Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående miljövårdsplan och miljövårdens organisation m. m.

Betänkande 1971:JoU65

Jordbruksutskottets betänkande nr 65 år 1971

JoU 1971:65

Nr 65

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
miljövårdsplan och miljövårdens organisation ni. m.

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner:

dels 1971: 28 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär att en parlamentarisk beredning tillsätts
med uppgift att med utgångspunkt från aktuellt utredningsmaterial framlägga
en plan för hur det fortsatta miljöpolitiska arbetet skall bedrivas
med avseende på bl. a. prioritering, styrningsmedel, forskning och tidsplaner
samt att beredningen därvid särskilt måtte beakta möjligheterna

att använda avgifter som ett mjliöpolitiskt medel,

dels 1971: 76 av herr Hedlund m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utarbetande av ett miljöpolitiskt
handlingsprogram på grundval av det 21-punktersprogram som i motionen
presenterats,

dels 1971: 77 av herr Hedlund m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att riktlinjer utarbetas för samhällets
åtgärder i fråga om samspelet mellan jordbruk, natur och miljö
grundade på ett i motionen presenterat program,

dels 1971: 211 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts att riksda gen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

a) att en utredning tillsätts med uppgift att granska miljövårdsforskningens
organisation, planläggning och prioritering med särskild hänsyn
tagen till behovet av internationellt samarbete,

b) om en översyn av miljövårdens organisation, ansvarsfördelning mellan
olika organ och kontrollmöjligheter av att bestämmelserna följs,

c) om förslag till sådana ändringar av den kommunala lagstiftningen
att kommunerna kan åläggas att upprätta teknisk-hygieniska miljövårdsprogram
i enlighet med vad i motionen anförts, samt

d) att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att översiktligt
beräkna miljövårdens olika kostnader samt överse dess målsättning, prioritering
mellan olika sektorer och kostnadsfördelningen mellan skilda
intressenter.

Utskottet har i bilaga 1 till sitt betänkande 1971: 55 redovisat inhämtade
gemensamma yttranden, dels över motionen 1971:413 om en institution
för avfallsforskning vid lantbrukshögskolan och dels över

1 Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 65

JoU 1971:65

2

motionen 1971: 28 vad gäller avsnittet om en plan för möljövårdsarbetet
till den del som återfinns under rubriken »nedskräpning», motionen
1971:76 vad gäller punkten 11 i det program som angivits i motionen
om ett miljöpolitiskt handlingsprogram och motionen 1971: 77 vad gäller
den del som återfinns under rubriken »Välståndsavfallet är ett hot mot
naturen» jämte med anknytning härtill i motionen framförda önskemål,
från statens naturvårdsverk, lantbrukshögskolan, statens råd för skogsoch
jordbruksforskning, veterinärstyrelsen, statens veterinärmedicinska
anstalt, veterinärhögskolan, statens bakteriologiska laboratorium, socialstyrelsen,
skogshögskolan, statens institut för folkhälsan, Ingenjörsvetenskapsakademien
och nationalekonomiska institutionen vid Stockholms
universitet.

Utskottet

I förevarande motioner upptas dels frågor om en plan för miljövårdsarbetet
och om ett miljöpolitiskt handlingsprogram (mot. 1971: 28 och
1971:76), dels frågor om miljövårdens organisation (mot. 1971:211),
dels frågor om åtgärder beträffande samspelet mellan jordbruk, natur
och miljö (mot. 1971:77).

Frågor om miljöpolitiska program av den art som avses i motionerna
1971: 28 och 1971: 76 har i anledning av väckta motioner behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen, bl. a. år 1969 och år 1970. I utlåtande över
motioner i ämnet vid 1969 års riksdag anförde tredje lagutskottet (3LU
1969: 37), som inhämtat yttrande över motionerna från naturvårdsverket,
bl. a. att ett miljövårdspolitiskt program av den typ som motionärerna
tänkt sig med hänsyn till den snabba utvecklingen nödvändigtvis
måste vara mycket allmänt hållet för att inte på alltför kort tid bli inaktuellt.
Det låg nära till hands att det därigenom huvudsakligen skulle
komma att innehålla de synpunkter på mål och medel som genom samhällets
åtgärder och den allmänna miljövårdsdebatten redan var allmänt
godtagna. Lagstiftningen på området utgjorde jämte myndigheternas instruktioner
och förarbetena härtill samhällets program för miljövårdsarbetet.
Genom miljövårdsberedningen hade vidare förutsättningar skapats
för den långsiktiga samlade bedömningen av hela miljövårdsområdet.
I likhet med naturvårdsverket ansåg tredje lagutskottet att behov av ett
särskilt miljövårdspolitiskt program inte förelåg. En effektivare form av
miljövårdsplanering än motionärerna föreslagit ansågs det miljöpolitiska
programarbete vara som naturvårdsverket hade att driva såsom central
och ledande myndighet på miljövårdsområdet och som skulle ligga till
grund för de miljövårdande myndigheternas mera långsiktiga agerande.
Utskottet avstyrkte yrkandena om utarbetande av ett särskilt miljövårdspolitiskt
program. Riksdagen följde utskottets förslag.

Även vid 1970 års riksdag behandlades motioner om ett miljövårdsprogram.
Ärendet bereddes av allmänna beredningsutskottet (ABU 1970:

JoU 1971:65

3

69). I över motionerna inhämtat yttrande erinrade naturvårdsverket bl. a.
om det arbete som föregått 1969 års miljöskyddslagstiftning. Verket ansåg
tiden ännu inte mogen för en ny utredning i inventerings- och planeringssyfte.
Denna uppfattning grundades på mängden av pågående utrednings-
och undersökningsarbete, varav en betydande del ännu fick
sägas befinna sig i ett inledande skede. Därmed avsågs inte bara de
offentliga utredningarna på miljövårdsområdet — t. ex. miljökontrollutredningen,
översynen av naturvårdslagen, fritidsutredningen, jaktutredningen
samt bygglagutredningen och vattenlagsutredningen — utan också
det arbete, som med anledning av uppdrag av Kungl. Maj:t eller med
utgångspunkt i naturvårdsverkets instruktion bedrevs inom verket i
arbetsgrupper och liknande, ofta i samverkan med andra myndigheter,
med industrin och med organisationer. En utredning av det slag motionärerna
förordade skulle enligt verkets uppfattning tvingas invänta resultaten
av andra utredningar. Verket ansåg att en målsättnings- och planeringsdiskussion
utan kännedom om en betydande del av dessa utredningsresultat
måste leda till ett program av alltför allmän karaktär —
närmast en sammanfattning av redan tämligen accepterade riktlinjer och
mål. Utskottet anslöt sig till naturvårdsverkets uppfattning och avstyrkte
motionerna. Riksdagen beslöt i enlighet med allmänna beredningsutskottets
förslag.

I anledning av de nu aktuella yrkandena i motionerna 1971: 28 och
1971: 76 får utskottet anföra att frågor av betydande principiell räckvidd
vad gäller planeringen på miljövårdsområdet kommer att prövas av en
nyligen tillsatt utredning. Chefen för jordbruksdepartementet har sålunda
tillkallat sakkunniga för utredning rörande kostnaderna för miljövården.
I direktiven för utredningen anför departementschefen att kraven på
ökade resurser för miljövård och de därmed sammanhängande prioritcringsproblcmen
samt frågan om fördelningen av kostnadsansvaret för
olika miljövårdandc åtgärder kommer att kräva ökad uppmärksamhet
under de närmaste åren. Med hänsyn härtill är det angeläget att miljövårdsinsatsernas
ekonomiska förutsättningar och konsekvenser i skilda
avseenden närmare undersöks. Fortsättningsvis understryks i direktiven
bl. a. den stora betydelsen av att de frågor som rör avvägning och prioritering
mellan olika åtgärder kan belysas. Detta innebär att inte bara
kostnaderna utan också effekten av olika insatser behöver studeras. De
sakkunniga bör i detta sammanhang kartlägga vilka metoder som finns
för att mäta effekterna av olika miljövårdsåtgärder. I direktiven tas
också frågan om miljövårdspolitikens medel upp. Därom anförs bl. a.
att de medel sorn hittills använts främst varit lagstiftning och ekonomiska
stödåtgärder men att från vissa håll framhållits att även olika
former av avgifter på miljöfarlig verksamhet bör prövas. Det uttalas att
de sakkunniga bör — mot bakgrund av de mål som gäller för miljö -

JoU 1971:65

4

vårdspolitiken — analysera effekterna av olika avgiftssystem och de
problem som är förenade med sådana system.

Såvitt utskottet kunnat finna kommer olika för syftet med motionerna
1971:28 och 1971:76 betydelsefulla problem sålunda under prövning.
Spörsmålen om prioritering och om styrningsmedel, däribland miljövårdsavgifter,
är f. ö direkt upptagna i det i motionen 1971:28 framställda
yrkandet. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av riksdagens tidigare
ställningstaganden till frågan om miljöpolitiska handlingsprogram finner
utskottet motionerna 1971: 28 och 1971: 76 inte påkalla någon särskild
riksdagens åtgärd.

I motionen 1971: 211 föreslås en granskning av miljövårdsforskningens
organisation m. m. med särskild hänsyn till det internationella samarbetet.
Det framförs vidare förslag om en översyn av miljövårdens
organisation, ansvarsfördelning mellan olika organ och kontrollmöjligheter
av att bestämmelserna följs och om sådana ändringar av den kommunala
lagstiftningen att kommunerna kan åläggas att upprätta tekniskhygieniska
miljövårdsprogram. Slutligen hemställs om en parlamentarisk
utredning med uppgift att översiktligt beräkna miljövårdens olika kostnader
samt överse dess målsättning, prioritering mellan olika sektorer
och kostnadsfördelningen mellan skilda intressenter.

Vad först gäller det förslag som berör miljövårdsforskningen vill utskottet
erinra om att den övervägande delen av miljövårdsforskningen i
Sverige bedrivs med stöd av medel som fördelas av naturvårdsverkets
forskningsnämnd. Verkets forskningssekretariat handlägger ansökningar
rörande forskningsprojekt samt samordnar och följer forsknings- och
undersökningsverksamheten inom och utom landet. Bakgrunden till att
forskningsfrågorna anförtrotts naturvårdsverket är att dessa frågor och
de praktiska frågorna ansetts böra handläggas inom samma organ.
Nämnden har varit i funktion en relativt kort tid och det är enligt
utskottets mening ännu för tidigt att ifrågasätta en omorganisation. I anledning
av att motionärerna understrukit behovet av internationellt samarbete
inom forskningen får utskottet anföra att i Sveriges nationalrapport
till FN rörande den mänskliga miljön framförts förslag om ökning
och internationell samordning av miljövårdsforskningen. Utskottet finner
inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av det nu
berörda motionsyrkandet.

Vad gäller yrkandet beträffande miljövårdskostnadcrna och deras fördelning
samt miljövårdens organisation m. m. får utskottet hänvisa till
vad utskottet nyss anfört rörande den nyligen tillsatta miljövårdsutredningen.
Beträffande yrkandena i övrigt i motionen 1971: 211 vill utskottet
erinra om att frågan om kommunernas medverkan i miljövårdsarbetet
tidigare vid ett flertal tillfällen behandlats av riksdagen, senast
under vårsessionen 1971 (JoU 1971:21). Härvid har motionsyrkanden
som ligger nära vad som framförts i förevarande sammanhang lämnats

JoU 1971:65

5

utan åtgärd av riksdagen. Utskottet finner i enlighet härmed inte heller
de här ifrågavarande yrkandena i motionen 1971: 211 behöva föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1971: 77 slutligen föreslås att riktlinjer utarbetas för samhällets
åtgärder i fråga om samspelet mellan jordbruk, natur och miljö.

Utskottet vill erinra om att den av naturvårdsverket år 1968 tillsatta
arbetsgruppen för utredning av frågor om landskapsvård i samband med
jordbruksrationalisering i slutet av år 1970 avgivit en rapport, »Landskapsvård
i odlingsbygder», med förslag till landskapsvårdande åtgärder.

Som riktlinjer för gruppens verksamhet gällde att den skulle utarbeta
rapporteringssystem, som belyser nedläggningstakten och nedläggningens
omfattning, från naturvårdssynpunkt prioritera såväl bestående som icke
bestående jordbruksområden, ge förslag till metoder för öppethållande,
belysa kostnads- och finansieringsproblem samt tänkbara konflikter, inte
minst ekonomiska konflikter med de bestående jordbruken, samt utarbeta
förslag till samarbetsformer mellan olika instanser. I enlighet härmed
har i rapporten föreslagits en rad åtgärder syftande bl. a. till att områden
i vikande odlingsbygder skall kunna hållas öppna. Rapporten har remissbehandlats
och är nu under prövning inom jordbruksdepartementet. Förslag
i anledning härav torde därför komma att föreläggas riksdagen. Utskottet
anser att resultatet av den pågående prövningen av här berörda
frågor bör avvaktas och är därför inte berett att förorda någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen 1971: 77.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att motionerna 1971:28, 1971:76, 1971:77 och 1971:211 i
den mån de inte kan anses besvarade med vad utskottet i det
föregående anfört inte må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 november 1971

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling Imr närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Hedström (s), Magnusson i
Grebbestad (s), fru Lindberg (s), herrar Takman (vpk). Johansson i Holmgården*
(c), Berndtsson i Bokenäs (fp), Andersson i Storfors (s), Bergqvist*
(s), Leuchovius* (m), Persson i Heden* (c) och fru Anér (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Svensk» Reproduktions AB, Sthlm 1971