Jordbruksutskottets batänkande i anledning av motioner angående landskapsvård, m. m.

Betänkande 1972:JoU25

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1325 S Stockholm 1972

Jordbruksutskottets betänkande nr 25 år 1972 JoU 1972: 25

Nr 25

Jordbruksutskottets batänkande i anledning av motioner angående
landskapsvård, m. m.

Motionerna

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner

dels motionen 1972: 1260 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att arbetsmarknadsstyrelsen
i samråd med naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet utarbetar
förslag om ersättning till markägare för intrång i samband med
landskapsvårds- och fomminnesvårdsåtgärder,

dels motionen 1972: 1263 av herrar Josefsson i Halmstad (s) och
Mossberger (s) vari hemställts att riksdagen som sin mening uttalar att
även frågan om eventuell export av grus blir föremål för naturvårdskommitténs
prövning,
dels motionen 1972: 1292 av herr Svanström (c) vari föreslagits att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om översyn och förslag i motionens
syfte beträffande 19 § i naturvårdslagen varvid det sista stycket
i nämnda paragraf slopas.

Utskottet

I motionen 1972: 1260 anförs bl. a. att sedan mitten av 1960-talet
landskapsvårdande åtgärder i stor utsträckning utförts som beredskapsarbeten.
För varje län finns en s. k. landskapsvårdsplan ur vilken länsstyrelsen
årligen utväljer objekt som avses bli behandlade under året.
En förutsättning för att åtgärder sedan skall kunna vidtas är att vederbörande
markägare frivilligt upplåtit mark för landskapsvård och medgivit
behövligt intrång. I motionen anförs exempel på fall då markägares
medgivande inhämtats, men där intrångsersättning med nuvarande
regler ej kunnat utbetalas. Liknande problem föreligger enligt motionärernas
mening i vad gäller iordningställande av fornminnesvårdsområden.
Mot bakgrunden härav föreslår motionärerna att arbetsmarknadsstyrelsen
i samråd med statens naturvårdsverk och riksantikvarieämbe 1

Riksdagen 1972.16 sami. Nr 25

JoU 1972:25

2

tet får i uppdrag att utarbeta förslag om ersättning till markägare för
intrång i samband med åtgärder för landskapsvård och fornminnesvård.

Utskottet vill först i vad gäller fornminnesvården framhålla att i 5 § lagen
om fornminnen anges vissa åtgärder som riksantikvarien äger föranstalta
om för säkerställande av fornlämning. I lagrummet finns också
ett stadgande av innebörd att, om åtgärd medför att kostnad eller skada
åsamkas ägare till av åtgärden berörd mark eller byggnad eller annan
person, skälig ersättning därför skall lämnas. Med hänsyn till att möjlighet
således föreligger att utbetala ersättning för intrång i samband med
fornminnesvård finner utskottet inte skäl förorda någon riksdagens åtgärd
i anledning av motionen 1972: 1260 i nu berörda del.

Vad beträffar frågan om ersättning för intrång i samband med landskapsvård
vill utskottet erinra om att enligt naturvårdslagen sådan ersättning
kan utgå bl. a. när förordnande meddelats om avsättande av
ett område såsom naturreservat. Naturvårdskommittén, som tillkallats
för att se över naturvårdslagen, har emellertid enligt sina direktiv bl. a.
att pröva naturvårdslagens skyddsformer. Utskottet finner det lämpligt
att motionen 1972: 1260 i här förevarande del överlämnas till naturvårdskommittén.

I motionen 1972: 1263 anförs att den grustäkt som hittills förekommit
i vårt land enbart avsett att fylla behoven för byggnads- och anläggningsverksamhet
inom landet. Om export förekommit, torde det enligt
motionärerna ha varit i synnerligen liten omfattning. Uppgifter som
motionärerna erhållit sägs emellertid tyda på att förberedelser pågår för
exploatering av grustäkter omkring Halmstad i syfte att exportera betydande
mängder grus — 450 000 ton eller omkring 275 000 m3 per år.
Motionärerna uttrycker oro för att grusuttag av sådan storlek kan medföra
starkare ingrepp i landskapsbilden än som kunnat förutses och föreslår
att frågan om export av grus får prövas av naturvårdskommittén.

Utskottet får beträffande denna fråga anföra att enligt 18 § naturvårdslagen
för rätt till täkt av bl. a. grus krävs särskilt tillstånd. Spörsmålet
hur tillståndshavaren sedermera får disponera över gruset regleras
dock inte i lagen. Det kan i sammanhanget nämnas att frågor om rätt
till export handläggs av handelsdepartementet och kommerskollegium.
Naturvårdskommittén har emellertid att pröva bl. a. vilka åtgärder som
kan behöva vidtas till skydd för landskapsbilden. Utskottet har intet att
erinra mot att motionen 1972: 1263 överlämnas till naturvårdskommittén.

I motionen 1972: 1292 uttalas bl. a. att de frivilligt arbetande natur vårdarna

i sina strävanden att medverka till bevarandet av ekbackar, ek lundar

och enstaka ekar behöver stöd i lagar och förordningar. Motio -

JoU 1972:25

3

närén framhåller att exempel på skovling av förnämliga ekbestånd förekommit,
inte minst i samband med planering och anläggning av nya bebyggelseområden.
Detta har föranlett framställningar om total fridlysning
av eken. Dessa framställningar har inte bifallits. Naturvårdsverket
bör, anför motionären, t. ex. i sin allmänna rådgivande upplysningsverksamhet
kunna trycka ytterligare på den stora betydelse från landskapsvårdande
synpunkt som aktsamhet och vård av ekar och ekbestånd har.
Därvid skulle en förändring av 19 § i naturvårdslagen kunna ge ett gott
stöd. I detta lagrum stadgas att länsstyrelsens tillstånd krävs, ifall det
finns anledning antaga att nybyggnad, upplag eller annat arbetsföretag
skulle komma att väsentligt skada landskapsbilden. I samma paragraf,
sista stycket, sägs att sådant tillstånd ej erfordras i fråga om bebyggelse
inom område som ingår i fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan
eller företag, vars tillåtlighet skall prövas enligt vattenlagen
eller miljöskyddslagen. Motionären avser med sin hemställan att undantagsstadgandet
skall utgå ur lagrummet.

Utskottet vill framhålla att en framställning om generell fridlysning
av ek nyligen behandlats och av naturvårdsverket lämnats utan åtgärd.
Utskottet har tagit del av remissyttrandena över sagda framställning —
bl. a. från skogsstyrelsen och åtskilliga skogsvårdsstyrelser, domänverket
och Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté. I övervägande antalet
yttranden avvisas tanken på en generell fridlysning. Genomgående
framförs emellertid uppfattningen att eken är ett värdefullt inslag i vår
landskapsbild.

Utskottet vill erinra om möjligheterna att, när behov därav anses föreligga,
med stöd av naturvårdslagen bereda skydd för eken — s. k. solitärekar,
ekskogar och eklundar. Skydd kan således ges enligt bestämmelserna
om naturreservat, om naturminnen och om landskapsskyddsförordnanden.
Såvitt utskottet kunnat bedöma torde vidare det i motionen
berörda stadgandet i 19 § sista stycket naturvårdslagen inte ha en
sådan utformning att det medför sådan fara för ekbeståndet som motionären
synes föreställa sig. Det intresse för skydd av ekbeståndet som
kommit till uttryck vid den tidigare berörda remissbehandlingen talar
också för att några risker för skovling av beståndet inte torde föreligga.
Det bör heller inte bortses från att ett genomförande av motionärens
förslag skulle kunna medföra olägenheter i andra avseenden. Utskottet
anser sig mot bakgrund av det anförda inte böra tillstyrka motionen
1972: 1292.

Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen

1. hemställer att Kungl. Maj:t överlämnar motionen 1972: 1260,
i vad den avser ersättning för intrång vid landskapsvård, samt
motionen 1972: 1263 till naturvårdskommittén,

JoU 1972:25

4

2. lämnar motionen 1972: 1260 i övrigt utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1972: 1292 utan åtgärd.

Stockholm den 25 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Hedström
(s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Larsson i Borrby
(c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk), Åberg (fp)*
och fru Theorin (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720056

Jordbruksutskottets betänkande nr 26 år 1972

JoU 1972: 26

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 85 angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1971/72 i vad avser anslag inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN
Jordbrukets rationalisering m. m.

1. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts i propositionen 1972: 85, bilaga 7; framlagda förslag
(punkten 1, s. 25—26 i utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 10 mars 1972) och hemställer -> •• rr

att riksdagen medger att under budgetåret 1971/72 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av
16 000 000 kr.

Miljövård m. m.

2. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Med

hänvisning till vad utskottet anfört i betänkandet 1972: 4 tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag (punkten 2, s. 26—27) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

3. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten 3, s. 27—29) och hemställer

att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats an 1

Riksdagen 1972. 16 sami. Nr 26