Inrättande av ett särskilt utskott

Betänkande 1991/92:KU34

Konstitutionsutskottets betänkande 1991/92:KU34

Inrättande av ett särskilt utskott

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1991/92
KU34

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet talmanskonferensens
förslag om inrättande av ett särskilt utskott för beredning av
den väntade EES-propositionen. Till betänkandet har fogats en
reservation (s) och en meningsyttring av suppleant (v).

Talmanskonferensens förslag

1991/92:15 vari yrkas

1. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt utskott för
beredning av dels den väntade propositionen om godkännande
av EES-avtalet med tillhörande motioner, dels andra ärenden
av central betydelse för EES-avtalet och som skall slutbehandlas
före den 1 januari 1993,

2. att riksdagen godkänner vad riksdagsutredningen föreslagit
om organisationen tills vidare för samråd mellan regering och
riksdag i frågor som rör EES och EG.

Motionerna

1991/92:K13 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att för återstoden av innevarande valperiod
inrätta ett särskilt utskott dels för beredning av den väntade
propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande
motioner och andra ärenden angående centrala frågor om Sveriges
Europasamarbete, dels för samråd mellan regering och riksdag i
frågor som rör EES och EG.

1991/92:U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

23. att riksdagen beslutar inrätta ett EG-utskott av den
modell som lagts fram i den socialdemokratiska reservationen i
riksdagsutredningen.

Utskottet

Talmanskonferensens förslag

I förslaget förordas att riksdagen inrättar ett särskilt
utskott för beredning av den väntade propositionen om
godkännande av ett avtal mellan EG och EFTA-länderna om ett
europeiskt ekonomiskt samarbetsområdet (EES-avtalet) samt de
propositionen tillhörande motionerna. Det bör enligt förslaget
hållas öppet om utskottet därutöver skall behandla vissa andra
propositioner som läggs efter EES-propositionen och som kan ha
central betydelse i EES-sammanhanget.

Förslaget grundas på en rapport från en av talmanskonferensen
tillsatt utredning, den s.k. riksdagsutredningen. Enligt
utredningen är det avgörande skälet för att inrätta ett särskilt
utskott behovet av att hålla ihop behandlingen av den viktiga
frågan om ett EES-avtal samt möjligheten för partierna att ge
utskottet en för ändamålet lämplig sammansättning. Det är
enligt förslaget önskvärt att alla partier blir representerade,
samtidigt som antalet ledamöter inte bör överstiga 15.

Enligt talmanskonferensens förslag bör utskottets
beredningsuppgift vara slutförd redan under innevarande
riksmöte.Under alla omständigheter bör utskottets mandat
upphöra vid årsskiftet 1992/1993.

Talmanskonferensen uppger att förutom frågan om hur
beredningsarbetet skall organiseras har frågan om utformningen
av information och samråd mellan regering och riksdag varit
central för utredningen. Utredningen har stannat för att förorda
att i vart fall i nuläget beredningsuppgiften och
samrådsfunktionen hålls isär. Det utesluts i rapporten inte att
man i en framtid kan pröva en ordning som innebär att ett
utskott för EG-frågor får både samråds- och beredningsuppgifter.
En sådan konstruktion fordrar dock enligt utredningen
ytterligare överväganden och analyser.

Enligt utredningens uppfattning bör samrådsfunktionen tills
vidare kunna hanteras inom ramen för de organ som finns i dag.
De större övergripande frågorna behandlas av utrikesnämnden och
vid överläggningar mellan partiledarna. EFTA-delegationen bör
enligt förslaget kunna fortsätta att vara samrådspartner vid
utvecklingen av EES-avtalet och för sådana förhandlingsfrågor
som rör EG och som är speciella och därför mindre lämpade för
utrikesnämnden.

Till förslaget har fogats en reservation (s och v). Enligt
denna bör det föreslagna utskottet få ett vidare
beredningsansvar än vad som anges i förslaget. Utskottet bör
således få bereda ärenden angående övergripande, centrala frågor
om Sveriges ekonomiska Europasamarbete. Som exempel nämns
motioner om inriktningen av förhandlingarna om EG-anslutning
samt informations- och utbildningsinsatser inför
folkomröstningen om EG-medlemskap.

I reservationen sägs vidare att utskottet bör få i uppgift
att, vid sidan av utrikesnämnden, företräda riksdagen vid samråd
med regeringen rörande dess ställningstagande i förhandlingar
dels mellan EFTA och EG inom ramen för EES-avtalet, dels med EG
om ett svenskt medlemskap. Det är enligt reservanterna viktigt
att alla frågor om EES och EG kan hanteras i samma organ i
riksdagen och att den kompetens som utvecklas i det särskilda
utskottet tas till vara även för samrådsuppgifterna.

Om utskottet får de av reservanterna föreslagna uppgifterna
bör det få verka under resten av innevarande mandatperiod. Efter
valet 1994 kan man ta ställning till en mer permanent
organisation. Utskottet bör även få en benämning som bättre
svarar mot de i reservationen föreslagna uppgifterna, t.ex.
utskottet för Sveriges relationer till EG.

Motionerna

I såväl motion K13 av Thage Peterson m.fl. (s) som motion U504
yrkande 23 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) från allmänna
motionstiden 1992 förordas att ett utskott inrättas på det sätt
och med de uppgifter som föreslås i reservationen till
talmanskonferensens förslag. Det nya utskottet bör således
enligt motionärerna inrättas för återstoden av innevarande
valperiod och få till uppgift att bereda såväl den väntade
propositionen om godkännande av EES-avtalet, med tillhörande
motioner, som andra ärenden angående centrala frågor om Sveriges
Europasamarbete. Enligt motion K13 skulle utskottet om det gavs
denna ställning bl.a. kunna fungera som ett filter och ha
möjlighet att fånga upp de EES- och EG-frågor där det gäller att
hålla samman beredningen. En annan fördel med denna modell är
enligt motionärerna att den ger möjlighet till flexibilitet i
beredningsförfarandet med ett brett inflytande där detta anses
lämpligt.

Med hänsyn till frågornas inbördes nära kopplingar bör det
särskilda utskottet enligt motion K13 också på det sätt som
förordas i reservationen till talmanskonferensens förslag få i
uppgift att, vid sidan av utrikesnämnden, företräda riksdagen
vid samråd med regeringen rörande dess ställningstagande i
förhandlingarna med EG om svenskt medlemskap. Utskottet bör
också få en benämning som motsvarar de av motionärerna
föreslagna uppgifterna, t.ex. utskottet för Sveriges relationer
med EG.

Gällande regler m.m.

Inrättande av utskott och ärendefördelning mellan utskotten

Bestämmelser om inrättande av utskott för riksdagsärendenas
beredning finns i 4 kap. 2 § riksdagsordningen. Enligt första
stycket skall riksdagen inom sig för varje valperiod tillsätta
ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott
och minst tolv andra utskott.

I tilläggsbestämmelsen 4.2.1 anges de sexton utskott som i
enlighet härmed skall tillsättas av riksdagen senast på åttonde
dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under
riksdagens valperiod.

Riksdagen kan enligt 4 kap. 2 § andra stycket
riksdagsordningen under riksmötet tillsätta ytterligare utskott
för tiden längst t.o.m. valperiodens slut. Enligt
tilläggsbestämmelsen 4.2.2 skall riksdagen om den tillsätter
sådant ytterligare utskott ange dess huvudsakliga
arbetsuppgifter.

Bestämmelser om ärendefördelningen mellan utskotten finns i 4
kap. 4 och 5 §§ riksdagsordningen samt i tilläggsbestämmelserna
4.6.1--4.6.16. Enligt 4 kap. 6 § kan riksdagen avvika från de
fastställda grunderna för ärendefördelningen, om det i särskilt
fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan ärenden, ett
ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena. Någon
möjlighet till sådan avvikelse ges dock inte när det gäller
beredningen av ärenden som rör grundlagarna och
riksdagsordningen. Sådana ärenden skall enligt 4 kap. 4 §
beredas av konstitutionsutskottet.

Stadgandet i 4 kap. 2 § andra stycket om möjlighet att under
valperioden tillsätta ytterligare utskott utöver de 16 i
tilläggsbestämmelsen 4.2.1 angivna torde främst ha varit avsett
att möjliggöra tillsättande av utskott för beredning av särskilt
(särskilda) ärende(n). Tillsättandet av ett sådant utskott
innebär en avvikelse från de i 4 kap. 6 § riksdagsordningen och
tilläggsbestämmelserna till denna paragraf fastställda
fördelningsgrunderna, men är där förutsett genom klausulen att
avvikelse får ske, om det i särskilt fall är påkallat av hänsyn
till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda
beskaffenhet eller arbetsförhållandena. Tillsättandet av ett
särskilt utskott för beredning av särskilt (särskilda) ärende(n)
kräver således ingen ändring i riksdagsordningens bestämmelser
om ärendefördelningen mellan utskotten.

Det kan emellertid också vara fråga om att under
mandatperioden tillsätta ytterligare ett ständigt utskott.
Tillsättandet av ett sådant utskott kräver en samtidig ändring
av tilläggsbestämmelserna till 4 kap. 2 § och 4 kap. 6 §
riksdagsordningen.

Det s.k. behandlingstvånget finns reglerat i 4 kap. 8 §
riksdagsordningen. Där stadgas att utskott skall avge betänkande
över ärende som hänvisats till utskottet och som inte
återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat
utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett
eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom
deputerade i sammansatt utskott.

Samråd i utrikespolitiska frågor

På det utrikespolitiska området finns det en grundlagsreglerad
ordning för riksdagens insyn och inflytande. Det föreligger
enligt 10 kap. 2 § regeringsformen en skyldighet för regeringen
att inhämta riksdagens godkännande innan en för riket bindande
överenskommelse ingås. Detta gäller inte endast när
överenskommelsen förutsätter lagstiftning eller annat
riksdagsbeslut utan också när överenskommelsen är av större
vikt. Om rikets säkerhet kräver det kan regeringen underlåta att
inhämta riksdagens godkännande. I sådant fall skall regeringen i
stället överlägga med utrikesnämnden innan överenskommelse
ingås. Därutöver gäller enligt 10 kap. 6 § regeringsformen att
regeringen skall hålla utrikesnämnden underrättad om de
utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och
överlägga med nämnden så ofta det erfordras. I alla
utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet
överlägga med nämnden om det kan ske.

I förra årets granskningsbetänkande (1990/91:KU30) redogjorde
utskottet för innehållet i en promemoria från
statsrådsberedningen rörande partiledaröverläggningar. Det
förekommer enligt promemorian bl.a. att informella
överläggningar äger rum med ledarna för de partier som är
företrädda i utrikesnämnden i brådskande eller andra
utrikespolitiska frågor som bedöms fordra detta samråd. Den
dåvarande statsministern framhöll vid utfrågning inför utskottet
att sådana överläggningar i utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor inte var avsedda att ersätta det samråd och den
information som enligt 10 kap. regeringsformen skall äga rum i
utrikesnämnden. Överläggningar med partiledarna hade enligt
statsministern ibland förekommit som förberedelse inför ett
sammanträde i utrikesnämnden.

Utskottet ville i granskningsbetänkandet för sin del
understryka vad statsministern framhållit, nämligen att
överläggningar med ledarna för några av eller alla riksdagens
partier inte fick ersätta sammanträden med utrikesnämnden i de
fall sådana erfordrades enligt bestämmelserna i 10 kap.
regeringsformen. Enligt utskottet kunde givetvis ett ärendes
brådskande natur göra att utrikesnämnden inte hann inkallas.
Överläggningar med partiledarna kunde i ett sådant fall utan att
ersätta sammanträde med utrikesnämnden vara av värde för
informationen till riksdagens partier.

Riksdagen skall enligt tilläggsbestämmelsen 7.1.1 till
riksdagsordningen företa val till bl.a. den svenska delegationen
till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA)
parlamentarikerkommitté. På förslag av utrikesutskottet
(1988/89:UU17) utvidgades EFTA-delegationen för att ge alla
riksdagspartier möjlighet att delta i EFTA:s
parlamentarikersamarbete. I utrikesutskottets betänkande
1988/89:UU19 konstaterades att EFTA-delegationen i ökad
utsträckning utnyttjats av regeringen för information till
partierna om EG-frågor. Enligt betänkandet utgick
utrikesutskottet från att regeringen gav den utvidgade
EFTA-delegationen tillgång till allt relevant material så att
den hölls fortlöpande och regelbundet informerad om utvecklingen
av de svenska kontakterna med EG.

Konstitutionsutskottet tog i 1990 års granskningsbetänkande
(1989/90:KU30) upp frågan om informationen till
EFTA-delegationen. Utskottet ville för sin del betona vikten och
värdet av att riksdagspartierna genom sina representanter i
EFTA-delegationen hölls underrättade om förhandlingsarbetets
utveckling. Utskottet noterade med tillfredsställelse att det
var regeringens uttalade ambition att så långt möjligt
efterkomma delegationens önskemål om information. Frågan togs
också upp i 1991 år granskningsbetänkande (1990/91:KU30). Där
redovisades bl.a. att utrikesdepartementets handelsavdelning i
en promemoria med anledning av granskningen framhållit att
företrädare för avdelningens politiska ledning fortsatt att med
täta mellanrum samråda med riksdagens EFTA-delegation och därvid
bemödat sig om att lämna all relevant information. Av
promemorian framgick också att EFTA-delegationen vid några
tillfällen begärt kompletterande eller fördjupad information.
Via UD:s handelsavdelning hade regeringen efterkommit varje
sådan begäran.

Utrikesdepartementets handelsavdelning försäkrade också i sitt
svar till utskottet att det förblev regeringens strävan att i
dessa frågor ha ett omfattande och öppet informationsutbyte med
riksdagen och dess olika organ. Utskottet noterade även detta
med tillfredsställelse.

EES-avtalet

Förhandlingarna om upprättande av ett EES-avtal avslutades i
oktober 1991. En utgångspunkt för talmanskonferensens förslag om
inrättande av ett särskilt utskott var att avtalet skulle
undertecknas kort tid därefter och att en proposition om dess
godkännande skulle föreläggas riksdagen i februari månad i år. I
december 1991 offentliggjordes emellertid ett yttrande från
EG-domstolen till EG-kommissionen. Domstolen var i yttrandet
kritisk mot den tilltänkta konstruktionen för judiciell kontroll
med en gemensam EES-domstol.

Domstolens ställningstagande ledde till att förhandlingarna
återupptogs. Den 14 februari i år nåddes enighet om de
judiciella frågor som berörts i EG-domstolens yttrande.

EG-kommissionen har beslutat att inhämta EG-domstolens
yttrande också över den nya lösning som nåtts. Domstolen
förväntas offentliggöra sitt ställningstagande under april
månad. Det formella undertecknandet av avtalet kan därför
tidigast äga rum i början av maj månad. Regeringen har aviserat
att man, under förutsättning att så sker, i maj månad i år
kommer att framlägga en proposition om godkännande av avtalet.

Målsättningen är fortfarande att avtalet skall träda i kraft
den 1 januari 1993. Enligt vad utskottet inhämtat kan det dock
inte uteslutas att tidpunkten för ikraftträdandet måste
senareläggas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar talmanskonferensens uppfattning att frågan om
ett införlivande av EES-avtalet med svensk rätt är ett så
extraordinärt ärende att det kan vara befogat att med stöd av
bestämmelserna i 4 kap. 2 § andra stycket inrätta ett särskilt
utskott, benämnt EES-utskottet, för dess beredning. Som
talmanskonferensen föreslagit bör utöver propositionen om
godkännande av EES-avtalet med tillhörande motioner även andra
ärenden av central betydelse för EES-avtalet hänvisas till
EES-utskottet.

EES-utskottet bör upplösas så snart det slutfört dessa
beredningsuppgifter. Med tanke på den osäkerhet som råder
rörande tidsplanen för avtalets undertecknande och tänkta
ikraftträdande bör riksdagen dock inte nu besluta om någon fast
tidsgräns för utskottets verksamhet.

Den beredningsuppgift som kommer att åläggas det föreslagna
utskottet är mycket omfattande, och utskottet kommer att få
arbeta under mycket stor tidspress. Enligt
konstitutionsutskottets mening är det redan av denna anledning
olämpligt att ålägga EES-utskottet några andra uppgifter vid
sidan av dem som har direkt samband med godkännandet av
EES-avtalet. Utskottet avstyrker därför de i motionerna
framförda förslagen att det särskilda utskottet, utöver de nu
beskrivna uppgifterna, också skulle utnyttjas för beredning av
andra centrala frågor rörande samarbetet med EG samt att det
skulle kunna användas av regeringen som samrådsorgan i frågor
rörande förhandlingar om detta samarbete.

Utskottet vill dock som tidigare betona värdet av att
regeringen samråder med företrädare för riksdagen om
förhandlingsarbetet såväl rörande slutförande av ett EES-avtal
som de förändringar i och tillägg till avtalet som kan bli
aktuella efter det att avtalet trätt i kraft. Givetvis är det
också i högsta grad angeläget att ett motsvarande samråd sker
med riksdagen i samband med de kommande förhandlingarna med
anledning av den svenska ansökan om medlemskap i EG. Utskottet
delar emellertid talmanskonferensens uppfattning att detta
samråd tills vidare bör kunna ske i de organ som finns i dag,
dvs. när det gäller principiella frågor i utrikesnämnden och vid
partiledaröverläggningar samt när det gäller mer speciella och
detaljerade förhandlingsfrågor rörande EES-avtalet i
EFTA-delegationen.

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om
utskottsorganisationen i anslutning till riksdagens behandling
av EG-samarbetet föremål för fortsatt behandling i
riksdagsutredningen. I direktiven för utredningen om
grundlagarna inför EG framhålls vikten av att utredningen
överväger på vilket sätt riksdagen skulle kunna spela en aktiv
roll i EG-samarbetet. Utskottet vill, i avvaktan på att det
pågående utredningsarbetet slutförts, inte nu ta ställning till
vilka organ som i framtiden bör finnas för samråd inför
förhandlingar eller beredning av ärenden rörande EG-samarbetet.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka att det utöver
utrikesutskottet, utrikesnämnden och EFTA-delegationen finns
eller kommer det att finnas ett antal andra organ inom riksdagen
för samråd i frågor rörande europeisk utveckling och
integration. Sålunda förväntas riksdagen utse en delegation på
18 personer som skall ingå i en blandkommission med
Europaparlamentet. Kommissionens uppgift är i första hand att
utgöra samrådsorgan i frågor av gemensamt intresse inför
förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EG. Vidare skall
ledamöter utses i en parlamentarikerdelegation till konferensen
om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Enligt utskottets
mening vore det mot denna bakgrund olämpligt att inrätta
ytterligare ett organ för samråd rörande det europeiska
integrationsarbetet utan att förslaget föregåtts av en analys av
arbetsfördelningen respektive möjligheten till samordning
mellan de olika samrådsorganen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ett särskilt utskott

att riksdagen med anledning av talmanskonferensens förslag
1991/92:15 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1991/92:K13 i
denna del samt 1991/92:U504 yrkande 23 i denna del beslutar att
inrätta ett särskilt utskott för dels den väntade
propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande
motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för
EES-avtalet och som skall slutbehandlas före avtalets
ikraftträdande,

res. (s) delvis

2. beträffande samrådsuppgifter

att riksdagen med bifall till talmanskonferensens förslag
1991/92:15 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1991/92:K13 i
denna del samt 1991/92:U504 yrkande 23 i denna del godkänner vad
riksdagsutredningen föreslagit om organisationen tills vidare
för samråd mellan regering och riksdag i frågor som rör EES och
EG.

res. (s) delvis

Stockholm den 21 april 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny
Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd),
Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström
(s), Henrik S Järrel (m) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av yttrandet som på s. 6 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 7 slutar med "olika samrådsorgan"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar talmanskonferensens uppfattning att frågan om
godkännande av EES-avtalet är ett så extraordinärt ärende att
det kan vara befogat att inrätta ett särskilt utskott för dess
beredning. Som talmanskonferensen föreslagit bör utöver
propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande
motioner även andra ärenden av central betydelse för EES-avtalet
hänvisas till utskottet.

Utskottet tillstyrker det av reservanterna i
talmanskonferensen och av motionärerna framförda förslaget att
det särskilda utskottet också skulle få i uppgift att, vid sidan
av utrikesnämnden, företräda riksdagen vid samråd med regeringen
rörande dess ställningstagande i förhandlingarna dels mellan
EFTA och EG inom ramen för EES-avtalet, dels med EG om svenskt
medlemskap.

Utskottet vill än en gång framhålla betydelsen av att
regeringen kontinuerligt informerar riksdagen om det pågående
integrationsarbetet och samråder med företrädare för
riksdagspartierna i viktiga förhandlingsfrågor. Inför och under
de kommande medlemsförhandlingarna behövs ett väl fungerande
samrådsförfarande för att skapa så bred enighet som möjligt om
Sveriges handlingslinje. Av denna anledning och med tanke på
integrationsfrågornas komplexitet är det enligt utskottet
naturligt att det utskott som bereder EES-propositionen och som
därigenom skaffar sig kompetens på detta område också fungerar
som samrådsorgan inför och under medlemskapsförhandlingarna.

Det särskilda utskottet bör i första hand få verka under tiden
fram t.o.m. ikraftträdandet av EES-avtalet. Utskottet bör dock
vara oförhindrat att fortsätta sitt arbete någon tid efter
ikraftträdandet om det krävs för fullgörandet av dess
beredningsuppgifter. Som framhållits i motionerna kan det även
därefter och under återstoden av innevarande valperiod finnas behov av att
utskottet med tanke på
samrådsuppgifterna får fortsätta att verka. Utskottet har för
avsikt att under hösten återkomma med förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande inrättande av ett särskilt utskott

att riksdagen med anledning av talmanskonferensens förslag
1991/92:15 yrkande 1 samt motionerna 1991/92:K13 i denna del och
1991/92:U504 yrkande 23 i denna del beslutar att inrätta ett
särskilt utskott för beredning av dels den väntade
propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande
motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för
EES-avtalet,

2. beträffande samrådsuppgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K13 i denna
del och 1991/92:U504 yrkande 23 i denna del samt med avslag på
talmanskonferensens förslag 1991/92:15 yrkande 2 godkänner vad
utskottet anfört om det särskilda utskottets ställning som
samrådsorgan mellan regering och riksdag i frågor som rör EES
och EG.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Jag ansluter mig till den reservation som avgivits av de
socialdemokratiska ledamöterna.