskkapital till små och medelstora företag leder dock inte till
att företagen tillförs nytt kapital. På den svenska marknaden
finns redan i dag ett tjugotal riskkapitalbolag som ännu inte
uttömt sin placeringskapacitet.

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens förslag till
lösning. Liksom de socialdemokratiska motionärerna anser
utskottet att det saknas skäl för staten att med 6,5 miljarder
kronor av offentliga medel inrätta nya riskkapitalbolag som
därefter skänks bort till storföretag och banker. I rådande
situation med kraftigt försvagade offentliga finanser och med
ett underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande av
aldrig tidigare skådad omfattning är det inte rimligt att
ytterligare utarma de offentliga finanserna på det sätt som nu
föreslås i propositionen.

Inte minst mot bakgrund av de bördor som nu avkrävs Sveriges
folk i form av höjd pensionsålder, försämrade sjukförmåner och
kraftigt höjda skatter är denna generositet med allmänna medel
uppseendeväckande. Det finns en uppenbar risk för att man genom
dessa åtgärder undergräver medborgarnas tilltro till och
förståelse för de uppoffringar som är nödvändiga för att vända
den statsfinansiella utvecklingen.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionen och biträder
de avslagsyrkanden som förs fram i motionerna Fi5 (s) i berörd
del, Fi6 (s) och Fi7 (v).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi5 i denna
del, 1992/93:Fi6 och 1992/93:Fi7 yrkande 1 avslår proposition
1992/93:41,

2. Riktlinjer för utskiftningen (mom. 2)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "Fi7 (v)
yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande finns
det inte skäl att nu närmare pröva frågan om riktlinjer för
utskiftningen. Utskottet avstyrker således bifall inte bara
till propositionen utan även till motionerna Fi5 (s) i denna del
och Fi7 (v) yrkandena 2 och 3.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande riktlinjer för utskiftningen
att riksdagen avslår proposition 1992/93:41 samt motionerna
1992/93:Fi5 i denna del och 1992/93:Fi7 yrkandena 2 och 3,

3. Verksamhetens lokalisering (mom. 3, motiveringen)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 8 som
börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "således motion
Fi4 (m)" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande finns
det inte skäl att närmare pröva frågan om bolagens lokalisering.
Utskottet avstyrker därför motion Fi4 (m).

4. Verksamhetens inriktning (mom. 4, motiveringen)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 9 som
börjar med "Näringsutskottet avstyrker" och slutar med
"utskottet motion Fi8 (c)" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande finns
det inte skäl att närmare pröva frågan om verksamhetens
inriktning. Utskottet avstyrker därför motion Fi8 (c).

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag anser att regeringens förslag till riskkapitalverksamhet
har små förutsättningar att fungera effektivt. Börsnotering,
kravet på affärsmässighet och möjligheten till hög avkastning på
relativt riskfria placeringar kommer med stor sannolikhet att
motverka de riskfyllda och långsiktiga engagemang som krävs för
att man skall kunna vända den negativa ekonomiska utvecklingen i
Sverige. Det finns också en uppenbar risk för att bolagen med
sina höga substansvärden köps upp och plundras på sina
tillgångar. Den risken försvinner inte genom att regeringen
säger att den skall vidta åtgärder som försvårar uppköp och
likvidation. I likhet med vad som förordas i bl.a. motion Fi7
(v) yrkande 1 anser jag därför att propositionen skall avslås.

Vänsterpartiet avvisade våren 1992 regeringens förslag till
utskiftning av löntagarfondernas medel. Partiets
ställningstagande byggde på grundsynen att löntarfondernas medel
är arbetarnas pengar som tagits ur det s.k. löneutrymmet. Därför
bör de nu aktuella medlen -- 6500 miljoner kronor -- tillföras
Allmänna pensionsfonden (AP-fonden).

Skulle detta krav inte vinna riksdagens bifall anser jag att
riksdagen skall anmoda regeringen att återkomma med ett förslag
till hur de aktuella medlen skall kunna användas som riskkapital
för små och medelstora företag utan att privatiseras.

När det gäller de båda motionerna Fi4 (m) och Fi8 (c) om
riskkapitalbolagens lokalisering resp. verksamhetens inriktning
finns det ingen anledning för mig att ta ställning till dem,
eftersom jag föreslår att propositionen skall avslås.

Med hänvisning till vad jag här har redovisat anser jag

dels att utskottets hemställan under mom. 1 borde ha varit
likalydande med den i Socialdemokraternas reservation nr 1,

dels att utskottets hemställan under mom. 2 borde ha haft
följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för utskiftningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi7
yrkandena 2 och 3 samt med anledning av motion 1992/93:Fi5 i
denna del och med avslag på proposition 1992/93:41 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ägandet
av riskkapitalbolagen,

Särskilt yttrande

Krav på remissbehandling

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg
(alla s) anför:

När finansutskottet våren 1992 behandlade regeringens
proposition om utskiftning av delar av löntagarfondernas
tillgångar (prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21) väcktes
förslag om att 6,5 miljarder kronor av löntagarfondernas
tillgångar skulle skiftas ut till ett riskkapitalbolag med
verksamhet för små och medelstora företag. Det angavs vidare att
ytterligare ca 2,5 miljarder kronor skulle tillföras bolaget
genom att Företagskapital AB, Småföretagsfonden och
Industrifonden skulle inordnas i bolaget.

Förslaget framfördes muntligt under pågående sammanträde. Det
kunde inte anges hur verksamheten skulle bedrivas eller vem som
skulle äga bolaget.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter föreslog därvid att
yttrande skulle inhämtas från bl.a. Riksförsäkringsverket,
Nutek, Industrifonden, Företagskapital AB och Småföretagsfonden.
Framställningen avvisades emellertid av en majoritet av
utskottets ledamöter som hävdade att det dröjsmål som skulle
uppkomma vid en sådan remiss skulle leda till avsevärt men. Med
stöd av andra stycket RO 4 kap. 10 § förvägrades således den av
minoriteten begärda remissen.

När ärendet nu återkommit till riksdagen har de förslag som
framförs i proposition 1992/93:41 inte varit föremål för remiss
trots att god tid förelegat för att vidta en sådan åtgärd. Bl.a.
mot denna bakgrund har de socialdemokratiska ledamöterna i
utskottet ånyo åberopat RO 4 kap. 10 § och begärt att yttrande
över propositionen och de i ärendet väckta motionerna skulle
inhämtas dels från Finansinspektionen och Riksbanken, dels från
konstitutionsutskottet. Bakom yrkandet ställde sig sju av
utskottets femton ledamöter, vilket innebar att den anslutning
som krävs för inhämtande av yttrande från statlig myndighet
enligt RO 4kap. 10§ förelåg.

Vid en förnyad omröstning uttalade emellertid utskottet med
åtta röster mot sju att det dröjsmål som skulle uppkomma vid den
begärda remissen skulle leda till avsevärt men. Än en gång har
alltså utskottsmajoriteten med stöd av andra stycket RO 4 kap.
10 § förvägrat minoriteten rätten att få ett fullgott
beslutsunderlag.

Enligt förarbetena till riksdagsordningen är rätten att
erhålla upplysningar och yttranden, bl.a. från Lagrådet,
konstruerad som en minoritetsrättighet. Grundlagberedningen
förutsatte (SOU 1972:15 s. 244) att utskotten skulle visa
generositet med att föranstalta om sakmaterial som en minoritet
önskade få tillfört behandlingen. Samma utredning underströk
att, om utskottsmajoriteten med hänvisning till "avsevärt men"
avvisar minoritetens begäran, bör utskottet i sitt betänkande
ange skälen för sitt ställningstagande. Det senare är numera
också intaget som en särskild föreskrift i RO4kap. 10§.

Att utskottets majoritet inte visat generositet är uppenbart.
Ej heller har majoriteten angivit några hållbara skäl utan bara
uttalat att de begärda remisserna skulle fördröja behandlingen
av ärendet och att bildandet av de nya bolagen skulle fördröjas.

Det är uppenbart att det anförda inte räcker som skäl för att
åberopa avsevärt men. Inga förluster skulle uppstå vid någon
tidsfördröjning. Majoriteten har således inte handlat i
enlighet med grundlagens avsikt och har i realiteten eliminerat
grundlagens minoritetsskydd. De skäl som majoriteten åberopat
för "avsevärt men" kan åberopas i varje ärende om begäran av
remiss. Det har nu också bekräftats när utskottsmajoriteten för
andra gången i detta ärende förvägrat oss rätten att få en
allsidig belysning av en viktig fråga.

Vi anser att utskottsmajoriteten inte levt upp till
grundlagens anda när den avvisar minoritetens begäran. Kravet på
riksdagen att försäkra sig om att dess beslut är korrekta och
väl underbyggda kan inte avvisas med hänvisning till allmän
brådska med att få till stånd en nyordning.

Näringsutskottets yttrande

1992/93:NU3y

Bilaga

Kapital för tillväxt

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1992/93:41 om kapital för tillväxt
jämte motioner.

Näringsutskottet

Ny riskkapitalverksamhet

I propositionen lämnas en redogörelse för de åtgärder som
regeringen har vidtagit för att, i enlighet med riksdagens
beslut våren 1992, bilda riskkapitalbolag med medel ur de
förutvarande löntagarfonderna. Regeringen begär nu riksdagens
godkännande av de riktlinjer som föreslås för utskiftning av
dessa medel. Vidare begärs att riksdagen bemyndigar regeringen
att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
utskiftningen.

Riksdagen beslöt våren 1992 (prop. 1991/92:92, bet. FiU21) att
6500 miljoner kronor av de förutvarande löntagarfondernas
medel skall föras över till ett nytt riskkapitalbolag som skall
kunna erbjuda små och medelstora företag olika former av
riskvilligt kapital. Enligt riksdagsbeslutet skall bolaget
privatiseras och drivas på strikt affärsmässiga grunder.
Verksamheten skall inte omfatta traditionell bankrörelse.

Regeringen gavs i uppdrag att bilda bolaget samt återkomma
till riksdagen med förslag om hur bolaget kan privatiseras.
Vidare skulle regeringen överväga hur verksamheten kan samordnas
med vissa befintliga organ med inriktning på att finansiera
verksamheten hos små företag. Särskilt nämndes Industrifonden,
Företagskapital AB, Småföretagsfonden och de sex regionala
riskkapitalbolagen. De förfogar över ett sammanlagt kapital på
ca 2400 miljoner kronor.

Företrädarna för Socialdemokraterna i finansutskottet avvisade
i en reservation förslaget om utskiftning av löntagarfondernas
medel. De föreslog vidare i en annan reservation rörande stödet
till små och medelstora företag att tillgången på riskkapital
skulle förstärkas genom en vidgning av ramen för Allmänna
pensionsfondens (AP-fonden) aktieköp med 10 miljarder kronor. De
anförde även att de regionala utvecklingsfondernas och
Norrlandsfondens möjligheter att finansiera små och medelstora
företags verksamhet borde bibehållas. I en meningsyttring (v)
avvisades också förslaget om utskiftning. I stället föreslogs
att hälften av löntagarfondernas tillgångar skulle integreras
med AP-fonden och att den andra hälften skulle användas för att
skapa nya jobb, framför allt genom olika typer av
riskkapitalsatsningar i små och medelstora företag.

Regeringen anför i propositionen att det syfte som riksdagen
hade med sitt beslut våren 1992 bäst kan uppnås med en annan
organisationsstruktur än den som förutsågs i riksdagsbeslutet.
Ändringen innebär ett avsteg från riksdagens beslut så till vida
att verksamheten är planerad att bedrivas av fler än ett bolag.

Den struktur som föreslås består av två nya
portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande
riskkapitalbolag. De senare skall bygga vidare på de bolag som
för närvarande ägs av Småföretagsfonden. Den valda modellen, som
skall vara konkurrensneutral, bidrar enligt regeringen till att
en mångfald på marknaden skapas.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till
finansiering av riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. Vart
och ett av portföljförvaltningsbolagen skall tilldelas ett
kapital på ca 2200 miljoner kronor. Enligt regeringens mening
skulle det inte vara lämpligt om bara ett bolag skapades,
eftersom det skulle ha fått en alltför stark ställning av
närmast monopolkaraktär. Portföljförvaltningsbolagen bör, sägs
det i propositionen, ges möjlighet att lämna även lånegarantier.
Dessutom bör de gemensamt eller vart för sig kunna bedriva
verksamhet med s.k. mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet,
som betraktas ligga mellan eget kapital och traditionellt
lånekapital.

Riskkapitalbolagen skall investera i mindre företag och genom
aktivt ägarengagemang medverka till investeringsobjektens
tillväxt. Bolagen skall även kunna göra indirekta placeringar
via andra riskkapitalbolag. Vart och ett av de nuvarande sex
riskkapitalbolagen bör enligt regeringen inledningsvis ha ett
eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Bolagens investeringar
skall, sägs det i propositionen, huvudsakligen göras via aktier
eller aktierelaterade instrument. Även riskkapitalbolagen bör ha
möjlighet att arbeta med mellankapital.

Regeringen har inrättat en delegation -- Delegationen för
utskiftning av vissa medel ur förutvarande löntagarfonderna --
med uppgift att efter riksdagens beslut vidta de åtgärder som
beslutet föranleder. Delegationen skall organisera den
föreslagna bolagsstrukturen samt förbereda och handha
utskiftningen av aktier i de nya portföljförvaltningsbolagen och
riskkapitalbolagen.

Enligt de föreslagna riktlinjerna för utskiftningen av
löntagarfondsmedel skall de företag som har betalat
vinstdelningsskatt erhålla aktier i de bolag som ingår i den nya
strukturen. De ca 150 företag som har betalat högst skattebelopp
föreslås erhålla ca 63% av samtliga aktier i de två
portföljförvaltningsbolagen. Resterande ca 37% av aktierna
skall tills vidare behållas i statlig ägo.

Övriga företag som har erlagt vinstdelningsskatt -- knappt
16000 företag -- föreslås erhålla ca 89% och
portföljförvaltningsbolagen ca 11% av aktierna i de sex
riskkapitalbolagen. Därmed kommer, framhålls det i
propositionen, ca 75% av aktievärdet i de åtta bolagen att
ägas av företag och ca 25% att inledningsvis ägas av staten.

Den av riksdagen begärda samordningen med vissa befintliga
organ med inriktning på finansiering av små företag behandlas
också i proposition 1992/93:82 om kapital för nya företag, m.m.,
som nyligen lagts fram. Näringsutskottet behandlar denna
proposition jämte eventuella motioner i betänkande 1992/93:NU19.

Regeringens förslag om riskkapitalverksamheten avvisas i tre
motioner.

Det är inte rimligt att på sätt som föreslagits försvaga de
offentliga finanserna med ytterligare 6500 miljoner kronor,
sägs det i motion 1992/93:Fi6 (s). Det riskerar att undergräva
medborgarnas respekt och förståelse för de uppoffringar som är
nödvändiga för att vända den statsfinansiella utvecklingen,
heter det vidare. Detta hindrar inte, menar motionärerna, att
medel ur AP-fonden bör kunna användas för att underlätta
riskkapitalförsörjningen för de små och medelstora företagen,
dock utan att pengarna skänks bort. Motionärerna avvisar inte
tillskapande av sådana riskkapitalbolag som föreslås i
propositionen -- men bolagen bör i så fall stanna kvar i
AP-fondens ägo.

I motion 1992/93:Fi5 (s) framförs farhågor för att
riskbenägenheten kommer att bli låg om de föreslagna
riskkapitalbolagen skall drivas med krav på strikt
affärsmässighet. Det är ett näringspolitiskt intresse, sägs det,
att det uppnås en uthållighet i tillförseln av och en
tillfredsställande tillgång på riskkapital. Detta kan enligt
motionärerna ske dels genom att statsmakterna ger goda
förutsättningar för privata intressenter, dels genom att staten
på olika sätt uppträder som aktör på marknaden. Motionärernas
slutsats blir att staten även fortsättningsvis bör spela en
aktiv roll när det gäller att garantera riskvilligt kapital till
små och medelstora företag. Riksdagen bör därför, menar
motionärerna, hos regeringen begära ett nytt förslag till
statens medverkan i detta hänseende.

Regeringens förslag har små förutsättningar att fungera
effektivt, sägs det i motion 1992/93:Fi7 (v). Börsintroduktion,
krav på affärsmässighet och möjlighet till hög avkastning på
relativt riskfria placeringar kommer, enligt motionärerna, med
stor sannolikhet att motverka de riskfyllda och långsiktiga
engagemang som behövs. Vänsterpartiets avvisande våren 1992 av
regeringens förslag till utskiftning av löntagarfondernas medel
byggde på grundsynen att dessa medel är arbetarnas pengar som
tagits ur det s.k. löneutrymmet, sägs det i motionen.
Motionärerna föreslår därför att 6500 miljoner kronor av de
förutvarande löntagarfondernas medel skall tillföras AP-fonden.
Som andrahandskrav föreslås att regeringen skall anmodas att
återkomma med förslag av innebörd att medel från de förutvarande
löntagarfonderna skall användas som riskkapital för små och
medelstora företag, utan att verksamheten privatiseras.

Enligt näringsutskottets mening är det mycket viktigt att
de små och medelstora företagens behov av riskkapital kan
tillgodoses. Verksamheten i dessa företag är av avgörande
betydelse för att den negativa ekonomiska utvecklingen i Sverige
skall kunna brytas. Näringsutskottet ställer sig därför bakom de
förslag som framläggs i propositionen.

Näringsutskottet vill härvid betona vikten av att
riskkapitalbolagen inriktar sin verksamhet mot de små och
medelstora företagen. Vidare vill utskottet framhålla det
angelägna i att bolagen riktar sig till företag i alla delar av
landet. För att erhålla information om förhållandena i olika
regioner bör bolagen utnyttja de organ som har särskild kunskap
om detta -- bl.a. de regionala utvecklingsfonderna,
länsstyrelserna och handelskamrarna.

Av det sagda följer att näringsutskottet avstyrker motionerna
1992/93:Fi6 (s), 1992/93:Fi5 (s) och 1992/93:Fi7 (v).
Motionärernas farhågor för att krav på affärsmässighet och
privatisering kan komma att försvåra bolagens verksamhet anser
näringsutskottet vara ogrundade. Snarare är det så att krav på
affärsmässighet och konkurrens kan förutsättas medföra ökad
effektivitet i verksamheten och därmed lägga grunden för en
uthållighet.

Med det anförda tillstyrker alltså näringsutskottet de
riktlinjer för utskiftning av vissa medel ur de förutvarande
löntagarfonderna som föreslås i propositionen. Riksdagen bör
också bemyndiga regeringen att snarast vidta erforderliga
åtgärder för att genomföra utskiftningen.

Verksamhetens inriktning

I motion 1992/93:Fi8 (c) krävs uttalanden av riksdagen om
inriktningen av riskkapitalbolagens verksamhet. Motionärerna
vill att riksdagen skall betona dels att verksamheten skall
komma de små företagen till del, dels att en rättvis geografisk
spridning av satsningarna skall åstadkommas. Det erinras om att
mer än 99,5% av de befintliga företagen år 1990 hade färre än
200 anställda, dvs. tillhörde kategorin små och medelstora
företag. Motionärerna anser att det är viktigt att de små
företagen garanteras medel i rimlig proportion till företagens
antal. Vidare anförs att den föreslagna riskkapitalverksamheten
kan bli ett viktigt medel för att främja företagsamheten i
utsatta regioner med hög arbetslöshet.

Enligt framtagna förslag till bolagsordningar för såväl
portföljförvaltningsbolagen som riskkapitalbolagen sägs i 3§,
som rör verksamheten, att bolagen på kommersiella grunder skall
tillhandahålla riskkapital till små och medelstora företag. För
beslut om ändring av bl.a. denna paragraf krävs (enligt
förslaget till 15§) att det har biträtts av aktieägare med mer
än två tredjedelar av bolagets aktier.

Beträffande den geografiska spridningen av
riskkapitalverksamheten sägs inget, vare sig i förslagen till
bolagsordningar eller i propositionen.

Näringsutskottet har tidigare framhållit vikten av att
riskkapitalbolagen styr sin verksamhet just mot de små och
medelstora företagen. Att verksamheten skall vara inriktad mot
denna kategori av företag framgår också tydligt såväl av
propositionen som av de föreslagna bolagsordningarna. Något
behov av ett särskilt uttalande av riksdagen av den typ som
begärs i motion 1992/93:Fi8 (c) kan näringsutskottet därför inte
se.

När det gäller den geografiska spridningen av
riskkapitalverksamheten har näringsutskottet i det föregående
betonat det angelägna i att bolagen riktar sig till små företag
i alla delar av landet. Därvid bör bolagen hålla nära
kontakt med bl.a. de regionala utvecklingsfonderna,
länsstyrelserna och handelskamrarna, eftersom dessa besitter
sakkunskap om lokala förutsättningar och den verklighet som de
små företagen arbetar i.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet motion 1992/93:Fi8
(c).

Lokalisering av bolagen

Riksdagen bör göra ett uttalande om var de nya
riskkapitalbolagen skall lokaliseras, anförs det i motion
1992/93:Fi4 (m). Eftersom bolagen inte bildas med syfte att
operera på de finansiella marknaderna, blir behovet av att ha
sitt säte i Stockholm litet, säger motionären. Han menar att
riksdagen bör uttala sig för att de nya bolagen etableras så att
intresset för olika orter och regioner ökar. Särskilda skäl
talar för att den nya riskkapitalverksamheten får en
tyngdpunkt i Göteborg och Västsverige, hävdar motionären.

I de föreslagna bolagsordningarna regleras bolagens
lokalisering i 2§. För portföljförvaltningsbolagen anges att
det ena skall ha sitt säte i Stockholm och det andra i Göteborg.
De sex riskkapitalbolagen bygger, som tidigare nämnts, på de sex
bolag som för närvarande ägs av Småföretagsfonden. Dessa har
säte i Stockholm, Uppsala (med kontor i Stockholm), Göteborg,
Malmö, Linköping och Umeå (med kontor i Skellefteå).

Som näringsutskottet har understrukit i det föregående är
det väsentligt att bolagen bedriver sin verksamhet så att små
företag i alla delar av landet får del av den. I analogi med
detta anser näringsutskottet att det är viktigt att den
kompetens som kommer att byggas upp i bolagen inte får en
alltför stor koncentration till Stockholm och Göteborg. Vidare
ger en lokal spridning av bolagen en signal om betydelsen av att
uppmärksamma olika landsdelar. Näringsutskottet vill därför
betona att en ökad regional spridning av verksamheten bör
övervägas.

Näringsutskottet finner dock inte behov av något särskilt
uttalande av riksdagen i saken, vilket begärs i motion
1992/93:Fi4 (m). Motionen avstyrks sålunda.

Stockholm den 10 november 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist
(s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Leif Marklund
(s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström
(m), Göran Persson (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och
Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Ny riskkapitalverksamhet

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif
Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Bo Bernhardsson (alla
s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Ny
riskkapitalverksamhet -- som börjar med "Enligt
näringsutskottets" och slutar med "genomföra utskiftningen"
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser, i likhet med vad som anförs i
motionerna 1992/93:Fi6 (s) och 1992/93:Fi5 (s), att det nu krävs
åtgärder för att underlätta försörjningen med riskkapital till
små och medelstora företag. Enbart ökad tillgång på riskkapital
i nya, börsnoterade riskkapitalbolag leder dock enligt
utskottets mening inte automatiskt till att företagen tillförs
nytt kapital. Regeringens förslag om att riskkapitalbolagen
skall bedriva sin verksamhet med strikta krav på affärsmässighet
kommer, anser näringsutskottet, att leda till att problemen med
att förse småföretagen med riskkapital kvarstår.

Enligt näringsutskottets mening bör staten spela en aktiv roll
när det gäller att garantera riskvilligt kapital för de små och
medelstora företagen. Detta är nödvändigt för att uppnå en
önskvärd uthållighet i tillförseln av och en tillräcklig
tillgång på riskkapital. Riksdagen bör därför anmoda regeringen
att återkomma med ett nytt förslag till statens medverkan på
detta område.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet propositionen och
tillstyrker motionerna 1992/93:Fi6 (s) och 1992/93:Fi5 (s).
Motion 1992/93:Fi7 (v) blir delvis tillgodosedd genom ett sådant
beslut av riksdagen som näringsutskottet förordar.

2. Verksamhetens inriktning

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif
Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Bo Bernhardsson (alla
s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken
Verksamhetens inriktning -- som börjar med "Näringsutskottet
har" och slutar med "motion 1992/93:Fi8 (c)" bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avvisat regeringens förslag.
Därmed saknas anledning att ta ställning till de synpunkter på
verksamhetens inriktning som framförs i motion 1992/93:Fi8 (c).
Motionen avstyrks sålunda.

3. Lokalisering av bolagen

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif
Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Bo Bernhardsson (alla
s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Lokalisering
av bolagen -- som börjar med "Som näringsutskottet" och
slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad näringsutskottet har anfört i det
föregående saknas skäl för utskottet att pröva frågan om
bolagens lokalisering. Motion 1992/93:Fi4 (m) avstyrks sålunda.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Fi7 (v) och i
linje med vad som sägs i motionerna 1992/93:Fi5 (s) och
1992/93:Fi6 (s) anser jag att det förslag som regeringen
framlägger har små förutsättningar att fungera effektivt. Kraven
på affärsmässighet och planerna på börsnotering av bolagen
kommer inte att kunna generera de riskfyllda och långsiktiga
engagemang som krävs för att den negativa ekonomiska
utvecklingen i Sverige skall kunna vändas. Vidare är risken
uppenbar att de relativt rika bolagen kommer att köpas upp och
plundras på sina tillgångar. Jag menar därför att propositionen
bör avslås.

Vänsterpartiet avvisade våren 1992 regeringens förslag till
utskiftning av löntagarfondernas medel. Detta byggde på
grundsynen att löntagarfondernas medel har tagits ur det s.k.
löneutrymmet. Därför bör de nu aktuella medlen -- 6500
miljoner kronor -- tillföras Allmänna pensionsfonden
(AP-fonden). Om detta krav inte vinner riksdagens gehör anser
jag att riksdagen skall anmoda regeringen att återkomma med ett
förslag till hur de aktuella medlen kan användas som riskkapital
för små och medelstora företag, dock utan att verksamheten
privatiseras.

När det gäller motionerna 1992/93:Fi8 (c) -- som avser
verksamhetens inriktning -- och 1992/93:Fi4 (m) -- som rör
bolagens lokalisering -- saknas anledning för mig att ta
ställning till dem, eftersom jag förordar att propositionen
skall avslås. Motionerna avstyrks sålunda.

Innehåll

Sammanfattning1
Inledning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet3
Inledning3
Riktlinjer för utskiftningen3
Verksamhetens lokalisering8
Verksamhetens inriktning8
Hemställan9

Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom.1) (s)11
2. Riktlinjer för utskiftningen (mom.2) (s)12
3. Verksamhetens lokalisering (mom.3, motiveringen) (s)12
4. Verksamhetens inriktning (mom.4, motiveringen) (s)12

Meningsyttring av suppleant (v)
(mom.1 och 2)13

Särskilt yttrande
Krav på remissbehandling (s)14

Bilaga
Yttrande från näringsutskottet (1992/93:NU3y)16