Inkomstskattelagen

Betänkande 1999/2000:SkU2

Skatteutskottets betänkande 1999/2000:SKU02

Inkomstskattelagen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

SkU2

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag i proposition 1999/2000:2 om en ny
inkomstskattelag (IL). Den nya lagen ersätter 35
skattelagar, främst 1928 års kommunalskattelag och
1947 års lag om statlig inkomstskatt. IL träder i
kraft den 1 januari 2000 och skall tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.

Utskottets behandling av regeringens förslag om
slopade stoppregler (se bet. 1999/2000:SkU5, prop.
1999/2000:15) har aktualiserat en justering i lagen
(1998:1600) om beskattning vid överlåtelser till
underpris. I betänkandet föreslår utskottet en
motsvarande justering i IL. Utskottet föreslår i
betänkandet också en ändring rörande bestämmelserna
om andels-byten i 15 § lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andels-byten och i motsvarande
regler i IL.

Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och
Folkpartiet liberalerna framför i en gemensam
reservation krav på en allmän översyn av
skattelagstift-ningens materiella innehåll och att
regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag till förenklingar.

Propositionerna

Proposition 1999/2000:2

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1999/2000:2 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. inkomstskattelag,

2. lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen,

3. lag om ändring i miljöbalken,

4. lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal,

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt,

6. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering
av varulager för inkomsttaxeringen,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1962:382) angående
införande av lagen om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fidei-kommissbo, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.,

12. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

13. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam,

14. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.,

15. lag om upphävande av lagen (1978:401) om
exportkreditstöd,

16. lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

17. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala
indelnings-delegerade,

18. lag om ändring i lagen (1979:417) om
utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i
rikets indelning i kommuner och landsting,

19. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),

20. lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),

21. lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,

22. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregle-ringsavgifter,

23. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel,

24. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på
bekämpningsmedel,

25. lag om upphävande av lagen (1984:947) om
beskattning av utländska

forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,

26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,

27. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning
av utländsk skatt,

28. lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617),

29. lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor,

30. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,

31. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd
för anställning på fartyg,

32. lag om upphävande av lagen (1989:1035) om
särskild insamling av uppgifter från
bostadsrättsföreningar m.fl.,

33. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

34. lag om upphävande av lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver,

35. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

36. lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel,

37. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på
ränta på skogs-kontomedel m.m.,

38. lag om ändring i lagen (1990:692) om upphävande
av lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer,

39. lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter,

40. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

41. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild
premieskatt för grupplivförsäkringar, m.m.,

42. lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden
till statsråden m.m.,

43. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,

44. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

45. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensions-kostnader,

46. lag om ändring i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

47. lag om upphävande av lagen (1992:1352) om
återföring av allmän investeringsreserv,

48. lag om upphävande av lagen (1992:1485) om
beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
vid 1994 och 1995 års taxeringar,

49. lag om upphävande av lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på
bostadshus,

50. lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,

51. lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande,

52. lag om upphävande av lagen (1993:1519) om
avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar,

53. lag om upphävande av lagen (1993:1540) om
återföring av skatteut-jämningsreserv,

54. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),

55. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),

56. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,

57. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

58. lag om upphävande av lagen (1994:760) om
inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen,

59. lag om upphävande av lagen (1994:774) om
beskattning av vinstut-delning vid 1995 års
taxering,

60. lag om ändring i lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

61. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift,

62. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,

63. lag om upphävande av lagen (1994:1852) om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,

64. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift,

65. lag om upphävande av lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

66. lag om upphävande av lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus,

67. lag om ändring i lagen (1996:761) om
inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade
bestämmelser om aktiekapitalets storlek,

68. lag om ändring i lagen (1996:810) om
registrering av riksdags-ledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen,

69. lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd,

70. lag om upphävande av lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar,

71. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt,

72. lag om ändring i lagen (1997:324) om
begränsning av skatt,

73. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),

74. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

75. lag om ändring i lagen (1998:1620) om
beskattning av valutakurs-reserv,

76. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),

77. lag om Forskarskattenämnden.

Propositionen innehåller ett förslag till en ny
inkomstskattelag. Den ersätter trettiofem
skattelagar, i första hand 1928 års
kommunalskattelag och 1947 års lag om statlig
inkomstskatt.

I lagen har samlats i stort sett alla regler om hur
man beräknar underlaget för statlig och kommunal
inkomstskatt och om skatteberäkningen.

Syftet med förslaget är att
inkomstskattelagstiftningen skall bli överskådlig
och språkligt moderniserad. Det är fråga om en
omfattande lagteknisk bearbetning. Materialet har
redigerats om och bearbetats språkligt. Lagen är
indelad i 12 avdelningar med sammanlagt 66 kapitel.
Målet med det språkliga arbetet har varit att
förenkla meningsbyggnaden och modernisera
uttryckssätten.

Förslaget innehåller bara få materiella ändringar.
Ändringarna syftar i huvudsak till att undanröja
inkonsekvenser eller förbiseenden i tidigare
lagstiftning.

Propositionen innehåller också förslag till en
ikraftträdandelag.

Propositionen består av tre delar, Del 1 med
lagtext och allmänmotivering, Del 2 med
författningskommentar och Del 3 med bilagor.

Proposition 1998/99:124 i viss del

Regeringen (Kulturdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden
bl.a. att riksdagen antar ett i propositionen
framlagt förslag till ändring i lagen (1965:269) med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m. (lagförslag
2.3) och ett i propositionen framlagt förslag till
lag om ändring i skattebetal-ningslagen (1997:483)
(lagförslag 2.25). Båda lagförslagen föreslås träda
i kraft den 1 januari 2000. Propositionen har i
dessa delar överlämnats av konstitutionsutskottet
till skatteutskottet för lagteknisk samordning (se
bet. 1999/2000:KU5). Lagförslagen 2.3 och 2.25 i
proposition 1998/99:124 sammanfogas med de i
proposition 1999/2000:2 framlagda lagförslagen 2.10
respektive 2.73 med förslag till ändringar i de nyss
nämnda lagarna.

Proposition 1998/99:130 i viss del

Regeringen (Justitiedepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. bl.a.
att riksdagen antar ett i propositionen framlagt
förslag till ändring i 6 § lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar
(lagförslag 2.40). Propositionen har i den delen av
lagutskottet överlämnats till skatteutskottet för
lagteknisk samordning (se bet. 1999/2000:LU2).

Proposition 1999/2000:6 i viss del

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU7
proposition 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av
miljöbilar en ändring i 2 kap. 4 § lagen (1981:691)
om socialavgifter (lagförslag 2.7) och en ändring
bl.a. i 5 kap. 3 § skattebe-talningslagen (1997:483)
(lagförslag 2.12). Utskottet har tillstyrkt
propositionen men ansett att den
författningstekniska regleringen rörande
lagförslagen bör samordnas med de ändringar i samma
lagrum som föreslås i proposition 1999/2000:2.

Proposition 1999/2000:9 i viss del

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU8
proposition 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och
tullfrågor, m.m. en ändring i 23 kap. 14 § och 58
kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:000) (lagförslag
2.16). Utskottet har tillstyrkt propositionen men
ansett att den författningstekniska regleringen av
förslagen bör samordnas med paragrafernas föreslagna
lydelse enligt proposition 1999/2000:2.

Proposition 1999/2000:15 i viss del

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU5
proposition 1999/2000:15 Slopade stoppregler en
ändring i 56 kap. 5 och 6 §§ inkomstskattelagen
(1999:000) med ikraftträdande den 1 januari 2000
(lagförslag 2.5). Ändringarna föranleds av en
ändring av begreppet fåmansföretag. Utskottet har
tillstyrkt propositionen men ansett att den
författningstekniska regle-ringen av förslaget bör
samordnas med paragrafernas föreslagna lydelse
enligt proposition 1999/2000:2.

Lagförslagen

Med de redaktionella justeringar som följer av vad
utskottet ovan anfört om samordning av vissa av
lagförslagen i propositionerna 1998/99:124,
1999/2000:6, 1999/2000:9 och 1999/2000:15 får de vid
proposition 1999/2000:2 fogade lagförslagen - efter
rättelser av några felskrivningar och andra smärre
justeringar - de lydelser som framgår av bilaga till
detta betänkande. Det i proposition 1998/99:130
framlagda lagförslaget 2.40 behandlas nedan under
rubriken Lagförslagen.

Motionerna

1999/2000:Sk3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utvärdering
av inkomsskattelagen i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1999/2000:Sk4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en i lagstiftningen förtydligad rätt till
avdrag för arbetsrum i bostaden.

1999/2000:Sk5 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt
förenklingsarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skyndsamma
förändringar i de fall oavsiktliga materiella
förändringar skett vid sammanförandet av flera lagar
till en inkomstskattelag.

1999/2000:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till förenkling av de materiella reglerna i
inkomstskattelagen.

Utskottet

En ny inkomstskattelag

Propositionen

Regeringen föreslår (med enstaka undantag) att alla
regler om beräkning av underlaget för kommunal och
statlig inkomstskatt samt om beräkning av skatten
och skattereduktion samlas i en ny inkomstskattelag
(IL). Lagen ersätter 35 skattelagar, främst 1928 års
kommunalskattelag (KL) och 1947 års lag om statlig
inkomstskatt (SIL). De förändringar i
skattelagstiftningen som riksdagen beslutat om under
tiden som propositionen utarbetats har inarbetats i
IL. Den största förändringen därvidlag är de nya
reglerna om omstrukturering och beskattning som
antogs 1998. IL föreslås träda i kraft den 1 januari
2000 och tillämpas första gången vid 2002 års
taxering.

Syftet med reformen är att lagstiftningen skall bli
överskådlig och språkligt moderniserad. Avsikten är
inte att göra materiella förändringar eller att
klara ut oklara frågor i skattesystemet. De
materiella ändringar som görs syftar till att
undanröja inkonsekvenser eller förbiseenden i den
gamla lagstiftningen, och i några fall har
domstolspraxis lagreglerats. Regeringen är medveten
om risken för att en omarbetning av denna omfattning
medför oavsiktliga materiella förändringar och
kommer bl.a. därför att noga följa upp och ändra
lagen om det visar sig att det har blivit några
oförutsedda och oönskade effekter. För att inte
försena eller i värsta fall omintetgöra reformen har
regeringen i de flesta fall valt att inte genomföra
de förslag till förtyd-liganden eller lagändringar i
materiellt hänseende som Lagrådet föreslagit. Det
innebär inte att frågorna läggs helt åt sidan. Vissa
av dessa förslag är redan föremål för prövning i
olika utredningar och andra frågor kommer att lämnas
över till nya utredningar.

Motioner

I motion Sk3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
accepterar motionärerna lagförslaget som sådant och
anför att det är bra att lagstiftningen på
skatteområdet samlas i en lag som är mer
lättillgänglig bl.a. genom att lagen är språkligt
moderniserad. Motionärerna anser att den nya lagen
måste följas upp och utvärderas samtidigt som
lagtexten förenklas. Detta bör ske redan efter det
första beskattningsåret med den nya lagen varefter
riksdagen årligen bör föreläggas förslag om
förbättringar och förenklingar.

I motion Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) sägs att
förslaget till inkomst-skattelag innebär en klar
förbättring av skattelagstiftningen som öppnar
möjligheter för nödvändiga materiella förändringar i
förenklande riktning. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till förenkling av de
materiella reglerna.

Även i motion Sk5 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) talas om vikten av ett fortsatt arbete
med att förenkla skattelagstiftningen, yrkande 1.
Motionärerna anser vidare att det är mycket
angeläget att regeringen återkommer till riksdagen i
de fall oavsiktliga materiella förändringar skett
genom den nya lagen, yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Det nuvarande skattesystemet är mycket splittrat och
svårtillgängligt. För skattebetalarna är det förenat
med stora svårigheter att med utgångspunkt i
lagstiftningen skaffa sig en bild av vilka regler
som gäller. Till detta bidrar förutom ett
komplicerat sakligt innehåll inte minst att reglerna
med tiden till sin omfattning, struktur och
språkliga avfattning blivit allt svårare att
begripa, vilket givetvis inte är bra.

Utskottet betraktar det nu föreliggande
lagförslaget som ett viktigt steg i riktning mot en
skattelagstiftning som kan förstås inte bara av
specialister. Lagförslaget innebär visserligen ingen
förändring vad gäller det sakliga innehållet men i
formellt hänseende är förslaget till IL överlägset
den nuvarande lagstiftningen. Den föreslagna
strukturen och terminologin och den språkliga
bearbetningen innebär enligt utskottets mening en
viktig förbättring jämfört med dagens regler.

Som anförts i propositionen finns det en risk för
att en omarbetning av denna omfattning medför
oavsiktliga materiella förändringar. Det är därför
viktigt att man noga följer upp och ändrar lagen om
det visar sig att det har blivit några oförutsedda
och oönskade effekter. Utskottet lägger vidare stor
vikt vid vad regeringen anfört om att de materiella
frågor som berörs i Lagrådets yttrande inte kommer
att läggas åt sidan utan räknar med att dessa och
andra frågor tas upp i ett fortsatt
förenklingsarbete inriktat på skatte-reglernas
materiella innehåll. Som framgår ovan är regeringen
inriktad på att bedriva det fortsatta arbetet enligt
dessa riktlinjer, och utskottet finner därför att
sådana tillkännagivanden till regeringen som
motionärerna begär inte behövs och avstyrker
motionerna Sk3, Sk5 och Sk6.

Utskottet behandlar bestämmelsen i 12 kap. 1 § IL
nedan och tar under rubriken Lagförslagen upp
behovet av ändringar i förslaget till IL som berör
11 kap. 1 §, 23 kap. 11 §, 42 kap. 2 § och 49 kap.
29 § IL. Utskottet tillstyrker propositionen i
övrigt i nu berörd del.

Avdrag för arbetsrum i bostaden

Propositionen

I 12 kap. 1 § IL uttrycks den grundläggande
bestämmelsen om avdrag i inkomstslaget tjänst. Här
sägs att utgifter för att förvärva och bibehålla
inkomster skall dras av om inte något annat anges i
detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.

Alltsedan KL:s tillkomst har det funnits en
exemplifiering av de utgifter som skall dras av.
Enligt 33 § 1 mom. KL får således avdrag från intäkt
av tjänst göras bl.a. för "hyra eller annan kostnad
för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den
skattskyldige haft att själv vidkännas utgift". I
propositionen föreslås att exemplifieringen tas bort
och att i stället de utgifter som det finns
särskilda bestämmelser om i KL (t.ex. om
tjänsteresor) placeras under egna rubriker. Sådana
som enbart exemplifierats (t.ex. om arbetsrum) tas
bort.

Motionen

I motion Sk4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
anförs att det är otillfredsställande att det
ingenstans i det berörda kapitlet anges uttryckligen
att avdragsrätt föreligger för särskilt anordnat
arbetsrum i bostaden. Motionären begär ett
tillkännagivande om behovet av en förtydligad rätt
till sådant avdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inget behov av ett sådant
förtydligande av ifrågavarande bestämmelse som
motionären föreslår. Lagförslaget är inte oklart på
den här punkten och innebär ingen ändring av den
gällande rätten till avdrag för arbetsrum. Motionen
innebär att man skulle frångå en systematik som
utskottet finner ändamålsenlig och enkel. Att i
lagtexten särskilt reglera avdragsrätten för
arbetsrum och inte samtidigt reglera rätten till
andra typer av avdrag framstår också som
inkonsekvent. En sådan utbyggnad av reglerna skulle
enligt utskottet å andra sidan onödigt tynga
lagtexten och därmed strida mot den bärande idén med
propositionen. Utskottet avstyrker motion Sk4 och
tillstyrker propositionen i nu berörd del.

Lagförslagen

Justering i inkomstskattelagen med anledning av
slopade stoppregler m.m.

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU5
proposition 1999/2000:15 Slopade stoppregler.
Förslaget innebär bl.a. att en förmån av att få för-
värva tillgångar till underpris från ett
fåmansföretag kan komma att beskattas som inkomst av
tjänst om förvärvaren är anställd i företaget medan
den i sin helhet kommer att beskattas som utdelning
om förvärvaren är en delägare som inte är verksam i
företaget. Förmånens storlek utgörs av skillnaden
mellan det avtalade priset och marknadsvärdet.

Upphävande av stoppregeln om förvärv till underpris
har aktualiserat en justering i lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris. I de
fall en tillgång överlåts till underpris från ett
företag för att ingå i en näringsverksamhet som
skall beskattas hos förvärvaren medges under vissa
villkor undantag från uttagsbeskattning enligt
bestämmelser i underprislagen. Om dessa villkor är
uppfyllda skall enligt 14 § nämnda lag inte heller
utdelningsbeskattning ske hos den som direkt eller
indirekt är delägare i det överlåtande företaget. Om
förvärvaren är en fysisk person gäller detta dock
bara till den del som det skattemässiga värdet
understiger marknadsvärdet. I dagens stoppregler för
de fåmansägda aktiebolagen finns ett undantag som
innebär att beskattning som för intäkt av tjänst
inte skall ske när en delägare eller en delägaren
närstående person förvärvar egendom till lägre pris
än marknadsvärdet från fåmansföretaget under sådana
förhållanden att underprislagen blir tillämplig
(punkt 14 fjärde stycket av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen).

Avsikten är inte att beskattning skall ske i sådana
omstruktureringssituationer där underprislagen är
tillämplig. Utskottet (se bet. 1999/2000:SkU5) har
tagit initiativ till ett tillägg till 14 §
underprislagen som klargör att förvärvaren inte
skall beskattas i tjänst för skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och marknadsvärdet, om den
avtalade ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Om
ersättningen understiger det skattemässiga värdet
skall han dock beskattas för skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och ersättningen.

Underprislagen föreslås bli upphävd i samband med
att IL träder i kraft den 1 januari 2000. Reglerna
om underprisöverlåtelser återfinns i 23 kap. IL.
Enligt utskottets mening bör i 11 kap. 1 §, 23 kap.
11 § och 42 kap. 2 § IL införas ett motsvarande
klargörande som utskottet föreslagit genom
betänkande 1999/2000:SkU5 i underprislagen. Ett
förslag till lagtext finns i utskottets hemställan.

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU8
proposition 1999/2000:9 Vissa punktskatter och
tullfrågor, m.m. ett förslag till ändring i bl.a. 18
§ underprislagen. Därvid ändras den föreslagna
lydelsen på så sätt att i andra stycket orden "i
bankaktiebolaget" byts ut mot orden "från
sparbanken" och att i första stycket orden "ett
företag" skjuts in mellan orden "person" och
"eller". Utskottet har beaktat denna ändring vid den
ovan redovisade lagtekniska samordningen av den i
proposition 1999/2000:9 (lagförslag 2.16) föreslagna
ändringen i 23 kap. 14 § IL och paragrafens lydelse
enligt proposition 1999/2000:2.

Andelsbyten m.m.

År 1998 infördes särskilda beskattningsregler för
att underlätta omstrukture-ringar inom näringslivet.
Lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten ersatte den s.k. strukturregeln i 27 § 4
mom. SIL och reglerna om internationella andelsbyten
i lagen (1994:1854) om inkomst-beskattningen vid
gränsöverskridande omstruktureringar inom EG.

I andelsbyteslagen finns bl.a. regler för
beräkningen av realisationsvinsten som skiljer sig
från vad som normalt gäller vid avyttringar av
andelar. Vid vanliga avyttringar används det
genomsnittliga anskaffningsvärdet vid beräkningen av
realisationsvinsten. I 14 § andelsbyteslagen finns
en turord-ningsregel för det fall att säljaren vid
ett andelsbyte före andelsbytet innehar andelar i
det köpande företaget (gamla andelar) eller om han
senare köper ytterligare andelar (nya andelar).
Enligt paragrafen skall senare avyttringar ske i
följande turordning, nämligen gamla andelar,
mottagna andelar och sist nya andelar. Av 15 §
andelsbyteslagen framgår vidare att vid
tillämpningen av genomsnittsmetoden skall andelar
som förvärvats vid ett andelsbyte inte räknas såsom
tillhörande samma slag och sort som de som köpts
före eller efter andelsbytet.

Det har kommit till utskottets kännedom att banker
och värdepappersbolag som biträder kunder med
realisationsvinstberäkningar har stött på svårbe-
mästrade datatekniska svårigheter på grund av de nya
reglernas konstruktion. Det är främst regeln om
genomsnittsmetoden i 15 § som i praktiken inte kan
hanteras. Bankernas och värdepappersbolagens
datasystem klarar inte av att betrakta samma
värdepapper som två olika sorter. Det rör sig om ett
stort antal värdepapper, vilket gör att de inte
heller kan hanteras manuellt.

Den beskrivna problematiken torde i första hand
gälla marknadsnoterade andelar. Om regeln upphävs
helt kommer det för andelsägare i onoterade företag
att öppnas icke avsedda skatteplaneringsmöjligheter.
Syftet med införandet av regeln var nämligen enligt
proposition 1998/99:15 s. 279 att förhindra att
anskaffningvärdena på mottagna andelar delvis dras
av när gamla andelar avyttras i stället för när de
mottagna andelarna avyttras och uppskovsbeloppet tas
upp till beskattning. Utskottets slutsats är därför
att regeln tills vidare inte bör tillämpas på
marknadsnoterade andelar. Om det ändå finns ett
behov av särskilda regler för dessa när det gäller
tillämpningen av genomsnittsmetoden får regeringen
återkomma i frågan med ett nytt förslag. Ett förslag
till lagtext beträffande andelsbyteslagen och 49
kap. 29 § i IL finns i utskottets hemställan.

Propositionen innehåller förutom förslaget till
inkomstskattelag också förslag till en
ikraftträdandelag som främst innehåller alla de
övergångs-bestämmelser till tidigare ändringar i de
upphävda lagarna som skall fortsätta att tillämpas.
Härutöver innehåller propositionen förslag till
följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att
ett antal lagar skall upphävas.

Lagförslag 2.56 gäller lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer där det föreslås en
följdändring i 5 §. En annan ändring i samma
paragraf och med samma ikraftträdande - den 1
januari 2000 - föreslås i proposition 1999/2000:4
Vilande förtidspension som bereds av
socialförsäkrings-utskottet. Skatteutskottet
tillstyrker i sak lagförslag 2.56 men överlämnar det
till socialförsäkringsutskottet för lagteknisk
samordning med förslaget i proposition 1999/2000:4.

Som redovisats i inledningen till detta betänkande
har ett lagförslag rörande 6 § lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalin-vesteringar
flyttats över från proposition 1998/99:130 Ny
bokföringslag m.m. (lagförslag 2.40) och överlämnats
av lagutskottet till skatteutskottet (se bet.
1999/2000:LU2). Lagförslaget avser en
konsekvensändring i samband med införandet av den
nya bokföringslagen. Med hänsyn till att hela lagen
nu föreslås upphävd (se lagförslag 2.65) finner
utskottet att den föreslagna ändringen i 6 § inte är
nödvändig. Utskottet avstyrker följaktligen detta
lagförslag.

Beträffande proposition 1999/2000:2 i övrigt har
utskottet inte funnit anledning till erinran och
tillstyrker propositionen i denna del.

Hemställan

1. beträffande en ny inkomstskattelag

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:2 i denna del och
avslår motionerna 1999/2000:Sk3, 1999/2000:Sk5
och 1999/2000:Sk6,

res. 1 (m, c, fp)

2. beträffande avdrag för arbetsrum i
bostaden

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:2 i denna del och
avslår motion 1999/2000:Sk4,

res. 2 (m)

3. beträffande justering i
inkomstskattelagen med anledning av slopade
stoppregler

att riksdagen beslutar komplettera inkomstskattelagen i
enlighet med vad utskottet anfört,

4. beträffande andelsbyten

att riksdagen beslutar att genomsnittsmetoden vid avyttring
av andelar vid omstruktureringar skall tillämpas
på marknadsnoterade andelar i enlighet med vad
utskottet anfört,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1998/99:124 i
denna del, 1998/99:130 i denna del, 1999/2000:2
i denna del, 1999/2000:6 i denna del,
1999/2000:9 i denna del och 1999/2000:15 i denna
del och vad utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de i bilaga till detta betänkande
återgivna förslagen till

1. inkomstskattelag med de ändringarna att 11
kap. 1 §, 23 kap. 11 §, 42 kap. 2 § och 49 kap.
29 § erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
11 kap.

1 §
-----------------------------------------------------
Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner,
förmåner och alla andra inkomster som erhålls på
grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte
något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.
-----------------------------------------------------
I inkomstslaget tjänst I inkomstslaget tjänst
tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna
i inkomstslaget i inkomstslaget
näringsverksamhet om näringsverksamhet om

- mervärdesskatt i 15 - mervärdesskatt i 15
kap. 6 §, och kap. 6 §,

- återföring av avdrag - återföring av avdrag
för utländsk skatt i 16 för utländsk skatt i 16
kap. 18 §. kap. 18 §, och

- förvärv av tillgångar
till underpris i 23 kap.
11 §.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än
pengar finns i 61 kap.
-----------------------------------------------------

23 kap.

11 §
-----------------------------------------------------
Om tillgången överlåts av Om tillgången överlåts
ett företag, skall av ett företag, skall
överlåtelsen inte medföra överlåtelsen inte medföra
att någon som direkt att någon skall ta upp
eller indirekt äger andel skillnaden mellan
i överlåtaren skall ta marknadsvärdet och
upp skillnaden mellan ersättningen som intäkt.
marknadsvärdet och
ersättningen som
utdelning.
-----------------------------------------------------
Om tillgången överlåts till en fysisk person och
ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i
första stycket inte för det belopp som motsvarar det
skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning
lämnas med belopp som understiger det skattemässiga
värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte
det belopp som motsvarar skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och ersättningen.

Om tillgången överlåts till ett svenskt
handelsbolag med fysiska personer som delägare,
tillämpas bestämmelserna i andra stycket på dessa
personer.
-----------------------------------------------------

42 kap.

2 §
-----------------------------------------------------
I inkomstslaget kapital I inkomstslaget kapital
tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna
i inkomstslaget i inkomstslaget
näringsverksamhet om näringsverksamhet om

- mervärdesskatt i 15 - mervärdesskatt i 15
kap. 6 § och 16 kap. 16 kap. 6 § och 16 kap. 16
§, §,

- utgifter för - utgifter för
representation i 16 kap. representation i 16 kap.
2 §, 2 §,

1 utländsk skatt i 16 - utländsk skatt i 16
kap. 18 och kap. 18 och 19 §§,
2
19 §§, och - förvärv av tillgångar
till underpris i 23 kap.
11 §, och

- återföring av avdrag - återföring av avdrag
för avsättning till för avsättning till
ersättningsfond och ersättningsfond och
särskilt tillägg i 31 särskilt tillägg i 31
kap. 21 och 22 §§. kap. 21 och 22 §§.

-----------------------------------------------------
49 kap.

29 §
-----------------------------------------------------
Vid tillämpning av Om mottagna andelar inte
genomsnitts-metoden i 48 är marknadsnoterade,
kap. 7 § skall mottagna skall de vid tillämpning
andelar inte anses vara av genomsnittsmetoden i
av samma slag och sort 48 kap. 7 § inte anses
som andra andelar i det vara av samma slag och
köpande företaget som sort som andra andelar i
innehas av säljaren. det köpande företaget som
innehas av säljaren.
-----------------------------------------------------

2. lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen,

3. lag om ändring i miljöbalken,

4. lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal,

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt,

6. lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1962:382) angående
införande av lagen om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1965:269) med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensions-utfästelse m.m.,

12. lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),

13. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt
på annonser och reklam,

14. lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m.m.,

15. lag om upphävande av lagen (1978:401) om
exportkreditstöd,

16. lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter,

17. lag om ändring i lagen (1979:412) om
kommunala indelningsdelegerade,

18. lag om ändring i lagen (1979:417) om
utdebitering och utbetalning av skatt vid
ändring i rikets indelning i kommuner och
landsting,

19. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),

20. lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),

21. lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,

22. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregle-ringsavgifter,

23. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt
på gödselmedel,

24. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt
på bekämpningsmedel, 25. lag om upphävande av
lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,

26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt,

27. lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt, 28. lag om ändring
i utsökningsregisterlagen (1986:617),

29. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

30. lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank,

31. lag om ändring i lagen (1989:532) om
tillstånd för anställning på fartyg,

32. lag om upphävande av lagen (1989:1035) om
särskild insamling av uppgifter från
bostadsrättsföreningar m.fl.,

33. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

34. lag om upphävande av lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver,

35. lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

36. lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel,

37. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel m.m.,

38. lag om ändring i lagen (1990:692) om
upphävande av lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer,

39. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter,

40. lag om ändring i begravningslagen
(1990:1144),

41. lag om ändring i lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för grupplivförsäkringar,
m.m.,

42. lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden
till statsråden m.m.,

43. lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

44. lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,

45. lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader,

46. lag om ändring i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

47. lag om upphävande av lagen (1992:1352) om
återföring av allmän investeringsreserv,

48. lag om upphävande av lagen (1992:1485) om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års
taxeringar,

49. lag om upphävande av lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten
på bostadshus,

50. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

51. lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensions-sparande,

52. lag om upphävande av lagen (1993:1519) om
avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar,

53. lag om upphävande av lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv,

54. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),

55. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),

56. (utgår; överlämnat till
socialförsäkringsutskottet),

57. lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,

58. lag om upphävande av lagen (1994:760) om
inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen,

59. lag om upphävande av lagen (1994:774) om beskattning av
vinstutdelning vid 1995 års taxering,

60. lag om ändring i lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

61. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift,

62. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi,

63. lag om upphävande av lagen (1994:1852) om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,

64. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

65. lag om upphävande av lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

66. lag om upphävande av lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus,

67. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler
m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om
aktiekapitalets storlek,

68. lag om ändring i lagen (1996:810) om
registrering av riksdagsledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen,

69. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

70. lag om upphävande av lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar,

71. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt, 72. lag om ändring i lagen
(1997:324) om begränsning av skatt,

73. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),

74. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålders-pension,

75. lag om ändring i lagen (1998:1620) om
beskattning av valuta-kursreserv,

76. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),

77. lag om Forskarskattenämnden,

dels antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1601) om
uppskov med beskattningen vid andelsbyten

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1998:1601) om
uppskov med beskattningen vid andelsbyten skall ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Vid tillämpning av den Om mottagna andelar inte
genomsnittsmetod som är marknadsnoterade
anges i 27 § 2 mom. gäller följande. Vid
Första stycket lagen tillämpning av den genom-
(1947:576) om statlig snittsmetod som anges i
inkomstskatt skall 27 § 2 mom. första
mottagna andelar anses stycket lagen (1947:576)
inte vara av samma sort om statlig inkomstskatt
som andra andelar i det skall mottagna andelar
köpande företaget som anses inte vara av samma
innehas av säljaren. sort som andra andelar i
det köpande företaget som
innehas av säljaren.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.
Äldre bestämmelser tillämpas dock på avyttringar som
gjorts under år 1999 om den skattskyldige yrkar det.
-----------------------------------------------------

dels avslår det i proposition 1998/99:130
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar, (lagförslag 2.40).

Stockholm den 25 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Erik Granström (s), Per Rosengren (v), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Marie
Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen
(m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s),
Desirée Pethrus Engström (kd), Sven-Erik Österberg
(s), Matz Hammarström (mp), Bengt Niska (s) och
Bijan Fahimi (fp).

Reservationer

1. En ny inkomstskattelag (mom. 1)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m), Rolf Kenneryd (c) och Bijam Fahimi (fp) har

dels anfört följande:

Som framgår av motionerna Sk3, Sk5 och Sk6 anser vi
att det är bra att skattelagstiftningen samlas i en
lag och att den blir mer lättillgänglig bl.a. genom
en modernisering av språket. Vi saknar emellertid en
allmän översyn av det materiella innehållet i
skattelagstiftningen, och regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till förenklingar i IL.
Det är också nödvändigt att det sker en kontinuerlig
utvärdering av lagtexten och att regeringen tar
initiativ till justeringar av IL om reformen medfört
oavsiktliga materiella regeländringar. Enligt vår
mening skall utvärderingen göras redan efter det
första beskattningsåret, och riksdagen bör också
årligen föreläggas förslag om förbättringar och
förenklingar. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad ovan anförts.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en ny inkomstskattelag

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:2 i denna
del och med bifall till motionerna
1999/2000:Sk3, 1999/2000:Sk5 och 1999/2000:Sk6
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.

2. Avdrag för arbetsrum i bostaden (mom. 2)

Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund, Marietta de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har

dels anfört följande:

Dagens arbetsmarknad innebär i allt högre grad att
den anställde utför arbete med dator- eller annat
kommunikationsstöd i bostaden. Distansarbete blir
också allt vanligare. Det är viktigt att
lagstiftning och rättstillämpning anpassas efter de
nya förutsättningarna. Mot den bakgrunden är det
otillfredsställande att bestämmelsen i 12 kap. 1 §
IL inte uttryckligen anger att det föreligger
avdragsrätt för kostnader i samband med ett särskilt
anordnat arbetsrum i bostaden. Bestämmelsen bör
förtydligas på den punkten. Vad ovan anförts bör
riksdagen med anledning av motion Sk4 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande avdrag för arbetsrum i bostaden

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:2 i denna
del och med bifall till motion 1999/2000:Sk4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.