Jordbruksutskottets betänkande angående vissa anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Betänkande 1971:JoU38

Jordbruksutskottets betänkande nr 38 år 1971 JoU 1971:38

Nr 38

Jordbruksutskottets betänkande angående vissa anslag inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Propositionerna

I propositionen 1971: 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 11, i utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 4 januari 1971) föreslagit
riksdagen att

1. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 11 359 000 kr.,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 80 901 000 kr.,

3. a. godkänna vad som förordats i propositionen beträffande ändrade
grunder för kreditgarantigivningen,

b. medge att för budgetåret 1971/72 statlig kreditgaranti får lämnas
för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån,
driftslån, maskinlån, lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål
m. m., lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. samt
lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 300 500 000
kr.,

c. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

4. till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 150 000
kr.,

5. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1971/
72 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kr.,

6. till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1971/72 anvisa
ett förslagsanslag av 11 421 000 kr.,

7. a. godkänna vad som förordats i propositionen i fråga om ändring
av hortonomutbildningen,

b. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren i
frukt- och bärproduktion, företrädesvis växtförädling i enlighet med vad
som anförts i propositionen,

c. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 562 000 kr.,

1 Riksdagen 1971.16 sami. Nr

JoU 1971:38

2

8. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1971/
72 anvisa ett reservationsanslag av 17 871 000 kr.

I propositionen 1971: 75 har Kungl. Maj:t (bilaga 7, i utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 12 mars 1971) under
punkten F 2 (s. 24—25) föreslagit riksdagen att till Rådgivningsverksamhet
för rennäringens främjande på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 290 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner.

1. 1971: 149 av herr Åberg m. fl. (c, fp, m, s) vari hemställts att riksdagen
måtte under behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 1,
bil. 11 punkten E 3 besluta att höja garantiramen för försöksfiske till
300 000 kr., samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslå härav påkallade
anslagstekniska anordningar,

2. 1971: 981 av herr Bengtsson i Göteborg m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen, jordbrukshuvudtiteln,
punkten E 3 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, måtte medge
att för budgetåret 1971/72 ramen för statsgarantier för förluster på
försöksfiske fastställs till 300 000 kr.,

3. 1971: 984 av herr Berndtsson i Bokenäs m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen beslutar att statlig kreditgaranti för trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. får lämnas med 9 000 000 kr.,

4. 1971: 1009 av herr Hedin m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att för anskaffning av radaranläggning för fiskefartyg
bidrag får utgå med 3 000 kr. per anläggning ur anslaget E 3
Främjande i allmänhet av fiskerinäringen (prop. 1971: 1, bil. 11),

5. 1971: 1035 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari hemställts
dels att riksdagen uttalar att kreditgaranti för driftslån också kan utgå
till de växthusodlare som försatts i ekonomiska svårigheter genom kraftigt
ökade bränslekostnader för växthusuppvärmning, dels att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en skyndsam undersökning för att
utröna på vilket sätt man kan göra ifrågavarande garantilån likvärdiga
med dem som de holländska trädgårdsodlarna erhåller under denna
bränslesäsong.

Utskottet

I prop. 1971: 51 har Kungl. Maj:t lagt fram förslag om ny rennäringslagstiftning,
syftande till en effektivare och mer lönsam renskötsel. Lagförslaget
har prövats av jordbruksutskottet, som tillstyrkt detsamma med
vissa jämkningar (JoU 1971: 37).

JoU 1971:38

3

Utskottet tar i nu förevarande betänkande upp bl. a. vissa anslagspunkter
under nionde huvudtiteln i statsverkspropositionen, under vilka
punkter departementschefen beräknat medel m. m. för ändamål som rör
förslaget angående rennäringen och därmed sammanhängande frågor.
Ifrågavarande punkter avser förslagsanslagen Lantbruksstyrelsen, Lantbruksnämnderna,
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m., Statens veterinärmedicinska anstalt och Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
samt reservationsanslagen Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
och Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. En närmare
redogörelse för dessa anslagsberäkningar har lämnats i prop. 1971:
51 (s. 282 ff.). Utskottet har för sin del inte något att erinra mot de förslag
och uttalanden som departementschefen i förevarande sammanhang
framfört. Även i övrigt kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till vad
departementschefen anfört beträffande nu berörda anslag. Endast i fråga
om ett par av anslagen vill utskottet i anledning av några motionsyrkanden
göra vissa närmare kommentarer.

Under förslagsanslaget Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
föreslår Kungl. Maj:t att riksdagen godkänner ett i propositionen
redovisat förslag om ändring av reglerna för kreditgaranti för driftslån,
syftande till att ge möjlighet till sådan garanti för kreditsanering i
vissa fall. Utskottet kan för sin del biträda förslaget. Enligt utskottets
mening bör således kreditgaranti för driftslån kunna lämnas till jordbruksföretag
och trädgårdsföretag som råkat i akut likviditetskris och
som fyller de allmänna kraven för statligt stöd. En sådan kris kan som
nämnts i propositionen vara förorsakad av exempelvis omfattande skördeskador
eller annat väsentligt produktionsbortfall varöver brukaren
inte kunnat råda. En annan orsak kan vara att företaget drivs med för
litet driftskapital på grund av att tidigare kreditgaranti för driftslån varit
otillräcklig till följd av de begränsningar för kreditgivningen som förekommit
i äldre bestämmelser. I anledning av ett yrkande i motionen
1971: 1035 vill utskottet i samband härmed som sin mening anföra att
den föreslagna kreditgarantiformen i vissa fall bör kunna komma i fråga
även när brist på rörelsekapital uppkommit för växthusodlare till följd
av den osedvanligt kraftiga prisstegring på eldningsolja, som ägt rum det
senaste året.

I nyssnämnda motion har mot bakgrund av de höjda bränslekostnaderna
även framförts yrkande om en undersökning syftande till att utforma
kreditgarantierna för driftslån så att stödet till de svenska trädgårdsodlarna
i framtiden blir likvärdigt med det stöd som holländska trädgårdsodlare
f. n. erhåller i form av räntefria avskrivningslån. Då bränslekostnaden
utgör en mycket stor del av produktionskostnaden för
flertalet växthuskulturer innebär de kraftigt höjda oljepriserna utan
tvivel ett mycket allvarligt problem för trädgårdsodlarna. Enligt vad

JoU 1971:38

4

utskottet erfarit är emellertid en skrivelse från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
med samma syfte som motionens f. n. föremål för
prövning inom Kungl. Maj:ts kansli. På grund härav synes inte erforderligt
med någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av
motionsyrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande viss utvidgad kreditgarantigivning
innebär vidare att stöd i vissa fall skall kunna lämnas vid nyetablering
av trädgårdsföretag. Även detta förslag kan utskottet biträda. I likhet
med departementschefen anser utskottet någon höjning av garantiramen
för lån till trädgårdsnäringens rationalisering inte vara nödvändig. För
nästa budgetår bör därför liksom för innevarande budgetår kreditgaranti
få lämnas för sagda lån med 9 milj. kr. Vad utskottet anfört innebär
bl. a. att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1971: 984 om ökning
av garantiramen med 1 milj. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa
till att summan av beviljade kreditgarantier på förevarande område de
båda senaste budgetåren enligt vad som redovisats i propositionen endast
uppgått till ca 7 milj. kr. årligen.

Till främjande i allmänhet av fiskerinäringen föreslår departementschefen
för nästa budgetår en oförändrad medelsanvisning av 265 000 kr.
Ett förslag av fiskeristyrelsen att höja ramen för statsgarantier för försöksfiske
från f. n. 200 000 kr. till 300 000 kr. är departementschefen
inte beredd biträda. I motionerna 1971: 149 och 981 yrkas dock på att
fiskeristyrelsens förslag godtages och att ramen för statsgarantier till försöksfiske
alltså höjs med 100 000 kr. I den förstnämnda motionen betonas
mot bakgrund av det nyligen beslutade sillfiskeförbudet under vissa
tider i Nordsjön och Skagerack att det nu är mer angeläget än någonsin
att möjligheter står öppna till försöksfiske på andra avlägsnare fiskevatten.
Utskottet tillstyrker för sin del Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
under förevarande anslag. Vad gäller garantiramen för ersättning
för förlust på försöksfiske anser utskottet likaså att Kungl. Maj:ts
förslag kan godtagas. Då behovet av utvidgat försöksfiske snabbt kan
komma att ökas vill dock utskottet föreslå att Kungl. Maj:t bemyndigas
att — därest så skulle befinnas erforderligt — höja angivna garantiram,
dock högst med 100 000 kr. Med hänsyn till föreliggande reservation på
anslaget synes inte nödvändigt att nu beräkna ytterligare medel för en
eventuell utvidgning av ifrågavarande stödform.

I motionen 1971: 1009 har framförts förslag om att från nu berört anslag
även skall få utgå statsbidrag till anskaffning av radaranläggning
till fiskefartyg. Enligt motionen borde bidrag utgå med 3 000 kr. per anläggning.
Även om möjlighet föreligger att med anlitande av lån ur
fiskerilånefonden anskaffa sådan utrustning varom nu är fråga anser
utskottet — med hänsyn till angelägenheten att öka säkerheten för yrkesfiskarna
i deras riskfyllda arbete och då nyssnämnda stödform måhända
inte är till fyllest för att i tillräcklig omfattning stimulera till an -

JoU 1971:38

5

skaffande av i motionen angiven säkerhetsutrustning — att det kan
ifrågasättas om inte även statsbidrag borde kunna utgå härtill. Utskottet
är emellertid inte berett att nu ta slutlig ställning till motionsförslaget,
enär vissa frågor — bl. a. bidragsbehoven — inte synes närmare utredda.
Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t låter undersöka hithörande
spörsmål och framlägger därav betingade förslag.

Utskottet vill i förevarande sammanhang avslutningsvis tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag i prop. 1971: 75 angående utgifter på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1970/71, p. 2 enligt vilket till Rådgivningsverksamhet
för rennäringens främjande anvisas ett reservationsanslag
av 290 000 kr. för den information och rådgivning som måste börja
redan under innevarande budgetår rörande innebörden av den nya lagstiftningen
om renskötsel m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 11 359 000 kr.,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1971/72 under nionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 80 901 000 kr.,

3. a. godkänner vad som förordats i det föregående beträffande
ändrade grunder för kreditgarantigivningen till jordbruksföretag
och trädgårdsföretag i fråga om driftslån,

b. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1971: 984 medger att för budgetåret 1971/72 statlig kreditgaranti
får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande
av lagerhus för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar
och ridhästar med sammanlagt 300 500 000 kr.,

c. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 500 000 kr.,

d. lämnar motionen 1971: 1035 utan åtgärd,

4. till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 150 000 kr.,

5. a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1971:
149 och 981 godkänner vad utskottet förordat angående höjning
av ramen för statsgarantier för försöksfiske,

b. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 265 000 kr.,

c. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet an -

JoU 1971:38

6

fört i anledning av motionen 1971: 1009 om statsbidrag till radaranläggning
för fiskefartyg,

6. till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1971/72
under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 11 421 000
kr.,

7. a. godkänner vad som förordats i prop. 1971: 1 bil. 11 i fråga
om ändring av hortonomutbildningen,

b. bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren
i frukt- och bärproduktion, företrädesvis växtförädling i
enlighet med vad som i prop. 1971: 1 bil. 11 anförts,

c. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 32 562 000 kr.,

8. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 17 871 000 kr.,

9. till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett
reservationsanslag av 290 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1971

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m), Jonasson (c)*, Magnusson i Grebbestad (s), Augustsson (s),
fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c), Takman (vpk), Berndtsson
i Bokenäs (fp), Åberg (fp), Leuchovius (m)* och fru Theorin (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herr Takman (vpk) som anför:

”Jag kan inte utan kritiska kommentarer biträda förslaget om ett anslag
på 355 000 kr. till lantbruksstyrelsen och ett anslag på 2 060 000 kr.
till lantbruksnämnderna i Z, AC och BD län. Båda dessa anslag är ytterst
ofullständigt specificerade i årets statsverksproposition (1971: 1,
bil. 11). Det förra anslaget gäller bl. a. medel för ytterligare en byrådirektör
och arvoden till rennämnd och styrelserepresentanter. Det senare
gäller bl. a. 22 tjänster för handläggande av rennäringsärenden och 5
tjänster för övrig personal.

JoU 1971:38

7

Dels framgår det av prop 1971: 51 (s. 283) att vissa om inte alla dessa
tjänster vid lantbruksnämnderna är avsedda som reträttposter för
tjänstemännen vid lappväsendet, när detta upphör vid den nya rennäringslagens
ikraftträdande. Dels finns det inga rimliga proportioner mellan
antalet centrala och regionala tjänster på den offentliga sidan och
den underbemannade och ekonomiskt svaga organisationsapparat som
samerna har för att förverkliga den nya rennäringslagens bestämmelser
och genomföra den rationalisering av rennäringen som lagen syftar till.

Lappväsendets tjänstemän skall givetvis inte som grupp identifieras
med det förmyndarsystem de haft att företräda, men det är angeläget
att de nya tjänsterna i vanlig ordning ledigförklaras och att de mest
kvalificerade sökandena förordnas på dessa befattningar.

Med hänsyn till att samerna behöver vida större resurser än nu för
rättsbevakning m. m. är det angeläget att Svenska samernas riksförbund
(SSR) kan ha åtminstone två kvalificerade tjänstemän med erforderlig
kontorspersonal. Dessutom behövs en resande samekonsulent för upplysningsverksamhet
i samebyarna. Enligt uppgift från SSR beräknas utgifterna
för SSR:s kansli till 415 000 kr., ett belopp som bör jämföras
med den nästan sex gånger större årliga kostnaden för den centrala och
regionala organisationen på den offentliga sidan.

Genom den nya lagen ställs redan från 1 juli 1971 mycket stora krav
på samebyarna i deras egenskap av ekonomiska föreningar. Enligt förslag
i prop. 1971: 75 kommer SSR att erhålla ett engångsbidrag av
150 000 kr. för upplysningsverksamhet bland rennäringsutövare. Det
förefaller vara en övermäktig uppgift för SSR att på en gång tillvarata
samernas rättsliga intressen och fungera som samebyarnas rådgivare och
instruktörer med de små ekonomiska och personella resurser som organisationen
f. n. har. Det är uppenbart att betydande medel måste ställas
till dess förfogande ur samefonden under det kommande budgetåret.
Detta är självfallet en provisorisk lösning. Jag förutsätter att SSR i fortsättningen
får väsentligt större bidrag av budgetmedel än det aktuella
engångsbidraget för att kunna fylla sina omfattande uppgifter som riksorganisation
för samebyarna och sameföreningarna.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710042