Internationell redovisning i svenska företag

Betänkande 2004/05:LU3

Lagutskottets betänkande2004/05:LU3

Internationell redovisning i svenska företag

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:24
Internationell redovisning i svenska företag. I propositionen lämnas
förslag till ändringar i främst årsredovisningslagen (1995:1554) och de
särskilda årsredovisningslagarna som skall tillämpas av finansiella
företag. Förslagen föranleds av en EG-förordning om tillämpning av
internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och ändringar
i de s.k. redovisningsdirektiven. Vidare behandlas i propositionen vissa
anpassningar i rörelselagstiftningen för de banker och försäkringsföretag
som tillämpar de enligt IAS-förordningen antagna redovisningsstandarderna
eller de nya redovisningsprinciperna i årsredovisningslagarna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Enligt förslaget
skall dock vissa av de föreslagna reglerna kunna tillämpas först fr.o.
m. det första räkenskapsåret som inleds efter utgången av år 2005.
Därutöver föreslås regler som innebär att vissa företag inte behöver
tillämpa IAS-förordningens bestämmelser förrän för räkenskapsår som
inleds efter utgången av år 2006.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet anser
emellertid att vissa övergångstider för kreditinstitut, värdepappersbolag
och försäkringsföretag bör förlängas något. Utskottet föreslår därför
att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, antar regeringens
lagförslag med den av utskottet föreslagna ändringen beträffande
övergångstid för försäkringsföretag och den av utskottet föreslagna ändringen
beträffande övergångstid för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Internationell redovisning i svenska företag
Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om tidpunkt för vissa
företags tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder,b) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
c) lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag,d) lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag,e) lag om ändring i lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (lagförslag 5) med den
ändringendels att 5 kap. 1 § skall få den lydelse som utskottet föreslår
i bilaga 4,dels att i punkt 3 i övergångsbestämmelserna årtalet "2005"
skall bytas ut mot "2006",f) lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag (lagförslag 6) med den ändringen att
i 4 kap. 2 § 10 ordet "anges" skall bytas ut mot "det hänvisas till",g)
lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),h) lag om ändring
i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag,i) lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:24.

2.
Redovisning och värdering av finansiella instrument
Riksdagen beslutar i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag att i punkt 2 i ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till lagen (2003:772) om ändring i nämnda
lag årtalet "2005" skall bytas ut mot "2006" samt att denna ändring
skall träda i kraft den 1 januari 2005.

Stockholm den 18 november 2004
På lagutskottets vägnar

Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne
Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes
(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),
Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Viviann
Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Johan Löfstrand
(s) och Carina Adolfsson Elgestam (s).

Redogörelse för ärendet
I juli 2002 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder
(IAS-förordningen). Förordningen finns i bilaga 2.
Regeringen beslutade i augusti 2002 att låta en särskild utredare
överväga bl.a. de frågor som förordningen ger upphov till (dir. 2002:106).
Utredningen, som antog namnet IAS-utredningen, överlämnade i juli 2003
betänkandet (SOU 2003:71) Internationell redovisning i svenska företag.

Inom Finansdepartementet upprättades därefter promemorian Särskilda
frågor rörande finansiella företag som tillämpar internationella
redovisningsstandarder (dnr Fi2003/2278). Vidare har inom Finansdepartementet
utarbetats en promemoria om fördelning av överskott m.m. i livförsäkringsbolag.

Betänkandet och promemoriorna har remissbehandlats och ligger till grund
för förslagen i propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan
den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet.
Regeringen föreslår - efter att ha hört Lagrådet - att riksdagen antar
i propositionen framlagt förslag till lag om tidpunkt för vissa företags
tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002
av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen antar framlagda förslag till
ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag m.fl. lagar.
Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 3.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande.
Företrädare för AB Svensk Exportkredit och Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB, har inför utskottet framfört synpunkter i ärendet. Vidare har en
utfrågning med företrädare för Justitiedepartementet och Finansdepartementet
ägt rum. I ärendet har inkommit tre skrivelser, en gemensam från AB
Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB samt
Kommuninvest i Sverige AB, en från Svenska Bankföreningen och en från
Sveriges Försäkringsförbund.

Utskottets överväganden
Internationell redovisning i svenska företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att övergångstiden
för försäkringsföretag förlängs med ett år. Vidare föreslår utskottet
att riksdagen beslutar om en motsvarande förlängning av övergångstiden
för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna av övergångstiderna
innebär att försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag
blir skyldiga att tillämpa nya regler vid upprättandet av redovisningar
först fr.o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare.

Bakgrund
Inom EU har utfärdats sex direktiv som behandlar redovisningsfrågor.
Tre av dessa ingår bland de s.k. bolagsrättsliga direktiven. De
bolagsrättsliga direktiven syftar till att skapa en minsta gemensam skyddsnivå
för delägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med ett
företag. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet behandlar skyldigheten
att upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse i aktiebolag och
vissa handelsbolag. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet behandlar
skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Det elfte bolagsrättsliga
direktivet innehåller föreskrifter om redovisning vid innehav av en
filial i en annan medlemsstat.
För redovisning i banker och andra finansiella institut respektive
försäkringsföretag finns särskilda direktiv. År 1986 antogs ett
bankredovisningsdirektiv och år 1991 ett försäkringsredovisningsdirektiv.
Dessa direktiv hänvisar i åtskilliga avseenden till de fjärde och sjunde
bolagsrättsliga direktiven. Endast sådana avvikelser från dessa direktiv
som anses vara motiverade av de särdrag som utmärker de s.k. finansiella
företagen har gjorts. Vidare innehåller bankfilialdirektivet bestämmelser
om redovisning vid innehav av bankfilialer i andra medlemsstater.
Direktiven har ändrats flera gånger. De senaste större ändringarna
gjordes under år 2003 genom antagandet av det s.k. moderniseringsdirektivet,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003
om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och 91/674/EEG
om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker
och andra finansinstitut samt försäkringsföretag.
I syfte att anpassa den svenska lagstiftningen på redovisningsområdet
till EG-direktiven infördes den 1 januari 1996 tre nya lagar,
årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag.
Årsredovisningslagen skall tillämpas av samtliga företag som är skyldiga
att upprätta en årsredovisning. Vissa finansiella företag skall dock i
stället tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.
Årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga
redovisning, dvs. årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport.

International Accounting Standards Board (IASB) är en privaträttslig
organisation som verkar på internationell nivå. Organisationen har till
uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de
redovisningsprinciper som används i olika delar av världen. De standarder som
ges ut av IASB kallas för International Financial Reporting Standards
(IFRS). De standarder som tidigare har utarbetats av IASB:s föregångare,
International Accounting Standards Committee (IASC), benämns International
Accounting Standards (IAS).
Inom EU har under flera år förts diskussioner om att inom unionen
harmonisera och förbättra reglerna för noterade företags redovisning. Med
noterade företag avses företag som har aktier eller andra värdepapper
noterade på en reglerad marknad. En strävan har funnits att närma de
inom unionen tillämpade redovisningsnormerna till de redovisningsnormer
som tillämpas internationellt, i synnerhet IAS.
Som ett resultat av detta arbete antogs i juli 2002 Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder, den s.k. IAS-förordningen. Förordningens innebörd
är att alla noterade europeiska företag från och med år 2005 i sina
koncernredovisningar skall tillämpa de internationella redovisningsstandarder
som har antagits för tillämpning inom EU. De standarder som förordningen
syftar på är IAS och IFRS med tillhörande tolkningar.
Under år 2003 har kommissionen, med två undantag, antagit alla IAS/IFRS
med tillhörande tolkningar som förelåg den 14 september 2002. Avsikten
är att de undantagna standarderna, som nyligen har omarbetats av IASB,
så snart som möjligt skall komma under övervägande för att antas av
kommissionen.
Som huvudregel gäller att de företag som omfattas av förordningen måste
tillämpa de aktuella redovisningsstandarderna från och med det räkenskapsår
som inleds den 1 januari 2005 eller därefter. Medlemsstaterna får dock
besluta att vissa företag inte behöver tillämpa standarderna förrän fr.
o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare. Denna
möjlighet till en särskild övergångstid gäller för t.ex. företag som
har endast skuldebrev noterade.
Förordningen ställer krav på redovisning enligt de av kommissionen
antagna IAS/IFRS enbart såvitt gäller noterade företag och enbart
beträffande dessa företags koncernredovisningar. Förordningen lämnar
emellertid en möjlighet för medlemsstaterna att besluta om att utsträcka
tillämpningsområdet för de antagna standarderna genom att tillåta eller
kräva dels att noterade företag upprättar sina årsredovisningar enligt
standarderna, dels att icke-noterade företag upprättar sina årsredovisningar
eller koncernredovisningar enligt standarderna.
Enligt IAS-förordningen spelar redovisningsdirektiven en viktig roll
vid antagandet av de IAS/IFRS som skall gälla inom EU. Dessutom kommer
redovisningsdirektiven liksom hittills att styra innehållet i den
nationella rätt som gäller för de företag som inte tillämpar IAS/IFRS.
Det har därför ansetts nödvändigt att uppdatera redovisningsdirektiven
så att de är förenliga med innehållet i nuvarande och framtida IAS/IFRS.
Ändringarna kommer till uttryck i det tidigare nämnda s.k.
moderniseringsdirektivet. Syftet med ändringarna är att avlägsna alla
föreliggande
oförenligheter mellan redovisningsdirektiven och IAS/IFRS, att säkerställa
att de alternativa redovisningsmetoder som nu är tillåtna enligt IAS/IFRS
kan utnyttjas av de EU-företag som inte kommer att omfattas av
IAS-förordningen samt att modernisera den grundläggande strukturen i
redovisningsdirektiven.
Propositionen
I propositionen föreslås ändringar i främst årsredovisningslagen och de
särskilda årsredovisningslagarna som skall tillämpas av finansiella
företag. Förslagen föranleds av den i föregående avsnitt nämnda
IAS-förordningen och ändringarna i de s.k. redovisningsdirektiven.
Regeringen konstaterar inledningsvis att IAS-förordningen, i likhet med
andra EG-förordningar, är direkt tillämplig för de företag som omfattas
av förordningen. Samspelet mellan de svenska årsredovisningslagarna och
IAS-förordningen blir därför av särskilt intresse. Vissa frågor behandlas
i såväl årsredovisningslagarna som IAS-förordningen, medan vissa
bestämmelser i årsredovisningslagarna behandlar frågor som inte tas upp i
IAS-förordningen och de med stöd av förordningen antagna IAS/IFRS. Ett
företag som omfattas av IAS-förordningen kommer således att vara skyldigt
att tillämpa såväl vad som föreskrivs i antagna IAS/IFRS som vissa
bestämmelser i årsredovisningslagarna.
IAS/IFRS syftar till att tillgodose det internationella näringslivets
behov. Standarderna är därför i praktiken huvudsakligen inriktade på
noterade företags koncernredovisning. De har därmed en annan utgångspunkt
än den svenska redovisningslagstiftningen. Regeringen pekar på att dessa
skillnader måste beaktas när man bedömer om standarderna utgör ett
lämpligt regelverk även för noterade företags årsredovisningar respektive
för onoterade företags koncernredovisningar eller årsredovisningar.
I propositionen konstaterar regeringen att IAS-förordningen inte kräver
att de av kommissionen antagna IAS/IFRS tillämpas annat än i noterade
företags koncernredovisningar. Förordningen ger emellertid möjlighet
att utsträcka förordningens tillämpningsområde så att det omfattar även
andra företag och även årsredovisningar.
Enligt regeringens mening finns det ett värde i att det så långt som
möjligt etableras en uppsättning redovisningsregler som kan accepteras
av börser och andra finansiella aktörer världen över. Med ett alltmer
internationaliserat svenskt näringsliv är det rimligt att svenska företag
har möjlighet att följa den internationella utvecklingen också när det
gäller sättet att redovisa. Regeringen anför att det visserligen i
enskildheter kan riktas kritik mot en del av de lösningar som väljs på
internationell nivå, men att fördelarna med en tillämpning av internationella
redovisningsprinciper sammantaget ändå väger över. En tillämpning av
internationella redovisningsstandarder underlättar jämförelser mellan
svenska och utländska företag och ger svenska företag bättre
konkurrensmöjligheter gentemot företag i andra länder. En ökad jämförbarhet
mellan företag i olika länder främjar dessutom förtroendet för de
finansiella rapporterna. Regeringen framhåller att detta är grundläggande
för en effektivt fungerande kapitalmarknad.
Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att svenska företag bör
ges ökade möjligheter att tillämpa internationella redovisningsprinciper
och att en övergång till en redovisning enligt IAS/IFRS bör underlättas.

Regeringen gör bedömningen att såväl noterade som onoterade svenska
företag även fortsättningsvis bör upprätta sina årsredovisningar med
tillämpning av svensk redovisningslagstiftning i stället för på grundval
av IAS-förordningen. Vissa begränsade ändringar föreslås dock i
årsredovisningslagarna så att svenska företag ges större möjlighet att
tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för svensk lag.
Vidare föreslås att onoterade företag ges möjlighet att upprätta sina
koncernredovisningar enligt de redovisningsstandarder som kommissionen
har antagit med stöd av IAS-förordningen.
För de noterade företag som är skyldiga att upprätta koncernredovisning
i enlighet med IAS-förordningen föreslås ändringar i årsredovisningslagarna
i avsikt att klargöra vilka svenska regler om koncernredovisning som
dessa företag fortfarande skall tillämpa.
I propositionen lämnas också förslag till anpassningar i rörelselagstiftningen
för de banker och försäkringsföretag som tillämpar de enligt IAS-förordningen
antagna redovisningsstandarderna eller de nya redovisningsprinciperna
i årsredovisningslagarna.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005 och
tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 2004. Syftet med förslagen i propositionen är att noterade
företag och företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas
enligt IAS-förordningen så långt möjligt skall kunna tillämpa samma
redovisningsprinciper i årsredovisningen som i koncernredovisningen.
Mot den bakgrunden anser regeringen det naturligt att förslagen till
ändringar i årsredovisningslagarna genomförs samtidigt som IAS-förordningen
får verkan, dvs. den 1 januari 2005. För detta talar också att
årsredovisningslagarna i dag innehåller bestämmelser som står i strid med de
principer som skall tillämpas på grundval av förordningen. De nya
bestämmelserna om värdering av vissa tillgångar till verkligt värde
föreslås dock, med hänvisning till behovet av kompletterande skattelagstiftning,
kunna tillämpas först fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 december 2005.
Såvitt avser ikraftträdande föreslår regeringen vidare att moderföretag
som endast har skuldebrev noterade inte skall behöva upprätta
koncernredovisning med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder
som avses i IAS-förordningen förrän fr.o.m. det räkenskapsår som inleds
närmast efter utgången av år 2006. Förordningen ger medlemsstaterna
möjlighet att besluta om ett sådant senare ikraftträdande för dessa
typer av företag. Regeringen anför att övergången till IAS-redovisning
kommer att innebära omställningsproblem. Även om möjligheten att skjuta
upp tillämpningen av IAS-förordningen gäller enbart en mindre grupp
företag bör Sverige därför, enligt regeringens mening, utnyttja den
extra övergångstid som förordningen medger. Detta hindrar inte ett
företag som tillhör den nu aktuella gruppen att ändå tillämpa IAS-förordningen
redan från år 2005.
Utskottets ställningstagande
De förslag som lämnas i propositionen föranleds alltså av den EG-förordning
om tillämpning av internationella redovisningsstandarder som benämns
IAS-förordningen och av ändringar i de s.k. redovisningsdirektiven.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet
kan inte komma till någon annan slutsats än att de i propositionen
framlagda förslagen är ändamålsenliga i syfte att anpassa de svenska
bestämmelserna om redovisning till EG-rätten.
Utskottet föreslår därför att riksdagen antar de framlagda lagförslagen
med de av utskottet föreslagna lagtekniska justeringar som framgår av
utskottets förslag till riksdagsbeslut (se punkterna 1 e och f samt
bilaga 4). I utskottets förslag i bilaga 4 har beaktats den senaste
lydelsen av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, SFS 2004:585.
Utskottet återkommer nedan till frågan om utformningen av
övergångsbestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.
Hösten 2003 behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:121
Redovisning och värdering av finansiella instrument med förslag till
lagändringar för genomförandet i svensk rätt av det EG-direktiv som
innehåller redovisningsregler för icke-finansiella företag och för
kreditinstitut och värdepappersbolag (bet. 2003/04:LU2). I det sammanhanget
föreslog utskottet att övergångstiden för kreditinstitut och värdepappersbolag
för tillämpningen av vissa nya bestämmelser skulle förlängas något,
nämligen att sådana företag skulle vara skyldiga att tillämpa de nya
reglerna vid upprättandet av redovisningar från det räkenskapsår som
inleds den 1 januari 2006 eller senare. Riksdagen följde utskottet.
Bakgrunden till utskottets förslag var det arbete med revidering av
redovisningsstandarden IAS 39 som då pågick. I ärendet framförde AB
Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och
Kommuninvest i Sverige AB synpunkten att övergångstiden för kreditinstitut
och värdepappersbolag borde förlängas så att direktivets värderingsbestämmelser
blir tvingande för kreditinstitut och värdepappersbolag först fr.o.m.
den 1 januari 2007.
Utskottet konstaterade bl.a. att en anpassning till en reviderad
redovisningsstandard inte skulle hinna genomföras så att den kan tillämpas
av bolagen fr.o.m. år 2005, men att noterade företag fr.o.m. detta år
kommer att bli skyldiga att tillämpa de nya värderingsprinciperna vid
upprättandet av sina koncernredovisningar. För att undvika att olika
värderingsprinciper tillämpas i koncernredovisningen respektive
årsredovisningen ansåg utskottet att det var angeläget att övergångstiden
inte förlängdes längre än nödvändigt. Enligt utskottets mening borde en
förlängning med ett år vara tillräcklig för att nödvändiga anpassningar
till en reviderad IAS 39 skulle kunna genomföras.
I betänkandet föreslog utskottet mot denna bakgrund att en ändring skulle
göras i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag som innebär att sådana företag blir skyldiga att
tillämpa de nya reglerna vid upprättandet av redovisningar för det
räkenskapsår som inleds den 1 januari 2006 eller senare. Vidare förutsatte
utskottet att regeringen omgående skulle återkomma med erforderliga
lagförslag för det fall det skulle visa sig att övergångstiden skulle
behöva förlängas ytterligare.
Vid behandlingen i lagutskottet av det nu aktuella lagstiftningsärendet
har AB Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB och Kommuninvest i Sverige AB samt Svenska Bankföreningen hemställt
att den nämnda övergångsbestämmelsen i lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag nu skall ändras så att övergångstiden
förlängs så att värderingsbestämmelserna blir tvingande först fr.o.m.
den 1 januari 2007. Liknande synpunkter har framställts också av Sveriges
Försäkringsförbund såvitt gäller motsvarande övergångsregel i lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Under beredningen av ärendet har utskottet erfarit att de problem vad
gäller övergångstiden som förelåg hösten 2003 i varje fall delvis
fortfarande kvarstår. Enligt utskottets mening finns det därför skäl att
ytterligare förlänga övergångstiden. En sådan förlängning får anses
förenlig med redovisningsdirektiven.
Mot den angivna bakgrunden föreslår utskottet en ändring i
övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag som innebär att sådana företag skall vara skyldiga att
tillämpa de nya värderingsreglerna vid upprättandet av redovisningar
för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare (se
utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2). I konsekvens härmed
bör motsvarande ändring göras i nu föreliggande förslag till ändring i
lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (se utskottets förslag
till riksdagsbeslut punkt 1 e). Ändringarna innebär att såväl kreditinstitut
och värdepappersbolag som försäkringsföretag även under räkenskapsåret
2006 kan välja att tillämpa äldre värderingsregler.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag:
Riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om tidpunkt för vissa företags tillämpning av Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning
av internationella redovisningsstandarder,
lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag,
lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag,
lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Bilaga 2
Rådets förordning

Bilaga 3
Regeringens lagförslag

Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
1 §
Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall
årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.
Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på
överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen
eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs
i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:
1 § andra stycket om hänvisningar till noter,
2 § om värderings- och omräkningsprinciper,
3 § om anläggningstillgångar,
4 § om uppgifter om taxeringsvärden,
4 a §, 4 b § första-tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument,

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,
7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,
8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,
10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,
11 § om ställda säkerheter,
12 § om lån till ledande befattningshavare,
13 § om konvertibla lån,
14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,
16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt,
18
§ om medelantalet anställda under räkenskapsåret,
18 a § om sjukfrånvaro,
18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,
19-21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,
22 § om pensioner och liknande förmåner,
23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,
24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,
25 § om avtal om avgångsvederlag, samt26 § om uppgift om moderföretag.
25 § om avtal om avgångsvederlag,26 § om uppgift om moderföretag, samt27
§ om europabolag.