Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 bilaga 13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner

Betänkande 1973:InU6

Inrikesutskottets betänkande nr 6 år 1973

InU 1973:6

Nr 6

Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 bilaga
13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner.

Invandringens omfattning

De två senaste åren har såväl bruttoinvandringen som nettoinvandringen
minskat kraftigt. Som framgår av nedanstående diagram som visar
invandringens omfattning åren 1962—1972, har det tidigare stora
invandringsöverskottet övergått till en nettoutvandring som under 1972
preliminärt uppgick till 6 692 totalt och 8 632 vad gäller kategorin
nordbor.

70 000

000

000

40 000

30 000

Brutto invandring totalt -

000

Brutto invandring nordbor -

10 000

0

Netto invandring totalt Nettoinvandring nordbor -

■10 000

Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 januari 1973 till
220 748. Invandringens betydelse för arbetsmarknaden illustreras av
omstående diagram, som visar antalet arbetsanmälda utlänningar vid
ingången av åren 1964-1973. Den kraftiga dämpningen i invandringstakten
synes, såvitt statistiken utvisar, endast måttligt ha påverkat antalet
arbetsanmälda utlänningar.

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 6

InU 1

240 000

220 000

200 000

180 000

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

'3:6

Icke

Nordbor nordbor

10

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973

InU 1973:6

3

C Invandring m. m.

Cl. Statens invandrarverk

Propositionen

Kungl. Majit har i propositionen 1973:1, bilaga 13, punkt C 1 (s.
134—142) föreslagit riksdagen att till Statens invandrarverk för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.

Under förevarande punkt tas också frågan om viss omorganisation av
invandrarverket upp, varvid förordas att verket under verksledningen
organiseras på fyra byråer och en registerenhet. Omorganisationen
innebär att tillståndsbyrån i huvudsak samt medborgarskaps- och
anpassningsbyråerna i sin helhet bibehålls, medan kanslibyrån och vissa
delar av tillståndsbyrån ersättes med en administrativ byrå och en
registerenhet.

De rationaliseringsvinster som uppkommer till följd av omorganisationen
och övergången till ADB-rutiner medför att för budgetåret
1973/74 minskar, sedan hänsyn tagits till en föreslagen ökning av den
handläggande personalen med två personer, antalet tjänster med 38.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot omorganisationsförslaget
utan tillstyrker detsamma. Utskottet tillstyrker vidare att
anslaget Statens invandrarverk för nästa budgetår förs upp med i
propositionen föreslaget belopp.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.

C 2. Åtgärder för flyktingar

Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag under punkten C 2 (s.
142—144) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 20 670 000 kr.

C 3. Anpassningsåtgärder för invandrare

Propositionen

Kungl. Majit har under punkten C 3 (s. 144—147) föreslagit riksdagen
att till Anpassningsåtgärder för invandrare förbudgetåret 1973/74 anvisa
ett reservationsanslag av 4 505 000 kr.

Motioner

1973:847 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, med hänvisning till motiveringen
i motionen 1973:702, hemställs att riksdagen beslutar anvisa ett i
förhållande till Kungl. Majit med 255 000 kr. förhöjt reservationsanslag

InU 1973:6

4

för tolkutbildning under anslagsposten Anpassningsåtgärder för invandrare.

1973:1255 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) vari, med hänvisning
till motiveringen i motionen 1973:1256, hemställs att riksdagen till
Bidrag till invandrarkyrkor för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

1973:1524 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag

att informationen om invandrares fackliga, sociala, ekonomiska och
politiska rättigheter och skyldigheter utbygges,

att katastroflarmet och landstingens sjukvårdsupplysning förses med
tolkservice,

att vid polisiär behandling av utlänning denne på sitt modersmål ges
information om sina rättigheter.

1973:1533 av herr Måbrink m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen till Kungl. Majd ger till känna vad som anförts i
motionen

2. att anslaget i propositionen 1973:1 Bilaga 13 punkten C 3 på
4 505 000 kr. nedräknas med 5 000 kr. avseende anslag till Sd Johannes
Teologens grekiska-ortodoxa församling i Stockholm.

1973:1544 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
till Anpassningsåtgärder för invandrare måtte anslå ett i förhållande till
Kungl. Majds förslag med 225 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
4 730 000 kr. varav 975 000 kr. att användas till Bidrag till organisationer
m. fl. för anpassningsåtgärder.

Remissyttranden

Statens invandrarverk har på utskottets begäran avgivit yttranden över
dels motionen 1973:1533, dels motionerna 1973:1255 och 1973:1544.

I sitt yttrande över motionen 1973:1533 anför statens invandrarverk
att under föregående budgetår utbetalades ca 400 000 kr. till olika
religiösa organisationer och samfund, varav 5 000 kr. tilldelades S:t
Johannes Teologens grekisk-ortodoxa församling i Stockholm. Bidraget
avsågs täcka resekostnader uppkomna i samband med församlingsprästens
tjänsteutövning. Vidare anför invandrarverket att de riktlinjer för
bidragsgivningen som godkänts av verkets styrelse innebär att ”varje
beviljat bidrag är ett engångsbidrag och är inte i något avseende
prejudicerande för framtida bidragsgivningar”. Den av motionärerna
förutsatta automatiken avseende förnyade bidrag från ett år till ett annat
till en och samma organisation är alltså inte aktuell. Verket har vid
fördelningen av årets bidrag inte ansett sig kunna tillgodose framställningen
från S:t Johannes Teologens församling.

Att verket vägrat fortsatt stöd åt församlingen kan samtidigt komma
att innebära att enskilda grekisk-ortodoxa församlingsmedlemmar går
miste om både religiös och annan omvårdnad som de känner ett stort

InU 1973:6

5

behov av. Verket ser för närvarande ingen lösning på detta problem.

I yttrandet över motionerna 1973:1255 och 1973:1544 anför invandrarverket
att från delposten Bidrag till organisationer m. fl., till vilken för
innevarande budgetår anvisats 725 000 kr., utgår bidrag både till religiösa
och profana organisationer. Under innevarande budgetårs sju första
månader har inkommit bidragsanspråk som många gånger överstiger det
disponibla beloppet. Vidare anför verket att stödet till organisationer och
invandrarnas religiösa samfund måste fortsätta och ökas så att det inte
som nu i regel betyder blott marginella bidrag. Med sådant stöd kan inte
jämställdhet och medinflytande skapas. Utan ett ökat bistånd från verket
torde flera invandrarorganisationer och religiösa samfund ha en osäker
framtid i Sverige. Invandrarverket anför vidare, att det bör vara
invandrarnas eget val om de vill tillhöra de egna religiösa, kulturella och
sociala samfunden och organisationerna. Detta är en valfrihet som
förutsätts i prop. 1968:142, men valfriheten är inte reell så länge
samhället inte hjälper till att grunda, utveckla och finansiera sådana
organisationer och samfund.

Slutligen understryker invandrarverket att behovet av ökade medel till
bidrag till organisationer och institutioner är mycket stort.

Utskottet

Från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare utgår bidrag för att
täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen.
Därjämte bestrids kostnader för en del anpassningsåtgärder, för vilka
medel inte står till förfogande i annan ordning.

Från anslaget bekostas bl. a. försöksverksamhet med tolkutbildning.
För det kommande budgetåret föreslår departementschefen främst i syfte
att öka utbildningen och examinationen av rättstolkar en uppräkning av
anslaget från 475 000 kr. till 525 000 kr.

I motionen 1973:847 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att 255 000 kr.
utöver Kungl. Maj:ts förslag ställs till förfogande för tolkutbildning.
Motionärerna pekar bl. a. på att en viktig förutsättning för att tillförsäkra
invandrarna samhällelig service och rättstrygghet är att det finns goda
tolkar och en väl fungerande tolkservice, som omhändertar registrering
och förmedling av tolkar. Samhället bör ansvara för att det finns en
tillfredsställande utbildning och testning av tolkar och att invandrarna
tillförsäkras kostnadsfri tolkhjälp vid sina kontakter med samhälleliga
organ.

I motionen liksom i den i det följande behandlade motionen
1973:1524 av herr Hermansson m. fl. (vpk) tas frågan om en förbättrad
tolkservice för invandrare upp. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det är angeläget med en utökad tolkservice för att underlätta
invandrarnas kontakter med myndigheter och andra organ som tillhandahåller
viktig samhällsservice.

Utskottet erinrar om att frågan om användning av tolk regleras i ett
flertal lagar. Sålunda får statliga myndigheter och förvaltningsdomstolar

InU 1973:6

6

genom 1971 års förvaltningsrättsreform på det allmännas bekostnad
anlita tolk eller översättare om man har att göra med person som inte
behärskar svenska språket. Bestämmelser om tolk vid allmän domstol har
funnits sedan länge i rättegångsbalken. Bestämmelserna har endast avsett
muntlig förhandling och ej översättning av skriftliga inlagor m. m. I en
den 28 december 1972 dagtecknad lagrådsremiss föreslås att nuvarande
bestämmelser i rättegångsbalken om anlitande av tolk vid allmän domstol
skall vidgas till att inte bara omfatta muntlig förhandling utan även avse
skriftlig handläggning. Förslaget innebär även en utvidgning av det
allmännas ansvar i vad gäller frågan om vem som skall stå för kostnaden
för tolk. Ersättning för tolkning och översättning skall sålunda alltid
gäldas av statsverket.

De ökade anspråken på tolkservice som bl. a. manifesteras i de ovan
angivna reglerna nödvändiggör ökade insatser i fråga om utbildning av
tolkar. Sedan invandrarutredningen behandlat frågan om invandrarnas
undervisning i svenska, har utredningen i delbetänkandet Tolkservice —
nordisk språkkonvention (SOU 1972:83) tagit upp frågan om utbildning
och auktorisation av tolkar och översättare. Betänkandet remissbehandlas
f. n.

Utskottet är som tidigare sagts medvetet om att ökade utbildningsinsatser
är nödvändiga för att tillgodose behovet av tolkar. 1 propositionen
föreslås också en uppräkning av anslaget med 50 000 kr. Av invandrarverkets
petita framgår dessutom att kostnader för läromedel vid
tolkutbildning, vilka bekostas från anslaget, nästa budgetår beräknas gå
ned med ca 50 000 kr. I realiteten torde därför — utöver vad som för
innevarande budgetår är tillgängligt — mellan 50 000 kr. och 100 000 kr.
stå till förfogande för utbildningsinsatser. På grund härav och med
hänsyn till den pågående beredningen av tolkfrågan i Kungl. Maj:ts kansli
är utskottet inte berett att förorda en ytterligare uppräkning av anslaget.
Utskottet förutsätter att invandrarutredningens förslag bereds utan
onödigt dröjsmål och att förslag därefter föreläggs riksdagen.

I motionen 1973:1524 behandlas olika informationsfrågor. Motionärerna
vill att informationen till invandrarna om fackliga, sociala,
ekonomiska och politiska rättigheter och skyldigheter skall byggas ut. De
vill även ha bättre tolkservice i samband med sjukvård och katastroflarm
samt information till utlänning på dennes eget modersmål i samband med
polisförhör.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma med motionärerna. Att
förbättra den allmänna informationen i samhällsfrågor m. m. är en
verksamhet som i hög grad upptar invandrarverket. Att finna nya vägar
och metoder ankommer dessutom på invandrarutredningen. Frågan om
förmedling av tolkar kommer sannolikt att behandlas i samband med
departementsbehandlingen av invandrarutredningens betänkande. De
kommunala invandrarbyråerna gör betydelsefulla insatser inte minst vid
förmedling av tolkuppdrag inom sjukvården. Det är bl. a. med hänsyn
härtill angeläget att invandrarbyråer inrättas i samtliga kommuner som
har en relativt stor andel utlänningar. När det gäller information till

InU 1973:6

7

invandrare via radio och TV kan det anmärkas att den frågan för
närvarande är föremål för prövning i 1969 års radioutredning. Enligt vad
utskottet erfarit kommer utredningen att under våren lägga fram förslag
om bl. a. ifrågavarande spörsmål. Även invandrarutredningen har att ta
ställning till ökad information via radio och TV. Dessutom har enligt vad
utskottet inhämtat direkt kontakt nyligen tagits mellan invandrarverket
och Sveriges Radio i syfte att få till stånd ett rikare programutbud för
invandrare.

Problemet om information till invandrare på deras eget modersmål om
deras rättigheter vid polisförhör m. m. får anses löst genom reglerna om
anlitande av tolk och genom den nya lagstiftningen om offentligt biträde
som på förevarande område i huvudsak innebär att sådant biträde skall
förordnas i ärenden som rör utlännings avlägsnande ur riket. Det
offentliga biträdets uppgift skall vara att tillvarata utlänningens rätt inför
myndigheter m. m. Kostnaden för biträde skall gäldas av statsverket.
Utskottet hänvisar i övrigt till prop. 1972:132, JU 1973:1.

Med hänsyn till den sålunda lämnade redovisningen anser utskottet
det inte påkallat med någon åtgärd i anledning av de aktuella motionsyrkandena.

Från anpassningsanslaget bekostas vidare bidrag till organisationer
m. fl. Bidrag utgår till invandrarnas egna organisationer, svenska ideella
organisationer och s. k. invandrarkyrkor.

I motionerna 1973:1255 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) och
1973:1544 av herr Strömberg m. fl. (fp) behandlas frågan om ökat stöd
till organisationer och invandrarkyrkor. I motionen 1973:1255 yrkas,
med hänvisning till invandrarkyrkornas besvärliga ekonomiska situation,
att bidraget till invandrarkyrkor ökas till 500 000 kr. I motionen
1973:1544 föreslås att de av Kungl. Maj:t anvisade medlen för bidrag till
organisationer ökas från det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 750 000
kr. till 975 000 kr. Motionärerna pekar bl. a. på att trots de knappa
ekonomiska omständigheter som invandrarnas organisationer och invandrarkyrkorna
lever under utför dessa dock betydande insatser för
invandrarnas anpassning.

I motionen 1973:1533 av herr Måbrink m. fl. (vpk) yrkas att det
aktuella anslaget skall sänkas med 5 000 kr. avseende ett belopp som
utgår till den grekisk-ortodoxa församlingen i Stockholm. Motionärerna
vill också ha ett riksdagsuttalande beträffande vissa förhållanden som rör
denna församling.

Av remissyttrande från invandrarverket framgår att något bidrag från
förevarande anslag inte längre utgår till den grekisk-ortodoxa församlingen
i Stockholm. Motionärernas önskemål i den delen synes alltså
redan tillgodosett, och utskottet vill för sin del inte föreslå någon
sänkning av anslaget. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet härom.
Inte heller anser sig utskottet ha anledning att föreslå någon riksdagens
åtgärd beträffande det andra yrkandet i motionen.

Utskottet anser däremot att det med hänsyn till de insatser som olika
organisationer — både religiösa och andra — gör för att förbättra

InU 1973:6

8

invandrarnas anpassning kan vara berättigat att räkna upp anslaget såvitt
avser bidrag till organisationer m. fl. med 175 000 kr. utöver Kungl.
Maj:ts förslag. Därmed har utskottet besvarat även motionerna 1973:
1255 och 1973:1544.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen
under förevarande anslagspunkt.

Utskottet hemställer

1. att motionen 1973:1524 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna 1973:1255 och 1973:1544 samt med avslag på
motionerna 1973:847 och 1973:1533, såvitt angår yrkandet 2,
till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 4 680 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionerna 1973:1255 och 1973:1544 i
den mån de inte behandlats genom vad utskottet ovan anfört
och hemställt,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:1533 i den mån den inte
behandlats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 27 februari 1973

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s),
herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Mattsson i Skee (c), Carlström (fp), Olsson
i Asarum (s), Winberg (m) och Hallgren (vpk).

GOTAB 73 3389 S Stockholm 1973