Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående den kommunala miljövården

Betänkande 1971:JoU21

Jordbruksutskottets betänkande nr 21 år 1971 JoU 1971:21

Nr 21

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner
angående den kommunala miljövården.

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner
dels motionen 1971:416 av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående
kompetensförhållandena för den kommunala miljöpolitiken i syfte att
möjliggöra en effektivisering och aktivisering av den kommunala miljövården
i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 506 av herr Norrby i Åkersberga m. fl. vari hemställts
att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till en samlad kommunal miljövårdsplanering,
dels motionen 1971:986 av herr Björck i Nässjö vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en parlamentarisk utredning
med uppgift att framlägga förslag om ansvarsfördelningen
mellan olika kommunala organ i miljövårdshänseende i enlighet med
vad i motionen anförts,
dels motionen 1971:995 av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för att upprätta
normalprogram för den kommunala miljövården samt informationsverksamhet
i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 1045 av fru Sundberg m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att naturvårdsverket
får i uppdrag att i samarbete med Kommunförbundet utarbeta en kurs
i miljövård i första hand avsedd för ledamöter i hälsovårdsnämnd,
samt hemställer om förslag till inrättandet av en institution i tillämpad
miljövårdsteknik vid teknisk högskola fr. o. m. den 1 juli 1972.

Utskottet. I föreliggande betänkande behandlar utskottet i ett sammanhang
ett antal motioner berörande kommunernas medverkan i miljövårdsarbetet.

I fråga om miljövårdens betydelse för samhällsutvecklingen råder numera
inte några delade meningar. Betydande insatser har också gjorts på
detta område av statsmakterna under senare år, särskilt genom den nya
naturvårdsorganisationens och miljöskyddslagstiftningens tillkomst. För
den fysiska planläggningen har viktiga initiativ tagits genom att planverket
inrättats och bygglagutredningen tillsatts. Även kommunerna

Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 21

JoU 1971: 21

2

visar en tilltagande aktivitet på miljövårdens område, vilket kommer till
uttryck i en ökad ekonomisk satsning och i olika samordningsinitiativ.

Den kommunala organisationen för handhavandet av miljövården har
tre huvudorgan, nämligen kommunens styrelse, hälsovårdsnämnden och
byggnadsnämnden. De två sistnämnda organens uppgifter regleras av
speciallagstiftning. Hälsovårdsnämnden har ansvaret för omgivningshygienen
— luftföroreningar, buller, vattenförorening — inom kommunerna,
medan byggnadsnämnden har förebyggande uppgifter genom sitt
huvudmannaskap för bebyggelseplaneringen. Dessa nämnders uppgiftsområden
är tämligen väl avgränsade genom speciallagstiftningen, och för
båda organen föreskrivs samarbete med andra organ, vilket särskilt
gäller dessa nämnder inbördes. Hälsovårdsnämnderna intar en central
ställning inom miljövården, vilket har befästs genom den nya miljöskyddslagens
och miljöskyddskungörelsens roll i den löpande tillsynen
på miljövårdsområdet. Kommunernas styrelse har en allmänt ledande
och samordnande funktion inom kommunerna. Särskilt gäller detta det
ekonomiska området. Styrelsen har också på miljövårdsområdet en samordnande
funktion. Kommunerna har emellertid frihet att överlämna
miljövårdsuppgifter till redan befintliga nämnder, t. ex. hälsovårdsnämnden,
och därigenom ge ett organ huvudansvaret för miljövården
samt att inrätta särskilda samordningsorgan i stället för kommunens styrelse
eller anordna särskilda samrådsförfaranden.

Otvivelaktigt är ökade insatser nödvändiga från kommunernas sida på
miljövårdens område. Detta betonas också i de nu föreliggande motionerna.
I några av motionerna anförs dock att det alltjämt råder påtagliga
brister i fråga om samordningen av de kommunala insatserna på
förevarande område och likaså saknas en totalbedömning av vilka åtgärder
som bör vidtas och angelägenhetsgraden därav. Vidare understryks,
behovet av en förbättrad information till kommunerna, särskilt i vad
avser tekniska lösningar av avloppsreningsfrågor o. d. Mot bakgrund av
det anförda hemställs i motionerna 1971:416, 1971: 506 och 1971:986
att frågan om det kommunala ansvaret och uppdelningen av arbetsuppgifterna
mellan olika kommunala organ görs till föremål för utredning.
Beträffande informationen föreslås i motionen 1971: 995 att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för att upprätta normalprogram
för den kommunala miljövården samt informationsverksamhet i samband
härmed. Enligt motionärernas mening torde naturvårdsverket härvidlag
ha den ställning och de resurser som krävs för en sådan verksamhet.
En mera utbildningsmässig form av miljövårdsinformation till kommunerna
berörs i motionen 1971: 1045, vari föreslås att naturvårdsverket
får i uppdrag att i samarbete med Kommunförbundet utarbeta en kurs
i miljövård, i första hand avsedd för ledamöter i hälsovårdsnämnd. I
anknytning härtill framförs också ett förslag om inrättande av en institution
i tillämpad miljövårdsteknik vid teknisk högskola fr. o. m. den
1 juli 1972.

JoU 1971: 21

3

Vad gäller de förenämnda utredningsyrkandena vill utskottet erinra
om att förslag om utredningar eller åtgärder i syfte att effektivisera kommunernas
medverkan i miljövårdsarbetet vid åtskilliga tillfällen under
senare år motionsledes framförts i riksdagen. Riksdagen har vid prövningen
av ifrågavarande motionsyrkanden genomgående intagit ståndpunkten
att kommunerna alltjämt bör ha frihet att utforma sin organisation
för handläggningen av miljövårdsfrågor efter vad som är mest
praktiskt med hänsyn till de lokala förhållandena. Motionerna har i enlighet
härmed inte föranlett någon riksdagens åtgärd.

Något vägande skäl för att riksdagen nu skulle inta en annan ståndpunkt
i hithörande spörsmål har utskottet inte kunna finna. Nuvarande
författningsbestämmelser anger den grundläggande kompetensfördelningen
mellan de kommunala organen på miljövårdens område. Samtidigt
föreligger som antytts frihet för kommunerna att organisera miljövårdsarbetet
alltefter de lokala behoven. Denna ordning framstår som väl avpassad
för kommunernas behov för närvarande och för den närmaste
framtiden. Detta har också bekräftats av företrädare för Kommunförbundet
i samband med utskottets beredning av förevarande ärende. Som
tidigare nämnts i hithörande sammanhang har vidare den år 1968 tillsatta
bygglagutredningen, som arbetar med utgångspunkten att planväsendet
skall omgestaltas, även till uppgift att överväga vilket organ
som inom kommunerna skall ha huvudansvaret för den kommunala
planläggningen. På grundval av vad nu anförts finner sig utskottet ej
böra föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande utredningsyrkanden
om den kommunala miljövårdspolitiken. I överensstämmelse
med det anförda finner utskottet likaså att motionsyrkandet
om upprättande av normalprogram för den kommunala miljövården,
m. m. bör lämnas utan åtgärd. Ett motsvarande motionsyrkande avstyrktes
förra året av jordbruksutskottet (JoU 1970: 42) och vann ej riksdagens
bifall. I förevarande sammanhang kan nämnas att Kommunförbundet
i yttrande över ifrågavarande motion ställde sig tvivlande till
värdet av ett program, som enligt förbundets mening måste bli tämligen
intetsägande och inte tillnärmelsevis spegla de verkliga lokala förhållandena.

Utifrån sin i det föregående angivna principiella inställning till frågan
om kommunernas medverkan i miljövårdsarbetet finner sig utskottet ej
heller böra biträda förslaget om utarbetande av en särskild kurs för de
kommunala förtroendemännen i hälsovårdsnämnderna. Som bl. a. redovisats
inför utskottet av företrädare för Kommunförbundet pågår en
kontinuerlig upplysningsverksamhet när det gäller att sprida kännedom
om ny lagstiftning samt forsknings- och utredningsarbete på miljövårdens
område. Här må nämnas dels de kurser som Kommunförbundet centralt
anordnar på kommunskolan i Sigtuna, dels den omfattande kurs- och
upplysningsverksamhet som bedrivs i förbundets länsavdelningars regi.

JoU 1971: 21

4

Naturvårdsverkets publicering av forsknings- och undersökningsresultat
och utarbetande av råd och anvisningar på miljövårdsområdet utgör
givetvis ett värdefullt underlag för kommunernas verksamhet i förevarande
avseende. Utskottet vill i detta sammanhang inte underlåta att
nämna de förtjänstfulla insatser som sker i fråga om utbildning och information
i miljö vårdsfrågor inom ramen för de ideella naturvårdsoch
folkbildningsorganisationernas arbete.

Vad sist gäller den i motionen 1971: 1045 framförda tanken på inrättandet
av en institution i tillämpad miljövårdsteknik vid teknisk högskola
vill utskottet framhålla att frågan om hur en miljövårdsundervisning
lämpligast bör inpassas i den eftergymnasiala utbildningen varit
föremål för överväganden inom universitetskanslersämbetet. På grundval
härav har inom ramen för den försöksverksamhet med yrkesinriktade
studiekurser som fr. o. m. läsåret 1969/70 pågår vid universitetens filosofiska
fakulteter under innevarande budgetår tillkommit en studiekurs
om 40 poäng i miljövård. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit
behovet av ökad utbildning inom miljövårdsområdet på samtliga
undervisningsnivåer. Mot bakgrund av vad nyss redovisats finner utskottet
emellertid ej skäl påyrka någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i anledning av det nu behandlade motionsyrkandet.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionerna 1971:416, 1971:506 och 1971:986 utan
åtgärd,

2. lämnar motionen 1971: 995 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1971: 1045 utan åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1971
På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp),
Augustsson (s), Kronmark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby
(c), Takman (vpk), fru Theorin (s) och fru Anér (fp).

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm