JAS-projektet

Betänkande 1993/94:FöU10

Försvarsutskottets betänkande 1993/94:FÖU10

JAS-projektet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1993/94
FöU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas den redogörelse för JAS 39-projektet
som regeringen lämnat till riksdagen i skrivelse 1993/94:179.
Betänkandet behandlar också två motioner som båda föreslår att
JAS-projektet avbryts.

Regeringens skrivelse grundar sig i huvudsak på den s.k.
JAS-kommissionens arbete. Kommissionen tillsattes av regeringen
efter haveriet med det första serietillverkade JAS-flygplanet i
augusti 1993.

Kommissionens samlade bedömning, vilken delas av regeringen,
är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål
som statsmakterna har bestämt. Utskottet drar ingen annan
slutsats. Enligt utskottets mening har JAS-projektet efter
kommissionens arbete en fastare grund än tidigare, även om det
fortfarande finns såväl tekniska som ekonomiska risker i
projektet. Utskottet föreslår att de båda motionerna avslås.

I betänkandet betonar utskottet betydelsen av uppföljning och
anmäler sin avsikt att även fortsättningsvis noga följa
JAS-projektets utveckling.

Stora valutaförändringar har medfört planeringsmässiga
svårigheter i JAS-ekonomin. De har sin grund i såväl systemet
för priskompensation som i sättet att planera. Utskottet
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en
redovisning av JAS-ekonomins utveckling och med eventuella
förslag i anslutning härtill.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens
redovisning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till
handlingarna.

Skrivelsen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil. 2, FöU18,
rskr. 374) om riktlinjer för anskaffning av JAS-systemet skall
regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS
39-projektet. Sådana redovisningar har i regel lämnats i
budgetpropositionerna.

Det första serietillverkade flygplanet, JAS 39-102, havererade
den 8 augusti 1993 i samband med en flyguppvisning över
Stockholm. Till följd av denna händelse tillkallade chefen för
Försvarsdepartementet, med stöd av regeringens bemyndigande, den
16 september 1993 en kommission med uppgift att granska
JAS-projektet.

Regeringen anmälde i 1994 års budgetproposition (prop.
1993/94:100, bil. 5) att den avsåg återkomma till regeringen
med en redovisning av JAS-projektet när JAS-kommissionen
redovisat sitt uppdrag.

Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11
januari 1994 med betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen -- en
granskning av JAS-projektet. Betänkandet har remissbehandlats.

I skrivelsen lämnar regeringen den redovisning av
JAS-projektet som förutskickats i 1994 års budgetproposition.

Motionerna

Avgiven med anledning av skrivelsen:

1993/94:Fö4 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling av JAS-projektet.

Avgiven under den allmänna motionstiden:

1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att JAS-projektet bör avbrytas så snart som
möjligt, dock senast efter delserie I (30 plan).

Utskottet

Regeringsskrivelsens huvudsakliga innehåll

Allmänt

Regeringen poängterar i skrivelsen att statsmakternas
ställningstaganden till JAS-projektet främst gäller
försvarspolitiska, statsfinansiella och industripolitiska
frågor. Bedömningar som bl.a. rör tekniska aspekter måste i
första hand överlåtas åt experter inom dessa områden.
Utgångspunkten måste vara att regeringen kan förlita sig på den
expertis som har uppgifter inom JAS-projektet.

Enligt regeringen hindrar det anförda självfallet inte att det
vid skilda tillfällen finns skäl för en särskild granskning av
JAS-projektet ur olika aspekter. I synnerhet har haveriet i
augusti 1993 väckt en rad frågor om projektets framtid.
Regeringen anser mot den bakgrunden att det varit värdefullt med
den allsidiga genomlysning som JAS-kommissionen har gjort.

Regeringen konstaterar att det finns kritiska synpunkter i
enskildheter men att kommissionens samlade bedömning är att
JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som
fastställts av statsmakterna. Regeringen säger sig inte ha
anledning att göra någon annan bedömning eller att dra andra
slutsatser än dem kommissionen redovisat.

Regeringen tar i skrivelsen upp några viktiga frågor som
kommissionen behandlat i sitt betänkande.

Människan i flygsystemet

Regeringen konstaterar att betydande belopp har använts för
att utveckla JAS-flygplanet och den teknik som detta innehåller.
Det finns, enligt regeringens uppfattning, ändå anledning att
öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att få ökad kunskap
om människans förmåga och hur denna påverkar hennes prestationer
i bl.a. JAS-systemet. Detta bör ske inom ramen för ett samlat
program.

Regeringens avsikt är därför att låta myndigheten
Försvarsmakten svara för samordningen av den svenska forskningen
på människa--maskin-området genom uppdrag till universitet,
högskolor, industrin och Försvarets forskningsanstalt.

Luftvärdighet

Regeringen anser att det av flera skäl inte vore
ändamålsenligt att låta ansvaret för flygsäkerhet och
luftvärdighet för militära luftfartyg åvila skilda myndigheter.
Försvarsmakten bör därför få ett odelat ansvar för dessa frågor.
Vidare bör Försvarsmakten bemyndigas att meddela föreskrifter
inom området såvitt avser alla militärt registrerade luftfartyg.

Ekonomisk ram

JAS-kommissionen kritiserar metoden att inom JAS-ramen
redovisa utbetalningarna i löpande priser. Omräknas dessa till
prisläget februari 1992 skulle, enligt kommissionen, hittills
gjorda utbetalningar inom JAS-ramen öka med 4 à 5 miljarder
kronor.

Regeringen hänvisar till anmälan i årets budgetproposition om
att regeringen avser pröva formerna för uppräkning av JAS-ramen.
Målet är att ramen på ett så rättvisande sätt som möjligt skall
redovisa de framtida kostnaderna för JAS-projektet. Regeringen
anför att den avser att återkomma till riksdagen med en
redogörelse för dessa frågor i samband med nästa års
budgetproposition.

Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper

Regeringen konstaterar att de förseningar som uppkom inom
projektet före det första haveriet i februari 1989 i stor
utsträckning berodde på svårigheter att utveckla styrsystemet.
Till de båda haverier som inträffat med JAS 39 har också skilda
brister i styrsystemet bidragit. Eftersom JAS-kommittén
kritiserat regeringens redovisning till riksdagen av projektets
tekniska utveckling under åren 1986--1988, anser regeringen det
befogat att lämna en fördjupad redogörelse för främst de
tekniska faktorer som påverkar styrsystemet.

Regeringen framhåller att det för båda de konfigurationer som
ursprungligen studerades för JAS -- deltaflygplan med nosvinge
eller konventionellt stjärtflygplan -- förutsattes ett
elektriskt styrsystem och viss instabilitet i underljudsfart.
Nosvingeflygplanet visade sig vara att föredra av såväl
ekonomiska som tekniska skäl.

Fördelarna med instabila flygplan anges vara minskat
luftmotstånd, lägre vikt, längre räckvidd och förbättrad
manöverförmåga.

Regeringen anför vidare att det inte är möjligt för en
flygförare att själv kontrollera ett instabilt flygplan. För
kontrollen krävs ett datoriserat styrsystem som har hög räkne-
och minneskapacitet.

Det stora problemet med instabila flygplan är att på rätt sätt
påverka flygplanets roderytor och att samtidigt hålla funktionen
hos alla delar i styrsystemet i balans i förhållande till
varandra. Vinsterna med en instabil konfiguration anses dock
uppväga riskerna med en sådan.

Regeringen framhåller att fördelarna med ett elektriskt
styrsystem är så stora, jämfört med ett konventionellt
hydrauliskt-mekaniskt sådant, att det sannolikt skulle valts
även om JAS getts en konventionell konfiguration med stabila
flygegenskaper.

Regeringen anmäler att JAS-kommissionen under sitt arbete
skaffat ett brett underlag om JAS-flygplanets tekniska
egenskaper. Bl.a. inhämtades synpunkter rörande instabila
flygplan från svensk och utländsk expertis. Kommissionen inbjöd
även två svenska sakkunniga som har annan uppfattning om vilken
konfiguration som borde valts för JAS 39.

De av kommissionen hörda amerikanska experterna anser att JAS
39 kan bli ett effektivt stridsflygplan. Några grundläggande
tekniska problem sägs inte finnas även om styrsystemet behöver
förbättras.

Regeringen anmäler vidare att samarbetsformerna mellan
Försvarets materielverk (FMV) och industrigruppen JAS (IG JAS)
har fördjupats efter haveriet år 1989. FMV kommer, i egenskap av
beställare av JAS 39, nu att knyta amerikansk expertis på
flygegenskaper till arbetet med utprovning av styrlagarna. FMV
avser också att anlita en amerikansk expert för biträde i
arbetet att utveckla styrsystemet.

Regeringens bedömning, stödd på kommissionens slutsatser, är
att det bör vara möjligt att utforma ett tillfredsställande
styrsystem för JAS 39.

Motionerna

I motion Fö4 (v) anför motionärerna att Sverige rustar upp
trots minskade rustningar i Europa. Den kraftigaste
nedrustningen har härvid skett i Ryssland. Detta sägs vara en
indikation på att det säkerhetspolitiska läget för Sveriges del
har förbättrats grundligt under den senaste tiden. Den svenska
upprustningen kan, enligt motionärerna, därför inte förklaras
med ett ökat hot. Den sägs i stället bero på att staten låst sig
i ett flertal storskaliga och mycket dyra projekt, varav
JAS-projektet är det allra dyraste.

Motionärerna noterar de båda haverierna som drabbat projektet
och regeringens åtgärd att tillsätta en särskild kommission
efter det sista. De anser att regeringen inte dragit den enda
realistiska slutsatsen av kommissionens betänkande, nämligen att
JAS-projektet måste avbrytas så snart som det är praktiskt och
tekniskt möjligt. Delserie II bör sålunda inte fullföljas och
heller inte utvecklingen och anskaffningen av den tvåsitsiga
skolversionen, JAS 39 B.

I motion Fö334 (s), som avgivits under den allmänna
motionstiden, framhålls att skäl saknas för att öka
försvarsutgifterna. I stället bör de sänkas för att ge utrymme
åt en bättre och modernare försvars- och säkerhetspolitik.
Besparingar bör göras inom det militära försvaret. Bl.a. bör
JAS-projektet avbrytas så snart som möjligt, dock senast efter
delserie I (yrkande 2).

Utskottets bedömning

JAS-projektets betydelse

Utveckling, anskaffning och införande i organisationen av JAS
39-systemet är en av de viktigaste försvarspolitiska frågorna.
Skälet till detta är dels att systemets operativa effekt kommer
att få avgörande betydelse för landets försvar, dels att
systemet tar i anspråk mycket stora ekonomiska resurser. JAS 39
är också en av de största industripolitiska satsningarna med
betydande teknikspridningseffekter. Riksdagen har för projektet
såväl en beslutsroll som en uppföljningsroll. Härav följer att
försvarsutskottet ägnar JAS-projektet särskilt intresse. Kravet
på att regeringen årligen skall orientera riksdagen om läget i
projektet (1981/92:FöU18, rskr. 374) är ett av uttrycken för
ärendets betydelse, sett ur ett riksdagsperspektiv.

Utskottets uppföljning av JAS-projektet

Underlaget för utskottets bedömningar utgörs emellertid inte
endast av regeringens årligen återkommande skriftliga
rapportering. Utskottet har sålunda sedan år 1982 successivt
tagit initiativ till särskilda föredragningar av regeringskansli
och myndigheter om projektet i sin helhet eller om någon
delfråga inom detta. Regelbundna besök har också gjorts vid de
industrier som ingår i IG JAS. Utskottet har vidare besökt
Skaraborgs flygflottilj F 7, som skall organisera den första
flygdivisionen med JAS 39 och också svara för den grundläggande
flygutbildningen på detta system.

Haveriet i augusti 1993 föranledde utskottet att informera sig
om bestämmelserna för flygsäkerhet, speciellt i samband med
uppvisningar, om de närmare omständigheterna i samband med
haveriet samt om kostnaderna som följd av haveriet. Denna
genomgång hölls i september då den preliminära rapporten från
Statens haverikommission förelåg. Information gavs av
företrädare för regeringskansliet, Överbefälhavaren,
Flygvapenledningen, Försvarets materielverk och Statens
haverikommission.

Den nu aktuella regeringsskrivelsen (skr. 1993/94:179)
behandlar i huvudsak endast själva flygplanet inom ramen för det
totala JAS-projektet. Utskottet har viss förståelse för detta
med hänsyn till att haveriet varit en så dominerande händelse
sedan regeringens senaste skriftliga redovisning. Utskottet
utgår dock från att regeringen fortsättningsvis i sina årliga
orienteringar ger en fullständig behandling av projektet och att
den därutöver fortlöpande informerar utskottet i viktigare
delfrågor som t.ex. beväpning och ekonomi.

JAS-kommissionens ordförande har i en särskild redovisning
orienterat utskottet om kommissionens arbete och slutsatser.
Flera utskottsledamöter har ingått i kommissionen. Utskottet har
därför fått en god uppfattning om den grundliga genomgång som
kommissionen gjort av det mycket omfattande materialet i
JAS-projektet.

Utskottet har nyligen fått särskilda föredragningar om
aktuella problem i JAS-ekonomin dels av företrädare för
Försvarsdepartementet, dels av Chefen för flygvapnet.

Kommissionens samlade bedömning, vilken delas av regeringen,
är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål
som statsmakterna har bestämt. Utskottet drar ingen annan
slutsats. Enligt utskottets mening har JAS-projektet efter
kommissionens arbete en fastare grund än tidigare, även om det
fortfarande finns såväl tekniska som ekonomiska risker i
projektet.

Innebörden av det som utskottet här har anfört är att
riksdagen bör avslå motionerna Fö4 (v) och Fö334 (s) yrkande 2.

Problemen med styrsystemet

Enligt kommissionen borde regeringen åren 1986--1988 tydligare
ha orienterat riksdagen om de allvarliga problem som enligt
FMV:s uppfattning fanns när det gäller utvecklingen av
styrsystemet.
Utskottet noterar att kommissionen framhåller, samtidigt som
den har synpunkter på regeringens sätt att informera riksdagen,
att myndigheterna bedömde att specifierade prestanda skulle
kunna nås. Detta kan, enligt kommissionen, ha medverkat till att
regeringen inte uppfattat problemen med styrsystemet som
särskilt allvarliga och därför inte förmedlat dem till
riksdagen.

Det är inte möjligt, och heller inte fruktbart, att nu försöka
bedöma vilka slutsatser utskottet skulle ha dragit under de
aktuella tre åren om ifrågavarande information då varit
tillgänglig. Det viktiga är i stället att nu föreliggande
underlag visar att det bör vara möjligt att utforma ett
tillfredsställande styrsystem för JAS 39.

Avräkning av utbetalningar mot ramen

Enligt kommissionen ger den tillämpade tekniken att avräkna
successiva utbetalningar i löpande priser inte rätt information
om de verkliga kostnaderna i relation till den av statsmakterna
beslutade ramen för projektet.

Utskottet kan i denna fråga notera att regeringen tillsammans
med berörda militära myndigheter har påbörjat ett arbete med att
utveckla ramens tekniska konstruktion. Regeringen säger sig ha
för avsikt att återkomma med en redovisning för riksdagen i
nästa års budgetproposition. Utskottet förutsätter att de
problem med bristande jämförbarhet mellan beslutad ram och
utbetalningar, som kommissionen påpekar, därigenom kommer att
lösas.

Ekonomin i JAS-projektet

Under beredningen av regeringens skrivelse har utskottet
blivit varse ekonomiska problem i JAS-projektet. De har sin
grund i de stora förändringarna av utländska valutors värde i
förhållande till den svenska kronan sedan år 1992.
JAS-kommissionen gör bedömningen att valutaförändringarna detta
år har höjt kostnaderna för att genomföra den återstående delen
av projektet fram till år 2002 med 5 à 6 miljarder kronor.

Chefen för flygvapnet har för sin del för utskottet redovisat
en bristande kompensation för valutaförändringar på drygt 700
miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och ett totalt minskat
planeringsutrymme under perioden 1994 -- 2000 på drygt 3 900
miljoner kronor.

Utskottet erinrar om att 1992 års försvarsbeslut ändrade
tekniken för att budgetera och kompensera för pris- och
valutaförändringar inom det militära försvaret. Samma system
infördes som tidigare gällt för övrig statsförvaltning. Detta
innebär budgetering i s.k. genomförandepris för det aktuella
året samt att kompensation sker för pris- och löneförändringar
två år i efterhand baserat på dels hur olika kostnadsslag
fördelar sig, dels på det faktiska kostnadsutfallet.

Det anslagsförslag som regeringen lämnade till riksdagen i
årets budgetproposition har priskompenserats enligt det
förändrade systemet. Priskompensationen har beräknats i
regeringskansliet och ingår i det föreslagna anslagsbeloppet,
vilket riksdagen beslutade om den 4 maj 1994.

Utskottet är medvetet om att JAS-projektets olika kontrakt i
hög utsträckning är tecknade i utländska valutor, framförallt i
amerikanska dollar. Utskottet är också medvetet om att det inom
statsförvaltningen tillämpade systemet för att kompensera pris-
och valutaförändringar i tillämpningen kan skapa svårigheter vid
så stora valutaförändringar som nu varit i fråga.

Utskottet gör i sammanhanget den reflektionen att de
ekonomiska problemen hade varit än större om JAS-projektet varit
uppbyggt kring ett utländskt flygplan. Hela projektkostnaden
hade då varit beroende av utländska valutor och deras förändring
mot den svenska kronan.

Enligt utskottets mening bör problemet behandlas ur två
aspekter. Den ena rör effekterna i samband med den
priskompensation som ges för budgetåret 1994/95. Den andra
aspekten rör effekterna för den fleråriga planeringen.

Budgetåret 1994/95

Utskottet har inte fått belägg för att någon felaktig index
avvänts i priskompensationen. Tillämpade index mäter således
samtliga valutor i vilka import till Sverige sker. Index utgör
en sammanvägning av valutaförändringarna och
kostnadsutvecklingen. Om dollarberoendet är särskilt högt i
förhållande till andra valutor tas hänsyn till detta.

Priskompensationssystemet har, när det infördes, inte särskilt
utformats för att hantera så stora förändringar som nu varit
aktuella. Den priskompensation som finns inlagd i anslaget för
budgetåret 1994/95 ger kompensation för pris- och
valutaförändringar under budgetåret 1992/93.
Kostnadsfördyringarna under budgetåret 1994/95 kommer att
kompenseras 1996/97.

Enligt utskottets mening kan denna tvååriga eftersläpning i
kompensationen leda till likviditetssvårigheter under budgetåret
1994/95.

Den effekt för budgetåret 1994/95 som här har redovisats beror
således på ofullkomligheter i priskompensationssystemet.
Försvarsdepartementet har uppgett att problemet studeras.
Eventuellt kan det bli fråga om att utforma ett särskilt
priskompensationssystem för JAS-projektet som anknyter till
faktisk prisutveckling grundat på de ingångna
materielkontraktens valutaklausuler. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen i frågan.

Den fleråriga planeringen

Budgetåren i den femåriga planen innehåller en viss fördelning
mellan olika kostnadsandelar, t.ex. löner, materielanskaffning i
dollar, materielanskaffning i kronor osv.

Varje år rullas den femåriga planen; ett år läggs till och
verksamhetens kostnader räknas om. Om det vid detta tillfälle,
med dagens sätt att planera, är en annan fördelning mellan de
olika kostnadsandelarna i jämförelse med fördelningen det
föregående budgetåret, kan en medelsbrist eller ett överskott
uppkomma i planen. Normalt bör denna skillnad jämnas ut över
planeringsperioden.

Utskottet har erfarit att de problem som Chefen för flygvapnet
pekat på i den fleråriga planeringen beror på att det i
tillämpningen inte används samma utgångspunkter och metodik som
i det år 1992 införda budgeteringssystemet. Enligt utskottets
mening är det därför väsentligt att planeringssystemet anpassas
till rådande förutsättningar för budgetering och
priskompensation. Utskottet noterar att regeringen också i denna
fråga avser återkomma till riksdagen med en redovisning.

Utskottet anser sammanfattningsvis om JAS-ekonomin att de
stora valutaförändringarna otvivelaktigt har lett till problem.
De har sin grund i ofullkomligheter i såväl systemet för
priskompensation som i planeringssystemet. Utskottet förutsätter
att regeringen för riksdagen redovisar utvecklingen i dessa
planeringstekniska frågor samt vid behov föreslår åtgärder.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen lämnar förslag, om
åtgärder erfordras, för att möta kostnadsökningarna i projektet.

Operativa konsekvenser

Haveriet, med det därpå följande stoppet för provflygningarna,
har lett till att JAS-projektet försenats cirka ett halvt år. Ur
operativ synvinkel torde detta sakna betydelse med hänsyn till
nuvarande säkerhetspolitiska läge. Däremot har, enligt vad
utskottet nyligen erfarit, förseningen framtvingat en omfattande
omplanering, vilken bl.a medfört att utbildningen av tekniker
och övrig markpersonal kan bli en trång sektor. Den första
flygdivisionen förutsätts dock kunna vara operativ i oktober
1996 och två divisioner i juli 1997.

Utskottets sammanfattande ställningstagande

Totalförsvaret är ett av de största utgiftsområdena inom
statsförvaltningen. Verksamheten har renodlat kollektiv karaktär
och är mycket sammanhållen och speciell till sin karaktär. Detta
motiverar i sig betydande insatser från utskottets sida för att
följa upp att verksamhetens resultat är i linje med riksdagens
beslut och intentioner. Särskild vikt får denna uppföljande och
utvärderande uppgift för ett så operativt betydelsefullt och
kostnadskrävande projekt som JAS 39. Utskottet avser därför att
också framdeles noga granska utvecklingen av detta och andra
viktiga projekt inom försvarssektorn.

Utskottet anser sammanfattningsvis, efter att ha tagit del av
regeringens skrivelse om JAS-projektet och annan information i
ärendet, att ingen erinran finns mot regeringens redovisning av
de problem som funnits kring utvecklingen av själva flygplanet.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
med en redovisning av hur JAS-ramen avses utvecklas. Utskottet
förutsätter vidare att regeringen, i enlighet med vad som
framkom vid Försvarsdepartementets föredragning inför utskottet,
lämnar förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras
samt om hur planeringssystemet bör anpassas för att harmoniera
med sättet att budgetera. Härutöver förutsätter utskottet att
regeringen informerar utskottet i andra delfrågor i projektet
som t.ex. beväpningen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande JAS 39-projektet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Fö4 och
1993/94:Fö334 yrkande 2 lägger regeringens skrivelse till
handlingarna.

res. (s)
men. (v)

Stockholm den 26 maj 1994

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp),
Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik
Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin
Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m), Britt Bohlin (s) och
Sven-Olof Petersson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Sture Ericson, Lars Ulander, Ingvar Björk, Christer Skoog,
Sven Lundberg, Karin Wegestål och Britt Bohlin alla (s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 5
börjar med "Utskottet har viss förståelse" och på s. 6 slutar
med "beväpning och ekonomi" bort ha följande lydelse:

Detta är en allvarlig brist. Ett och ett halvt år har nu gått
sedan den kraftiga nedskrivningen (25--30 %) av kronans
internationella köpkraft. De omfattande konsekvenser detta får
för finansieringen av hela JAS-projektet börjar nu kunna
överblickas.

De militära staberna har under våren 1994 informerat
Försvarsdepartementet om att ytterligare flera miljarder måste
tillföras av skattemedel. Det enda som kan ändra på detta är att
en kraftig och högst osannolik höjning av kronans
internationella värde inträffar under de närmaste åren.
Regeringen har valt att inte beröra dessa problem i sin årliga
skriftliga redovisning till riksdagen av JAS-projektet, vilket
är mycket anmärkningsvärt.

Det är riksdagen som under de närmaste åren har att hantera
de kraftiga kostnadsökningar som nu kan förutses. Att regeringen
på sätt som skett sökt undanhålla riksdagen information i denna
fråga är allvarligt och skapar onödig partipolitisk splittring
kring detta vårt största statliga industriprojekt någonsin.

En annan central del av JAS-projektet som regeringen förbigår
med tystnad är frågan om anskaffningen en ny radarjaktrobot.
Detta är så mycket mer anmärkningsvärt som frågan kan komma att
avgöras under innevarande år. Det är en affär som totalt
omfattar fyra--fem miljarder kronor och som medför såväl
industripolitiska som utrikespolitiska konsekvenser. En bred
partipolitisk samordning över blockgränserna är önskvärd.

Regeringen har därmed öppet nonchalerat en uppmaning som
riksdagen riktat till den (1991/92:FöU12, rskr. 337):

Utskottet anser att beväpningen av JAS 39 med radarjaktrobot
är en fråga av sådan principiell natur som riksdagen vid sin
senaste behandling av regeringens redovisning av läget i
JAS-projektet -- -- -- sagt sig vilja ha ett inflytande över.
Utskottet utgår således från att regeringen återkommer i ärendet
-- -- --.

Riksdagen upprepade detta (1993/94:FöU9, rskr. 295) under
innevarande riksmöte.

Chefen för flygvapnet har inför försvarsutskottet framfört att
de ekonomiska konsekvenserna av bristande valutakompensation
kan, om förutsättningarna för planeringen inte ändras, göra det
nödvändigt att lyfta ut projekt som radarjaktrobot, varnings-
och motmedelsutrustning samt spaningskapseln. Han har vidare
framfört att man inte utan problem kan stryka dessa stora objekt
nu och sedan något eller några år senare lägga tillbaka dem i
planen.

Det säger sig självt att sådana drastiska förändringar i
JAS-projektet också får mycket negativa återverkningar på
ansträngningarna att under de närmaste åren marknadsföra JAS
internationellt.

Det har vidare framkommit att regeringen på senare tid tagit
initiativ till att inhämta omfattande förändringar i de
internationella offerterna på radarjaktrobotar.

Det är högst anmärkningsvärt att regeringen i JAS-skrivelsen
till riksdagen underlåter att lämna riksdagen begärd redovisning
i frågan om anskaffning av radarjaktrobot. Regeringens agerande
även i denna centrala delfråga undergräver möjligheterna att
bevara en bred partipolitisk uppslutning bakom JAS-projektet.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 8
slutar med "en redovisning" bort ha följts av text med följande
lydelse:

Det utskottet anfört rörande anpassning av planeringssystemet
till systemet för budgetering och priskompensation innebär i
klartext att mycket stora konstnadsökningar kan förutses.
Skattebetalarna kommer under de närmste tio åren att avkrävas
åtskilliga nya miljarder för att JAS-projektet skall kunna
fullföljas. Hur mycket det blir avgörs av kronkursens
utveckling.

Sättet att hantera detta blir dels att ändra i planeringen,
dvs. i huvudsak att senarelägga vissa anskaffningar, dels att
ändra i budgetsystemet så att priskompensationen sker
snabbare, dvs. utbetalningarna tidigareläggs.

Det är beklagligt att regeringen av uppenbara politiska skäl
underlåtit att ta itu med dessa frågor. Problemen blir större ju
längre de skjuts på framtiden. Det kan också komma att krävas
nya försvarspolitiska överväganden när ett allt dyrare
JAS-projekt skall trängas in i en ekonomisk försvarsram som
sannolikt inte kan vidgas under kommande år.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:

De allvarliga brister i JAS-skrivelsen som utskottet pekat på
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande JAS 39-projektet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Fö4 och
1993/94:Fö334 yrkande 2 och med anledning av regeringens
skrivelse ger regeringen till känna vad som anförts om bristerna
i de till riksdagen lämnade redovisningarna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

I frågor som behandlas i betänkandet har jag en annan
uppfattning än utskottets majoritet.

Utskottets majoritet anser, efter att ha tagit del av
regeringens skrivelse och annat tillgängligt underlag, att
JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som
statsmakterna har bestämt. Jag ställer mig ytterst tveksam till
detta. Det säkerhetspolitiska läget, de ständigt ökande
kostnaderna och JAS-flygplanets bristande säkerhet utgör
sammantaget ett tungt skäl för en omprövning av projektet.
Sålunda bör undersökas vilka tekniska och ekonomiska möjligheter
som föreligger att så snart som möjligt avbryta utvecklingen av
projektet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan borde varit:

beträffande JAS 39-projektet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fö4 samt med
anledning av regeringens skrivelse och motion 1993/94:Fö334
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.