Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående utnyttjandet av grundvattentillgångarna

Betänkande 1971:JoU50

Jordbruksutskottets betänkande nr 50 är 1971

JoU 1971:50

Nr 50

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående utnyttjandet
av grundvattentillgångarna.

I motionen 1971:1027 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c), har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om
utredning angående utnyttjande av våra grundvattentillgångar.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från statens naturvårdsverk,
lantbrukshögskolan, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges
geologiska undersökning (SGU) och Vattenvärnet. Se bilaga till detta
betänkande.

Utskottet. I föreliggande motion erinras om att den pågående strukturomvandlingen
i samhället med koncentration av befolkningen till vissa
storstadsområden bl. a. skapar problem för vattenförsörjningen, eftersom
tillgången på sötvatten är begränsad och grundvattenbeståndet hotas.
Enligt motionärernas mening motiverar bristande kännedom om våra
hydrogeologiska förhållanden tillsammans med den livsviktiga frågan om
grundvattentillgångarna och ett ökat vattenuttags inverkan på växtligheten
att frågekomplexet om utnyttjandet av våra grundvattentillgångar blir
föremål för en översiktlig utredning. Utredningen bör omfatta hela landet
med särskild inriktning på det ökade grundvattenuttaget i de befolkningskoncentrerade
områdena.

Utskottet vill för sin del understryka grundvattenfrågornas stora
betydelse för vattenförsörjningen, särskilt i landets mera tättbebyggda
delar. Som bl. a. lantbrukshögskolan framhåller i sitt yttrande över
motionen är det naturligt att man för vattenförsörjningsändamål i första
hand söker utnyttja befintliga grundvattentillgångar för att sedan, i den
mån dessa är otillräckliga, komplettera med ytvatten ur sjöar och
vattendrag. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att
frågan om i vilken omfattning grundvattentillgängarna kan eller bör
utnyttjas ägnas stor uppmärksamhet. En alltför stark exploatering av
dessa tillgångar kan vålla oberäkneliga skador pä växtlighet och natur.
Som framhålls i remissyttrandena över motionen har Sveriges geologiska
undersökning (SGU) under senare år erhållit vissa anslag för grundvattenundersökningar,
nämligen för en försöksorganisation för ett brunns-och
borrarkiv och för regionala grundvattenundersökningar. Under SGU sorterar
även ett stationsnät för grundvattenståndsobservationer. Grundvatten-
och markfrågor, sedda ur allmän vetenskaplig synpunkt, handhas även
av Svenska kommittén för internationella hydrologiska dekaden, som
bl. a. driver ett antal försöksområden.

Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 50

JoU 1971:50

2

Utskottet vill i förevarande sammanhang vidare fästa uppmärksamheten
på att 1964 års geologiutredning i sitt nyligen avlämnade betänkande
(1971:17) ”Malm Jord - Vatten” understrukit grundvattenfrågornas
stora betydelse och föreslagit att SGU för framtiden fåren fast organisation
för grundvattenundersökningar. Enligt utredningens förslag skall
geologisk verksamhet avseende utredningar och forskning beträffande
jordarternas och berggrundens egenskaper samt tillgångar på råvaror,
utom beträffande speciella malmmineral, sammanföras till en enhet vid
SGU. Vid denna enhet skall bedrivas grundläggande verksamhet omfattande
uppföljning, inventering och forskning inom berörda geologiska
ämnesområden, varvid särskild vikt läggs vid grundvattenfrågor i samarbete
med statens naturvårdsverk. Utredningen framhåller att hittills gjorda
grundvattenundersökningar vanligen enbart syftat till lösandet av rent
lokala problem. Enligt utredningen torde därför större regionala grundvattenundersökningar
redan nu kunna förutses bli synnerligen angelägna.
Speciellt gäller detta inventeringar av grundvattentillgångar i bl. a. rullstensåsar
och andra isälvsavlagringar. Vid planeringen av olika regioners
framtida vattenförsörjning kan, anför utredningen, grundvattenalternativens
bidrag bättre bedömas, om sådana inventeringar finns att tillgå och
modern teknik för grundvattenutvinning och konstgjord ytvatteninfiltration
beaktas. Utredningen understryker i detta sammanhang också att
stora insatser torde komma att behövas vad beträffar grundvattnets
skydd mot förorening genom infiltration frän markytan. Geologiutredningens
betänkande har varit föremål för remissbehandling och bereds
f. n. inom industridepartementet.

Den i förevarande motion behandlade frågan har såsom framgår av det
föregående aktualiserats i Kungl. Maj:ts kansli. Med hänsyn härtill och då
det torde räda allmän enighet om behovet av skärpt uppmärksamhet i
fråga om grundvattensituationen i landet förutsätter utskottet att syftet
med motionen kommer att tillgodoses utan att riksdagen i nu förevarande
sammanhang gör någon särskild framställning i ämnet.

Utskottet hemställer

att riksdagen anser motionen 1971:1027 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 14 oktober 1971
På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m). Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp),
Kronmark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c), Takman
(vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), Bergqvist (s) och fru Theorin (s).

JoU 1971:50

3

Yttranden över motionen 1971:1027 Bilaga

Statens naturvårdsverk (21.4.1971)

Naturvårdsverket anför.

Frågan huruvida mera påtagliga sänkningar av grundvattenståndet
uppkommer genom grundvattenuttag har uppmärksammats sedan lång
tid tillbaka. Samarbetskommittén för Kristianstadsslättens hydrologi
anför i sin slutrapport år 1969 att det efter ett omfattande undersökningsarbete
klart framgår att någon allmän tendens till sänkning av
grundvattnet inom Kristianstadsslätten inte finns. Denna slutsats torde
dock knappast vara generellt giltig för alla utnyttjade grundvattentillgångar.
1 varje fall uppkommer regelmässigt en viss lokal avsänkning i
anslutning till vattenuttaget.

Uppgifter om grundvattenbeståndets fluktuationer samlas in av Sveriges
geologiska undersökning (SGU), där man för ändamålet bl. a. har ett
brunnsarkiv. Under SGU sorterar även ett stationsnät för grundvattenståndsobservationer.
Grundvatten- och markvattenfrågor, sedda ur allmän
vetenskaplig synpunkt, handhas även av Svenska kommittén för internationella
hydrologiska dekaden (IHD-kommittén), som bland annat driver
ett antal försöksområden. Såväl inom SGU som inom IHD-kommittén
torde tillfredsställande bevakning av hithörande utländsk litteratur och
utländska erfarenheter äga rum.

Utredningar och undersökningar om hur växtligheten påverkas av
eventuella grundvattensänkningar synes närmast ligga inom lantbrukshögskolans
verksamhetsfält. Erfarenhet om grundvattensänkningarnas följder
med avseende på marksättningar m. m. torde i tillräcklig omfattning
finnas vid statens geotekniska institut. Beträffande den föreslagna inventeringen
av grundvattentillgångarna får statens naturvårdsverk hänvisa till
verkets utlåtande den 4 mars 1970 över motionerna 1:522 och 11:609/
1970. (JoU 1970:47).

Enligt naturvårdsverkets uppfattning torde den verksamhet rörande
grundvattentillgångarnas utnyttjande, som antytts i det föregående i
huvudsak täcka de frågor motionärerna önskar utreda. Någon särskild
utredning synes därmed obehövlig.

Lantbrukshögskolan (29.4.1971)

Lantbrukshögskolans rektorsämbete tillstyrker att en utredning kommer
till stånd för att belysa de problem som sammanhänger med
utnyttjandet av våra grundvattentillgångar och anför i samband därmed.

Den fortgående befolkningskoncentrationen till städer och tätorter har
på många håll skapat problem ifråga om vattenförsörjningen. Det är
naturligt att man för detta ändamål i första hand söker utnyttja befintliga
grundvattentillgångar för att sedan, i den mån dessa är otillräckliga,
komplettera med ytvatten ur sjöar och vattendrag. Som motionärerna
framhåller, kan en sänkning av grundvattenytan medföra tekniska skador
i form av sättningar i marken, sprickor i byggnader etc. Detta har klart
framgått bl. a. vid tunnelbyggen och liknande.

I princip måste ett grundvattenuttag lokalt medföra en sänkning av
grundvattenytan, det bildas en s. k. sänkningst ratt. Vid ett visst grundvattenuttag
uppstår ett jämviktsläge mellan grundvattenstånd och tillrinning.
Vad som maximalt kan uttagas ur en grundvattentäkt utan att några

JoU 1971:50

4

fortgående förändringar sker, är den mängd som motsvarar grundvattenbildningen
inom tillrinningsområdet. Överskrides denna, innebärande att
man minskar det tillgängliga vattenförrådet, kommer en successiv grundvattenståndssänkning
att ske såväl vid vattentäkten som inom området i
övrigt. En sådan utveckling, vilken är liktydig med en engångstömning av
grundvattenmagasinet, bör självfallet undvikas men har kunnat konstateras
på många håll. Det måste därför anses angeläget att en utredning
rörande våra uttagbara grundvattentillgångar kommer till stånd, i första
hand genom en inventering av redan verkställda lokala undersökningar.

Vad sedan frågan om skador på vegetationen genom grundvattenståndssänkning
beträffar, kan denna icke entydigt besvaras. På jordar som
i de övre skikten har en god vattenhållande förmåga, såsom fallet är med
jordar med ett mera betydande inslag av ler, torde risken vara ringa eller
obefintlig; dylika jordar kan binda och magasinera stora nederbördsmängder
som sedan under inträffande torrperioder kan upptagas av
växterna.

Lätta jordar däremot, med sand och mo som dominerande inslag är
betydligt mera känsliga för en grundvattenståndssänkning; dels är mängden
bundet vatten mindre än i styvare jordar och dels är bindningen
mindre stark och vattnet därför mera påverkbart. På dylika jordar kan
därför en grundvattenståndssänkning ha en ogynnsam inverkan på vegetationen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (30.4.197 1)

Akademien understryker att den i föreliggande motion föreslagna
utredningen angående utnyttjandet av våra grundvattentillgångar är i hög
grad motiverad. Akademien anför därvid.

Problemen på vattenförsörjningssidan är speciellt markerade i landets
södra regioner. De väsentliga vattenförbrukarna inom öresundsregionen,
nämligen Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Eslöv med en sammanlagd
vattenförbrukning av ca 60 Mm3/år, täcker till större delen sitt
vattenbehov med ytvatten från Vombsjön och Ringsjön, ca 48 Mm3/år,
och endast till en mindre del med grundvatten från i huvudsak Alnarpsströmmen,
ca 12 Mm3 /år. Några planer på att exploatera ytterligare
grundvattentillgångar föreligger ej för dessa städer. Däremot måste redan
1979 ny ytvattentäkt tas i anspråk, nämligen Bolmen inom Lagans
avrinningsområde. Ytvatten från Bolmen kommer fram till sekelskiftet
att bli den väsentliga vattentäkten ej bara för öresundsregionen utan
jämväl för större delen av Skåne.

1 avvaktan på en anslutning till Bolmenprojektet måste vissa andra
delar av Skåne, exempelvis Trelleborg, Ystad med Österlen och Kristianstad,
exploatera ytterligare grundvatten.

Sett på sikt kommer grundvattnet i Sverige att vara av underordnad
betydelse för vattenförsörjningen. Behovet måste täckas med ytvatten
antingen det används för tillverkning av konstgjort grundvatten eller efter
behandling direkt kommer till användning. För vissa medelstora och
mindre tätorter kommer däremot grundvattnet att utgöra en värdefull
tillgång. För glesbygden är grundvattnet den enda tillgången.

Alltför stora grundvattenuttag för vattenförsörjning kan medföra
betydande konsekvenser. Härpå finns en mångfald exempel utomlands.
För vårt vidkommande har med de regler som tillämpas vid grundvattenexploatering
inga katastrofer inträffat.

Speciellt allvarliga effekter av grundvattenuttag på landsbygden är den
minskning av ytavrinningen som äger rum, vilket förorsakar en minskad

JoU 1971:50

5

vattenföring i våra vattendrag. Ett belysande exempel på detta ger en
undersökning (Weijman-Hane och Brink 1969) om förhållandena på östra
Själland, se nedanstående tabell.

Värden på vattenbalansen för olika avrinningsområden på östra Själland.

Omr. Vattendrag	Mätstation	Avr.-	• Sjö-	Mät-	Neder-	Ytavrinning	Diffe-	Berört vat-
nr	nr namn	omr.	areal	period	börd-			rens	tentäkts-
	km2	%		mm/år	mm/år	l/s. km2	mm/år	område
Avrinningsområden berörda av större grundvattenuttag
50 Mölleå	1 Frederiks-dal	77	15	1942-50	616	92	2,9	524	Söndersö
52 Värcbro i	5 Ö.Värebro	143	2	1929-49	542	110	3,5	432	Islevbro Söndersö
52 Hove å	6 Östrup	56	<1	1942-50	564	44	1,4	520	Islevbro
52 Kornerup å	7 Kattingc-verket	189	1	1942-50	574	114	3,6	460	Lejre
A vrinningsområden icke berörda av större	grundvattenuttag
59 Tryggevälde i 6 Lille Linde	131	1	1917-50	615	205	6,5	410
52 Havelse å	2 Görlöse	70	<1	1929-50	595	152	4,6	443
52	3 Strö	103	<1	1942-50	598	161	5,1	437
52 Graesc å	4 Hörup	26	3	1946-50	553	155	4,9	398

Stora uttag ur kustnära områden kan medföra en saltvatteninträngning.

Problemen med sättningsskador vid grundvattensänkningar är betydande
särskilt i tättbebyggda samhällen såsom Stockholm, Uppsala,
Örebro, Norrköping, Göteborg, Lidköping och Karlstad, där det sker en
grundvattensänkning och där inträffade sättningar har förorsakat stora
skador på omgivande bebyggelse. Grundvattensänkningen förorsakas
främst genom bortpumpning av grundvattnet men även byggandet av
tunnlar och djupa schakt kan förorsaka en avsevärd grundvattensänkning,
som kan sträcka sig över stora områden och förorsaka skador på
betydande avstånd från den punkt där sänkningen äger rum.

Det bör i detta sammanhang påpekas att en hel del sättningsskador är
att hänföra till alltför tätbelagda ytor inom stadsregionerna och samtidig
kraftig dränering.

Det är ofta mycket svårt att återställa en sänkt grundvattenyta. Det
kan ske genom att man försöker täta runt en läckande tunnel eller leda
tillbaka det vatten som pumpas ur t. ex. en schaktgrop. Sådana infiltrationsbrunnar
slammar emellertid lätt igen. De kräver kontinuerligt underhåll
som både är omständligt och dyrbart.

Den allmänna landhöjningen bidrar även till en relativ sänkning av
grundvattenytan. Denna är av storleksordningen 1/2 cm per år i stockholmstrakten
och 1 — 1 1/2 cm längs Norrlands kustland. Här sker således
en relativ grundvattensänkning av upp till 1 1/2 m/100 år.

Ansvarsfrågan vid uppkomna skador är mycket besvärlig att fastställa.

I detta sammanhang krävs det en grundlig översyn av den lagstiftning som
existerar på området.

Inom tättbebyggda områden är det angeläget att fortlöpande observationer
göres av grundvattenytans nivå och dess variation med årstiden.
Vid regelbundna observationer kan man då fastställa om en onormal
sänkning har ägt rum i samband med exempelvis ett tunnelbygge. Ett
sådant permanent observationsnät skulle även medverka till att man

JoU 1971:50

6

säkrare än förut kunde fastställa vem som har varit vållande till en
grundvattensänkning.

En ändring av grundvattennivån inverkar otvivelaktigt på växtligheten.
Särskilt i sådana områden där jorden huvudsakligen består av sand och
mo. Det är angeläget att det görs en samordning av forskningen på detta
område vilken bedrivs vid Sveriges Geologiska Undersökning. Lantbrukshögskolan
i Ultuna, Tekniska högskolan i Stockholm samt vid Stockholms,
Uppsala och Lunds universitet.

Akademien finner det utomordentligt angeläget att en översyn av våra
grundvattentillgångar samt fortlöpande observationer av den inverkan på
sättningar, ytavrinning, växtlighet etc, som kan bli följden av en exploatering,
kommer till stånd. En sådan översyn bör inledas med en sammanställning
av det ur vissa synpunkter mycket rikhaltiga material som finns
att tillgå på olika lokala plan. Som exempel bifogas några mera officiellt
präglade utredningar, som utförts de senaste åren — kristianstadsslättens
hydrologi (1969). Grundvattentillgångar i sydvästra Skåne (1970), Alnarpsströmmen
(1 969).*

Sveriges geologiska undersökning (SGU) (26.4.1971)

Sveriges geologiska undersökning (SGU) anför.

Motionen berör ett för vattenförsörjningen väsentligt frågekomplex.
Motionärerna synes främst avse de negativa effekterna av grundvattenuttag.
De skadeverkningar som främst åberopas, har dock ej aktualitet inom
de närmast åsyftade regionerna med stora grundvattenuttag (t. ex. sydvästra
Skåne). Det bör vidare beaktas, att frågan även har en positiv sida.
Grundvattnet kan i många fall erbjuda den bästa och ekonomiskt
fördelaktigaste lösningen av vattenförsörjningen, särskilt för mindre och
medelstora samhällen. Kännedom om grundvattentillgångarnas storlek,
utvinningsmöjligheterna och eventuella skadeverkningar är i själva verket
olika aspekter av samma problem.

På grund av skilda hydrogeologiska förhållanden i olika delar av landet
är förutsättningarna för stora grundvattenuttag i djupare jord- eller
berglager växlande. Största likheten med de åberopade förhållandena på
Själland och i Tyskland återfinns i delar av Skåne. Även andra områden,
t. ex. Öland och Gotland kan uppvisa särskilda förhållanden. Men även i
övriga delar av landet förekommer betydande grundvattentillgångar,
t. ex. i många rullstensåsar.

För SGU, som instruktionsenligt har att bl. a. företa undersökningar i
hydrogeologiska syften, har en närmare kännedom om Sveriges grundvattentillgångar
framstått som en alltmera betydelsefull fråga. SGU har
under senare år erhållit vissa anslag för grundvattenundersökningar,
nämligen för en försöksorganisation för ett brunns- och borrarkiv, för
regionala grundvattenundersökningar samt för ett grundvattenobservationsnät
m. m.

Brunns- och borrarkivet avser registrering, sammanställning och bearbetning
av observationer från utförda brunnar, främst borrbrunnar, inom
vissa försöksområden, däribland Skåne, Öland, Gotland, och Örebro län. I
anslutning till brunnsarkivets arbeten har SGU lämnat en sammanfattande
redogörelse för Skånes hydrogeologi och deltagit i utredning av
Kristianstadsslättens grundvattentillgångar. De regionala grundvattenundersökningarna
avser större sammanställningar, i första hand kartor över
grundvattenförhållandena inom vissa regioner, för närvarande främst
Närke. Genom brunnsarkivets och de regionala grundvattenundersökningarnas
försorg är för närvarande hydrogeologiska kartor under utar *

Här ej bilagda.

JoU 1971:50

7

betande dels över Örebro-regionen, dels över sydvästra Skåne. Kartbladet
Örebro SV bilägges som exempel på kartorna över Närke.* De första
kartbladen (Malmö SV — Trelleborg NV samt Örebro SV) är för
närvarande tryckfärdiga respektive under tryckning. Arbetena fortsätter
bl. a. inom kartbladet Malmö SO — Trelleborg NO, som omfattar ett ur
grundvattensynpunkt synnerligen betydelsefullt avsnitt av sydvästra
Skåne.

Grundvattenobservationsnätet avser undersökningar som belyser den
naturliga grundvattenbildningen och grundvattentillgångarna i olika geologisk
miljö. Genom sådana observationer skall man exempelvis kunna
besvara frågan om förändringar i grundvattenståndet har naturliga orsaker,
t. ex. klimatiska. Observationerna utgör en fortsättning på det
undersökningsprogram, som startades som ett internationellt projekt av
Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD). Andra aspekter av vattenomsättningen
inom vissa försöksområden utreds bl. a. av SMHI. En
konsekvens av ovan nämnda arbeten är att SGU deltar i utarbetandet av
en hydrogeologisk karta över Europa.

1964 års geologiutrednings betänkande ”Malm — Jord — Vatten”
(SOU 1971:17) har nyligen utkommit. Geologiutredningen understryker
grundvattenfrågornas stora betydelse och föreslår, att SGU för framtiden
får en fast organisation för grundvattenundersökningar. Det förtjänar i
detta sammanhang nämnas, att inom de geologiska statsinstitutionerna
exempelvis i Centraleuropa, England och Nordamerika, utgör grundvattenavdelningarna
en av de största och viktigaste enheterna.

SGU får sammanfattningsvis framhålla, att grundvattenfrågorna, särskilt
i landets mera tättbebyggda delar, har blivit alltmera betydelsefulla,
särskilt för vattenförsörjningen i mindre och medelstora orter. Självfallet
måste därvid även eventuella skadeverkningar beaktas. Av väsentlig
betydelse även för de praktiska aspekterna är vattenbalansen, dvs. den
naturliga grundvattenbildningen i förhållande till grundvattenuttagen.
Samarbete bl. a. med Danmark är därvid av stor betydelse, när det gäller
förhållandena i sydvästra Skåne. Undersökningar och inventeringar av
grundvattenresurserna bör komma till utförande i större omfattning än
för närvarande. SGU är beredd att medverka i sådana undersökningar,
och avser att framlägga förslag i anslutning till 1964 års geologiutrednings
synpunkter.

Vattenvärnet (30.4.1971)

Vattenvärnet tillstyrker att den begärda utredningen kommer till stånd
snarast och anför i anslutning härtill.

Vattenvärnet instämmer i motionärernas uttalande om grundvattentillgångarnas
stora betydelse för vattenförsörjningen. Ungefär hälften av
kommunernas vattenbehov tillgodoses genom grundvatten. Att en tredjedel
av grundvattenuttaget möjliggjorts på konstlad väggenom infiltration
i särskilda bassänger får ses som en följd av otillräckliga grundvattentillgångar.

Otillräckligheten kan i sin tur bero på sänkning av den naturliga
grundvattennivån genom för stora uttag. Ingrepp i grusåsar, sänkning av
sjöar för att utvinna mer jord, reglering av sjöar och vattendrag för
kraftproduktion, utdikning m. m. är andra former av exploatering som i
varierande grad medverkat till förändringar i grundvattennivån. Väsentlig
är också den hårdgöring av mark som sker i samhällen, på industriområden,
flygfält, landsvägar m. m. Eftersom omsorgsfull dränering alltid
föregår hårdgöringen, så måste även hären bestående negativ inverkan på
grundvattenförrådena äga rum.

* Här ej bilagt.

JoU 1971:50

8

Man får heller inte bortse ifrån att grundvatten ibland förorenas, något
som kan ha allvarliga följdverkningar för vattenförsörjningen, särskilt har
då oljeutsläpp, t. ex. från läckande oljecisterner, varit orsaken. Tyvärr
nödgas man utgå ifrån att sådana skador kommer att bli allt vanligare
innan kommunerna äntligen får kontroll över beståndet av oljecisterner.
Allt talar för att detta inte är gjort förrän om åtskilliga år.

Som motionärerna framhåller och ger exempel på finns det även andra
negativa effekter förknippade med ökande grundvattenuttag. Sådana
belyses i Malm - Jord - Vatten (SOU 1971:17), betänkandet som 1964
års geologiutredning nyligen överlämnat till industriministern. Kommittén
understryker bl. a. vikten av en samordning av alla tillgängliga
resurser och en planmässig inventering av landets vattentillgångar, åtgärder
som är oundgängligen nödvändiga om allvarliga och svårreparerade
skadeverkningar skall kunna undvikas.

Vattenvärnet har i olika sammanhang företrätt en liknande uppfattning.
Föreningen finner det ytterst angeläget att samhället skaffar sig
kunskap om såväl grundvattentillgångarna som övriga vattenresurser och
att allt görs för att hushålla med dem och skydda dem med sikte på
framtiden.

Som utredningen framhåller i sitt betänkande måste man t. ex. räkna
med stigande uttag av grus, vilket kommer att hota grundvattentillgångar
inom aktuella områden. Det finns olika anledningar till varför exploateringen
av grusförekomsterna måste ske med stor försiktighet och framsynthet.
Skyddet av grundvattnet torde vara en av de viktigaste. Geologiutredningen
påpekar att det nu inte finns något centralt organ för
handläggning av ärenden rörande sand-, grus- och stentäkt. Skulle ett
sådant inrättas — vilket utredningen synes föreslå — är det självklart att
ett nära samarbete måste ske med statens naturvårdsverk beträffande
bl. a. grundvattenfrågorna.

Som framgår av ovanstående finns det synnerligen starka skäl för
motionärernas förslag att låta utreda utnyttjandet av landets grundvattentillgångar.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.414 S