Jordförvärvslagen

Betänkande 1989/90:JoU1

Jordbruksutskottets betänkande
1989/90: JoUl

Jordförvärvslagen

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande några under allmänna motionstiden
1989 väckta motioner om jordförvärvslagen, lagen om skötsel av
jordbruksmark m.m. Samtliga motioner avstyrks. Huvudskälet till utskottets
ställningstagande är att chefen för jordbruksdepartementet
uppdragit åt en ensamutredare att göra en analys av jordförvärvslagstiftningens
effekter i olika avseenden. Denna utredning har redovisats
i slutet av september 1989.

Till betänkandet fogas fyra reservationer (m, c, vpk, mp) och två
särskilda yttranden (vpk, mp).

Motioner

1988/89:Jo212 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar om en översyn av jordförvärvslagen.

1988/89:Jo232 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillämpningen av jordförvärvslagens stadganden
om prisprövning m.m.,

2. att riksdagen beslutar att jordförvärvslagens (1979:230) 4 § skall
tillföras en punkt 5 med lydelsen: om det kan antas att förvärvet sker
huvudsakligen för kapitalplacering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta tillämpningsbestämmelser vad gäller villkorsuppfyllelse.

1988/89:Jo244 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (båda m)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående motsägelsefull och konsekvensfrånvarande
lagstiftning som drabbar markägare och areella näringar,

2. att riksdagen av regeringen begär förslag om att gällande och
pågående lagstiftning på i motionen berört område tillämpas resp.
utformas så att olägenheterna upphör.

1988/89:Jo257 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar ändra jordförvärvslagen så att den inte görs
tillämplig på enskilda personer,

1989/90

JoUl

1 Riksdagen 1988189 )6sami. Nr 1

1988/89:Jo275 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av jordförvärvslagen
i syfte att dämpa prisutvecklingen på jordbruksfastigheter.

1988/89:Jo290 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att lantbruksnämnderna åläggs att aktivt arbeta för att
även kyrko- och bolagsskog genom försäljning eller bytesverksamhet
ställs till förfogande för enskilt ägande.

1988/89:Jo292 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om en översyn av jordförvärvslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A484.

1988/89:Jo307 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (båda s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av lagen om skötsel av jordbruksmark
och naturresurslagen.

Utskottet

Inledning

Under våren 1987 behandlade riksdagen en proposition om ändringar
i jordförvärvslagen (JoU 1986/87:24). Riksdagsbeslutet innebar bl.a. att
lagens bestämmelser om prisprövning och om avslag av rationaliseringsskäl
ändrades så att det blev lättare att få förvärvstillstånd. I
lagförslaget och i betänkandet framhölls dessutom den betydelse tillståndsprövningen
enligt jordförvärvslagen kunde ha för att främja de
regionalpolitiska strävandena.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1987.

Hösten 1988 behandlade riksdagen ett tiotal motionsyrkanden om
jordförvärvslagen (1988/89:JoUl). Motionerna gällde bl.a. jordförvärvslagens
tillämpningsområde, prisprövningsbestämmelserna och bestämmelserna
om villkor rörande brukning och bosättning. Motionerna
avstyrktes av utskottet med hänvisning bl.a. till de av riksdagen under
våren 1987 beslutade ändringarna i jordförvärvslagen. Utskottet uttalade
emellertid att det fanns skäl att göra en utvärdering av priskontrollen
när ytterligare en tid, förslagsvis två år, förflutit sedan de nya
bestämmelserna trätt i kraft. Det förutsattes att riksdagen på lämpligt
sätt informerades om resultatet av en sådan utvärdering (s. 6 i betänkandet).

1989/90: Jo U1

2

Lagstiftning inom de areella näringarna m.m.

1989/90:JoUl

Motionerna

I motion Jo244 av Ingvar Eriksson och Karl-Göran Svenson (båda m)
anförs att jord- och skogsbruket under de senaste 40 åren belastats med
ett antal lagar som bl.a. syftar till att stärka naturvårds- och kulturvårdsintressen
å ena sidan och å andra sidan att trygga livsmedelsförsörjningen
m.m. Enligt motionen har lagstiftning och därmed förenad
byråkrati nu nått en sådan omfattning att de olika lagarna inte bara
skadar och hindrar den enskilde brukaren utan också motverkar
landets och folkets intressen. I motionen anförs flera exempel på hur
ändrad markanvändning inom de areella näringarna stöter på hinder
och motstånd hos olika myndigheter som var för sig har att tillämpa
lagar där motstående intressen skall beaktas. Motionärerna anser att en
samordnande länsmyndighet, t.ex. länsstyrelsen, bör sammanfatta de
olika myndigheternas synpunkter och efter sammanjämkning till den
sökande lämna ett klart besked om vad som skall iakttas, varvid även
för näring och samhälle ekonomiska aspekter tillgodoses. Det är av
yttersta vikt att det sammanfattande utlåtandet grundas på en ömsesidig
kontakt mellan intressena och att ärendena och dessas konsekvenser
fastställs med största skyndsamhet, dvs. efter 3— 6 månader.

I motion Jo307 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (båda s)
påpekas att beslut enligt lagen om skötsel av jordbruksmark inte kan
överklagas av t.ex. myndigheter som företräder naturvårdens intressen.
Som exempel på olägenheterna med denna ordning nämner motionärerna
ett projekt inom Omställning 90 som berör bl.a. eklandskapet
söder om Linköping. Enligt beslut av lantbruksnämnden och lantbruksstyrelsen
har tillstånd till skogsplantering inom detta område
förenats med villkor att endast 27 ha (21 %) planteras med ädla
lövträd. För att naturvårdsintressena bättre skall beaktas i sådana
ärenden borde skötsellagen innehålla bestämmelser om större hänsyn
till dessa intressen och dessutom inordnas under naturresurslagen.

Utskottets överväganden

Enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark får sådan mark
inte tas ur jordbruksproduktion utan tillstånd. Fråga om tillstånd
prövas av lantbruksnämnden, om inte regeringen föreskrivit att prövningen
skall göras av lantbruksstyrelsen. Tillstånd får förenas med
villkor.

Generella föreskrifter om hänsyn till naturvårdens intressen vid
skötsel av jordbruksmark m.m. meddelas enligt förordningen
(1979:426) om skötsel av jordbruksmark av lantbruksstyrelsen i samråd
med statens naturvårdsverk samt riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer.

I ärenden enligt nyssnämnda lag inhämtar lantbruksnämnden regelmässigt
yttrande från länsstyrelsens naturvårdsenhet.

1* Riksdagen 1988/89.16sami. Nr 1

Bevakningen av naturvårdens intressen i övrigt i samband med
ändrad markanvändning m.m. görs i första hand med stöd av naturvårdslagen
(1964:822), som bl.a. ger länsstyrelsen möjlighet att inrätta
naturreservat eller naturvårdsområde i områden där särskilda åtgärder
är påkallade för att skydda naturmiljön.

När det gäller möjligheterna att samordna beslut av olika länsmyndigheter
bör nämnas att regeringen i proposition 1988/89:154 lagt fram
förslag om en ny regional statlig förvaltning. Förslaget innebär att en
ny länsstyrelse bildas och att formerna för den nya länsstyrelsens
samverkan med i första hand den regionala statliga förvaltningen i
övrigt utvecklas. Den nya länsstyrelsen föreslås få ett vidgat ansvarsområde
och vidgade befogenheter över huvud taget. Propositionen kommer
att behandlas under hösten 1989 i bostadsutskottet. Bl.a. jordbruksutskottet
kommer att beredas tillfälle att avge yttrande.

Inriktningen och omfattningen av länsstyrelsens verksamhet på
lantbruksområdet kommer att närmare läggas fest i den till våren 1990
aviserade livsmedelspolitiska propositionen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo307 om
värdet av ett nära samarbete mellan lantbruksverket och de naturvårdande
myndigheterna. Det får förutsättas att dessa frågor kommer att
noga beaktas även i fortsättningen. Med hänsyn till den verksamhet
som utskottet redovisat ovan är emellertid utskottet inte berett att
föreslå något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av
motionen.

De problem som berörs i motion Jo244 har ett nära samband med
frågorna om länsstyrelsens ansvarsområde och befogenheter, vilka
kommer att behandlas närmare under innevarande höst. Utskottet
anser därför att ej heller motion Jo244 bör föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Översyn av jordförvärvslagen m.m.

Motionerna

Yrkanden om en översyn av jordförvärvslagen framställs i motionerna
Jo212 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c), Jo275 av
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) samt Jo292 yrkande 2
av Gunhild Bolander (c). Huvudmotivet för en sådan översyn är enligt
motionärerna att priserna på jordbruksfastigheter stigit mycket kraftigt.
Det innebär bl.a. att yngre personer får svårt att etablera sig som
jordbrukare i konkurrensen med kapitalstarka köpare. Jordbruksfastigheterna
förvandlas alltmer till kapitalplaceringsobjekt med ökat passivt
ägande som följd.

Liknande synpunkter på prisutvecklingen anförs i motion Jo232 av
Lennart Brunander m.fl. (c). Enligt motionären har även skogsfastigheter
i allt större utsträckning kommit att framstå som kapitalplaceringsobjekt.
Den prioriteringsordning mellan köpare som gäller enligt
jordförvärvslagen sätts mer eller mindre ur spel på grund av de höga

1989/90: JoUl

4

priserna på skogsmark. I motionen anförs vidare bl.a. att tillämpningsföreskrifterna
såvitt avser köp i kapitalplaceringssyfte inte överensstämmer
med intentionerna i 1987 års riksdagsbeslut. Vidare yrkas att
jordförvärvslagen kompletteras med ett stadgande som uttryckligen
anger att förvärv i kapitalplaceringssyfte kan utgöra grund för vägrat
förvärvstillstånd. Dessutom måste enligt motionen ett förvärvstillstånd
som innehåller villkor om bosättning eller brukande av förvärvsfastigheten
förenas med en rätt att hävda villkoren genom t.ex. ett vitesföreläggande.

I motion Jo257 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkande 10 anförs
att ett avskaffande av jordförvärvslagstiftningen för enskilda personer
skulle ge fördelar i många avseenden. Förvärvsprövningen bör behållas
endast för juridiska personer.

Utskottets överväganden

Utskottet har från lantbruksstyrelsen inhämtat information om prisutvecklingen
för jordbruksfastigheter. Preliminär prisstatistik för jordbruksfastigheter
föreligger för tiden t.o.m. andra halvåret 1988. Trenden
från 1987 fortsätter, dvs. priserna ökar, även i fast penningvärde.
Stora regionala skillnader har dock noterats. Under jämförelseperioden
första halvåret 1987 — andra halvåret 1988 var ökningen från föregående
halvår 18 % och för hela perioden 41%, räknat för hela riket.
Regionvis varierar ökningen under hela perioden från 14 % (övre
Norrland) till 54 % (Götalands skogsbygder).

Fastigheter där mer än en tredjedel av taxeringsvärdet utgörs av
skogsbruksvärde har haft en god prisutveckling under den angivna
perioden. Ökningen för skogsfiastigheter beror enligt lantbruksstyrelsen
huvudsakligen på ökade virkespriser och högre netton från avverkningarna.

Utskottet har erfarit att chefen för jordbruksdepartementet i februari
1989 förordnat en ensamutredare att göra en analys av jordförvärvslagstiftningens
effekter i olika hänseenden. I regeringsbeslutet erinras bl.a.
om att livsmedelspolitiken för närvarande är under omprövning. Analysen
bör syfta till att klarlägga i vad mån den gällande jordförvärvslagen
utgör ett effektivt medel för att uppnå de politiska mål som
uppställts för jordbruket. I analysen skall också ingå att undersöka
vilka effekter lagen har haft när det gäller att uppnå de skogspolitiska
målen. Det bör därvid undersökas vilken betydelse lagen har i förhållande
till andra regleringar av betydelse i sammanhanget, t.ex. skattelagstiftningen.
Uppdraget har redovisats i slutet av september 1989.

Utskottet konstaterar att de motioner som innehåller yrkanden om
en översyn av jordförvärvslagen, dvs. motionerna Jo212, Jo275 och
Jo292 yrkande 2, kan anses tillgodosedda genom ovanstående regeringsbeslut
och ifrågavarande utredning.

1989/90: JoUl

5

I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte
meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande angående prisprövningen
och villkorsprövningen m.m., enär dessa frågor måste anses
ingå som en väsentlig del i utredningsuppdraget och i den fortsatta
prövningen av dessa frågor i regering och riksdag. Utskottet avstyrker
således även motion Jo232 yrkandena 1 och 3.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även yrkande 2 i
motion Jo232 angående förvärv i kapitalplaceringssyfte.

Av samma skäl som nyss anförts är utskottet nu inte berett att
föreslå någon sådan inskränkning av lagens tillämpningsområde som
föreslås i motion Jo257 yrkande 10. Utskottet utgår från att det
kommer att finnas anledning att återkomma även till frågan om det
nödvändiga i en förvärvsprövning för fysiska personer. Motionen avstyrks
i denna del.

Övriga frågor
Motionen

1 motion Jo290 av Börje Hörnlund (c) anförs att det enskilda jord- och
skogsbruket betyder mycket för landsbygdens utveckling. Av såväl
regionalpolitiska skäl som av miljöskäl är det önskvärt att en ökande
andel av skogsmarken ägs av privatpersoner. Domänverkets skog liksom
bolags- och kyrkoskog bör användas dels till att komplettera
enskilda lantbrukares gårdar, dels till direkt försäljning till personer
med t.ex. skogsbruksskoleutbildning eller annat skogligt kunnande
vilka önskar etablera sig som skogsbrukare. Enligt motionen bör
lantbruksnämnderna aktivt arbeta för att kyrko- och bolagsskog genom
försäljning eller bytesverksamhet ställs till förfogande för enskilt ägande.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att det enligt gällande instruktion för lantbruksnämnderna
(1988:854) är en av lantbruksnämndens huvuduppgifter att
vidta eller föreslå åtgärder som är påkallade eller lämpliga för att
åstadkomma effektiva lantbruksföretag. Lantbruksnämnden skall särskilt
ge råd och information i syfte bl.a. att främja effektiviteten inom
jordbruket samt strukturrationaliseringen inom skogsbruket. Den skall
vidare ge råd och information för att i regionalpolitisk! syfte främja
sysselsättningen i jordbruks- och trädgårdsföretag liksom landsbygdens
utveckling i övrigt samt ha hand om statliga åtgärder för jordbrukets
markanvändning och skogsbrukets strukturrationalisering.

1989/90:JoUl

6

Genom medel från jordfonden kan lantbruksnämnderna förvärva
fastigheter i samband med åtgärder för yttre rationalisering inom
jordbruket. I lantbruksstyrelsen anslagsframställning för budgetåret
1989/90 understryks jordfondens betydelse för såväl strukturrationaliseringen
som regionalpolitiken, familjeföretagen och landsbygdsutvecklingen.
Verksamheten domineras av arbetet med skogsmarken. Under
den senaste tiden har lantbruksnämnderna satsat mer på utförsäljning
av mark än på inköp.

Det anförda innebär att riksdagen respektive regeringen redan gett
lantbruksnämnderna de erforderliga rättsliga och budgetmässiga instrumenten
för att genomföra en strukturrationalisering i enlighet med
motionärens intentioner. Utskottet anser inte att det finns anledning
för riksdagen att gå längre i sin styrning av den ifrågavarande verksamheten
genom allmänna uttalanden av den innebörd som åsyftas i
motionen. Utskottet avstyrker således motion Jo290.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande naturvårdshänsyn i jordbruket m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo307 yrkande 1,

2. beträffande lagstiftning angående areella näringar m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo244,

3. beträffande en översyn av jordförvärvslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo212, 1988/89:Jo275
och 1988/89:Jo292 yrkande 2,

4. beträffande priskontroll och villkorsuppfyllelse m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo232 yrkandena 1 och 3,

5. beträffande förvärv i kapitalplaceringssyfte

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo232 yrkande 2,

6. beträffande förvärvsprövning för fysiska personer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo257 yrkande 10,

7. beträffande uttalande om lantbruksnämndernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo290.

Stockholm den 5 oktober 1989

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg
(s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj
Larsson (s) och Berndt Ekholm (s).

1989/90: Jo U1

7

Reservationer

1989/90:JoU 1

1. Priskontroll och villkorsuppfyllelse m.m. (mom. 4)

Karl Erik Olsson (c). Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I
avvaktan " och slutar med "Jo232 yrkandena 1 och 3" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar i huvudsak de synpunkter på jordförvärvslagen och
dess tillämpning som framförs i motion Jo232. Som motionärerna
anfort är det viktigt att lagen utformas och tillämpas så att familjejordbruken
värnas och att utvecklingen även i övrigt står i överensstämmelse
med de av riksdagen fastlagda målen för jord- och skogspolitiken.
Utskottet instämmer i att möjligheterna att hävda villkor om
brukning och bosättning måste förbättras, t.ex. i form av vitesförelägganden
där vitets storlek sätts i relation till fastighetens taxeringsvärde
och utgår årligen till dess villkoret uppfyllts eller fastigheten frisålts.
Vad utskottet sålunda anfört bör beaktas av regeringen i samband med
den fortsatta beredningen av det utredningsförslag rörande jordförvärvslagen
som nyligen framlagts. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande priskontroll och villkorsuppfyllelse m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo232 yrkandena
1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Förvärv i kapitalplaceringssyfte (mom. 5 )

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg
(vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "i kapitalplaceringssyfte " bort ha följande
lydelse:

Med hänvisning till de synpunkter utskottet nyss anfört (reservation
1) tillstyrker utskottet även att jordförvärvslagen skärps så att det blir
lättare att motverka fastighetsförvärv som görs i kapitalplaceringssyfte.
Förslag härom bör framläggas av regeringen i samband med beredningen
av utredningsförslaget eller i annat lämpligt sammanhang.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande förvärv i kapitalplaceringssyfte

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo232 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8

3. Förvärvsprövning för fysiska personer (mom. 6)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av
samma " och slutar med "denna del " bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo257 att det
finns starka skäl som talar för att avskaffa förvärvsprövningen för
fysiska personer. De utredningar och förslag som nyligen framlagts av
den tidigare nämnda utredningen ger ytterligare stöd för denna uppfattning.
I det fortsatta beredningsarbetet bör målsättningen vara att
förvärvsprövningen bibehålls endast när det gäller juridiska personers
förvärv. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo257 yrkande
10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande förvärvsprövning för fysiska personer

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo257 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Uttalande om lantbruksnämndernas verksamhet
(mom. 7 )

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Det
anförda" och slutar med "Jo290" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jo290, att det
av många skäl är angeläget att t.ex. kyrko- och bolagsskog ställs till
förfogande för att komplettera enskilda lantbruksföretag. Lantbruksnämnderna
bör aktivt arbeta för att sådan mark blir tillgänglig för
enskilt ägande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande uttalande om lantbruksnämndernas verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo290 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: Jo U1

9

Särskilda yttranden

1989/90: JoUl

1. Naturvårdshänsyn i jordbruket m.m. (mom. 1)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anför:

Naturvårdsintressena måste stärkas i lagstiftningen. Bl.a. är biotopskyddet
i svensk lagstiftning så gott som obefintligt. Enligt vår mening
uppfyller inte Sverige sina åtaganden enligt Bernkonventionen. Motionärerna
exemplifierar detta med ädellövskogarnas svaga skydd. Vi
avstår från att tillstyrka motionen, eftersom vi är tveksamma till att
den bästa lösningen skulle vara att införa bestämmelser i skötsellagen.
Det kan finnas andra och bättre lösningar. Biotopskyddet skall ses över
i den pågående utredningen om naturvårdslagen. Tyvärr vet vi ännu
inget om resultatet av den översynen.

2. Förvärv i kapitalplaceringssyfte (mom. 5)

Åsa Domeij (mp) anför:

Det är effektivare att tillämpa bo- och brukaprincipen än att, som
motionärerna vill, införa en ny punkt i jordförvärvslagen gällande
kapitalplacering. Detta får också stöd i den nyligen publicerade utredningen
om jordförvärvslagen. Där pekas på att eftersom ingen prövning
sker när det gäller släktförvärv har lagen bidragit till att skilja
ägande och boende. En bo- och brukaprincip även för släktförvärv
skulle underlätta för andra som vill köpa fastigheter för att bosätta sig
där.

10