Invandrarundervisningen

Betänkande 1995/96:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande 1995/96:UBU05

Invandrarundervisningen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
UbU5

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande
14 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden i januari 1995. De rör
åtgärder för att förbättra
svenskundervisningen för invandrare och
hemspråksundervisningen. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks under
hänvisning främst till pågående
utrednings- och utvärderingsarbete.

Till betänkandet har fogats fem
reservationer.

Motionerna

1994/95:Ub316 av Carina Moberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tekniska
hjälpmedel till stöd för språksvaga
invandrarbarn och ungdomar.

1994/95:Ub320 av Ulf Kristersson och
Beatrice Ask (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av bättre,
snabbare och intensivare
svenskundervisning för invandrare än i
dag,

2. att riksdagen hos regeringen begär
att försök med intensiv
språkundervisning för invandrare inleds
snarast möjligt.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att
stärka hemspråksundervisningen i
grundskolan.

1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkscheck,

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningscheck för svenska
för invandrare.

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av forskning och
erfarenheter kring
hemspråksundervisning,

10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkslärare.

1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl.
(mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisningen,

9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den grupp äldre invandrare
som inte har tillräckliga
språkkunskaper i svenska.

1994/95:A285 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om mer ambitiösa mål i
kursplanen för sfi,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om 625 timmar som nytt
riktmärke för sfi-undervisningens
omfattning i tid,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begränsningen av rätten
till hemspråksundervisning i sju år bör
upphävas.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas

49. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den inledande
svenskundervisningen för invandrare.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet
motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden i januari 1995, vilka rör
svenskundervisningen för invandrare och
hemspråksundervisningen.

Svenskundervisning för invandrare

Allmänt

Betydelsen av en bättre, snabbare och
mer intensiv svenskundervisning för
invandrare än den som ges i dag betonas
i motion 1994/95:Ub320 (m) yrkande 1.
Motionärerna anför att stora
kunskapsbrister i svenska språket
orsakar problem när det gäller
invandrarens möjligheter att orientera
sig i samhället, få bra arbete,
tillgodogöra sig normer och få
varaktiga sociala kontakter med
svenskar. Bristande svenskkunskaper kan
också skapa problem för andra
generationens invandrare som får ett
alltför dåligt språkstöd hemifrån.
Motionärerna anser att specialiserade
och högkvalitativa språk-institutioner
på de orter där antalet invandrare är
stort kommer att behövas för att
förändra dagens otillräckliga
utbildning. Försök med intensiv
språkundervisning för invandrare bör
inledas snarast möjligt (yrkande 2).

I motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 9
framhålls att det är samhällets uppgift
att söka nå den grupp av äldre
invandrare som inte har tillräckliga
kunskaper i svenska språket och se till
att de kan tillgodogöra sig
svenskundervisning.

Utskottet vill först erinra om att
riksdagen våren 1994 - i samband med
den senaste reformen av
svenskundervisningen för invandrare -
gjorde ett tillkännagivande till
regeringen om behovet av ett särskilt
utvecklingscentrum för undervisning i
svenska för invandrare (bet.
1993/94:UbU10, rskr. 341). Utskottet
ansåg att det är angeläget att ett
sådant centrum snarast inrättas vid
någon eller några lärarhögskolor för
att där samla, utveckla och förmedla
kunskap och kompetens om metodik och
pedagogiskt material i undervisningen i
svenska för invandrare. Goda kunskaper
hos lärarna och bra
undervisningsmaterial är av betydelse
för att invandrarna snabbt skall kunna
nå målen för svenskundervisningen,
anförde utskottet.

Regeringen har den 16 november 1995
beslutat att ge Statens skolverk i
uppdrag att, med utgångspunkt i
riksdagens beslut och efter samråd med
Högskoleverket, utreda frågan om ett
utvecklingscentrum för
svenskundervisning för invandrare
(sfi). Skolverket skall därvid överväga
i vilken utsträckning det kan anses
ingå i statens åtagande att ha ett
ansvar för metodutvecklingen för sfi.
Enligt regeringsbeslutet bör Skolverket
pröva om synergieffekter skulle
uppkomma med ett skolformsövergripande
centrum. Verket skall vidare utreda
vilka finansiella resurser som krävs
för att upprätta och driva ett sådant
centrum samt hur det skall finansieras.
Slutligen bör Skolverket överväga till
vilket eller vilka universitet och
högskolor med lärarutbildning ett
eventuellt utvecklingscentrum skall
knytas eller om en centrumbildning med
företrädare för flera
utbildningsanstalter och andra
myndigheter är att föredra. Uppdraget
skall redovisas till
Utbildningsdepartementet senast den 1
april 1996.

Svenskundervisningen för invandrare är
för närvarande föremål för både
utredning och utvärdering.

I Invandrarpolitiska kommitténs (Ku
1994:11) uppdrag att se över den
svenska invandrarpolitiken ingår att
ägna särskilt intresse åt effekterna av
undervisningen i svenska språket.
Enligt direktiven (dir. 1994:130) är en
viktig uppgift att undersöka hur
kunskaper i svenska språket påverkar
invandrarnas förutsättningar i
arbetslivet och delaktighet i samhället
i övrigt. Kommittén skall på grundval
av resultaten överväga behovet av
förändringar i svenskundervisningen för
såväl vuxna invandrare som ungdomar
samt behovet av en mer kontinuerlig
uppföljning av dessa frågor och
spridning av framkomna resultat.
Särskilt intresse skall riktas på hur
invandrargrupper, inte minst invandrade
kvinnor, kan motiveras för att bättre
utnyttja svenskundervisningen.
Kommitténs betänkande beräknas
föreligga i början av april 1996.

Skolverket har i mars 1995 uppdragit
åt Centrum för tvåspråkighetsforskning
vid Stockholms universitet att
genomföra en utvärdering av
svenskundervisning för invandrare (sfi)
under läsåret 1995/96. Utvärderingen
kommer att innefatta undersökning av
utbildningsorganisation,
elevundersökning, lärarundersökning,
klassrumsobservationer samt
undersökning av inlärningstakt och
språkfärdighetsnivå. Syftet är att göra
en ingående och kvalitativ utvärdering
av sfi-undervisningen som kan ge svar
på frågor om hur undervisningen bedrivs
under olika betingelser, om den
tillgodoser deltagarnas behov och om
den motsvarar de krav som samhället
måste ställa på verksamheten. Centrum
för tvåspråkighetsforskning skall
senast den 1 november 1996 lämna en
rapport i ärendet till Skolverket.

Samtidigt har Skolverket givit Centrum
för tvåspråkighetsforskning i uppdrag
att utveckla och konstruera centrala
prov i svenskundervisning för
invandrare (sfi). Det första provet
skall kunna erbjudas skolorna i april
1996. Provet skall mäta både skriftlig
och muntlig kommunikationsförmåga.

Utskottet vill också hänvisa till att
beslut fattats om statligt stöd till
lokala insatser för att bryta
utvecklingen mot ökande segregation i
invandrartäta områden och där
svenskundervisning ingår som en del. Så
har t.ex. Kommittén (S 1995:01) om
levnadsvillkor i storstadsområden
(Storstads-kommittén) tagit initiativ
till en projektverksamhet i
storstadsområden för utsatta barn som
av olika skäl står utanför den
reguljära barnomsorgen. Särskilt för
barn med invandrarbakgrund kan olika
typer av förskole- och
fritidshemsverksamhet bidra till ökade
integrationsmöjligheter genom
pedagogisk gruppverksamhet och stöd i
barnens språkutveckling. För den
inledande verksamheten från den 1 juli
1995 t.o.m. den 30 juni 1996 har
regeringen ställt 10 miljoner kronor ur
Allmänna arvsfonden till
Socialdepartementets förfogande att i
nära samråd med Storstadskommittén
disponeras för projekt som riktar sig
till barn i åldern 0-12 år. Enligt
regeringens beslut skall under en
treårsperiod totalt 45 miljoner kronor
ur fonden kunna användas för nämnda
ändamål.

Vidare har riksdagen efter förslag
från regeringen för budgetåret 1995/96
avsatt 125 miljoner kronor till ett
nytt anslag under
Arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel, D 12. Särskilda insatser i
invandrartäta områden (prop.
1994/95:100 bil. 11, bet. SfU13, rskr.
309). Syftet med de särskilda
insatserna är bland annat att öka de
vardagliga kontaktytorna mellan
invandrare och övriga svenskar för att
underlätta för invandrarna att lära in
svenska språket och förbättra deras
möjligheter till inträde på
arbetsmarknaden. Regeringen har i
beslut den 29 juni 1995 utsett
Botkyrka, Göteborgs, Haninge, Huddinge,
Malmö, Solna, Stockholms och Södertälje
kommuner till sådana kommuner som skall
kunna komma i fråga för bidrag.
Bidragen kommer att fördelas under
våren 1996 efter det att kommunerna
presenterat sina handlingsplaner.

Utskottet finner att pågående
utrednings- och
utvärderingsverksamheter sammantaget
inrymmer många infallsvinklar på hur
svenskundervisningen för invandrare
skall kunna förbättras. Utskottet anser
att resultatet av detta arbete bör
avvaktas. Motion 1994/95:Ub320 om
behovet av specialiserade och
kvalitativa språkinstitutioner avstyrks
med hänvisning främst till Skolverkets
uppdrag att utreda frågan om
utvecklingscentrum för
svenskundervisningen.

Också det i motion 1994/95:Sf636
yrkande 9 behandlade problemet om hur
invandrargrupper kan motiveras för att
bättre utnyttja svenskundervisningen
finns aktualiserat i utredningsarbetet,
bl.a. i direktiven till
Invandrarpolitiska kommittén. Riksdagen
bör därför avslå även detta
motionsyrkande.

Förslag om ett system med
utbildningscheck för svenska för
invandrare läggs fram i motion
1994/95:Sf621 (c) yrkande 6. Checken
skall kunna lösas in hos godkänd
utbildningsanordnare och avse
svenskundervisning (sfi). Vissa
kvalitetskrav måste vara uppfyllda. Hur
undervisningen organiseras och
genomförs skall vara något som
invandraren själv väljer. Denna modell
kan enligt motionärerna lösa flera av
de problem som dagens sfi-undervisning
är behäftad med. T.ex. underlättas
nivågruppering. Invandraren väljer den
nivå och studietakt som passar hans
eller hennes behov och förkunskaper.

Utskottet vill påpeka att rätten till
svenskundervisning för invandrare (sfi)
i dag är knuten till den kommun där
invandraren är bosatt. Kommunen får
uppdra åt andra utbildningsanordnare
att anordna sfi (13 kap. 9 §
skollagen). I många kommuner läggs
också svenskundervisningen ut på
studieförbund, folkhögskolor och
privata utbildningsanordnare. Enligt
Skolverkets rapport nr 73, Skolan -
jämförelsetal för skolhuvudmän (mars
1995), fanns i genomsnitt för riket 88
% av sfi-eleverna i kommunens egna
kurser och 12 % i övriga anordnares
kurser. Utskottet vill därjämte
framhålla att det inte föreligger några
hinder mot att kommuner går samman om
sfi-undervisning för att kunna erbjuda
önskvärd nivågruppering. Med hänvisning
till det anförda och till pågående
utredningsarbete anser utskottet att
motion 1994/95:Sf621 yrkande 6 bör
avslås av riksdagen.

Målen för svenskundervisningen för
invandrare

Regeringen har den 30 juni 1994
utfärdat förordning om kursplan för
svenskundervisning för invandrare
(Skolverkets författningssamling,
SKOLFS, 1994:28). I denna anges
undervisningens syfte, karaktär och
struktur samt mål. De mål som eleven
skall ha uppnått efter genomgången kurs
är bland andra att förstå vardagligt
talspråk och kunna, med tydligt uttal,
delta i samtal och diskussioner i
samhälls- och yrkesliv, att kunna läsa
och tillgodogöra sig olika slags texter
om bekanta ämnen, kunna anpassa sin
läsning till textens art och kunna
analysera dess syfte, att kunna
formulera sig i skrift på ett
funktionellt sätt i olika situationer i
vardagsliv, yrkesliv och samhällsliv så
att innehållet framgår tydligt, att ha
fördjupad kunskap om det svenska
samhället, om lag och rätt, bl.a. barns
rättigheter, om jämställdhet mellan män
och kvinnor, och om normer och
värderingar som är centrala i det
svenska samhället samt att ha kännedom
om arbetslivets villkor.

I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 1
anmärks att de mål som eleven enligt
kursplanen skall ha uppnått efter
genomgången kurs är för lågt satta. De
motsvarar inte de krav som
arbetsmarknaden i dag ställer på
svenskkunskaper. Motionärerna anser
därför att riksdagen bör uttala sig för
att mer ambitiösa mål tas in i
kursplanen för svenskundervisning för
invandrare.

Enligt motion 1994/95:A807 (c) yrkande
49 bör invandrare redan under den
inledande svenskundervisningen få
utbildning om våra värderingar, normer
och lagar i vad avser bl.a. våld och
hot om våld i nära personliga
relationer.

Utskottet har erfarit att de problem
som finns kring kunskapsmålen i
svenskundervisningen snarare handlar om
invandrares svårigheter att nå dessa
mål än att målen är för lågt satta.
Någon helt tillförlitlig statistik över
hur stor andel av eleverna som når
målen har det visat sig svårt att
finna. Det står dock klart att
situationen är långtifrån
tillfredsställande. Ett närmare besked
i denna fråga kan förväntas när
resultaten föreligger från det
utrednings- och utvärderingsarbete som
pågår, bl.a. Skolverkets utvärdering av
svenskundervisningen för invandrare
(sfi). Kommande utredningsförslag bör
enligt utskottets mening inte
föregripas. Därmed avstyrker utskottet
motion 1994/95:A285 yrkande 1.

När det gäller utbildning om
värderingar, normer och lagar hänvisar
utskottet till den i början av detta
avsnitt citerade målformuleringen i
kursplanen. Redan vid ett
avstämningstillfälle under kursen skall
invandrareleven ha tillägnat sig
grundläggande kunskaper om det svenska
samhället. Utskottet anser att syftet
med motion 1994/95:A807 yrkande 49
måste anses vara tillgodosett.
Motionsyrkandet bör avslås.

Svenskundervisningens omfattning i tid

Enligt 7 § förordningen (1994:895) om
svenskundervisning för invandrare (sfi)
gäller som ett riktvärde för
undervisningens omfattning i tid att
denna skall omfatta 525 timmar.
Riktvärdet får överskridas och
underskridas beroende på hur mycket
undervisning eleverna behöver för att
uppnå de kunskapsmål som anges i
kursplanen. För varje kurs som anordnas
skall styrelsen för utbildningen
bestämma det antal undervisningstimmar
som skall gälla. Varje elev skall tas
in till den kurs som bäst bedöms
motsvara elevens behov av undervisning.

I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 2
betonas att en förlängning av
riktvärdestiden är nödvändig för ett
gott undervisningsresultat. Som ett
nytt riktvärde för sfi-undervisningens
omfattning i tid bör gälla 625 timmar.

Utskottet anförde vid behandlingen av
frågan om nuvarande riktvärde (prop.
1993/94:126, bet. UbU10, rskr. 341) att
detta skall tjäna som ett stöd för
kommunens arbete med att planera en
omfattning av svenskundervisningen som
gör att eleverna når den kunskapsnivå
som anges i kursplanen. Eleven skall ha
rätt att fullfölja kursen utifrån den
planerade omfattningen och även ha rätt
att gå om kursen om han eller hon inte
har tillgodogjort sig de avsedda
kunskaperna. Utskottet ansåg att det
därmed finns en flexibilitet i systemet
som möjliggör anpassningar till den
enskilda individen. Utskottet har
alltjämt samma uppfattning, att det är
det individuella behovet som skall
styra undervisningens omfattning. Med
det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:A285 yrkande 2.

Datorer i skolundervisningen

Behovet av tekniska hjälpmedel till
stöd för språksvaga invandrarbarn och
ungdomar understryks i motion
1994/95:Ub316 (s). Motionären åsyftar
främst datorer och anser att Skolverket
bör få i uppdrag att undersöka dessa
hjälpmedels betydelse för att
underlätta inlärningen av svenska för
invandrarelever.

Utskottet erinrar om att Skolverket
sedan augusti 1992 har regeringens
uppdrag att ansvara för utvecklingen
och genomförandet av den nationella
datapolitiken för skolområdet.
Användningen av datorn i skolan som ett
redskap bland andra skall stimuleras.
Skolverket har därefter, i april 1994,
fått ansvaret för utveckling och drift
av det svenska skoldatanätet.

Enligt vad utskottet erfarit från
Skolverket startar verket hösten 1995
en större utvärdering om effekterna av
användningen av modern
informationsteknik (IT) i
skolundervisningen. Bland annat skall
undersökas vilken betydelse IT-
användningen har för elever med behov
av särskilt stöd. I denna grupp
inräknas invandrarelever. Effekter på
t.ex. elevernas inlärning och
motivation samt lärarrollen skall
studeras.

Utskottet anser att frågan om
datorstöd till invandrarelever i
svenskundervisningen är viktig och
förtjänar uppmärksamhet. Med hänvisning
till att Skolverket nu inlett en sådan
undersökning som motionären
efterfrågar, bör riksdagen emellertid
avslå motionen.

Hemspråksundervisning

Översyn

Riksdagen begärde våren 1994 hos
regeringen en samlad översyn av hem-
språksundervisningen (bet.
1993/94:UbU7, rskr. 208). Utskottet
erinrade om att det på senare tid
ibland ifrågasatts om
hemspråksundervisningen leder fram till
den eftersträvade aktiva
tvåspråkigheten hos eleverna. Därför
såg utskottet det som angeläget att få
fram forskningsresultat och
erfarenheter om språkutveckling och
språkinlärning, bl.a. om
hemspråksundervisningens betydelse för
svenskinlärningen.

I motion 1994/95:Sf635 (fp) yrkande 9
påminner motionärerna om riksdagens
begäran om en översyn. Ett gediget
kunskapsunderlag måste ligga till grund
för en ny inriktning på
hemspråksundervisningen, anför de.

Åtgärder behövs för att stärka och
utveckla hemspråksundervisningen,
framhålls det i motionerna
1994/95:Ub905 (mp) yrkande 7 och
1994/95:Sf636 (mp) yrkande 6.
Motionärerna lämnar en rad synpunkter
på bl.a. undervisningens organisation
och kvalitet. Minoritetsgruppers rätt
till hemspråksundervisning bör skyddas.
Hemspråkslärare bör ha god
lärarutbildning och inordnas i
lärarkollegiets arbete. Schemaläggning
av hemspråksundervisning bör ske på
samma sätt som för övriga ämnen.

Utskottet har inhämtat att regeringen
i februari 1995, och således efter det
att nämnda motioner väcktes, givit
Skolverket i uppdrag att göra den av
riksdagen begärda samlade översynen av
hemspråksundervisningen för barn och
ungdomar. Syftet skall vara att belysa
i vilken mån hemspråksundervisningen
bidrar till den eftersträvade
tvåspråkigheten. Forskningsresultat och
erfarenheter om språkutveckling och
inlärning av hemspråk och svenska skall
tas fram. Skolverket skall också
redovisa hur olika pedagogiska modeller
och metoder påverkar språkinlärningen.
Även internationella erfarenheter av
modersmålsundervisning för
invandrarbarn skall redovisas.
Skolverket skall analysera
erfarenheterna och inkomma med förslag
till eventuella ändringar av gällande
bestämmelser. Utöver dessa uppgifter
skall Skolverket ge en preliminär bild
av hur det utrymme timplanerna ger för
att studera hemspråk utnyttjas samt om
möjligt belysa huruvida
hemspråksundervisningen genomförs under
samma förutsättningar som studier i
andra språk. Uppdraget skall redovisas
senast den 29 mars 1996.

Enligt vad utskottet erfarit kan även
Invandrarpolitiska kommittén komma att
ta upp frågor rörande
hemspråksundervisning.

Utskottet anser att resultaten av
utredningsarbetet skall avvaktas och
avstyrker därmed motionerna
1994/95:Ub905 yrkande 7 och
1994/95:Sf636 yrkande 6.

Yrkandet i motion 1994/95:Sf635 är
tillgodosett och bör avslås.

Elevers rätt till undervisning i
hemspråk

Enligt den nya grundskoleförordningen
(1994:1194), som trätt i kraft den 1
juli 1995, kan undervisning i hemspråk
anordnas i olika former, nämligen 1.
som språkval, 2. som elevens val, 3.
inom ramen för skolans val eller
4. utanför timplanebunden tid (5 kap.
5 §). Om undervisning i hemspråk för en
elev anordnas utanför timplanebunden
tid, har eleven rätt att få
undervisning i sitt hemspråk sammanlagt
högst sju läsår under sin skoltid inom
det offentliga skolväsendet. Eleven har
dock rätt till undervisning under
längre tid, om eleven har ett särskilt
behov av sådan undervisning (5 kap. 6 §
första stycket).

Begränsningen till sju år gäller inte
om undervisningen i hemspråk anordnas
för en samisk, tornedalsfinsk eller
zigensk elev eller för en elev med
finska eller ett nordiskt språk som
hemspråk (5 kap. 6 § andra stycket).

Enligt övergångsbestämmelserna till
den nya grundskoleförordningen
tillämpas angivna bestämmelser i
årskurserna 1-7 från ikraftträdandet, i
erskurs 8 fr.om. läsåret 1996/97 och i
årskurs 9 fr.o.m. läsåret 1997/98.

Rätten till hemspråksundervisning
motsvaras av en skyldighet för
kommunerna att anordna undervisning för
de barn och ungdomar som behöver och
önskar det. En kommun kan dock avstå
från att anordna undervisning i ett
hemspråk om lämplig lärare inte finns
att tillgå eller om det inte går att
samla en undervisningsgrupp om minst
fem elever. Också här gäller
särbestämmelser för samiska,
tornedalsfinska och zigenska elever.

I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 3
anförs att begränsningen av rätten till
hemspråksundervisning i sju år bör
upphävas. Enligt motionärerna finns det
ingenting som talar för att
invandrarelever uppnår aktiv
tvåspråkighet på just sju år.

Utskottet konstaterar att
hemspråksundervisning med början
läsåret 1995/96 kommer att kunna ges i
stället för B-språk inom ramen för det
utrymme som B-språket har i timplanen.
Hemspråksundervisning skall dessutom
kunna ges på tid för elevens val, inom
ramen för en lokalt utformad
profilering av skolan eller, som
hittills, utanför timplanebunden tid.
Begränsningen till sju år av rätten
till undervisning i hemspråk kommer
därmed fortsättningsvis endast att få
tillämpning i fråga om undervisning
utanför timplanen. Eleven kan således
medvetet välja ett alternativ inom
timplanen för att få studera hemspråk
under längre tid än sju år. Därutöver
vill utskottet peka på att det i
förordningstexten, i anslutning till
sjuårsregeln, markerats att eleven har
rätt till undervisning under längre
tid, om eleven har ett särskilt behov
av sådan undervisning. Utskottet
noterar att Skolverket i sin översyn
skall undersöka i vad mån studier av
hemspråk bereds plats inom ramen för
timplanen och hur hemspråk behandlas i
jämförelse med andra språk. Utskottet
anser att riksdagen inte skall
föregripa den översyn av
hemspråksundervisningen som tillkommit
på riksdagens begäran och som utskottet
redovisat i det föregående.
Motionsyrkandet avstyrks.

Övrigt

Ett system med hemspråkscheck föreslås
i motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 4 -
liknande det system som samma
motionärer föreslagit för svenska för
invandrare (jfr ovan s. 5). Också
hemspråkschecken skall kunna lösas in
hos godkänd utbildningsanordnare.
Därmed avser motionärerna skolan eller
t.ex. studieförbund och
invandrarorganisationer. Vissa
kvalitetskrav, såsom krav på behöriga
lärare, måste vara uppfyllda. Modellen
med hemspråkscheck skulle bl.a. ge
invandrarbarn möjlighet att börja i
hemspråksundervisning före skolstarten.

Utskottet är inte berett att förorda
att förutsättningarna för ett system
med hemspråkscheck nu utreds. Enligt
utskottets mening bör Skolverkets
utredningsförslag och eventuella
överväganden från Invandrarpolitiska
kommittén om hemspråksundervisningen
avvaktas. Riksdagen bör således avslå
motionsyrkandet.

I motion 1994/95:Sf635 (fp) yrkande 10
framhålls att det är nödvändigt med
utbildning och fortbildning av
hemspråkslärare för att man skall kunna
nå en bättre kvalitet i undervisningen
av invandrarelever. Dessa lärare bör
också ges möjlighet att komplettera sin
utbildning så att de kan undervisa i
hemspråket som B-språk och då även
undervisa elever med annat modersmål än
det ifrågavarande hemspråket.

Utskottet noterar att det i dag finns
möjlighet, t.ex. vid Lärarhögskolan i
Stockholm, att inom
grundskollärarutbildningen,
inriktningen språk för årskurserna 1-7
och 4-9, ha hemspråk som ett av ämnena.
Enligt vad utskottet inhämtat krävs för
antagning förkunskaper i svenska
språket som motsvarar en treårig
gymnasieutbildning med lägst betyget 3.

Kommunerna skall enligt skollagen se
till att fortbildning anordnas för den
personal som har hand om utbildningen
(2 kap. 7 §). Bestämmelsen skärptes
från den 1 juli 1994 genom ett tillägg
att de skall vinnlägga sig om en
planering av personalens fortbildning.
Utskottet anser att fortbildningens
betydelse som ett led i lärarnas
kompetensutveckling inte nog kan
understrykas. Eventuella svårigheter
för små kommuner att ordna fortbildning
för en så speciell grupp som
hemspråkslärarna utgör måste enligt
utskottets mening kunna lösas i
kommunal samverkan.

Vidare vill utskottet peka på att
också universitet och högskolor med
lärarutbildning har ett ansvar för att
anordna fort- och vidareutbildning. I
regleringsbrev för budgetåret 1995/96
har klart utsagts att universitet och
högskolor, vid sidan av utbildning som
för den enskilde leder till examen,
dven skall bedriva fortbildning och
vidareutbildning. Utskottet förutsätter
att högskolorna tar sitt ansvar också
för gruppen hemspråkslärare.

Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1994/95:Sf635 yrkande 10.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande intensiv
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub320,

2. beträffande äldre invandrare
med otillräckliga svenskkunskaper

att riksdagen avslår motion
1994/95:Sf636 yrkande 9,

3. beträffande utbildningscheck
för svenska för invandrare

att riksdagen avslår motion
1994/95:Sf621 yrkande 6,

res. 1 (m, c,
fp, kds)

4. beträffande målen för
svenskundervisningen för invandrare

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:A285 yrkande 1 och
1994/95:A807 yrkande 49,

5. beträffande
svenskundervisningens omfattning i
tid

att riksdagen avslår motion
1994/95:A285 yrkande 2,

res. 2 (v)

6. beträffande datorer i
skolundervisningen

att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub316,

7. beträffande översyn av
hemspråksundervisningen

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub905 yrkande 7,
1994/95:Sf635 yrkande 9 och
1994/95:Sf636 yrkande 6,

res. 3 (mp)

8. beträffande rätten till
hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motion
1994/95:A285 yrkande 3,

9. beträffande hemspråkscheck

att riksdagen avslår motion
1994/95:Sf621 yrkande 4,

res. 4 (m, c,
fp, kds)

10. beträffande utbildning och
fortbildning av hemspråkslärare

att riksdagen avslår motion
1994/95:Sf635 yrkande 10.

res. 5 (fp)

Stockholm den 7 december 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt
(s), Bengt Silfverstrand (s), Rune
Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg
(s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson
(s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger
Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och
Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Utbildningscheck för svenska för
invandrare (mom. 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger
Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet vill
påpeka och slutar med av riksdagen
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns
uppenbara fördelar med ett sådant
system med utbildningscheck för svenska
för invandrare som motionärerna
föreslagit. Ett problem i
svenskundervisningen är att
studietakten inte alltid anpassats till
elevernas olika behov och förkunskaper.
Invandrare med alltför olika
studiebakgrund kan ha sammanförts i en
och samma undervisningsgrupp. Med ett
checksystem kan invandraren själv välja
bland olika godkända
utbildningsanordnares utbud den nivå
och den studietakt som passar honom
eller henne bäst. Checksystemet skapar
en ökad flexibilitet som underlättar
för förvärvsarbetande och
småbarnsföräldrar att studera.
Utskottet vill dock betona att det är
viktigt att svenskundervisningen
uppfyller vissa kvalitetskrav för att
utbildningsanordnaren skall bli
godkänd.

Regeringen bör enligt utskottet
återkomma till riksdagen med förslag om
införande av ett system med
utbildningscheck för svenska för
invandrare. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbildningscheck
för svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Sf621 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Svenskundervisningens omfattning i
tid (mom. 5)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Utskottet
anförde och på s. 7 slutar med
yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikt
att det är nödvändigt att förlänga
riktvärdestiden för
svenskundervisningen för att uppnå
bättre undervisningsresultat.
Riktvärdet är avsett att tjäna som ett
stöd för kommunens arbete med att
planera omfattningen av
invandrarelevens undervisning och får
överskridas eller underskridas. Enligt
utskottets mening finns dock risken att
omfattningen anpassas till gällande
riktvärde. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ger
regeringen till känna att nuvarande
riktvärde om 525 timmar bör ersättas
med 625 timmar.

dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande
svenskundervisningens omfattning i
tid

att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:A285 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Översyn av hemspråksundervisningen
(mom. 7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet
anser och slutar med yrkande 6 bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är bra att den
av riksdagen begärda översynen av
hemspråksundervisningen nu påbörjats av
Skolverket. Ytterligare synpunkter på
hur hemspråksundervisningen kan stärkas
och utvecklas har lämnats i motionerna
1994/95:Ub905 yrkande 7 och
1994/95:Sf636 yrkande 6. Utskottet
anser att dessa synpunkter är viktiga
och bör beaktas i Skolverkets
utredningsarbete. Detta bör riksdagen
med bifall till motionsyrkandena som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande översyn av
hemspråksundervisningen

att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub905 yrkande 7
och 1994/95:Sf636 yrkande 6 samt
med avslag på motion 1994/95:Sf635
yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Hemspråkscheck (mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger
Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet är
inte och slutar med avslå
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening skulle
införandet av ett system med
hemspråkscheck öka valfriheten för den
enskilde eleven och ge denne större
möjligheter att få
hemspråksundervisning. Studieförbund
och invandrarorganisationer bör vid
sidan av skolan få rätt att lösa in
hemspråkschecken, förutsatt att vissa
kvalitetskrav har uppfyllts.
Hemspråksundervisning kan därmed ges
till invandrarbarn före skolstarten och
till elever med minoritetsspråk som är
för få för att utgöra en
undervisningsgrupp i skolan. Utskottet
anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om
hemspråkscheck.

Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:

9. beträffande hemspråkscheck

att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Sf621 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Utbildning och fortbildning av
hemspråkslärare (mom. 10)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Med det
anförda och slutar med yrkande 10
bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som
motionärerna att det är viktigt att
hemspråkslärare ges möjlighet att
komplettera sin utbildning så att de
kan undervisa i hemspråket som B-språk
och då även undervisa elever med annat
modersmål än det ifrågavarande
hemspråket. På så sätt kan
hemspråkslärarnas kapacitet bättre tas
till vara, samtidigt som skolan får ett
rikare utbud av tillval i språk.

Riksdagen bör med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört om kompletterande utbildning för
hemspråkslärare.

dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:

10. beträffande utbildning och
fortbildning av hemspråkslärare

att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Sf635 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Rätten till hemspråksundervisning (mom.
8)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
anför:

Rätten till hemspråksundervisning har
förändrats i den nu gällande
grundskoleförordningen (1994:1194) i
jämförelse med den förordning som var i
kraft när motionen skrevs. Jag avstår
därför från att yrka bifall till motion
1994/95:A285 yrkande 3 och avser i
stället att återkomma i ärendet.

Gotab, Stockholm 1995