Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner rörande skogsbruksfrågor

Betänkande 1974:JoU7

Jordbruksutskottets betänkande nr 7 år 1974

JoU 1974:7

Nr 7

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner rörande skogsbruksfrågor.

Motionerna

I motionen 1974:126 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att motionen angående ett
finansieringssystem för ett långsiktigt skogsvårdsprogram översänds till
1973 års skogsutredning.

I motionen 1974:329 av herr Jonasson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar sig för åtgärder som stimulerar
forskning, som inriktas på utveckling av mindre maskiner för skogsavverkning
i allmänhet, varvid särskilt bör beaktas behovet av maskiner
för att effektivt kunna ta till vara olika typer av spillvirke.

I motionen 1974:526 av fru Olsson i Helsingborg (c) och fru Wiklund
(c) hemställs att riksdagen beslutar 1. att kalawerkning på stora
sammanhängande ytor förbjuds, 2. att hos Kungl. Maj:t hemställa att
forskningen rörande de ekologiska verkningarna av kalhuggning intensifieras.

I motionen 1974:1453 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson
(c) hemställs 1. att riksdagen hos Kungl. Majd anhåller om en revidering
och förlängning av forskningsavtalet med Stiftelsen Skogsteknisk Foll,
2. att ett nytt forskningsprogram upprättas med huvudsaklig inriktning
på att utveckla mindre skogsmaskiner samt på tekniska förbättringar av
vissa jordbruksmaskiner i syfte att göra dessa mera användbara i
skogsbruket.

I motionen 1974:1458 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär vidgade direktiv till 1973 års skogsutredning med
innebörd att utredningsarbetet baseras på en ekologisk grundsyn, varvid
hänsyn tas till skogens mångsidiga användning samt att skogsvårdslagen
omarbetas i detta syfte.

I motionen 1974:1475 av herr Nilsson i Tvärålund (c) hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majd uttalar att frågan om åtgärder som
främjar ett biologiskt väl anpassat skogsbruk, ökad skogsproduktion och
bästa utnyttjande av råvaran enligt de tankegångar som framförts i
motionen snarast måtte utredas så att förslag därom kan framläggas till
1975 års riksdag.

1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 7

JoU 1974:7

2

Utskottet

I detta betänkande redovisar utskottet sina synpunkter på ett antal
motioner rörande skogsbruket och skogsbrukspolitiken.

I motionen 1974:126 erinras om att frågan om den framtida
skogspolitiken under senare tid väckt ökad uppmärksamhet. Diskussionerna
har därvid rört möjligheterna att på sikt öka skogstillgångarna och
därigenom möjliggöra ett ökat virkesuttag och skapa en bredare råvarubas
för vår expanderande skogsindustri. Enligt motionen är en central fråga i
sammanhanget hur ett långsiktigt skogsvårdsprogram skall finansieras.
Motionärerna finner det angeläget att pröva även andra finansieringssystem
än nu befintliga eller enligt statsverkspropositionen förebådade
förslag rörande statligt stöd till åtgärder för skogsproduktion i Norrland
m. m. I motionen nämns bl. a. att det norska skogsvårdssystemet bör
kunna tjäna som modell. Motionen bör enligt motionärerna hänskjutas
till 1973 års skogsutredning.

Utskottet finner för sin del att den i motionen 1974:126 väckta frågan
har nära samband med den prövning som sker inom ramen för 1973 års
skogsutredning och kan därför biträda förslaget att motionen överlämnas
till utredningen för prövning.

1973 års skogsutredning berörs även i motionen 1974:1458, vari
föreslås att utredningens direktiv kompletteras så att utredningsarbetet
baseras på en ekologisk grundsyn, varvid hänsyn tas till skogens
mångsidiga användning samt att skogsvårdslagen omarbetas i detta syfte.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att i direktiven till 1973 års
skogsutredning framhållits att skogspolitiken bör utformas så att möjligheter
skapas för att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas i
skogsindustrin och därmed också en hög intensitet i det svenska
skogsbruket. Möjligheterna att inom ramen för skogsvårdslagstiftningen
tillgodose samhällets behov att styra skogsproduktionen bör särskilt
beaktas av de sakkunniga. Utgångspunkten bör enligt direktiven vara att
skogsmarken skall utnyttjas på från samhällets synpunkt bästa sätt. De
sakkunniga bör vidare närmare belysa de konsekvenser i miljövård shänseende
som nuvarande och en framtida avverkningspolitik kan komma att
leda till. Det har i detta sammanhang erinrats om att en särskild
arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet arbetade med frågor som hör
samman med omfattningen och effekterna av kalhyggen. I direktiven har
även anförts att de sakkunniga, mot bakgrund bl. a. av uttalandena i
propositionen 1972:111 bil. 2 och 3 om hushållning med mark och
vatten och av kommande förslag i anslutning till den översyn av
naturvårdslagen (1974:822) som görs av naturvårdskommittén, bör göra
en bedömning av hur skogsnäringens expansionsmöjligheter påverkas av
kraven på rekreationsmöjligheter för allmänheten. De sakkunniga är i
övrigt oförhindrade att lägga fram förslag i frågor som har samband med
utredningsarbetet.

Föreliggande motion berör enligt utskottets mening viktiga frågor för
vårt skogsbruk och vår miljö. Med hänsyn till vad i det föregående
redovisats finner utskottet emellertid anledning anta att syftet med

JoU 1974:7

3

motionen kommer att tillgodoses utan någon särskild åtgärd från
riksdagens sida. Detsamma gäller enligt utskottets mening även motionen
1974:1475. De synpunkter på ett biologiskt väl anpassat skogsbruk, ökad
skogsproduktion och bästa utnyttjande av råvaran som framförs i
sistnämnda motion torde nämligen även de, som framgår av det
föregående, falla inom ramen för de frågor som 1973 års skogsutredning
redan har att pröva.

Den i motionen 1974:526 väckta frågan om förbud mot kalhuggning
m. m. berör likaledes ett viktigt spörsmål som måste beaktas av 1973 års
skogsutredning. I denna fråga vill utskottet även hänvisa till att den i det
föregående nämnda arbetsgruppen som inom jordbruksdepartementet
studerat kalhyggesfrågor nu överlämnat en rapport med vissa förslag till
åtgärder till jordbruksministern. Den problematik som aktualiserats i
motionen 1974:526 torde sålunda komma att bli belyst utan något
ytterligare initiativ från riksdagens sida.

I anledning av förslagen i motionerna 1974:329 och 1974:1453 om
åtgärder i syfte att stimulera forskning med huvudsaklig inriktning på att
utveckla mindre maskiner för skogsavverkning m. m. vill utskottet erinra
om att riksdagen förra året hade att pröva en motion av motsvarande
innebörd. Jordbruksutskottet (JoU 1973:11) hänvisade därvid till att det
år 1972 träffades avtal mellan staten och en av skogsbruket och den
skogsmaskintillverkande industrin bildad stiftelse, Stiftelsen Skogsteknisk
FoU, om gemensam finansiering av kollektiv forskning på det skogstekniska
området (prop. 1972:53, JoU 1972:23, rskr 1972:175). Enligt
avtalet, som avsåg tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975, medverkade
staten i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 9,9 milj. kr.,
varav 3 milj. kr. under föregående budgetår, 3,3 milj. kr. under
innevarande budgetår och 3,6 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Stiftelsen skulle under treårsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 14,85
milj. kr. Verksamheten skulle bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat
ramprogram.

Ramprogrammet omfattar forskning rörande anläggning, skötsel och
avverkning av skog samt transport av virke. I programmet ingår också
forskning rörande arbetarskydds- och miljövårdsfrågor i anslutning till
skogsarbetet. Ansvaret för programmets genomförande åvilar en särskild
nämnd, Nämnden för skogsteknisk forskning. Nämnden bedriver ingen
egen forskningsverksamhet. Programmet genomförs i stället efter nämndens
närmare bestämmande vid befintliga forskningsinstitutioner, i första
hand Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, skogshögskolan och Svenska
träforskningsinstitutet.

Utskottet framhöll i anledning av förra årets motion att den
forskningsverksamhet som skulle bedrivas inom förenämnda ramprogram
till betydande del innebar en fortsättning av redan pågående forskning.
Ett område där forskningsinsatserna beräknades öka var dock gallringen
där det bedömts som speciellt angeläget att snabbt kunna utveckla
mekaniserade system. Forsknings- och utvecklingsarbete i fråga om
mekaniserade gallringssystem hade pågått under flera år vid skogshög -

JoU 1974:7

4

skolan och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten och även inom den
maskintillverkande industrin. Enligt vad utskottet erfarit var intresset i
det fortsatta arbetet i fråga om mekanisering av slutavverkningarna bl. a.
inriktat på utvecklingen av mindre maskiner. Vid angivna förhållanden
fann utskottet motionen inte påkalla något särskilt riksdagens uttalande.
Riksdagen ansåg motionen besvarad med vad utskottet anfört.

Utskottet förutsätter mot bakgrund av det anförda att behovet av
ytterligare forskningsinsatser i fråga om bl. a. utvecklingen av mindre
maskiner i skogsbruket kommer att fortsättningsvis beaktas såväl inom
ramen för nu gällande forskningsprogram som vid de överläggningar som
kan väntas i samband med förberedandet av eventuellt nytt avtal för
perioden efter den 30 juni 1975. Något särskilt uttalande i ämnet från
riksdagens sida synes därför inte heller i år erforderligt.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. anhåller att Kungl. Maj:t överlämnar motionen 1974:126 till
1973 års skogsutredning,

2. anser motionerna 1974:329, 1974:526, 1974:1453, 1974:
1458 och 1974:1475 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 27 mars 1974

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s),
herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i
Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i
Holmgården (c), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), Stadling (s)*,
Andersson i Ljung (m), fru Andersson i Trollhättan (c) och herr Enlund
(fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 74 7294 S Stockholm 1974