Informationsutbytesavtal med Panama
Betänkande 2012/13:SkU27
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2013-05-13
- Debatt
- 2013-05-22
- Avgörande
- 2013-05-23
- Beslut fattades
- 2013-05-23
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Skatteavtal mellan Sverige och Panama (SkU27)
Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Panama. Avtalet gäller utbyte av information i skatteärenden mellan myndigheter. Syftet med avtalet är att skapa en effektiv skattekontroll.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Från regeringen
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 18 april 2013, justerades 18 april 2013 och fick trycklov 3 maj 2013.
Alla beredningar i utskottet
2013-04-18
Skatteavtal mellan Sverige och Panama (SkU27)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett skatteavtal mellan Sverige och Panama. Avtalet gäller utbyte av information i skatteärenden mellan myndigheter. Syftet med avtalet är att skapa en effektiv skattekontroll.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2012/13:SkU27
Webb-tv: Informationsutbytesavtal med Panama
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 171 Ulf Berg (M)
Herr talman! Jag tänkte börja med att beskriva lite hur effekterna kan bli av informationsavtal och skatteavtal.
Det här med informationsavtal och skatteavtal har ju börjat under alliansregeringens tid. Ca 40 olika avtal har kommit till stånd. Det är fantastiskt bra att man från Skatteverkets sida kan börja hämta in uppgifter. Det här är ingen ekonomisk brottslighet som kommer i stundens ingivelse, utan många gånger är det en välplanerad verksamhet. Jag tycker inte att det finns det minsta försvar för det.
Det man kan se som ett resultat av de här avtalen är att människor har fått samvetsbetänkligheter och kontaktat Skatteverket och begärt frivillig rättelse.
År 2010 betalade 395 personer in 127 miljoner extra i skatt. Det blir drygt 321 000 kronor per person och år. År 2011 betalade 1 560 personer in 502 miljoner kronor, alltså drygt en halv miljard. Fortfarande var det lite drygt 321 000 kronor per individ. Den siffran ökade till 371 987 kronor per person 2012 då 1 078 personer betalade in 401 miljoner kronor.
Det här har gett totalt drygt 1,1 miljard kronor, men Skatteverket vet att det finns frivilliga rättelser som är på väg in. Siffrorna är till och med april i år, och man räknar med att det totalt kan bli 1,3 miljarder kronor sedan 2010. Det är fantastiskt bra siffror.
Man kan fundera lite över varför det har blivit så här. Jag tror, herr talman, att när det gäller förmögenhetsskatten har det väl varit känt för alla att den har drivit kapital utanför landets gränser. Det har varit andra än Maria på akuten i Avesta som har fört ut pengar, alltså de som har haft stora resurser och inte tycker att de vill betala den skatt som Sveriges riksdag har beslutat om.
Att förmögenhetsskatten var skadlig är forskningen tämligen överens om. Det som har hänt 2013 och som stöder min teori är att 798 personer har betalat in 78 miljoner, och då har vi plötsligt fått ett snitt på 97 000 kronor per person. Vad har hänt? Jo, man behöver inte längre betala förmögenhetsskatt, eftersom den avskaffades från 2007.
Det är ganska tydligt att forskningen har haft helt rätt i att det kapital som ska vara kvar i Sverige och skapa nya företag, bättre löner och annat försvann ut under högskattetiden. Det var helt rätt för svensk tillväxt att avskaffa förmögenhetsskatten.
Herr talman! I tre liknande ärenden är det ingen debatt här i dag. Jag hoppas att det kommer fler skatteavtal, för det finns några få länder kvar som behöver ett informationsutbytesavtal. Sedan har vi också ett arbete framför oss med att rusta upp olika skatteavtal. Det finns alltså fortfarande jobb att göra, men det här bevisar ganska tydligt att har vi fel skatter får vi inte in dem, utan pengarna försvinner någon annanstans.
Jag yrkar bifall till förslagen i samtliga fyra betänkanden om avtal som skatteutskottet har lagt på kammarens bord.
(Applåder)
Anf. 172 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att jag tar upp kammarens tid med ett ärende som vi är överens om, men Ulf Berg bäddade ju för detta. Det han sade får inte stå oemotsagt.
Jag måste erkänna att när jag lyssnar på Ulf Berg kommer jag att tänka på skrönan om kejsarens nya kläder. Jag har ingen dröm om att se Ulf Berg på det viset, men den handlar om en illusion som byggs upp, och här får man intrycket att den borgerliga regeringen vill bygga upp en illusion om att det är tack vare den som vi har fått in mycket skattepengar till Sverige och att det är tack vare den som vi har fått de här så kallade informationsutbytesavtalen som är grunden till att vi har fått in de här pengarna till Sverige. De kommer att utvecklas också.
Låt mig påminna om att de här så kallade informationsutbytesavtalen bygger på ett samarbete i Norden där man gått samman för att förhandla fram dem. Det arbetet inleddes innan den borgerliga regeringen tillträdde. Man startade samarbetet officiellt i juni 2006. Alla de här informationsutbytesavtalen måste till de nationella parlamenten, för Norden kan ju inte sluta avtal med andra länder. Därför kommer de till Sveriges riksdag för att vi ska godkänna dem, och så är det i de andra parlamenten också.
Det här är ett jättebra arbete. Det är oerhört viktigt. OECD har till och med sagt att Norden är ett bra exempel för övriga världen att ta efter när det gäller att man kan gå samman för att knyta sådana här informationsutbytesavtal.
Herr talman! Rätt ska vara rätt. Det är jätteviktigt med de här informationsutbytesavtalen. De startade på den socialdemokratiska tiden, och de fullföljs nu genom det nordiska samarbetet som vi är mycket stolta över. Men det är viktigt att man i politiken liksom med allt annat i livet inte försöker ståta med lånta fjädrar.
Anf. 173 Ulf Berg (M)
Herr talman! Det är intressant att så fort alliansregeringen och vi i Alliansen gör något bra är det en idé som Göran Persson kom på. Huruvida han har haft inflytande på OECD och annat känner jag inte till, och jag tror kanske inte att Hans Olsson heller gör det. Men det är helt klart att vi från Alliansens sida har prioriterat olika typer av kamp mot ekonomisk brottslighet. ROT och RUT är ett par exempel, liksom de här avtalen, även om vi också är överens om till exempel kassaregister och personalliggare. I dag går vi vidare med torg- och marknadshandel.
Ni har hela tiden pratat om den här kampen, Hans Olsson, men det har hela tiden blivit mest prat. Vi har ju faktiskt gått till handling och skapat regler. Vi har åhörare här från Skatteverket, och de kan nog intyga att det har hänt saker och att Skatteverket har fått olika verktyg för att få bort de oseriösa, för det är klart att de finns.
Men, Hans Olsson, hade förmögenhetsskatten del i att människor, säkert med hjälp av konsulter och andra, förde ut pengar för att undvika skatt? Har förmögenhetsskatten varit skadlig eller inte?
Anf. 174 Hans Olsson (S)
Herr talman! Ulf Berg verkar inte tro på mig när det gäller de här informationsutbytesavtalen och att grunden lades på Göran Perssons tid. Han verkar tycka att det är lite futtigt att när Alliansen för en gångs skull gör någonting bra kan vi inte låta dem få vara glada för det, och han menar att vi skulle hitta på saker. Så är det faktiskt inte.
Jag skulle vilja rekommendera Ulf Berg att gå in på Nordiska ministerrådets hemsida. Där kan man läsa om informationsutbytesavtalen.
Där står det under rubriken "Nordiska projektets utformning och inriktning": "I syfte att följa upp OECD:s arbete med internationell skatteflykt beslutade de nordiska länderna i juni 2006 att också inleda förhandlingar med skatteparadis."
Det är vad man säger och alltså ingenting som vi står och hittar på.
När det gäller Skatteverket, som Ulf Berg nu hänvisar till, står det att Norden har tecknat informationsutbytesavtal med totalt 41 jurisdiktioner.
Det jag står och säger här är som vanligt korrekt. Det är inte så att jag vill vara ogin mot regeringen, utan så är situationen.
Anf. 175 Ulf Berg (M)
Herr talman! Jag tror aldrig att jag har beskyllt Hans Olsson för att inte vara korrekt. Däremot är vi inte alltid överens.
Jag fick inte svar på min fråga om det är så att förmögenhetsskatten är skadlig för svensk tillväxt och för svenskt företagande. Jag vet inte - många gånger har jag upplevt att när det gäller de skatter vi har tagit bort så har ni kommit efter. Jag ska vara ärlig och säga att om jag nu har förstått det rätt så är ni till och med före när det gäller jobbskatteavdrag 5, att det är nog en bra idé om det blir. Det sker en utveckling i er politik; det är jag den första att erkänna.
Vad Hans Olsson säger är att Göran Persson vägde för lätt för att få till de här informationsavtalen själv, eftersom det var då arbetet startade. Det är klart att det här har skett i ett samarbete, och jag tror att om vi ska vara helt ärliga, Hans Olsson, så var det nog faktiskt USA som tröttnade på den här penningflykten och satte ned foten. USA är en ganska stor spelare, och det resulterade i att det blev fart på det.
Det är klart att det också finns en vilja från den lokala regeringen. Det här har ju naturligtvis varit frivilligt för Sverige. Men vi har varit med i det nordiska samarbetet, för då blir vi effektivare. Det tar nämligen tid att sätta sig ned - många gånger kan det ta år, om vi pratar om skatteavtalen - och det är klart att det är en juridisk process och inte bara informationsutbytesavtal. Det är bra, för då kommer vi åt skurkar som flyttar pengar och undkommer skatt som de rätteligen ska betala. Det är bra, men sedan måste vi också gå vidare med skatteavtal så att man inte behöver kringgå reglerna på grund av dubbelbeskattning och liknande.
Det finns alltså mycket arbete kvar, men det är tryggt att höra att Hans Olsson är med och ställer upp på det arbetet.
Anf. 176 Hans Olsson (S)
Herr talman! Det var väl kanske inte världens bästa exempel av Ulf Berg att börja prata om skatteavtalen, för är det någonting som regeringen har fått kritik för både från Riksrevisionen och från Svenskt Näringsliv är det att man har misskött de svenska skatteavtalen väldigt mycket. Det var bara för något år sedan som både Riksrevisionen och Svenskt Näringsliv var väldigt upprörda, för det är väldigt viktigt med de här skatteavtalen för svensk företagsamhet när man ska jobba med export och sådant. Det var alltså inget bra exempel.
Jag tror också att Ulf Berg är den första som har sagt att Göran Persson väger lätt. Det var intressant. Men faktum kvarstår, och jag är jätteglad för att vi ska jobba med de här informationsutbytesavtalen. Det ska vi fortsätta med, och vi ska även jobba med skatteavtalen, för det är viktigt för svensk export och svensk företagsamhet.
Men man ska vara ärlig och säga att de här informationsutbytesavtalen kom till stånd tack vare ett nordiskt samarbete som startade innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006. Det tycker jag gott att man kan säga. Sedan har det nordiska samarbetet fortsatt, och sedan fattade vi beslut om avtalen här. Det är jättebra. Det är en ny trend i världen att man inte accepterar skattesmitning och så vidare, så det här är någonting som vi ska vara väldigt tacksamma för.
Jag tror också att alla, även ni, Ulf Berg, vill ha in mer skatter till Sverige. Vi vill ha dem för att kunna göra landet mycket bättre; ni kanske vill ha dem för att sänka dem, vad vet jag, men skatterna ska in där de hör hemma.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 23 maj 2013.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Beslut: Informationsutbytesavtal med Panama
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Informationsutbytesavtal med Panama
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godkänner avtalet mellan Sverige och Panama om utbyte av upplysningar i skatteärenden,
b) antar regeringens förslag till lag om avtal mellan Sverige och Panama om utbyte av upplysningar i skatteärenden.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:88 punkterna 1 och 2.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.