Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommunal miljövård, m. m.

Betänkande 1973:JoU44

Jordbruksutskottets betänkande nr 44 år 1973

JoU 1973:44

Nr 44

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
kommunal miljövård, m. m.

Motionerna

I motionen 1973:498 av herrar Levin (fp) och Taube (fp) hemställs att
riksdagen ger det i motionen anförda Kungl. Maj:t till känna. (I motionen
föreslås sådan lagändring som skulle ge vidgad befogenhet för hälsovårdsnämnd
i miljövårdsfrågor.)

I motionen 1973:796 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en utredning tillsättes med uppgift
att framlägga förslag till ny lagstiftning som ersättning för hälsovårdsstadgan.

I motionen 1973:800 av fru Sundberg m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att naturvårdsverket får i uppdrag
att utarbeta riktlinjer för kommunala miljövårdsprogram och att kommunerna
stimuleras till fastställande av sådana program.

I motionen 1973:1420 av herr Norrby i Åkersberga m. fl. (fp) föreslås
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer 1. att statliga stimulansåtgärder
vidtas i syfte att utveckla alternativa modeller för kommunal miljöplanering
och miljövårdsplanering, 2. att en samlad översyn görs av miljölagstiftningen
med hänsyn till dess effekter för kommunal verksamhet.

Utskottet

1 motionen 1973:796 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att en utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till ny
lagstiftning som ersättning för hälsovårdsstadgan. Den nuvarande stadgan
är enligt motionärernas mening otidsenlig och ett klent och vagt
instrument för ambitiösa hälsovårdsnämnder, som arbetar på att förverkliga
dagens uppfattning om vad som anses vara en god miljö. Motionärerna
hänvisar i sammanhanget till att Riksförbundet för allmän hälsovård i
en i juli förra året till cheferna för jordbruks- och socialdepartementen
ställd skrivelse med skärpa framhållit vikten av att hälsovårdsstadgan
omarbetas. I sistnämnda skrivelse har erinrats om att det finns många
synpunkter och intressen utöver de traditionellt hygieniska, nämligen
tekniska, kemiska, mikrobiologiska, ekonomiska, juridiska och samhällsorganisatoriska,
som kan tillgodoses inom ramen av den traditionella
hälsovårdsorganisationen med de kommunala hälsovårdsnämnderna. Den
begränsade anpassning av hälsovårdsstadgan som skett till de nya
lagstiftningskomplexen har enligt förbundets mening fått mycket av

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 44

JoU 1973:44

2

provisorium över sig.

Även utskottet finner skäl tala för att bestämmelserna i hälsovårdsstadgan
ses över i syfte att göra dem bättre anpassade till den lagstiftning
som tillkommit på miljövårdens område sedan nuvarande hälsovårdsstadga
antogs år 1958. Den framställning som berörts i motionen är f. n.
föremål för överväganden inom socialdepartementet. Samtidigt har
genom socialstyrelsen verkställts en enkätundersökning i frågan hos
hälsovårdsnämnderna. Enligt vad utskottet erfarit torde kunna förväntas
att pågående överväganden kommer att resultera i att förslag i ämnet
framläggs någon gång under första halvåret 1974. Med hänsyn härtill
anser utskottet inte erforderligt med något särskilt riksdagens uttalande i
anledning av motionen 1973:796.

Ej heller finner utskottet tillräckliga skäl att föreslå någon riksdagens
åtgärd till följd av motionen 1973:498 om vidgad befogenhet för
hälsovårdsnämnd att ingripa mot miljöfarlig verksamhet. Utskottet vill
framhålla att den nya miljöskyddslagen närmast synes ha inneburit en
förstärkning av hälsovårdsnämndernas ställning i berörda avseende.

I vad gäller frågan om en effektivisering av kommunernas medverkan i
miljövårdsarbetet vill utskottet vidare erinra om att denna fråga under
senare år vid åtskilliga tillfällen aktualiserats i motioner till riksdagen.
Riksdagen har vid prövningen av ifrågavarande motionsyrkanden genomgående
intagit ståndpunkten att kommunerna alltjämt bör ha frihet att
utforma sin organisation för handläggningen av miljövårdsfrågor efter vad
som är mest praktiskt med hänsyn till de lokala förhållandena.
Motionerna har i enlighet härmed inte föranlett någon riksdagens åtgärd.
Det har emellertid i sammanhanget framhållits att ökade insatser
otvivelaktigt är nödvändiga från kommunernas sida på miljövårdens
område.

Något vägande skäl för att riksdagen nu skulle inta en ändrad
ståndpunkt i hithörande spörsmål har utskottet inte kunnat finna.
Nuvarande författningsbestämmelser anger den grundläggande kompetensfördelningen
mellan de kommunala organen på miljövårdens område.
Samtidigt föreligger frihet för kommunerna att organisera miljövårdsarbetet
alltefter de lokala behoven. Denna ordning framstår som väl avpassad
för kommunernas behov f. n. och för den närmaste framtiden. Detta har
också tidigare bekräftats av företrädare för Kommunförbundet i samband
med utskottets beredning av ett motsvarande ärende (JoU 1971:21). Som
även nämnts i hithörande sammanhang har bygglagutredningen bl. a. till
uppgift att överväga vilket organ som inom kommunerna skall ha
huvudansvaret för den kommunala planläggningen. Utskottet vill vidare
erinra om att riksdagen förra året antog förslag till riktlinjer för
organisationen för en fysisk riksplanering. I sammanhanget antogs vissa
lagförslag i syfte att säkra att planeringsriktlinjerna fullföljs vid den
kommunala planeringen och vid beslut om lokalisering av viss industri.
Vidare beslöt riksdagen vissa lagändringar för att stärka samhällets, i
synnerhet kommunernas, ställning i den lokala planeringen.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte påkallat att föreslå

JoU 1973:44

3

någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av yrkandet i motionen
1973:800 om utarbetande genom naturvårdsverkets försorg av riktlinjer
för kommunala miljövårdsprogram och de närliggande yrkandena i
motionen 1973:1420 om utvecklande av modeller för kommunal
miljöplanering, m. m. Utskottets ställningstagande innebär givetvis inte
att utskottet vänder sig mot att naturvårdsverket biträder kommuner
med utarbetande av program eller modeller för miljövårdsarbetet.
Tvärtom anser utskottet självfallet det vara av värde om verket finner det
möjligt att inom ramen för tilldelade resurser samverka med kommunerna
i nu förevarande avseende.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionen 1973:498 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1973:796 utan åtgärd,

3. anser motionerna 1973:800 och 1973:1420 besvarade med
vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 november 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Hedin (m),
Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Tanum (s), Augustsson (s), fru
Lindberg (s), fru Thorsson (s)*, fru Olsson i Helsingborg (c), herr Åberg
(fp), fru Theorin (s), herrar Leuchovius (m)* och Strömberg (fp)*, dock
att vid behandlingen av motionerna 1973:800 och 1973:1420 även herr
Andersson i Storfors (s) deltagit.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 73 5360 S Stockholm 1973