Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående skogsbrukspolitiken

Betänkande 1973:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande nr 4 är 1973

JoU 1973:4

Nr 4

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
skogsbrukspolitiken.

Motionerna

I motionen 1973:49 av herr Fågelsbo (c) hemställs att riksdagen

1. beslutar om stöd till skogsbilvägar som upplåts för allmän trafik enligt
med vad i motionen anförts, 2. till Underhållsbidrag till skogsbilvägar
anvisar ett förslagsanslag av 3 800 000 kr. för budgetåret 1973/74.

I motionen 1973:52 av herrar Wikner (s) och Karlsson i Malung (s)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en sådan översyn av
skogsvårdslagen som syftar till att skydda viltbiotoperna vid skogsvård
och skogsavverkning.

I motionen 1973:202 av herr Jansson m. fl. (s) föreslås att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag syftande till att det statliga stödet
till s. k. områdesplaner inom skogsdriften utvidgas till att gälla hela
landet samt att en obligatorisk skyldighet i vissa fall bör åvila markägare
att ingå i gemensamhetsskog.

I motionen 1973:795 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att skogsvårdslagen ses över och
moderniseras under beaktande av ekologiska krav och naturvårdens och
friluftslivets intressen.

I motionen 1973:807 av herr Öhvall m. fl. (fp, c, m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag skyndsamt framläggs om
försöksverksamhet med intensifierad skogsvård i Norrbottens län.

I motionen 1973:1418 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) föreslås
att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam utredning av frågan
om hur spillvirke och sämre gallringsvirke skall tillvaratas så att det
skogshygieniska tillståndet förbättras.

Utskottet

I förevarande betänkande sammanför utskottet sina synpunkter på ett
antal motioner rörande skogsbruket och skogsbrukspolitiken.

I motionen 1973:49 hemställs att riksdagen beslutar att stöd skall utgå
till underhåll av skogsbilvägar som upplåts för allmän trafik och att för
ändamålet anvisas ett förslagsanslag av 3 800 000 kr. för nästa budgetår.
Motionären anför att de möjligheter som nu finns att med förhöjt bidrag

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 4

JoU 1973:4

2

till byggnadskostnaderna öppna fler vägar för fritidstrafik har givit små
resultat.

Utskottet vill erinra om att möjligheterna att i ökad utsträckning göra
skogsvägar tillgängliga för allmänheten för trafik med motorfordon
behandlades av 1965 års riksdag i samband med prövningen av förslag i
statsverkspropositionen (prop. 1965:1, bil. 11, p. H 6) om förhöjt bidrag
till byggnadskostnaderna i fråga om skogshuvudväg av särskild betydelse
från fritidssynpunkt. Det högre bidraget motiverades av angelägenheten
att skogsvägar i större utsträckning än som då var fallet blev tillgängliga
för trafik av allmänheten med motorfordon. Frågan om bidrag till
underhåll av berörda vägar ansågs emellertid böra prövas i gängse ordning
enligt bestämmelserna angående statsbidrag till enskild väghållning.
Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Utskottet vill ånyo understryka angelägenheten av att skogsbilvägar i
största möjliga omfattning kan trafikeras av allmänheten. I överensstämmelse
härmed tillstyrker utskottet i annat sammanhang Kungl.
Maj:ts förslag om att förhöjt statsbidrag beviljas även för nästa budgetår
till byggande av skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt.
Däremot anser sig utskottet i avvaktan på prövningen av
skogspolitiska utredningens kommande betänkande inte böra föreslå
någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av det i motionen 1973:49
framförda förslaget att utöka den särskilda statsbidragsgivningen till
skogsbilvägar till att avse även underhållskostnaderna. Utskottet vill i
sammanhanget fästa uppmärksamheten på att i årets statsverksproposition
under sjätte huvudtiteln framlagts förslag om ökning av anslaget till
bidrag till drift av enskilda vägar, m. m. från f. n. 60 milj. kr. till 75 milj.
kr. för nästa budgetår. Vidare kan nämnas att Kungl. Maj:t den 27
oktober 1972 gett statens vägverk i uppdrag att företa en översyn av
statsbidragssystemet för enskilda vägar. Vid översynen kommer att
övervägas bl. a. den anpassning av bidragsbestämmelserna som kan
behövas för att bidragen i rimlig utsträckning skall tillgodose de ändamål
av allmänt intresse som är knutna till det enskilda vägnätet.

Enligt särskilda bestämmelser kan enskilda markägare i de fyra
nordligaste länen få statligt stöd för bildande av s. k. samverkansområden
i syfte att förbättra rationaliserings- och arronderingsförhållandena inom
skogsdriften. Stödet utgår i form av bidrag till områdesplaner som
underlag till samverkan. Bidragsgivningen finansieras med medel från
anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.

I motionen 1973:202 föreslås att det statliga stödet i nu förevarande
avseende byggs ut till att omfatta hela landet. Motionärerna anser det
dessutom nödvändigt att överväga en obligatorisk skyldighet för markägare
att ingå i gemensamhetsskog, speciellt inom sådana områden där
ägosplittringen utgör ett hinder för normal skogsskötsel såväl ur teknisk
som biologisk synpunkt. Enligt motionen bör riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställa om förslag i ämnet.

I anledning av förevarande motionsyrkande vill utskottet erinra om att

JoU 1973:4

3

skogsbrukets planläggningsfrågor har behandlats av skogsbruksutredningen
som i ett särskilt delbetänkande bl. a. framlagt förslag till
kungörelse angående medel till områdesvis skogsproduktionsplanläggning
(SOU 1968:8). Detta betänkande har efter remissbehandling överlämnats
till skogspolitiska utredningen, som väntas avlämna sitt betänkande inom
kort. Mot bakgrund av vad nu anförts synes i motionen väckta spörsmål
kunna förväntas bli föremål för prövning utan någon särskild framställning
från riksdagens sida.

I ett par motioner behandlas problem som sammanhänger med det
moderna skogsbrukets inverkan på miljön i olika hänseenden. 1 motionen
1973:52 erinras om att rationaliseringen inom skogsbruket under de
senaste åren utvecklats kraftigt och medfört nya brukningsmetoder med
bl. a. allt starkare gallringsuttag och stora kalavverkningar. Dessa nya
metoder innebär stora förändringar även för vilt av olika slag. Enligt
motionärerna är det nödvändigt att vidta åtgärder för att förhindra att
viltbiotoper spolieras för åtskilliga generationer framöver. Riksdagen bör
därför hos Kungl. Maj:t begära en sådan översyn av skogsvårdslagen som
syftar till att skydda viltbiotoperna vid skogsvård och skogsavverkning.
Även i motionen 1973:795 framförs förslag om översyn av skogsvårdslagen.
Motionärerna påpekar att nuvarande lag har en klart dominerande
ekonomisk inriktning, medan miljöproblematiken behandlas mycket
snävt. Enligt motionärernas uppfattning måste skogsvårdslagen moderniseras
under beaktande av ekologiska krav och naturvårdens och friluftslivets
intressen.

Motioner behandlande det moderna skogsbrukets inverkan på miljön
har vid flera tillfällen under senare år varit föremål för riksdagens
prövning, senast vid 1972 års riksdags höstsession (JoU 1972:46). I dessa
sammanhang har understrukits betydelsen för den svenska ekonomin av
att vi inom landet har ett högrationellt och effektivt skogsbruk.
Samtidigt har vid riksdagsbehandlingen av hithörande frågor givits
uttryck för uppfattningen att de miljömässiga olägenheterna av det
moderna skogsbruket givetvis bör i möjlig mån begränsas. 1 sitt av
riksdagen biträdda betänkande JoU 1972:46 framhöll jordbruksutskottet
att utskottet i och för sig hyste förståelse för att en ökad mekanisering av
skogsbruket kunde befinnas nödvändig och att exempelvis trakthyggesbruk
tillämpas i viss omfattning. Det var emellertid därvid enligt
utskottets mening synnerligen angeläget att se till att de rent tekniska
och företagsekonomiska synpunkterna på skogsbrukets bedrivande ej
gavs en omotiverad tyngd i förhållande till samhälleliga aspekter,
exempelvis miljövårdsintresset och intresset att främja friluftslivet.
Utskottet finner anledning att ånyo understryka vad sålunda anförts.

Som redovisades i utskottets betänkande JoU 1972:46 är det moderna
skogsbruket och dess inverkan på miljön föremål för uppmärksamhet i
olika sammanhang. Naturskyddskommittén skall sålunda beakta den
förändring som sker av landskapet genom bl. a. skogsbrukets rationalisering.
En av statens naturvårdsverk tillsatt arbetsgrupp med representanter
även för domänverket, skogsstyrelsen, skogshögskolan och Sveriges

JoU 1973:4

4

skogsägareföreningars riksförbund har nyligen framlagt en rapport
rörande de speciella naturvårdsfrågor som är förknippade med det
moderna skogsbruket. Rapporten, som även berör skogsbrukets inverkan
på viltet, bearbetas f. n. inom naturvårdsverket. Verket avser att inom
den närmaste tiden offentliggöra faktamaterial som ger underlag för en
bedömning av följderna från naturvårdssynpunkt av den förväntade
utvecklingen inom skogsbruket. Ett av syftena med arbetet är enligt
naturvårdsverket att belysa det behov av ytterligare utredningar i ämnet
som kan vara erforderliga. En särskild rapport kan vidare snart väntas
föreligga från den särskilda arbetsgrupp som föregående år tillsattes av
jordbruksministern för studium av kalhyggenas omfattning och verkningar.
Slutligen kommer skogspolitiska utredningen, som nämnts i det
föregående, att inom kort framlägga sitt betänkande.

De föreliggande motionerna berör viktiga frågor för vårt skogsbruk
och vår miljö. Med hänsyn till vad i det föregående redovisats finner
utskottet emellertid anledning anta att syftet med nu berörda motioner
kommer att tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

1 motionen 1973:1418 anförs att många faktorer medverkat till att
alltmera spillvirke blir kvar i skogsmarkerna. Motionärerna nämner
särskilt snöbrutna och stormfällda träd, svampangripna träd och avfallsvirke
från avverkningar och framhåller att forskningen påvisat hur detta
virke blir yngelplatser för insekter som vid massförökning kan göra stor
skada på växande skog, med nedsatt tillväxt som följd. Enligt motionärerna
bör riksdagen anhålla om skyndsam utredning av frågan om hur
spillvirke och sämre gallringsvirke skall tillvaratas så att det skogshygieniska
tillståndet förbättras.

Utskottet vill i anledning härav hänvisa till de utredningar som tidigare
verkställts i anledning av väckta motioner i ämnet (JoU 1971:54 och JoU
1972:46). Enligt vad därvid redovisats anordnade skogsstyrelsen, i syfte
att finna en början till en bredare lösning av nu ifrågavarande problem, i
samarbete med skogshögskolan och Stiftelsen Skogsarbeten en större
skogsskyddskonferens i november 1970 för representanter för skogsbruk,
skogsindustri och forskning. Mötet resulterade i ett antal rekommendationer
som bl. a. gick ut på att skogsbruket och skogsindustrin skulle
försöka åstadkomma en bättre samordning mellan avverkning, transport
och industri för att i görligaste mån undvika alltför stor lagring av
obarkat virkessortiment i skogen under vissa kritiska perioder. Den
centrala konferensen har sedan följts upp av ett antal regionala
överläggningar, och på några håll har länsvisa skogsskyddskommittéer
bildats. Det förutsattes vid förenämnda skogsskyddskonferens att en ny
sådan skulle anordnas inom tre år för genomgång av hur skyddet mot
insekterna utvecklats och för överläggning om de vidare åtgärder som
kunde komma att erfordras. Under hösten 1972 har vidare en central
skogsskyddskommitté bildats med representanter för skogsstyrelsen,
skogshögskolan och skogsnäringen.

Mot bakgrunden av de initiativ som tagits på skogsskyddets område

JoU1973:4

5

finner utskottet sig även i detta fall kunna förutsätta att åtgärder i
motionens syfte kommer att vidtagas utan något särskilt riksdagens
uttalande.

Vad slutligen gäller yrkandet i motionen 1973:807 att riksdagen hos
Kungl. Majit begär att förslag skyndsamt framläggs om försöksverksamhet
med intensifierad skogsvård i Norrbottens län vill utskottet hänvisa
till att riksdagen hösten 1972 vid behandlingen av propositionen
1972:1 11 angående regional utveckling och hushållning med mark och
vatten på förslag av inrikesutskottet (InU 1972:28) biföll ett motionsyrkande
av motsvarande innebörd så till vida, att riksdagen som sin
mening gav Kungl. Maj:t till känna att förslag till ett norrländskt
skogsvårdsprogram borde läggas fram redan till innevarande års riksdag
och att i detta program särskilt borde beaktas skogsvårdsproblemen i
Norrbottens län. Enligt vad utskottet under hand inhämtat bereds
ärendet f. n. inom jordbruksdepartementet. Motionen 1972:807 påkallar
därför ingen särskild åtgärd av riksdagen.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionerna 1973:49 och 1973:807 utan åtgärd,

2. anser motionerna 1973:52, 1973:202, 1973:795 och 1973:
1418 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 27 februari 1973

På jordbruksutskottets vägnar
ERIC MOSSBERGER

Närvarande: herrar Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Antby (fp)*,
Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Tanum (s), fru Anér
(fp), herrar Augustsson (s), Takman (vpk), Johansson i Holmgården (c),
fru Olsson i Helsingborg (c), herr Wikner (s)*, fru Theorin (s) och herr
Leuchovius (m) dock att vid behandlingen av motionerna 1973:202,
1973:795, 1973:807 och 1973:1418 fru Lindberg (s) deltagit i stället för
herr Wikner (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 73 3373 S Stockholm 1973