Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående miljövårdspolitiken, m. m.

Betänkande 1973:JoU43

Jordbruksutskottets betänkande nr 43 år 1973 JoU 1973:43

Nr 43

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
miljövårdspolitiken, m. m.

Motionerna

I motionen 1973:108 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga (punkterna 1—2), 1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit
till känna att som ett led i arbetet på att framställa miljöbudgetar för
olika verksamheter alla större statliga investeringar i princip skall föregås
av teknikvärdering, dvs. en uppskattning av deras sociala och ekologiska
effekter, 2. att riksdagen hos Kungl. Majit begär att förslag om
teknikvärdering av några försöksprojekt, utlagda på lämpliga institutioner,
föreläggs riksdagen.

I motionen 1973:212 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär att en årlig miljörapport med i
motionen diskuterad utformning föreläggs riksdagen.

I motionen 1973:341 av herr Åsling m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om att statens naturvårdsverk får i uppdrag att i
samråd med andra berörda myndigheter och organisationer intensifiera
och samordna upplysningsverksamheten på miljövårdsområdet, varvid
tyngdpunkten bör läggas på åtgärder som den enskilde i sin vardag kan
vidta i syfte att medverka till en god miljövård och en minskning av
slöseriet med svårersättliga naturresurser.

I motionen 1973:772 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är
i fråga (punkterna 1, 2 och 4), att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller

1. om en inventering av de mest angelägna miljövårdsåtgärderna i landets
olika delar för att ge underlag för en prioriteringsplan att föreläggas 1974
års riksdag, 2. att miljöforskningsutredningen ges i uppdrag att förutsättningslöst
pröva olika alternativ för miljövårdsforskningens organisation,

4. om förslag till decentralisering i möjligaste mån av miljövårdsadministrationen
till länsstyrelsernas naturvårdssektioner samt om klarläggande
av kommunernas kompetens och ansvar i miljövårdsfrågan.

I motionen 1973:1432 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär att åtgärder vidtas så att en ökad svensk
satsning på utveckling av mätinstrument och mätmetoder för miljövårdsektorn
kommer till stånd.

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 43

JoU 1973:43

2

Utskottet

1 motionen 1973:108 framhålls att miljöpolitikens främsta mål är att
göra det möjligt för vår egen och för kommande generationer att
överleva. All mänsklig verksamhet måste ske inom de ekologiska ramarna.
Ett sätt att börja se långsiktligt på ifrågavarande problem är enligt
motionärerna att göra upp miljöbudgeter för industrier och kommuner.
En miljöbudget skall vara en sammanställning av alla uppoffringar och all
nytta som är förenade med en planerad åtgärd eller en produktion, där
man också räknar in kostnaderna för de skador som miljön utsätts för
och vinsterna av de fördelar för miljön som verksamheten innebär. I den
tankegången ingår också att man måste börja värdera framför allt den nya
tekniken på ett annat sätt än hittills. Det är sålunda enligt motionärernas
mening uppenbart att man måste ta hänsyn till konsekvenserna av
teknisk utveckling i mycket vidare sammanhang än som hittills varit
vanligt. Inte minst viktigt finner motionärerna det vara att riksdagen har
tillgång till beslutsunderlag som gör detta möjligt. Motionen utmynnar i
här berörda delar i krav på att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna att — som ett led i arbetet på att framställa miljöbudgeter för
olika verksamheter — alla större investeringar i princip skall föregås av
teknikvärdering, dvs. en uppskattning av deras sociala och ekologiska
effekter. Vidare föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag
om teknikvärdering av några försöksprojekt, utlagda på lämpliga institutioner,
föreläggs riksdagen.

Motionärerna har enligt utskottets mening tagit upp en aktuell och
viktig fråga som förtjänar betydande uppmärksamhet. Utskottet vill
också erinra om att riksdagen förra året i anledning av motionsyrkanden i
närliggande frågor som gällde utarbetande av modeller till miljöbudgeter,
upprättande av en ekologisk riksplan, m. m. på utskottets förslag ställde
sig positiv till åtgärder i syfte att tillgodose behovet av ekologiskt riktiga
principer för den fortsatta samhällsplaneringen. 1 sitt av riksdagen
godkända betänkande 1972:49 anförde utskottet sålunda att utskottet
delade uppfattningen, att en ekologisk grundsyn var en nödvändig
utgångspunkt för hushållningen med våra naturresurser. Utskottet erinrade
om att denna tanke bl. a. kommit till klart uttryck i den rapport år
1971 (SOU 1971:75) rörande hushållning med mark och vatten, som låg
till grund för de lagförslag jämte överväganden av principiell art
beträffande innehållet i en fysisk riksplanering m. m. som förra året
förelädes riksdagen. Med hänsyn härtill kunde man enligt utskottets
mening utgå från att vid det fortsatta arbetet med den fysiska
riksplaneringen skulle komma att som grund läggas en sådan ekologisk
avvägning som utskottet uttalat sig för. Den ekologiska helhetssynen på
hithörande frågor återspeglades också i direktiven för utredningen
rörande kostnaderna för miljövården, vari bl. a. sades att det var av stor
betydelse att de frågor som rörde avvägning och prioritering mellan olika
åtgärder kunde belysas. Detta innebar att inte bara kostnaderna utan
också effekten av olika insatser behövde studeras. Som naturvårdsverket

JoU 1973:43

3

påpekat skulle de sakkunniga i detta sammanhang kartlägga vilka
metoder som finns för att mäta effekterna av olika miljövårdsåtgärder.
Mot bakgrund av det anförda fann utskottet anledning anta att syftet
med berörda motioner skulle komma att i väsentlig grad tillgodoses utan
att riksdagen behövde vidtaga någon särskild åtgärd.

Sedan nyssnämnda uttalande gjordes har riksdagen antagit förenämnda
riktlinjer och lagförslag beträffande fysisk riksplanering m. m. (prop.
1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348).

Behovet av teknikvärdering har berörts av bl. a. arbetsgruppen (Ju
1971:07) för framtidsforskning i dess den 25 augusti 1972 avgivna
betänkande (SOU 1972:59) Att välja framtid. 1 det sekretariat för
framtidsstudier, vilket som ett resultat av nyssnämnda betänkande knutits
till statsrådsberedningen, har frågan om teknikvärdering gjorts till
föremål för ytterligare överväganden.

På sekretariatets initiativ har en särskild arbetsgrupp bildats för att
insamla uppgifter och avlämna rapport om studier rörande teknikvärdering
på olika verksamhetsområden. I en rapport i juni detta år har
gruppen redovisat ett antal sådana studier (Technology Assessment in
Sweden: 9 Case Studies. Stockholm 1973). De studier rörande teknikvärderingsfall
som ingår i rapporten tjänar olika syften men avses i första
hand vara ett led i det projekt, Management and Control of Technology,
som innefattas i programmet för OECD:s kommitté för vetenskaplig och
teknisk politik (CSTP).

Utskottet, som enligt vad nyss framhållits anser att berörda yrkanden i
motionen 1973:108 har ett angeläget syfte, finner emellertid mot
bakgrund av vad i ärendet utretts inte anledning att i förevarande
sammanhang föreslå någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av
motionen.

Frågan om förbättrad information och upplysning i miljövårdsfrågor
behandlas i ett par motioner till årets riksdag. I motionen 1973:212
framförs krav på att en miljörapport årligen föreläggs riksdagen för att
bl. a. utgöra underlag för en allmän miljöpolitisk debatt. Frågan om en
utökad information till allmänheten om hur man bäst skall kunna
motverka miljöförstöring behandlas i motionen 1973:341. Enligt motionen
bör statens naturvårdsverk ges uppdrag att i samråd med andra
berörda myndigheter och organisationer intensifiera och samordna
upplysningsverksamheten på miljövårdsområdet. Tyngdpunkten bör därvid
läggas på åtgärder som den enskilde i sin vardag kan vidta i syfte att
medverka till en god miljövård och en minskning av slöseriet med
svårersättliga naturresurser.

Utskottet vill erinra om att förslag om en årlig miljörapport
framfördes i en motion till förra årets riksdag. Utskottet framhöll därvid
som sin mening (JoU 1972:49) att naturvårdsverkets årsbok väl motsvarade
önskemålen om en lättillgänglig redovisning av problem på miljövårdsområdet.
Givetvis kunde man ha olika meningar om hur utförlig en
information av angivet slag borde vara. Otvivelaktigt saknades en del
uppgifter, exempelvis kvantitativa uppgifter om utsläpp, m. m. Utskottet

1 * Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 43

JoU 1973:43

4

hänvisade emellertid till att frågan om informationen prövats av
miljökontrollutredningen och att dess betänkande i ämnet inom den
närmaste tiden kunde väntas föreligga. I avvaktan härpå ansåg utskottet
motionen inte böra föranleda någon särskild riksdagens åtgärd. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Miljökontrollutredningen har numera överlämnat sitt betänkande
(SOU 1973:36) Miljövårdens informationssystem (MI) jämte en av
statskontoret på utredningens uppdrag verkställd förstudie i ämnet (SOU
1973:37). Utredningen föreslår att ett ADB-baserat informationssystem
för insamling, lagring, bearbetning och tillhandahållande av miljödata
byggs upp. Systemet skall kunna tillhandahålla en väsentlig del av den
information som fortsättningsvis kommer att efterfrågas av miljövårdsorganen.
Informationssystemet bör enligt utredningens mening i största
möjliga utsträckning omfatta samtliga led i informationshanteringen och
får sålunda inte bli en databank i den bemärkelsen att det enbart utgör
ett fysiskt system för själva datalagringen. Miljökontrollutredningens
förslag är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte anledning föreslå
något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i frågan om en årlig
miljörapport.

Ej heller finner utskottet att vad i ärendet framkommit motiverar
någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1973:341.
Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om den omfattande
informationsverksamhet som naturvårdsverket, utöver den årliga redovisningen
i årsboken, bedriver genom broschyrer, utställningsmaterial,
bildband, filmer, m. m. Värdefulla insatser på förevarande område görs
också inom ramen för den bl. a. med statsbidrag stödda upplysningsverksamhet
som Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård
bedriver.

I motionen 1973:772, yrkande 1, begärs under hänvisning till
motionen 1973:241 en inventering av de mest angelägna miljövårdsåtgärderna
i landets olika delar för att ge underlag för en prioriteringsplan att
föreläggas 1974 års riksdag. I den sistnämnda motionen anförs att det
trots en långvarig och intensiv debatt kring miljöproblemen fortfarande i
vårt land saknas en klart vägledande målsättning för miljövården.

I direktiven för utredningen (Jo 1971:8) rörande kostnaderna för
miljövården anges att målet för samhällets miljö vårdspolitik är att
garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstöringen måste därför hejdas
och förstörd miljö så långt möjligt återställas. I sammanhanget framhålls
att kraven på ökade resurser för miljövård och de därmed sammanhängande
prioriteringsproblemen samt frågan om fördelningen av kostnadsansvaret
för olika miljövårdande åtgärder kommer att kräva ökad uppmärksamhet
under de närmaste åren. Enligt direktiven är det av stor betydelse
att de frågor, som rör avvägning och prioritering mellan olika åtgärder,
kan belysas i utredningen. Detta innebär att inte bara kostnaderna utan
också effekten av olika insatser behöver studeras.

JoU 1973:43

5

Utskottet finner i awakten på resultatet av miljökostnadsutredningens
överväganden inte skäl att påfordra någon särskild åtgärd av riksdagen i
anledning av motionen 1973:772 i nu berörd del.

Vid behandlingen av propositionen 1972:39 angående stöd till
kollektiv forskning inom miljövårdsområdet jämte motioner föreslog
utskottet att en förutsättningslös utredning av samordningsfrågorna inom
miljövårdsforskningen skulle komma till stånd. I enlighet med utskottets
förslag gav riksdagen Kungl. Maj:t som sin mening till känna vad
utskottet sålunda anfört. Den begärda utredningen tillkallades enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1972.

I motionen 1973:241 anförs som motiv för yrkande 2 i motionen
1973:772, att departementschefen vid utfärdandet av direktiven för
miljöforskningsutredningen frångått riksdagens uttalade önskemål så till
vida att däri angivits att naturvårdsverket så långt som möjligt borde
handha fördelning och inriktning av forskningsmedlen. Motionärerna
anser att utredningen med denna utgångspunkt får en låst position som
de finner otillfredsställande. Enligt motionärernas mening bör utredningen
äga rätt att fritt pröva även andra alternativ än det av
departementschefen förordade. Utskottet får i anledning härav anföra
följande.

I det i motionen åsyftade avsnittet av direktiven anges att utgångspunkten
för de sakkunnigas överväganden när det gäller forskningsstödets
organisation bör vara att fördelningen och inriktningen av forskningsmedlen
— i vart fall när det gäller den målinriktade forskningen — så långt
som möjligt bör ankomma på naturvårdsverket. Utskottet finner för sin
del naturligt att naturvårdsverket med sin kunskap om och sin kontakt
med de praktiska problemen ges ett avgörande inflytande såvitt avser
berörda del av forskningsområdet. Till skillnad från motionärerna kan
utskottet emellertid inte finna att direktiven såsom de utformats lägger
hinder i vägen för utredningen att jämväl pröva andra alternativ för
forskningsstödets administration. Särskilt gäller detta stödet till den
verksamhet av grundforskningskaraktär som bl. a. motionärerna framhåller
som angelägen. Någon särskild åtgärd i anledning av motionen
1973:772 i nu berört avseende finner utskottet under angivna förhållanden
inte påkallad.

Ej heller finner utskottet skäl förorda någon riksdagens åtgärd i
anledning av yrkandena under 4 i motionen 1973:772, enligt vilka
begärs förslag till decentralisering i möjligaste mån av miljövårdsadministrationen
till länsstyrelsernas naturvårdssektioner samt klarläggande av
kommunernas kompetens och ansvar i miljövårdsfrågan. Motionsyrkanden
motsvarande det sistnämnda har under senare år upprepade gånger
prövats av riksdagen utan att föranleda någon ytterligare åtgärd.
Riksdagen har vid prövningen av hithörande frågor genomgående intagit
den ståndpunkten att kommunerna alltjämt borde ha friheten att
utforma sin organisation för handläggningen av miljövårdsfrågor efter vad
som är mest praktiskt med hänsyn till de lokala förhållandena. Några skäl

JoU 1973:43

6

som skulle tala för att riksdagen nu ändrade ståndpunkt i förevarande
fråga har inte framförts. I vad avser den i motionen 1973:772 berörda
organisationsfrågan vill utskottet nämna att chefen för jordbruksdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1973
tillkallade en särskild sakkunnig för att se över naturvårdsverkets
organisation. Sedan uppdraget slutförts har den sakkunnige i dagarna
överlämnat en redogörelse för översynen, Naturvårdsverkets organisation
(Ds Jo 1973:6). Översynen har främst inriktats på verkets organisationsstruktur.
Frågor om fördelning av arbetsuppgifter mellan verket och
regionala organ har inte berörts i detta sammanhang.

I motionen 1973:1432 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att åtgärder vidtas så att en ökad svensk satsning på utveckling av
mätinstrument och mätmetoder för miljövårdssektom kommer till stånd.

Utskottet vill erinra om att en motion av motsvarande innehåll
behandlades av 1972 års riksdag (JoU 1972:49). Utskottet anförde därvid
att utskottet i likhet med motionärerna och i ärendet hörda remissinstanser
ansåg att det var ett avsevärt samhällsintresse att en snabb utveckling
av mättekniken inom miljövårdens område kom till stånd. Som bl. a.
framhållits av IVA var en tillförlitlig mätteknik en förutsättning för
meningsfulla och rationella åtgärder till lägsta möjliga kostnad. Som
redovisats i remissyttrandena och även påpekades i motionen pågick
redan ett förhållandevis omfattande utvecklingsarbete på ifrågavarande
område. Medel till nämnda verksamhet utgick från i första hand
naturvårdsverket och STU. Av naturvårdsverket stöddes huvudsakligen
sådan mätteknisk forskning som hade betydelse för studiet av föroreningarnas
effekter och tillståndet i miljön. STU :s insatser på miljöområdet
bekostades med medel från det under trettonde huvudtiteln uppförda
anslaget STU:Teknisk forskning och utveckling. Arbete inom miljömättekniken
bedrevs även inom bl. a. institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Det nämndes vidare att Sveriges standardiseringskommission
bildat en särskild kommitté för handläggning av frågor rörande miljömätteknik.
Utskottet ansåg att det torde få ankomma på berörda myndigheter
och organ att ta närmare ställning till hur anvisade medel för
miljövårdsforskning och utvecklingsarbete skulle fördelas mellan olika
forskningsområden. Mot bakgrund av det intresse som dittills visats
miljövårdsmättekniken och hithörande frågor utgick utskottet emellertid
ifrån att nämnda forskningsområde vid medelsfördelningen skulle komma
att tillgodoses i den utsträckning som befanns möjlig i konkurrensen med
andra angelägna forskningsändamål. Någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i anledning av motionen syntes i enlighet härmed inte påfordrad.
Riksdagen fann att motionen kunde anses besvarad med vad utskottet
anfört.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte tillräckliga skäl att
föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av den ånyo väckta motionen
i ämnet.

JoU 1973:43

7

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. anser motionen 1973:108, yrkandena 1 och 2, besvarad med
vad utskottet anfört,

2. lämnar motionen 1973:212 utan åtgärd,

3. anser motionen 1973:341 besvarad med vad utskottet anfört,

4. lämnar motionen 1973:772, yrkandena 1, 2 och 4, utan
åtgärd,

5. lämnar motionen 1973:1432 utan åtgärd.

Stockholm den 30 oktober 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c),
Magnusson i Tanum (s), fru Anér (fp), herrar Augustsson (s), Larsson i
Borrby (c)*, fru Lindberg (s), herr Takman (vpk)*, fru Theorin (s) och
herr Leuchovius (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. angående teknikvärdering

av herr Antby och fru Anér (båda fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med
”Utskottet, som” och slutar med ”av motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som enligt vad nyss framhållits anser att berörda yrkanden i
motionen 1973:108 har ett angeläget syfte, finner i likhet med motionärerna
att alla större statliga projekt i princip bör föregås av en
teknikvärdering, som tar in de tänkbara ekologiska, sociala och ekonomiska
följderna både för samhället och för individerna. Riksdagen bör
som sin mening ge till känna att så bör ske, till en början vid vissa
utvalda försöksprojekt, eftersom det givetvis inte ännu finns vare sig
personella eller tekniska resurser att göra teknikvärderingar över hela
linjen.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1973:108, yrkandena 1 och 2, som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
angående behovet av teknikvärdering,

2. angående avlämnande av en årlig miljörapport

av herr Antby och fru Anér (båda fp) som anser att

JoU 1973:43

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med
”Utskottet vill” och på s. 4 slutar med ”årlig miljörapport” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är miljövården en så viktig del av statens
verksamhet, att den kräver särskild uppmärksamhet i riksdagen varje
år i form av en debatt kring en rapport om statens miljövårdande
verksamhet, som bör avlämnas före vårsessionens slut. Rapporten bör på
liknande sätt som t. ex. Statsföretag AB:s årsredovisning föreläggas
riksdagen såsom regeringens eget utlåtande — inte som en rapport från ett
verk — och kunna göras till föremål för motioner. Den skulle givetvis
dessutom uppfylla ett för massmedia och allmänhet värdefullt informationsbehov.
Utskottet yrkar alltså bifall till motionen 1973:212.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till motionen 1973:212 som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört angående avlämnande av
en årlig miljörapport till riksdagen,

3. angående ökad upplysningsverksamhet på miljövårdsområdet

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Jonasson (c),
fru Anér (fp), herrar Larsson i Borrby (c) och Leuchovius (m) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Ej
heller” och slutar med ”hembygdsvård bedriver” bort ha följande lydelse:
Den i motionen 1973:341 väckta frågan om utökad information till
allmänheten om hur man bäst skall kunna motverka miljöförstöringen
finner utskottet värd att allvarligt beaktas. Som anförs i motionen bedrivs
visserligen av olika samhälleliga organ, främst naturvårdsverket, viss
upplysningsverksamhet om sådana aktuella problem som direkt berör den
enskilde. Värdefulla insatser på förevarande område görs också av
Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård. På det
lokala planet kan dock konstateras att allmänheten inte är tillräckligt
informerad om hur man i sin vardag skall fungera för att vara en god
miljövårdare. En intensifiering och samordning av denna informationsverksamhet
är därför, som motionärerna framhåller, angelägen. Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda skäl tala för att naturvårdsverket får i
uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter och organisationer
vidtaga erforderliga åtgärder i angivet avseende. 1 enlighet härmed
tillstyrker utskottet bifall till motionen 1973:341.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. med bifall till motionen 1973:341 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört angående intensifiering
och samordning av upplysningsverksamheten på miljövårdsområdet,

JoU 1973:43

9

4. angående prioriteringsplan för miljövårdsåtgärder m. m.

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Jonasson (c),
fru Anér (fp), herrar Larsson i Borrby (c) och Leuchovius (m) som anser
att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 5 boljar med
”Utskottet finner” och på s. 6 slutar med ”detta sammanhang” bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan för sin del instämma i att — såsom bl. a. anförts i
motionen 1973:241 — det är angeläget att miljökostnadsutredningen,
som har att pröva problemkomplexet kring målsättningen för den
framtida miljövårdspolitiken, påskyndar sitt arbete. En sådan målsättning
bör som motionärerna anför konkretiseras i en handlingsplan med
prioritering av olika åtgärder för samhällets miljövårdande verksamhet.
Det bör åvila riksdagen att fastställa prioriteringsplan för miljövården.
Förslag till sådan plan bör av Kungl. Maj:t kunna föreläggas nästa års
riksdag. Utskottet tillstyrker således motionen 1973:772, yrkande 1.

Vid behandlingen (lika med utskottet) maj 1972.

I motionen (lika med utskottet) anföra följande.

I det (lika med utskottet) på naturvårdsverket.

Utskottet anser i likhet med motionärerna det kunna ifrågasättas om inte
utredningsdirektiven fått en snävare avfattning än vad som kan anses
förenligt med förra årets riksdagsbeslut i nu förevarande ämne. Utredningen
bör givetvis äga rätt att fritt pröva även andra alternativ än det av
departementschefen förordade. Detta innebär att utskottet ansluter sig
till den i motionen 1973:241 uttalade uppfattningen i frågan.

Som anförs i motionen 1973:241 under avsnittet Administration och
kontroll har under de senaste åren en betydande expansion skett när det
gäller antalet anställda inom miljövården i Sverige. Den personalförstärkning
som skett har huvudsakligen kommit det centrala ämbetsverket till
del. Länsstyrelsernas naturvårdssektioner är fortfarande underbemannade
och har på åtskilliga håll stora svårigheter att klara den växande mängden
ärenden. En decentralisering av miljövårdsadministrationen är enligt
utskottet angelägen. I anslutning till att en sådan decentralisering
övervägs bör också kompetensfördelningen mellan olika myndigheter
med miljövårdsansvar överses. Vad nu sagts innebär att utskottet ansluter
sig till det yrkande som framställts under punkten 4 i motionen
1973:772.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med bifall till motionen 1973:772, yrkandena 1, 2 och 4,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i det
föregående anfört,

5. angående mättekniken inom miljövården

av herr Antby och fru Anér (båda fp) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6 sorn böljar med
”Utskottet vill” och slutar med ”i ämnet” bort ha följande lydelse:

JoU 1973:43

10

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är ett avsevärt
samhällsintresse att en snabb utveckling av mättekniken inom miljövårdens
område kommer till stånd. Som bl. a. framhållits av IVA är en
tillförlitlig mätteknik en förutsättning för meningsfulla och rationella
åtgärder till lägsta möjliga kostnad. Det kan förutses att man såväl inom
som utom Sverige under de närmaste åren kommer att avsätta en växande
andel av bruttonationalprodukten till miljöförbättrande åtgärder. Det
förslag som miljökontrollutredningen framlagt om miljövårdens informationssystem
(SOU 1973:36) förutsätter en rad nya och förbättrade
instrument för mät- och analystekniken och blir meningslöst utan sådana.
Bristen på sådana mätinstrument är fortfarande uppenbar, och även om
utvecklingsarbete pågår inom och utom landet bör en kraftigt ökad
satsning på forskning och utveckling inom denna sektor snarast komma
till stånd. Svensk industri torde ha goda möjligheter att hävda sig på detta
område med hänsyn till att vårt land i många avseenden är ett
föregångsland, när det gäller kontroll av miljön. Med hänsyn till det
anförda vill utskottet förorda bifall till motionen 1973:1432.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. med bifall till motionen 1973:1432 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående
mättekniken inom miljövården.