Inkomst av tjänst

Betänkande 1991/92:SkU8

Skatteutskottets betänkande 1991/92:SKU08

Inkomst av tjänst

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
SkU8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen har lagt fram
i proposition 1991/92:48, bl.a. om att slopa skattereduktionen
för fackföreningsavgifter fr.o.m. 1993 års taxering.
Vidare tillstyrker utskottet en motion om att s.k. frequent
flyer-rabatter skall undantas från beskattning fr.o.m.
årsskiftet.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt
yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1991/92:48 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1993 års taxering,

3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion
för fackföreningsavgift,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall,

7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från
riksskatteverkets sjömansskattekontor till skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län,

8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta,

9. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

10. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna.

Propositionen innebär bl.a. att skattereduktionen för
fackföreningsavgift avskaffas fr.o.m. 1993 års taxering.
Regeringen meddelar också att den avser att återkomma till
riksdagen med förslag om avskaffande av arbetsgivares
avdragsrätt för avgift till arbetsgivarorganisation, som avser
tiden efter den 31 december 1991, till den del den inte avser
konfliktändamål.

Vidare aviseras i propositionen att en översyn skall göras
avseende regelsystemet för beskattning av traktamenten och
vissa andra kostnadsersättningar samt beskattningen av vissa
naturaförmåner. Även den framtida utformningen av avdrag för
bilresor mellan bostad och arbetsplats skall utredas.

I avvaktan på att bilreseavdraget ses över föreslås att det
nuvarande avdragsbeloppet om 12 kr. per mil skall gälla även
vid 1993 års taxering.

Vissa ändringar av närmast lagteknisk art föreslås beträffande
schablonavdraget i inkomstslaget tjänst och det särskilda
grundavdraget för pensionärer.

Den särskilda sexmånadersregeln som gäller för sjömän på
utländska fartyg föreslås få fortsatt giltighet t.o.m. 1993
års taxering. De arbetsuppgifter som för närvarande åligger
sjömansskattekontoret föreslås överflyttade till
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.

Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar i beskattningen
för personer som är bosatta utomlands.

Regeringens förslag beträffande fackföreningsavgifter m.m.
föranleder följdändringar bl.a. i 20§ kommunalskattelagen
(1928:370) och i 12§ 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Samma lagrum berörs även av de förslag som
regeringen lägger fram i proposition 1991/92:60. Utskottet
tar därför upp dessa följdändringar i sitt betänkande
1991/92:SkU10. Med den justering som föranleds härav har de
lagförslag som behandlas nu följande lydelse.

STÅENDE TEXT se prop. s. 3-14

Motionerna

1991/92:Sk10 av Anita Modin (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av tillämpningen av skattereglerna
för måltidssubventioner.

1991/92:Sk11 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens proposition vad avser skattereduktion för
fackföreningsavgift och arbetsgivares avdragsrätt för
kostnader för organisationsverksamhet.

1991/92:Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att avskaffa
skattereduktionen för fackföreningsavgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förmånsbeskattningen.

1991/92:Sk13 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas
att riksdagen beslutar hänföra vissa rabatter till icke
skattepliktig förmån i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1991/92:Sk14 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att skyndsamt utreda förutsättningarna för
måltidsförmåner.

Yttrande från lagrådet

Lagrådet har yttrat sig i frågan om skattefrihet för frequent
flyer-rabatter. Yttrandet bifogas.

Utskottet

Fackföreningsavgifter m.m.

Möjlighet till skattereduktion för fackföreningsavgifter
infördes 1983 för att skapa skattemässig jämställdhet mellan
arbetsgivares och löntagares kostnader för sina fackliga
organisationer. Reglerna innebär för närvarande att
skattereduktion medges med 20% av de medlemsavgifter samt
mätnings- och granskningsavgifter som den skattskyldige under
inkomståret har erlagt till sin arbetstagarorganisation.

I propositionen föreslås att skattereduktionen av principiella
och statsfinansiella skäl avskaffas fr.o.m. 1993 års taxering.
Enligt propositionen är det av samma skäl motiverat att
arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet tas bort
till den del som kostnaderna inte avser konfliktändamål.
Beträffande sistnämnda fråga avser regeringen att efter
remissbehandling återkomma med förslag till riksdagen under
våren 1992.

I motionerna Sk11 av Lars Werner m.fl. (v) och Sk12 av Lars
Hedfors m.fl. (s), yrkande 1, yrkas avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna anser att de fackliga avgifterna har
ett sådant direkt samband med tjänsten att en skattereduktion
är motiverad. De åberopar också fördelningspolitiska skäl och
att den fackliga verksamheten, som fyller ett vitalt
samhällsintresse, omfattar alla arbetstagare men finansieras
enbart av dem som är organiserade. I motionerna anförs vidare
att regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för
arbetstagarna och arbetsgivarna borde ha presenterats vid ett
och samma tillfälle.

Som framhålls i propositionen är det en grundläggande princip
att kostnader för föreningsavgifter m.m. inte skall beaktas
vid beskattningen. Utskottet instämmer i regeringens
uppfattning att det saknas bärande skäl för en annan bedömning
när det gäller fackföreningsavgifter. Därtill kommer att ett
slopande av skattereduktionen för dessa avgifter kommer att
medföra en budgetförstärkning på 1,2 miljarder kronor. Med
hänvisning till den statsfinansiella situationen och till att
regeringen under våren 1992 kommer att lägga fram motsvarande
förslag i fråga om arbetsgivarnas organisationskostnader
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.

Översyn av förmånsbeskattningen

I samband med 1991 års skattereform genomfördes omfattande
förändringar i beskattningsreglerna för traktamenten,
resekostnader och naturaförmåner av olika slag. Enligt vad som
anförs i propositionen kan det ifrågasättas om inte vissa av
de nya reglerna blivit alltför restriktivt utformade och gett
upphov till administrativt krångel. Med anledning därav
aviseras en översyn av reglerna i syfte att uppnå förenklingar
inom ramen för de grundläggande principerna. Av propositionen
framgår också att regeringen avser att lägga fram förslag av
innebörd att underlaget för socialavgifter skall kunna jämkas
för alla näringsidkare som haft naturaförmåner, oavsett i
vilken form företaget drivs.

I motion Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) begär motionärerna ett
tillkännagivande av innebörd att det ännu är för tidigt att ta
ställning till vilka förändringar som kan behövas inom
förmånsbeskattningen. I motionen framhålls bl.a. att översynen
bör omfatta förmånsbeskattningen av lunchsubventioner, där
tillämpningen av reglerna enligt motionärernas uppfattning
ibland har medfört svårbegripliga konsekvenser för exempelvis
anställda inom restaurangnäringen.

Även i motionerna Sk10 av Anita Modin (s) och Sk14 av Sten
Svensson (m) tar motionärerna upp vissa oönskade effekter av
de nya reglerna för beskattningen av lunchsubventioner.
Motionärerna vänder sig bl.a. mot att reglerna i stor
utsträckning lett till att lunchsubventionerna dragits in och
mot de negativa effekter detta kan få för folkhälsan och för
sysselsättningen i restaurangbranschen. Kritik riktas också
mot att reglerna kan slå orättvist mot olika kategorier.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att
förmånsbeskattningen bör ses över i syfte att -- inom ramen
för de grundläggande principerna för denna beskattning --
uppnå förenklingar och att i möjligaste mån eliminera ej
önskvärda effekter av de nya reglerna. Av vad som anförts i
propositionen framgår att den planerade översynen kommer att
omfatta även de frågor som har tagits upp i de aktuella
motionerna. I avvaktan på regeringens kommande förslag
avstyrker utskottet motionerna.

Frequent flyer-rabatter

I motion Sk13 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) yrkas att
vissa rabatter till resenärer i utrikesflyget skall hänföras
till icke skattepliktiga förmåner.

Bakgrunden till motionen är att utländska flygbolag erbjuder
sina resenärer s.k. frequent flyer-rabatter, dvs. en form av
"trohetsrabatt" som exempelvis innebär att resenärerna belönas
med ett antal poäng varje gång de väljer att flyga med samma
flygbolag. Ett visst antal hopsamlade poäng medför sedan att
resenären kan få flygresa, hotellrum, hyrbil eller en annan
förmån gratis eller till rabatterat pris i samband med en
semesterresa eller liknande. Inom riksskatteverket har man på
förfrågan uppgivit att en förmån av detta slag är
skattepliktig om den grundar sig på tjänsteresor som
arbetsgivaren har betalat och att den som har utgett förmånen,
dvs. flygbolaget, då är skyldig att lämna kontrolluppgift till
skattemyndigheterna och att erlägga socialavgifter.

Som framhålls i motionen är möjligheterna för svenska
skattemyndigheter att beskatta de rabatter som lämnas av
utländska bolag i det närmaste obefintliga, om inte den
skattskyldige själv redovisar förmånen. Det är också en i det
närmaste omöjlig uppgift för ett kontrolluppgiftsskyldigt
bolag, svenskt eller utländskt, att veta om rabatten faktiskt
kommer att utnyttjas och -- om den utnyttjas -- vilken del av
rabatten som grundar sig på av arbetsgivaren betalda resor.

SAS har hos utskottet framhållit att man av konkurrensskäl
måste införa någon form av liknande rabatter eftersom bolaget
annars riskerar att tappa så stort kundunderlag att dess
verksamhet hotas. Bolaget har vidare anfört att det av samma
skäl är nödvändigt att rabatten blir skattefri. SAS kommer
givetvis att rätta sig efter beskeden från riksskatteverket,
även om det på grund av svårigheterna att lämna korrekta
uppgifter och från konkurrenssynpunkt är förenat med stora
nackdelar för företaget att redovisa rabatterna till
skatteförvaltningen. Enligt SAS föreligger det en betydande
risk för att kunderna väljer ett bolag vars rabattgivning de
svenska skattemyndigheterna inte kan kontrollera.

På ett verksamhetsområde av det slag det här är fråga om,
råder mycket hård internationell konkurrens. Det är enligt
utskottets mening viktigt att de svenska flygbolagen får driva
sin verksamhet under konkurrensneutrala förutsättningar. De
måste därför få möjlighet att erbjuda rabatter på samma
villkor som andra flygbolag. Det kan därför inte accepteras
att skattereglerna i Sverige innebär att rabatter från ett
svenskt flygbolag kommer att beskattas medan motsvarande
rabatter från utländska bolag i praktiken kommer att undgå
beskattning här i landet. Rabatter av ifrågavarande slag torde
i praktiken inte heller beskattas utomlands, även om de enligt
vissa länders regelsystem formellt är skattepliktiga.

Mot denna bakgrund har utskottet övervägt att ändra
skattereglerna till vad som, åtminstone i praktiken, normalt
tillämpas utomlands. Även förenklingsskäl talar för detta.
Samtidigt har utskottet beaktat att ett undantag från
beskattning i detta speciella fall kan sägas strida mot de
allmänna principer som gäller för beskattningen av inkomst av
tjänst.

I och för sig ligger det nära till hands att låta snabbutreda
frågan inom ramen för den av regeringen aviserade översynen av
förmånsbeskattningen. Å andra sidan har utskottet fått klart
för sig att varje dröjsmål är till skada, eftersom de
rabatter som de utländska flygföretagen erbjuder binder upp
kunderna till dessa företag. Utskottet har således förståelse
för SAS önskemål att redan från årsskiftet kunna erbjuda ett
rabattsystem som ger möjligheter att upprätthålla konkurrensen
och som samtidigt ligger inom ramen för vad som kan anses
acceptabelt här i landet. Utskottet har därför inhämtat
lagrådets yttrande över det tilltänkta undantaget.

Som lagrådet anfört bör en skattefrihetsregel givetvis inte
utformas så att den kan ge intryck av att lagstiftaren på
detta område lämnat sitt godkännande till förfaranden som är
angripbara enligt brottsbalkens och marknadsföringslagens
regelsystem. Utskottet instämmer därför i lagrådets
uppfattning att man vid utformningen av skattereglerna bör ta
fasta på att någon invändning normalt inte torde kunna riktas
mot förfaranden som innebär att arbetsgivaren antingen i ett
första steg själv uppbär förmånen och sedan slussar den vidare
till den anställde i dennes egenskap av resenär eller i varje
fall är involverad på ett sådant sätt att han i någon rimlig
mening kan anses ha förmedlat förmånen till den anställde.
Utskottet, som även i övrigt godtar lagrådets synpunkter i
dessa hänseenden, utgår från att de av SAS planerade
rabatterna kommer att utformas inom ramen för de nu angivna
principerna.

Det kan givetvis inte undvikas att ett undantag för de
aktuella förmånerna strider mot de allmänna skatteprinciperna.
Samtidigt vill utskottet framhålla att förslaget måste bedömas
framför allt från praktiska utgångspunkter och med hänsyn till
angelägenheten av att svenska flygbolag skall kunna konkurrera
med utländska bolag på lika villkor. Reglerna bör tillgodose
detta syfte och samtidigt utformas så restriktivt som möjligt.
Ett undantag bör därför gälla endast för förmåner som
transportföretag enligt internationellt vedertagen praxis
utger för visad kundtrohet vid utrikes flygresor och som
slutligt tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare på
grund av hans egenskap av resenär.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att de
anmärkningar som kan riktas mot en skattefrihet för
ifrågavarande rabatter har beaktats vid utformningen av
förslaget. Utskottet tillstyrker att skattereglerna, med
bifall till motionen, ändras fr.o.m. 1992 på det sätt som nyss
har angivits och utgår från att erfarenheterna av de nya
reglerna kommer att följas noga i den planerade översynen av
förmånsbeskattningen.

Övriga frågor

Propositionen innebär i övrigt att reglerna om avdrag för
bilresor till och från arbetet förlängs ett år. Vidare kan
nämnas att schablonavdraget i tjänst och det särskilda
grundavdraget för pensionärer justeras i vissa detaljer.

När det gäller lagtexterna kommer -- som framgått
inledningsvis -- vissa följdändringar att tas upp i ett annat
betänkande. En följdändring föreslås bl.a. i lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall. Utskottet
avstyrker detta förslag eftersom det måste anses obehövligt
med hänsyn till det i proposition 1991/92:60 framlagda
förslaget att upphäva lagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fackföreningsavgifter, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Sk11 och
1991/92:Sk12 yrkande 1 bifaller proposition 1991/92:48 i
denna del,
res. 1 (s)
2. beträffande en översyn av förmånsbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk10, 1991/92:Sk12
yrkande 2 och 1991/92:Sk14,
s.y. (s)
3. beträffande frequent flyer-rabatter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk13 beslutar
att s.k. frequent flyer-rabatter skall undantas från
skatteplikt,
res. 2 (s)
4. beträffande övriga frågor
att riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet anfört,

5. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt
dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) i nu
aktuella delar (se s. 2) med det tillägget att i 32§
kommunalskattelagen införs ett nytt moment, 3 f mom., av
följande lydelse:

32§

3 f mom. Även om det inte följer av 3 d eller 3 e mom. tas
som intäkt inte upp sådan rabatt eller liknande förmån som
transportföretag enligt internationellt vedertagen praxis
utger för visad kundtrohet vid utrikes flygresor och som
slutligt tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare på
grund av hans egenskap av resenär.

2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1993 års taxering,
3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion
för fackföreningsavgift,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från
riksskatteverkets sjömansskattekontor till skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län,
8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
9. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
10. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna,
dels avslår propositionen i vad avser ändring i lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall.

Stockholm den 11 december 1991

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors
(s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson
(fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry
Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl
Fredrik Graf (m) och Sverre Palm (s).

Reservationer

1. Fackföreningsavgift m.m. (mom. 1 och mom. 5)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör
löntagarnas fackliga avgifter anses ha ett direkt samband med
tjänsten. Lagstiftningen på arbetsmarknaden har medfört ökade
uppgifter för löntagarnas fackliga organisationer, vilket i
sin tur har lett till en höjning av medlemsavgifterna. Det bör
också framhållas att fördelarna av den fackliga verksamheten
omfattar alla arbetstagare, medan verksamheten finansieras
enbart av de fackligt organiserade. Därtill kommer att det är
ett vitalt samhällsintresse med starka parter på
arbetsmarknaden. Dessa skäl talar för att ett stöd via
skattesystemet lämnas för såväl löntagarnas som arbetsgivarnas
fackliga kostnader.

När det gäller arbetsgivarnas fackliga kostnader anser vi -- i
motsats till vad som anförs i propositionen -- att det skulle
strida mot gällande principer att vägra avdrag för företagens
avgifter till organisationer som har till uppgift att bevaka
deras intressen i egenskap av arbetsgivare. I samband med
tidigare utredningsarbete har man dessutom konstaterat att ett
avskaffande av avdragsrätten för arbetsgivarna skulle medföra
avgränsningsproblem och andra svårigheter i den praktiska
tillämpningen. Den av regeringen föreslagna ordningen innebär
därför att man riskerar att snart vara tillbaka i ett system
med en skattemässig favorisering av arbetsgivarnas fackliga
kostnader. En sådan ordning kan givetvis inte accepteras.

Regeringen har uppmärksammat dessa problem utan att precisera
hur de skall kunna klaras. Regeringens förslag om en slopad
avdragsrätt för arbetsgivare och löntagare, som enligt vår
uppfattning är illa underbyggt och principiellt felaktigt,
borde i vart fall ha presenterats vid ett och samma tillfälle.

När det gäller de statsfinansiella effekterna av förslaget bör
dessa bedömas mot bakgrund av de fördelningspolitiska och
statsfinansiella effekterna av de olika förslag som regeringen
har lagt fram. Regeringen har föreslagit betydande
skattesänkningar för höginkomsttagare och hushåll med stora
förmögenheter. Dessa skattesänkningar skall bl.a. finansieras
med det slopade fackavdraget. För en heltidsarbetande fackligt
ansluten industriarbetare innebär regeringens förslag en
skattehöjning med ca 620 kr. per år. I ljuset av dessa och
andra försämringar, inte minst av den sociala välfärden,
framstår det slopade fackavdraget som en helt oacceptabel
omfördelning till låntagarnas nackdel.

Liknande synpunkter framförs också i motion Sk11 av Lars
Werner m.fl. (v).

Med det anförda instämmer vi i motionärernas yrkanden om
avslag på propositionen i denna del.

dels vid mom. 1 och mom. 5 i motsvarande del hemställt
1. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk11 och
1991/92:Sk12 yrkande 1 och avslår proposition 1991/92:48 i
motsvarande del,
5. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan avslår
proposition 1991/92:54 i vad avser ändring av 20§
kommunalskattelagen (1928:370) och upphävande av lagen
(1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift.

2. Frequent flyer-rabatter (mom. 3 och mom. 5)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
har

dels anfört följande:

I betänkandet tillstyrker utskottet ett förslag i motion Sk13
av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) om att s.k. frequent
flyer-rabatter skall undantas från skatteplikt.

Det föreslagna undantaget strider mot grundläggande principer
vid beskattningen. Som lagrådet anfört i sitt yttrande är ett
av huvudsyftena med den just genomförda skattereformen att
åstadkomma att beskattningen av arbetsinkomster bli neutral i
den meningen att alla typer av ersättningar och förmåner
beskattas likformigt. Lagrådet understryker att man som ett
led i reformen har gjort ett antal tidigare skattefria
förmåner -- t.ex. reseförmåner för anställda hos trafik- och
resebyråföretag -- skattepliktiga samtidigt som kraven för
skattefrihet för bl.a. personalvårdsförmåner har skärpts. Vi
instämmer i lagrådets uppfattning. Ett förslag om nya
skattefrihetsregler är synnerligen betänkligt. Därtill kommer
att de aktuella förmånerna i stor utsträckning kommer att utgå
till personer som redan av andra skäl kan anses som
privilegierade.

Av lagrådets yttrande framgår också att skatteutskottet genom
sitt förslag sanktionerar en affärsmoral som tangerar gränsen
mot mutbrott och bestickning och vad som är otillbörligt
enligt marknadsföringslagen och konkurrenslagstiftningen.
Enligt denna lagstiftning kan det inte anses lämpligt att
marknadsföra flygresor med erbjudanden av ifrågavarande slag,
vare sig för svenska eller utländska flygbolag. Om SAS får
möjlighet att genomföra sina planer i detta hänseende skulle
detta enligt vår mening allvarligt försvåra de mindre
företagens konkurrensförmåga.

I och för sig har vi förståelse för önskemålet att tillgodose
SAS önskemål att kunna upprätthålla konkurrensen på de
marknader där vissa utländska bolag erbjuder sina resenärer
förmåner av olika slag. I första hand bör man emellertid söka
lösningar som ligger inom ramen för vad som kan anses
acceptabelt enligt den lagstiftning som gäller här i landet.
Enligt vad vi erfarit överväger man såväl inom luftfartsverket
som EG och de länder där rabatter av detta slag förekommer hur
man på bästa sätt skall kunna motverka denna form av
marknadsföring. Det måste därför anses synnerligen olämpligt
att på sätt som utskottet nu föreslår utan närmare
överväganden genomdriva en lagstiftning som knappast kan
uppfattas på annat sätt än ett godkännande av dessa
otillbörliga rabatterbjudanden.

Med det anförda yrkar vi avslag på motionen och utskottets
förslag.

dels vid mom. 3 och mom. 5 i motsvarande del hemställt
3. beträffande frequent flyer-rabatter
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk13 som sin
mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om frequent flyer-rabatter,
5. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen avslår utskottets förslag såvitt avser ett nytt
3fmom. i 32§ kommunalskattelagen (1928:370).

Särskilt yttrande

Lunchsubventioner (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla
s) anför:

De nya principerna för beskattning av förmåner i tjänsten
innebär att likformigheten och neutraliteten i skattesystemet
har ökat och att vi har fått en effektivare beskattning. Även
från fördelningssynpunkt innebär det nya skattesystemet klara
förbättringar. Som anförs i motionerna Sk10 av Anita Modin (s)
och Sk12 av Lars Hedfors m.fl. (s) har dock vissa detaljer i
de nya reglerna om beskattningen av förmåner i tjänst medfört
diskutabla effekter. Tillämpningen av reglerna för
förmånsbeskattning av lunchsubventioner har ibland medfört
svårbegripliga konsekvenser och leder till omotiverade
skillnader mellan olika lunchrum och olika personalkategorier.
Reglerna har också påverkat sysselsättningen i
restaurangbranschen på ett negativt sätt. Dessa frågor
uppmärksammas också i motion Sk14 av Sten Svensson (m).

Av vad som anförs i propositionen och i utskottets betänkande
framgår att dessa frågor kommer att tas upp i en planerad
översyn av förmånsbeskattningen. I avvaktan på resultatet av
denna översyn har vi inte något särskilt yrkande i dessa
frågor.

Bilaga