Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående den kommunala miljövården

Betänkande 1972:JoU24

Jordbruksutskottets betänkande nr 24 år 1972

JoU 1972:24

Nr 24

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående den
kommunala miljövården.

Motionerna

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner

dels motionen 1972:1270 av fru Mogård (m) och herr Lothigius (m)
vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om förslag till sådana ändringar i lagstiftningen att kommunerna kan åläggas
att upprätta markanvändningsplaner av i motionen angivet slag,

dels motionen 1972:1282 av herr Norrby i Åkersberga m. fl. (fp) vari
föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och
förslag om instrument för kommunal långsiktig miljöplanering och

miljövård splanering.

Utskottet

I motionen 1972:1282 erinras om att naturvården enligt naturvårdslagen
är en statlig och kommunal uppgift. Någon närmare reglering av
den kommunala naturvården förekommer emellertid inte, framhåller
motionärerna. Byggnads- och hälsovårdslagstiftningen, miljöskyddslagen,
den kommunala renhållningslagen m. m. räcker enligt motionärernas
mening inte till som styrmedel för en överordnad, allsidig och framför
allt samordnad miljöplanering. Enligt motionärerna finns det starka skäl
att utveckla ett mer fulländat instrument med detta syfte. Det påpekas
att miljöplaneringen berör många av de kommunala nämnderna och
därför bör sammanhållas av ett övergripande organ. Motionen utmynnar i
hemställan om utredning och förslag i ämnet. Motionen 1972:1270 tar
sikte på kommunernas planering av markanvändningen och innefattar
yrkande om förslag till sådana lagändringar att kommunerna skall kunna
åläggas att upprätta markanvändningsplaner av i motionen närmare
angivet slag.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att förslag om utredningar
eller åtgärder i syfte att effektivisera kommunernas medverkan i
miljövårdsarbetet vid åtskilliga tillfällen under senare år motionsledes
framförts i riksdagen. Riksdagen har vid prövningen av ifrågavarande
motionsyrkanden genomgående intagit ståndpunkten att kommunerna
alltjämt bör ha frihet att utforma sin organisation för handläggningen av

1 Riksdagen 1972. 16 sami. Nr 24

JoU 1972:24

2

miljövårdsfrågor efter vad som är mest praktiskt med hänsyn till de
lokala förhållandena. Motionerna har i enlighet härmed inte föranlett
någon riksdagens åtgärd. Det har emellertid i sammanhanget framhållits
att ökade insatser otvivelaktigt är nödvändiga från kommunernas sida på
miljövårdens område. Enligt utskottets mening finns det alltjämt anledning
att understryka detta. Självfallet är bl. a. frågan om den mest
ändamålsenliga användningen av markresurserna ytterst betydelsefull och
bör ägnas stor uppmärksamhet i planläggningsarbetet från kommunernas
sida.

Något vägande skäl för att riksdagen nu skulle inta en annan
ståndpunkt i hithörande spörsmål har utskottet emellertid inte kunnat
finna. Nuvarande författningsbestämmelser anger den grundläggande
kompetensfördelningen mellan de kommunala organen på miljövårdens
område. Samtidigt föreligger som antytts frihet för kommunerna att
organisera miljövårdsarbetet alltefter de lokala behoven. Denna ordning
framstår som väl avpassad för kommunernas behov f. n. och för
den närmaste framtiden. Detta bekräftades också av företrädare för
Kommunförbundet i samband med utskottets beredning av motsvarande
ärende förra året (JoU 1971:21). Som tidigare nämnts i hithörande
sammanhang har vidare den år 1968 tillsatta bygglagutredningen, som
arbetar med utgångspunkten att planväsendet skall omgestaltas, även till
uppgift att överväga vilket organ som inom kommunerna skall ha
huvudansvaret för den kommunala planläggningen. Utskottet vill vidare
erinra om att förarbeten för en fysisk riksplanering har fullföljts, och en
rapport (SOU 1971:75) om arbetet har publicerats. Rapporten behandlas
under innevarande vår i en omfattande remiss. Frågan om huvudlinjerna i
en fysisk riksplanering och dess fortsatta organisation kan väntas bli
anmälda för riksdagen vid årets höstsession. Som redovisas i årets
statsverksproposition (prop. 1972:1, bil. 14, s. 3) avses den fysiska
riksplaneringen komma att fungera i samverkan med regional och lokal
planering. Bara vissa viktigare markdispositioner anses böra beslutas på
riksplanet. Reformer föreslås i rapporten för att i enlighet med av
riksdagen hösten 1971 antagna riktlinjer få till stånd en bättre planerad
glesbebyggelse. Vidare läggs fram förslag som syftar till att få till stånd en
i enlighet med riksplaneringen målinriktad, översiktlig planering i de
kommuner där planeringsbehov påvisas i rapporten. Som instrument för
detta föreslås en vidgad tillämpning av generalplaneinstitutet. Enligt i
rapporten uppdragna riktlinjer för ändrad lagstiftning har detaljerade
lagförslag lagts fram i en särskild departementspromemoria, som f. n. är
föremål för remissbehandling. Lagförslag torde, jämte överväganden av
principiell art beträffande innehållet i en fysisk riksplanering m. m.,
komma att föreläggas riksdagen vid årets höstsession.

Mot bakgrund av vad i det föregående anförts finner utskottet ej
påkallat med någon riksdagens åtgärd i anledning av yrkandena i de nu
behandlade motionerna.

Utskottet hemställer

JoU 1972:24

3

att riksdagen anser motionerna 1972:1270, såvitt nu är i fråga,
och 1972:1282 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 25 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s), Hedin (m),
Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Larsson i Borrby
(c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk), Åberg (fp)*
och fru Theorin (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.