Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motioner angående jordbrukspolitiken

Betänkande 1975:JoU5

Jordbruksutskottets betänkande nr 5

JoU 1975

Nr 5

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motioner angående
jordbrukspolitiken

Motionerna

I motionen 1975:174 av fru Anér (fp) och herr Granstedt (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om stödåtgärder
i syfte att främja alternativa jordbruksmetoder i Sverige.

1 motionen 1975:278 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är
i fråga, (yrkandena 1 och 3) 1. att riksdagen beslutar överlämna motionen
till 1972 års jordbruksutredning, 3. att riksdagen hos regeringen anhåller
om att jordbruks- och skatteutredningens arbete samordnas i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I motionen 1975:598 av herr Fälldin m. fl. (c) föreslås, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 a, 2d, 3 b och 3e, sistnämnda punkt i vad avser 1972 års
jordbruksutredning) att riksdagen 2. uttalar a. att jordbrukspolitiken bör ges
en sådan inriktning att våra naturliga produktionsresurser kan utnyttjas maximalt,
d. att kostnadsansvaret vad avser export av jordbruksprodukter i princip
bör övertas av staten, 3. hos regeringen hemställer b. att 1972 års jordbruksutredning
får i uppdrag att pröva frågan om stimulansåtgärder för uppodling
av brukningsvärd mark, e. att motionen överlämnas till 1972 års
jordbruksutredning och jordförvärvsutredningen.

I motionen 1975:1537 av herr Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen
beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa om åtgärder för att minska
den svenska proteinimporten i enlighet med vad i motionen anföres.

I motionen 1975:1538 av herr Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till etableringskontroll för
stora produktionsenheter för husdjursuppfödning i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1 motionen 1975:1581 av herr Persson i Heden m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen uttalar sig för en ökad lagerkapacitet för spannmål.

I motionen 1975:1587 av herrar Sundman och Sjönell (båda c) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära prövning genom pågående
jordbruksutredning - eller på annat sätt - av frågan om den svenska livsmedelsproduktionens
långsiktiga utformning med hänsyn till det globala
livsmedelsbehovet.

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 5

JoU 1975:5

2

I motionen 1975:1596 av herrar Åsling och Stjernström (båda c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet B 1) B. att riksdagen uttalar 1. att målsättningen
för jordbrukspolitiken bör innefatta en kraftig satsning på jordbruket i det
inre Norrland, som ett led i en regionalpolitiskt motiverad förstärkning av
försörjningsunderlaget i denna del av landet, samt att stöd därvid skall
kunna utgå till bl. a. dikning av åkrar som kan återtas i bruk samt stenröjning
och nyodling i arronderingsförbättrande syfte.

Utskottet

I föreliggande motioner framförs förslag och synpunkter i fråga om jordbrukspolitikens
mål och medel av såväl generell som mera speciell natur.
Motionsyrkandena innefattar dels förslag till ändringar av riktlinjer och bestämmelser
i olika avseenden, dels önskemål om utredningar i syfte att
åstadkomma sådana ändringar. Sistnämnda yrkanden har i flera fall formen
av krav på utvidgning eller precisering av 1972 års jordbruksutrednings uppdrag
i olika hänseenden. Utskottet får i anslutning härtill anföra följande.

De riktlinjer som nu gäller för jordbrukspolitiken fastställdes av 1967
års riksdag. Enligt de mål för politiken som därvid uppställdes skall jordbruket
åstadkomma en produktion av önskad storlek till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnad samtidigt som det skall vara möjligt för dem
som är sysselsatta inom jordbruket att få del av den allmänna standardstegringen.
Från konsumentsynpunkt innebär riktlinjerna att kostnaderna
för den jordbruksproduktion, som främst av hänsyn till försörjningsberedskapen
måste upprätthållas inom landet, blir så låga som möjligt och att
goda valmöjligheter finns mellan livsmedel av olika slag.

I de ursprungliga direktiven till 1972 års jordbruksutredning har förutsatts
att de i det föregående angivna målen för vår jordbrukspolitik bör gälla
även i fortsättningen. Utredningen skall därför inte behandla de övergripande
målen för jordbrukspolitiken utan endast vissa i direktiven närmare angivna
frågor samt spörsmål som sammanhänger med dessa. De huvudfrågor som
utredningen enligt direktiven skall ägna sig åt att undersöka är sålunda
produktionens lämpliga storlek och inriktning, metoder för att undvika permanent
överskottsproduktion, valet av prislinje liksom även en analys av
effekterna av de olika jordbrukspolitiska åtgärder som har vidtagits eller
föreslås med avseende på inkomst- och standardutveckling för dem som
är sysselsatta inom jordbruket. Vid utformningen av det fortsatta jordbruksstödet
bör även frågan om en utbyggnad av investeringsstöd i form av
investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner övervägas. Utredningen,
som är parlamentarisk, är oförhindrad att under arbetets gång ta
upp ytterligare frågor som hänger samman med utredningsuppdraget. I sammanhanget
bör erinras om att riksdagen hösten 1972 i samband med behandlingen
av propositionen 1972:111 angående regional utveckling och hushållning
med mark och vatten i anledning av några motioner uttalade sig

JoU 1975:5

3

för att jordbruksutredningen prövade behovet av ett regionalpolitisk! jordbruksstöd.

Som närmare berörs i utskottets betänkande (1975:6) med anledning av
motioner angående jordbrukets rationalisering erhöll 1972 års jordbruksutredning
i enlighet med riksdagens önskemål (JoU 1974:6, rskr 1974:97)
tilläggsdirektiv att även göra en allsidig och förutsättningslös utredning rörandejordbrukets
rationalisering. I samband härmed skall utredningen också
pröva grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket
i norra Sverige.

Yrkanden om ändring eller modifiering av jordbrukspolitiken med hänsyn
till en internationell livsmedelssituation karakteriserad av global brist och
stigande världsmarknadspriser på livsmedel framförs i flera av motionerna.
I motionen 598, yrkande 2 a, begärs sålunda att riksdagen uttalar sig för
att jordbrukspolitiken ges en sådan inriktning att våra naturliga produktionsresurser
kan utnyttjas maximalt. Enligt motionen 1537 måste det med
hänsyn till de växande problemen för världens livsmedelsförsörjning vara
en svensk målsättning att upphöra med all nettoimport av protein. Motionärerna
hemställer att riksdagen av regeringen begär åtgärder i angiven
riktning. I motionen 1581 erinras om att hungersnöden i stora delar av
världen är oerhörd och att akuta situationer uppstår på grund av katastrofer
av skilda slag, såsom jordbävningar, missväxt etc. I dylika situationer fordras
snabba ingripanden för att rädda människoliv. Det skulle då vara av stor
betydelse om lagerkapaciteten av främst spannmål vore av den storleksordningen
att bidragsgivande länder kunde bygga upp spannmålslager som
direkt, vid dylika akuta situationer, kunde tagas fram och omedelbart sändas
till katastrofområdena. Enligt motionärernas mening bör riksdagen på grund
härav hos regeringen uttala sig för en ökad lagerkapacitet i fråga om spannmål.
Enligt motionen 1587 bör riksdagen hos regeringen begära prövning
genom pågående jordbruksutredning - eller på annat sätt - av frågan om
den svenska livsmedelsproduktionens långsiktiga utformning med hänsyn
till det globala livsmedelsbehovet. Synpunkter på den inhemska jordbruksproduktionens
omfattning med särskild hänsyn till förhållandena på världsmarknaden
framförs även i motionen 278, dock utan något preciserat yrkande
i motionens hemställan. Med produktionsmålsättningen sammanhängande
spörsmål berörs likaså i den förenämnda motionen 598, såvitt
avser yrkande 3 b, enligt vilket 1972 års jordbruksutredning bör fö i uppdrag
att pröva frågan om stimulansåtgärder för uppodling av brukningsvärd mark.

Utskottet vill för sin del framhålla att jordbruksutredningens direktiv i
vad de gäller frågan om den svenska jordbruksproduktionens lämpliga omfattning
innefattar ett uppdrag till utredningen att överväga om det med
hänsyn till de förändringar som skett under senare år av produktionsinriktning
eller produktionsteknik eller av andra skäl finns anledning att ompröva
produktionsmålsättningen. Det ingår sålunda i utredningens uppdrag
att pröva de frågor som tagits upp i nyss redovisade motionsyrkanden. Ut -

JoU 1975:5

4

skottet vill erinra om att riksdagen förra året gav uttryck för samma uppfattning
(JoU 1974:6). I sammanhanget överlämnades ett större antal motioner
med yrkanden motsvarande de nu föreliggande till utredningen för
beaktande.

De berörda motionsyrkandena berör frågor av stor betydelse för ställningstagandena
till vår fortsatta jordbrukspolitik. Bl. a. förtjänar de synpunkter
beaktande som i motionen 1581 anförts om behovet att bygga upp
den svenska lagerkapaciteten för spannmål i syfte bl. a. att öka våra möjligheter
att vid akuta bristsituationer vidta snabba biståndsaktioner. Med
hänsyn till vad i det föregående anförts finner utskottet emellertid inte erforderligt
med någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena
i fråga.

Med produktionsmålsättningen sammanhängande spörsmål berörs också
i motionen 1538, vari hemställs om förslag till etableringskontroll för stora
produktionsenheter för husdjursuppfödning. Motionärerna riktar sig framför
allt mot att en växande del av uppfödningen sker i storanläggningar av
industriell karaktär, något som enligt motionären är särskilt märkbart när
det gäller svin- och broileruppfödningen. Med anledning av motionsyrkandet
vill utskottet erinra om att riksdagen tidigare behandlat motioner som berört
de med strukturförändringarna i animalieproduktionen och uppkomsten av
s. k. animaliefabriker förenade problemen. Frågorna har därvid ansetts hänga
samman med dem som 1972 års jordbruksutredning har att behandla i samband
med övervägandena rörande överskottsproduktionen inom vissa delar
av jordbruket, och riksdagen hemställde på utskottets förslag att motionerna
i fråga överlämnades till utredningen (JoU 1973:14, rskr 1973:133). Utskottet
finnér sig i avvaktan på jordbruksutredningens ställningstagande till hithörande
spörsmål inte böra föreslå något särskilt riksdagens initiativ till
följd av motionen 1538.

Den kraftigt ökade subventioneringen av livsmedelsutgifterna under senare
år gör det enligt motionen 278 angeläget att prissystemets utformning
blir föremål för behandling i riksdagen så snart som möjligt. I motionen
erinras om att uppdraget att pröva olika prissystem ligger hos 1972 års jordbruksutredning
medan 1972 års skatteutredning har i uppdrag att pröva
den indirekta beskattningens utformning. För att möjliggöra en prövning
av alternativet att samtidigt sänka livsmedelssubventionerna och mervärdeskatten
krävs, anför motionärerna, en samordning av de båda utredningarnas
arbete. Förslag beträffande prispolitiken på livsmedelsområdet bör enligt
motionä>ernas mening om möjligt föreligga till 1976 års riksmöte. Motionärerna
hemställer, yrkande 3, att riksdagen hos regeringen anhåller att
de förenämnda utredningarnas arbete samordnas i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Utskottet anser att det finns anledning förutsätta att såväl jordbruksutredningen
som skatteutredningen har den i motionen 278 berörda frågan
under uppmärksamhet och att de båda utredningarna utan något särskilt

JoU 1975:5

5

uttalande från riksdagens sida samråder i ämnet i den utsträckning som
erfordras för att de i nu förevarande avseende skall kunna lösa sig förelagda
uppdrag på tillfredsställande sätt. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida
med anledning av motionsyrkandet finner utskottet alltså inte påkallad.

Detsamma gäller yrkandet 2 d i motionen 598, att riksdagen bör uttala
sig för att kostnadsansvaret vad avser export av jordbruksprodukter i princip
bör övertas av staten. Ett motsvarande yrkande rörande avsättningen av
jordbruksprodukter fanns med i en av de motioner som förra året överlämnades
till jordbruksutredningen för övervägande.

1 vad gäller sist behandlade båda motioner i övrigt synes i motionerna
upptagna spörsmål antingen direkt beröras i direktiven till 1972 års jordbruksutredning
eller avse frågor som behandlats i tidigare till utredningen
överlämnade motioner. Att överlämna även nu ifrågavarande motioner till
jordbruksutredningen, såsom föreslås i yrkande 1 i motionen 278 resp. i
yrkande 3e i motionen 598, anser utskottet därför inte nödvändigt.

Som utskottet nämnde i det föregående erhöll 1972 års jordbruksutredning
förra året tilläggsuppdrag att också pröva grunderna för utformningen av
det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. I avvaktan på resultatet
av utredningens överväganden bör riksdagen enligt utskottets uppfattning
inte göra något sådant särskilt uttalande om jordbrukspolitiken avseende
jordbruket i Norrland, som föreslås i motionen 1596, yrkande B 1. Motionen
bör därför, såvitt nu är i fråga, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad gäller den i motionen 174 väckta frågan om utredning rörande alternativa
jordbruksmetoder erinrade jordbruksutskottet förra året med anledning
av ett motionsyrkande i ämnet (1974:232, yrkande B) om att hithörande
frågor från skilda utgångspunkter var föremål för uppmärksamhet
i olika sammanhang. Bl. a. ville utskottet erinra om den resistensbiologiska
forskning som bedrevs framför allt vid lantbrukshögskolan, statens växtskyddsanstalt,
skogshögskolan och vissa universitetsinstitutioner samt vid
Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning lämnade också inom ramen för tillgängliga
anslagsmedel inte oväsentliga bidrag till olika grenar inom miljövårdsforskningen.
Medel hade sålunda anvisats för utvecklingsarbeten
med syfte att minska användningen av pesticider. Dessa arbeten hade gällt
såväl resistensförädling som biologisk bekämpning. Mot bakgrund av de
olika initiativ som sålunda redovisats och med hänsyn jämväl till jordbruksutredningens
prövning av hithörande frågor ansågs motionen inte böra
föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.

Utskottet vill för sin del framhålla angelägenheten av att de ekologiska
synpunkterna tillmäts stor betydelse i samband med övervägandena rörande
jordbrukets fortsatta utveckling. Försök som utförts på lantbrukshögskolan
har visat att vissa alternativa jordbruksformer kan ge ett kvalitativt gott
resultat. Av skäl som nyss redovisats anser utskottet emellertid inte heller
i år erforderligt att påyrka någon särskild utredning i ämnet.

JoU 1975:5

6

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen lämnar utan åtgärd motionerna

1. 1975:174,

2. 1975:278, yrkandena 1 och 3,

3. 1975:598, yrkandena 2 a, 2 d, 3 b och 3 e, sistnämnda yrkande
såvitt avser 1972 års jordbruksutredning,

4. 1975:1537,

5. 1975:1538,

6. 1975:1581,

7. 1975:1587 och

8. 1975:1596, yrkande Bl.

Stockholm den 3 april 1975

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Jonasson (c), fru
Lundblad (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson
i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk)*,
Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Leuchovius
(m)* och Enlund (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herrar Wachtmeister i Johannishus och Leuchovius (båda m):

Utskottet förutsätter att 1972 års skatteutredning och 1972 års jordbruksutredning
utan något särskilt uttalande från riksdagens sida kommer att
samråda i fråga om det i motionen 1975:278 aktualiserade kravet på analys
av sambandet mellan livsmedelssubventioner och mervärdeskatt på livsmedel.

Genom detta uttalande från utskottet finner vi att motionens syfte i detta
avseende blivit tillgodosett, oaktat yrkandet ej blivit formellt tillstyrkt.

Vi vill dock anföra att det är angeläget att resultatet av de två utredningarnas
överväganden kommer till riksdagens kännedom så snart som
möjligt för att ge möjlighet till beslut om principerna för det framtida prissystemet
på jordbrukets område. Det är otillfredsställande att som nu ha
ett prissystem som inte varit föremål för allsidig och principiell prövning.