Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående åtgärder mot vissa luftföroreningar

Betänkande 1973:JoU12

Jordbruksutskottets betänkande nr 12 år 1973

JoU 1973: 12

Nr 12

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
åtgärder mot vissa luftföroreningar.

Motionerna

I motionen 1973:336 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär 1. att förberedelser vidtas för en
skärpning av avgasreningsnormerna för motorfordon fr. o. m. 1977 års
modeller i huvudsaklig anslutning till de normer som kommer att gälla i
USA fr. o. m. 1976 års bilmodeller, 2. att en utredning görs av
förutsättningarna för utnyttjande av gas som motorbränsle, 3. att
utvecklingsarbetet på nya motortyper, t. ex. elmotorer och hybridmotorer,
intensifieras samt 4. att ytterligare åtgärder vidtas i syfte att
stimulera en trafikplanering som tar större hänsyn till miljörisker i form
av avgasutsläpp m. m.

I motionen 1973: 1445 av herr Åsling (c) och fru Söder (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära en skyndsam utredning av
hur utsläpp av svavel vid användning av tjocka eldningsoljor på
lämpligaste sätt skall begränsas, varvid användning av system med
rökgasavsvavling särskilt skulle stimuleras i enlighet med vad i motionen
anförts.

Utskottet

I motionen 1973: 336 berörs olika möjligheter att minska föroreningsutsläppen
från motorfordon. Motionärerna hävdar att regeringsbeslutet
om nya avgasnormer fr. o. m. 1976 års bilmodeller är otillräckligt. Regler
motsvarande dem som införts i USA fr. o. m. 1976 års bilmodeller bör
införas i Sverige fr. o. m. 1977 års bilmodeller. Blyhalten i bensin måste
sänkas ytterligare. Åtgärder bör vidtas i syfte att stimulera gasdrift av
bilar. Ytterligare utvecklingsarbete krävs för att få fram nya miljövänliga
motortyper. Trafiken måste planeras så att miljörisker i form av
avgasutsläpp minskas. Mot bakgrunden av vad som i motionen anförs i
dessa frågor ställer motionärerna de inledningsvis angivna yrkandena. I
det följande behandlar utskottet de särskilda motionsyrkandena vart för
sig.

I vad först gäller frågan om skärpning av avgasreningsnormerna får
utskottet erinra om att motsvarande spörsmål prövats av riksdagen vid
upprepade tillfällen, senast vid 1972 års riksdag (JoU 1972: 27).
Utskottet har vid sin behandling av motioner i ämnet bl. a. hänvisat till
ett av en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet utarbetat
förslag till etappvis skärpta regler. Dessa regler anslöt sig till normer som

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 12

JoU 1973:12

2

antagits i USA men ansågs inte lämpligen kunna införas i Sverige helt
enligt det tidschema som gäller för USA. De svenska avgasreglerna
skärptes för personbilar i oktober 1972. Reglerna gäller fr. o. m. 1976 års
bilmodeller och beräknas minska avgasutsläppen med ca 65 procent för
koloxid, ca 70 procent för kolväten och ca 45 procent för kväveoxider.
Förevarande motionsyrkande avser att Sverige tidsmässigt bör närmare
ansluta sig till det amerikanska programmet. Utskottet vill framhålla att
problemet med avgasrening i hög grad är av internationell art. Från
svensk sida görs försök att lösa frågan i samarbete med andra västeuropeiska
stater. Av naturliga skäl möter dessa försök betydande svårigheter.
Det bör i sammanhanget framhållas att den nyssnämnda skärpningen av
de svenska reglerna genomförts som en självständig åtgärd från svensk
sida. Strävandena på det internationella planet fortgår emellertid, och
utskottet vill understryka vikten av att möjligheterna att i sådana
sammanhang verka för internationellt gällande skärpningar av avgasreglerna
blir väl tillvaratagna från svensk sida. Utskottet förutsätter att så
kommer att ske. Det kan här även erinras om att problemen på området
kontinuerligt följs av statens naturvårdsverk, som nyligen framlagt ett
förslag till kontrollsystem för övervakning av att gällande regler verkligen
efterlevs. Förslaget är under remissbehandling.

Utskottet finner, med hänvisning till det anförda, inte tillräckliga skäl
att förorda någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1973: 336,
yrkande 1.

I motionen 1973: 336 hemställs vidare (punkten 2 i motionsyrkandet)
om en utredning angående förutsättningarna för utnyttjande av gas som
motorbränsle. Utskottet vill erinra om att den tidigare nämnda arbetsgruppen
behandlat frågan om användning av gasformiga bränslen.
Gruppen bedömde kostnaderna för en mera omfattande övergång till
gasdrift som alltför stora i jämförelse med vad som kan uppnås vid
bibehållen bensindrift. Den framhöll också att den framtida tillgången på
lämplig gas var osäker. Utskottet finner inte tillräckliga skäl f. n. föreligga
för tillsättande av den i förevarande motionsyrkande föreslagna utredningen.
Yrkandet^ bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 336 föreslås också (punkten 3 i motionsyrkandet)
att riksdagen begär att utvecklingsarbetet på nya motortyper, t. ex.
elmotorer och hybridmotorer, intensifieras. Utskottet anförde vid behandlingen
vid förra årets riksdag av ett motsvarande motionsyrkande
(JoU 1972:27) bl. a. att de skärpta krav på avgasrening som införts
under senare år såväl i Sverige som utomlands, framför allt i USA, och
som kunde förväntas komma att ytterligare skärpas medfört att det
utvecklingsarbete som bedrivs inom bilindustrin i allt högre grad inriktas
på att nå fram till tekniska lösningar som är gynnsamma för miljön. 1 vårt
land lämnas statligt stöd i olika former till projekt som avser utveckling
av elmotorn, gasturbinmotorn och den s. k. stirlingmotorn. Enligt
utskottets förslag lämnades yrkandet utan åtgärd av riksdagen.

Utskottet finner inte skäl förorda något ändrat ställningstagande från
riksdagens sida i sist berörda fråga. Utskottet föreslår således att

JoU 1973:12

3

motionen 1973: 336, yrkande 3, lämnas utan åtgärd av riksdagen.

I motionen 1973: 336 hemställs vidare (punkten 4 i motionsyrkandet)
att ytterligare åtgärder vidtas i syfte att stimulera en trafikplanering som
tar större hänsyn till miljörisker i form av avgasutsläpp m. m. Motionärerna
anför bl. a. att en utbyggd kollektivtrafik kombinerad med en
dämpning av privatbilismen kan ge väsentliga fördelar från miljösynpunkt.
Även detta spörsmål har prövats vid ett antal riksdagar, senast vid
1972 års riksdag i anledning av ett motionsyrkande. Utskottet erinrade
vid sin behandling av frågan vid förra årets riksdag (JoU 1972: 27) om att
vederbörande utskott vid 1970 resp. 1971 års riksdagar betonat vikten av
att frågan om bilavgaserna uppmärksammades i planeringsverksamheten.
Utskottet framhöll vidare att trafikbullerutredningen som tillkallats för
utredning om normer för trafikbuller enligt sina direktiv skall lägga fram
förslag till åtgärder i fråga om bl. a. den fysiska planeringen, som blir
nödvändiga som en följd av de förslag till gränsvärden m. m. som
utredningen från sina synpunkter kommer att framlägga. Med hänsyn till
den samordning på planeringsområdet som är önskvärd borde trafikbullerutredningens
förslag avvaktas. Yrkandet föranledde enligt utskottets
förslag ingen riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i anledning av det nu föreliggande motionsyrkandet till
det nyss anförda foga att statens planverk avser att utarbeta anvisningar
för trafikplanering, varvid bl. a. miljöaspekterna skall beaktas. Det kan
även nämnas att Svenska vägföreningen helt nyligen avgivit en rapport
om en undersökning rörande trafiksanering i tätorter. Vidare må erinras
om att en särskild kommitté tillkallats för utredning om kollektivtrafik i
tätorter. I direktiven för kommittén berörs även miljöfrågor. Utskottet
vill framhålla angelägenheten av att miljösynpunkter får göra sig gällande
vid trafikplaneringen. Som angivits är emellertid frågan redan föremål för
uppmärksamhet. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av
motionen 1973:336, yrkande 4, synes f. n. inte påkallad.

I motionen 1973: 1445 begärs en utredning av frågan hur utsläpp av
svavel vid användning av tjocka eldningsoljor på lämpligaste sätt skall
begränsas, varvid användning av system med rökgasavsvavling särskilt bör
beaktas. Utskottet har vid tidigare behandling av motioner med närliggande
yrkanden (JoU 1971:51 och 1972:27) bl. a. erinrat om ett av
naturvårdsverket framlagt program för successiv nedtrappning av den
tillåtna svavelhalten utmynnande bl. a. i att fr. o. m. den 1 oktober 1979
förbud att förbränna eldningsolja med svavelhalt överstigande 1,0
viktprocent skulle bli gällande för hela landet. Utskottet har vidare
hänvisat till att Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser (1970:621 och
1972:70), varigenom enprocentsregeln blivit gällande för vissa delar av
landet.

Utskottet vill i anledning av det nu aktuella motionsyrkandet anföra
att Kungl. Maj:t i skrivelse till naturvårdsverket den 24 mars 1972 har
uppdragit åt verket att mot bakgrund av en närmare analys av de
samhällsekonomiska kostnaderna för att ytterligare begränsa svavelutsläppen
och efter överläggningar med berörda intressenter till Kungl.

JoU 1973:12

4

Maj:t senast den 1 oktober 1973 inkomma med förslag till sänkning av
svavelhalten i eldningsolja för tiden efter år 1973. Härvid skall utgångspunkten
vara dels den av naturvårdsverket angivna målsättningen för
1970-talet, dels att särskilt skall uppmärksammas sådana orter där
svavelhalten överskrider gällande riktvärden samt sådana delar av landet
som är särskilt känsliga för försurning, dels de samhällsekonomiska
kostnaderna för att genomföra förslagen. Naturvårdsverket bör vidare
följa utvecklingen på här ifrågavarande område och därvid bl. a. i
samarbete med styrelsen för teknisk utveckling undersöka möjligheterna
till avsvavling av rökgaser.

Av det anförda synes framgå att motionärernas önskemål torde bli
tillgodosedda utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 336 utan åtgärd

2. lämnar motionen 1973:1445 utan åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c)*, Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i
Tanum (s), fru Anér (fp), herrar Augustsson (s), Larsson i Borrby (c), fru
Lindberg (s), herrar Takman (vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), fru
Theorin (s) och herr Leuchovius (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), fru Anér (fp),
herrar Larsson i Borrby (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Leuchovius
(m) som anser att

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”1
vad” och på s. 3 slutar med ”inte påkallad” bort ha följande lydelse:
Beträffande frågan om avgasreningsnormerna intar motionärerna den
principiella ståndpunkten att Sverige bör hålla samma takt när det gäller
nedskärning av avgasutsläppen som USA. I oktober 1972 utfärdades i
Sverige vissa skärpta avgasregler, som skall gälla fr. o. m. 1976 års
bilmodeller. Utskottet vill erinra om att dessa regler ungefär motsvarar
vad som i USA gäller fr. o. m. 1973 års bilmodeller. Det kan nämnas att
de amerikanska reglerna om avgasrening fr. o. m. 1973 års modeller
innefattar krav på reduktion av den från hälsosynpunkt mycket farliga
kvävedioxiden och att dessa krav skärpts till det dubbla vad gäller 1976
års modeller.

JoU 1973:12

5

Utskottet finner det inte tillfredsställande att de svenska reglerna för
avgasrening på sätt framgår av vad här anförts i så betydande grad
tidsmässigt släpar efter de i USA gällande reglerna. Till de hälso- och
miljövårdsskäl som kan anföras för en närmare anslutning till det
amerikanska tidsprogrammet kan fogas att de bilfabrikanter som vill sälja
på den amerikanska marknaden vid den tidpunkt de amerikanska
föreskrifterna blir gällande måste framställa motorer som uppfyller
villkoren i dessa föreskrifter. Utskottet anser sig böra ansluta sig till
motionärernas förslag att förberedelser vidtas för en skärpning av
avgasreningsnormerna för motorfordon fr. o. m. 1977 års modeller i
huvudsaklig anslutning till de normer som kommer att gälla i USA för
1976 års bilmodeller och tillstyrker således motionen 1973:336, yrkande
1.

I yrkande 2 i motionen 1973:336 föreslås en utredning av förutsättningarna
för utnyttjande av gas som motorbränsle. Motionärerna framhåller
bl. a. att gasbilarna driftekonomiskt är helt jämförbara med
bensinbilarna samt att fördelarna med gasdrift är att man helt slipper
blyutsläppen och att koloxid- och kväveoxidutsläppen blir många gånger
lägre än vid bensindrift. Det synes utskottet uppenbart att användandet
av gas som drivmedel för bilar måste innebära väsentligt mindre rikser för
miljöförorening än användandet av bensin. Utskottet finner därför starka
skäl tala för att den av motionärerna begärda utredningen i frågan
kommer till stånd.

I motionen 1973:336, yrkande 3, hemställs att utvecklingsarbetet på
nya motortyper, t. ex. elmotorer och hybridmotorer intensifieras. Motionärerna
anför att statligt stöd till här berörd verksamhet lämnas i form av
krediter och bidrag. Bl. a. har genom styrelsen för teknisk utveckling stöd
utgått till elfordonsprojekt, gasturbinprojekt och det s. k. stirlingprojektet.
Utvecklingsarbetet synes, framhåller motionärerna, vara framgångsrikt,
men när det gäller elbilar torde under senare tid någon mera
betydande satsning från samhällets sida inte föreligga frånsett visst
forskningsstöd. Såvitt utskottet kunnat bedöma torde en vidgad användning
av motorer av nu nämnda och vissa andra typer kunna medföra
betydande fördelar från luftvårdssynpunkt. Utskottet finner därför i
likhet med motionärerna angeläget att utvecklingsarbete beträffande
stirlingmotorer, gasturbinmotorer, ång- och eldrivna fordon och olika
typer av hybridmotorer skall kunna fortgå och intensifieras. Utskottet
ansluter sig till motionsförslaget i förevarande del.

I motionen 1973:336 ställs även ett yrkande att ytterligare åtgärder
vidtas i syfte att stimulera en trafikplanering som tar större hänsyn till
miljörisker i form av avgasutsläpp m. m. Motionärerna framhåller att det
främst är i tätorter som bilavgasernas skadeverkningar gör sig gällande.
Det sägs vidare bl. a. att en utbyggd kollektivtrafik kombinerad med en
dämpning av privatbilismen skulle medföra väsentliga fördelar för miljön.
Samhälls- och trafikplaneringen baseras dock enligt motionärerna i alltför
hög grad på trafikförsörjning genom privatbilar. Enligt utskottets mening
har motionärerna här berört en för luftvården i tätorterna betydelsefull

JoU 1973:12

6

fråga. Bebyggelseplaneringen i tätorterna äger f. n. stor aktualitet. Vid de
avvägningar mellan olika intressen som måste göras i planeringsverksamheten
— bl. a. för att få till stånd ett riktigt samspel mellan bebyggelse
och trafik — bör möjligheterna att genom trafikplanering i möjligaste

mån skydda de tätbebyggda områdena från luftföroreningar genom

motorfordon ges stort beaktande. Utskottet tillstyrker således motionen
även i förevarande del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av motionen 1973:336 som sin mening ger Kungl.

Maj:t till känna vad utskottet i det föregående anfört
angående avgasreningsnormer för bilar, utnyttjande av gas
som motorbränsle, utvecklingsarbete på nya motortyper samt
åtgärder för trafikplanering,

GOTAB 73 3480 S Stockholm 1973