Import av och partihandel med starköl

Betänkande 1993/94:SoU9

Socialutskottets betänkande 1993/94:SOU09

Import av och partihandel med starköl

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1993/94

SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition om import och
partihandel med starköl och nio motionsyrkanden som
väckts med anledning av förslaget. I betänkandet behandlas också
ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 1993.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionerna. Utskottets s-ledamöter yrkar i en reservation avslag
på propositionen.

Propositionen

I proposition 1992/93:253 föreslår regeringen
(Socialdepartementet) att riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:So1 av Knut Billing och Mikael Odenberg (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar om sådant undantag i lagen om handel med
drycker att utländska bryggerier ges möjlighet att bilda
dotterbolag för partihandel med starköl.

1993/94:So2 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag om ändringar i
lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD),

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag
gällande regler om import av och partihandel med starköl när
Alkoholpolitiska kommissionen har slutfört sitt arbete och dess
förslag beaktats.

1993/94:So3 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1992/93:253 om
import av och partihandel med starköl,

2. att riksdagen enligt vad i motionen anförts beslutar att
Systembolaget skall sköta partihandeln med starköl.

1993/94:So4 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1992/93:253 om import av och
partihandel med starköl.

1993/94:So5 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande import av och partihandel med
starköl.

1993/94:So6 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen omedelbart upphäver 14 § i lagen om handel
med drycker, vilken föreskriver en försäljningsbegränsning för
starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att den snarast
bör återkomma till riksdagen med förslag till lagändring som
syftar till att öl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent
skall få säljas i Sverige.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1993

1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som
förbjuder bryggerinäringen att idka partihandel med öl enligt
vad i motionen anförts om symbiosen mellan bryggeri- och
restaurangnäringen.

Utskottet

Bakgrund

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att minska den
totala alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskadorna. Detta
slogs fast av riksdagen redan år 1977 (prop. 1976/77:108,
SkU40, rskr. 231). I samband härmed antogs också de lagregler
som fortfarande i huvudsak styr alkoholhanteringen. Riksdagen
har därefter vid flera olika tillfällen uttalat sitt stöd för en
fortsatt aktiv svensk alkoholpolitik, bl.a. i betänkandena
1990/91:SoU23, 1990/91:SoU4y och 1991/92:SoU15. I dessa
betänkanden har riksdagen också uttalat att det europeiska
integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en
effektiv svensk alkoholpolitik försvåras.

Sverige har också ställt sig bakom
Världshälsoorganisationens (WHO) hälsostrategi för Europa, i
vilken bl.a. ingår att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 %
under perioden 1980--2000.

Regeringen beslöt i december 1991 att tillsätta en
parlamentarisk alkoholpolitisk kommission (dir. 1991:124)
vars främsta uppgift är att formulera en strategi för att nå
målet att minska den totala alkoholkonsumtionen och att begränsa
alkoholens skadeverkningar. I den mån kommissionen finner att
delar av det svenska regelsystemet inom detta område behöver
förändras med hänsyn till EG:s regelverk, bör kommissionen lägga
fram förslag till sådan reviderad lagstiftning. Kommissionen
skall vidare kartlägga och redovisa de ökade svårigheter att
uppfylla de alkoholpolitiska målen som en svensk anpassning till
EG kan inrymma. Kommissionen skall presentera förslag till
insatser som medför att de alkoholpolitiska målen kan uppnås,
även inom ramen för EG-integrationen.

Kommissionen väntas avsluta sitt arbete före utgången av
innevarande år.

I proposition 1991/92:170 om Europeiska samarbetsområdet
(EES) bil. 4 s. 28 sägs att de svenska alkoholmonopolen inte kan
karakteriseras som diskriminerande i Romfördragets mening. Det
finns dock en formell olikhet vad gäller restaurangernas inköp
av svenskt resp. utländskt starköl. Det är angeläget att
försäljningen av starköl till restauranger sker på ett icke
diskriminerande sätt. I betänkandet 1992/93:EU1 uttalade
EES-utskottet bl.a. att utskottet i likhet med regeringen och
socialutskottet anser att alkoholmonopolen inte är
diskriminerande i Romfördragets mening. Enligt EES-utskottet är
det dock av vikt att monopolföretagen drivs under sådana former
att någon diskriminering inte förekommer.

En ny konkurrenslag har nyligen trätt i kraft (prop.
1992/93:56, NU17, rskr. 144). Lagen (SFS 1993:20) är utformad
efter förebild från såväl Romfördragets som EES-avtalets
konkurrensregler. De nya reglerna innebär att principiella
förbud ställs upp mot konkurrensbegränsande samarbete mellan
företag och mot missbruk från ett eller flera företags sida av
en dominerande ställning på den svenska marknaden. Från förbudet
mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag skall
undantag kunna medges.

Tillverkning av starköl m.fl. drycker regleras i lagen
(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. (LTD). Enligt
9 § denna lag får starköl inte tillverkas utan särskilt
tillstånd. Enligt 13 § samma lag får en tillverkare av
starköl förfoga över den tillverkade drycken för försäljning
endast enligt lagen (1977:293) om handel med drycker
(LHD).

Försäljningen av alkoholdrycker regleras i LHD. Handeln med
spritdrycker, vin och starköl är uppdelad på två statliga
monopolbolag, V&S Vin & Sprit AB, partihandelsbolaget, och
Systembolaget AB, detaljhandelsbolaget. Vin & Sprit svarar för
export, import och partihandel. Systembolaget har hand om
detaljförsäljningen inkl. försäljning till restaurangerna av
drycker för servering. Inhemskt tillverkat starköl utgör dock
ett undantag. I 23 § LHD stadgas att den som har tillstånd
enligt LTD att tillverka starköl får sälja sådant öl för export,
till partihandelsbolaget, till detaljhandelsbolaget, till annan
tillverkare av starköl samt till den som har rätt att servera
starköl.

Rätten för tillverkare av starköl att sälja till den som har
serveringstillstånd infördes i samband med 1977 års
alkohollagstiftning. Den ordning som tidigare gällde innebar att
bryggerierna levererade direkt till restaurangerna, medan
försäljningen bokföringsmässigt skedde via Systembolaget. Detta
ansågs vara en onödig administrativ omgång.

Starköl får, med vissa undantag, införas till landet endast av
Vin & Sprit AB (17 och 18 §§ LHD). Systembolaget har monopol på
detaljhandelsförsäljningen av importerat starköl. Den som har
tillstånd att servera starköl är enligt 49 § LHD skyldig att
hos Systembolaget köpa allt utländskt starköl som behövs för
rörelsen.

Svensktillverkat starköl dominerar försäljningen i såväl
detaljhandeln som i restauranger.

Propositionen

I propositionen framhålls att i utlandet tillverkat starköl
endast får föras in i landet av Vin & Sprit AB, som i sin tur
säljer det till Systembolaget AB. Den som har tillstånd att
servera starköl är skyldig att köpa det utländska ölet från
detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget. Svenska bryggerier som
har tillstånd att tillverka starköl kan däremot sälja sådant öl
direkt till den som har rätt att servera varan. Till skillnad
från svenska bryggerier har utländska bryggerier således inte
direkt tillgång till den marknad som bl.a. restaurangnäringen
utgör. Enligt regeringens bedömning innebär den nuvarande
ordningen att utländska tillverkare diskrimineras i förhållande
till svenska. Inför EES-avtalets ikraftträdande och ett svenskt
närmande till EG anser regeringen det vara nödvändigt att
diskriminerande inslag i lagstiftningen avskaffas.

Utgångspunkt för regleringen av handeln med starköl bör enligt
regeringens mening vara att restauranger med tillstånd att
servera starköl ges rätt att inköpa varan direkt av
tillverkaren, oberoende av om varan tillverkas i Sverige eller i
något annat land. För att utländska tillverkare av starköl skall
få tillträde till den svenska marknaden på samma villkor som de
svenska tillverkarna måste också kretsen av partihandlare vidgas
till att även omfatta utländska tillverkare av starköl. En sådan
ordning förutsätter enligt regeringen att tillverkaren även ges
rätt att föra in starköl i landet. Därmed kan även utländska
bryggerier lagerhålla varan i särskilda lager eller depåer, på
motsvarande sätt som de svenska bryggerierna gör. De kan då även
hantera returförpackningar och kan således även sälja på fat och
burk.

I propositionen föreslås att lagen (1977:293) om handel med
drycker (LHD) ändras så att utländska tillverkare av starköl ges
rätt att föra in eget tillverkat starköl i landet samt bedriva
partihandel med starköl. För att utländska tillverkare som inte
avser att etablera partihandel i Sverige skall få tillträde till
den svenska marknaden föreslås att den som enligt LHD har
erhållit tillstånd att servera starköl även får rätt att
importera starköl till den egna serveringsverksamheten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.

De myndigheter som har tillsyn över alkoholområdets olika
sektorer bör, enligt regeringen, uppmärksamt följa utvecklingen
med tanke på risken att marknadsföringen av starköl ökar eller
att andra alkoholpolitiska olägenheter uppstår i och med att
fler aktörer kommer in på den svenska marknaden.

Regeringens förslag bygger på en inom Socialdepartementet
upprättad promemoria -- Starkölsförsäljning till restauranger.
Promemorian har remissbehandlats.

Fråga om avslag på propositionen m.m.

Motionerna

I motion 1993/94:So2 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att de
i propositionen föreslagna lagändringarna avslås (yrkande 1)
och att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag gällande
regler om import och partihandel med starköl när
Alkoholpolitiska kommissionen har slutfört sitt arbete och dess
förslag beaktats (yrkande 2). Motionärerna påpekar att den
alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera den
hittillsvarande alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en
framtida strategi -- bl.a. i ett EG-perspektiv. Vidare påpekas
att kommissionens arbete skall vara avslutat före utgången av år
1993 och att ett delbetänkande, Serveringsbestämmelser --
förslag till ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker
presenterats under våren 1993. I delbetänkandet har kommissionen
även lagt fram synpunkter och förslag som är väsentliga när det
gäller reglerna kring partihandel med starköl. Enligt
motionärerna bör Alkoholkommissionens förslag och synpunkter
beaktas innan nya förslag till ändringar i
partihandelsbestämmelserna läggs fram.

I motion 1993/94:So4 av Anita Johansson m.fl. (s)
hemställs om avslag på propositionen. Motionärerna anför bl.a.
att det förslag som regeringen lägger fram i propositionen under
remissbehandlingen har underkänts av Systembolaget, Vin & Sprit
AB, Svenska Bryggareföreningen, Sveriges Hotell- och
Restaurangförbund och av Alkoholpolitiska kommissionen. Dessa
anser att socialministern genom sitt förslag föregriper
möjligheten att skapa ett nytt regelsystem för
alkoholhanteringen med bibehållen stor kontroll. Motionärerna
vill slå vakt om svensk alkoholpolitik och yrkar därför på
avslag.

I motion 1993/94:So3 av Eva Zetterberg m.fl. (v) yrkas att
riksdagen dels avslår propositionen (yrkande 1),
dels beslutar att Systembolaget skall sköta partihandeln med
starköl (yrkande 2). Motionärerna vill återinföra de
bestämmelser som fanns före år 1977 när handeln med starköl gick
via Systembolaget. Den symbios som nu råder mellan
bryggerinäringen och krogarna kan på så sätt brytas och vi får
en sundare krogmarknad. Att släppa in utländsk partihandel av
starköl kommer enligt motionärerna att öka ölförsäljningen och
därmed oroligheterna i ett redan alkoholdränkt nöjesliv.
Motionärerna anser vidare att regeringens förslag ger felaktiga
signaler till EG när det gäller Sveriges hållning till
alkoholmonopolen. En skärpning av lagen om handel med drycker
kan på liknande sätt visa riksdagens vilja att försvara en väl
prövad och fungerande alkoholpolitisk linje.

Även i motion 1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkas en återgång till de regler som gällde före 1977
beträffande starkölsförsäljningen (yrkande 13). Motionärerna
vill att riksdagen begär förslag till lag som förbjuder
bryggerinäringen att idka partihandel med öl.

I motion 1993/94:So5 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp,
kds, v) begärs ett tillkännagivande om vad som i motionen
anförts rörande import av och partihandel med starköl.
Motionärerna framhåller att regeringens förslag, som bygger på
ett av förslagen i departementspromemorian, under remissomgången
har avstyrkts av Alkoholkommissionen, Socialstyrelsen,
Folkhälsoinstitutet, Nykterhetsrörelsens Landsförbund,
Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i Alkohol- och
Narkotikafrågor och Systembolaget. Enligt motionärerna finns det
i dag starka skäl att begränsa starkölskonsumtionen och
ölkonsumtionen över huvud taget. Ett av skälen är att öl i dag
är en ungdomsdryck. Om man ytterligare vidgar sektorn ökar
risken för att marknadsföringen av starköl inom
restaurangnäringen tilltar. Regeringen anför enligt
motionärerna endast vaga argument för hur man skall kunna
begränsa uppkomna missförhållanden. Av alkoholpolitiska skäl och
då regeringen inte i tillräcklig grad anvisat
sanktionsmöjligheter, anser motionärerna att propositionen skall
avvisas. Frågan bör, enligt motionärerna, lösas i anslutning
till EG-förhandlingarna, och ytterligare alternativ bör därvid
övervägas.

Tidigare behandling av motioner om bryggeriers rätt att
bedriva partihandel med starköl

Motionsyrkanden om att frånta bryggerierna rätt att bedriva
partihandel med starköl har behandlats av riksdagen vid tidigare
tillfällen. I betänkandet 1991/92:SoU15, s. 114 f., då frågan
senast behandlades, uttalade utskottet följande.
Anledningen till att 23 § LHD ändrades så att tillverkare av
starköl gavs rätt att sälja öl direkt till restaurangerna var
att den tidigare ordningen ansågs innebära en onödig
administrativ omgång. Bryggerierna levererade nämligen starkölet
direkt till restaurangerna medan försäljningen bokföringsmässigt
skedde via Systembolaget (prop. 1976/77:108).

I betänkandet 1990/91:SoU23 (s. 68) anförde utskottet med
anledning av en motion (v) att det inte såg något skäl att
återgå till den ordning som rådde före 1977 och avstyrkte därför
motionen (res. v).

Utskottet vidhöll sin tidigare inställning och avstyrkte
motionerna.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det inför
EES-avtalets ikraftträdande och ett svenskt närmande till EG är
nödvändigt att ändra reglerna för import av och partihandel med
starköl så att utländska tillverkare får tillträde till den
svenska marknaden på samma villkor som de svenska tillverkarna.
Enligt utskottet bör utländska tillverkare av starköl, som också
regeringen föreslår, ges rätt att föra in eget tillverkat
starköl i landet samt bedriva partihandel med starköl. Den som
har tillstånd att servera starköl bör även få rätt att importera
starköl till den egna serveringsverksamheten. Det är enligt
utskottets mening samtidigt viktigt att de myndigheter som har
tillsyn över alkoholområdets olika delar uppmärksamt följer
utvecklingen med tanke på att marknadsföringen av starköl
möjligen ändrar karaktär. Om alkoholpolitiska olägenheter
uppstår, som inte kan åtgärdas inom ramen för tillsyns- och
sanktionsbestämmelserna, kan regeringen återkomma till
riksdagen.

Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:So2 (s),
1993/94:So3 (v), 1993/94:So4 (s), 1993/94:So5 (c, s, fp, kds, v)
och 1992/93:So268 (v) yrkande 13.

Förslaget till lag om ändring i lagen om handel med drycker

Alkoholhalten i starköl

Enligt 14 § LHD får starköl med högre alkoholhalt än 4,5
viktprocent säljas endast för export.

I motion 1993/94:So6 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas
i första hand att riksdagen omedelbart upphäver
försäljningsbegränsningen i 14 § i lagen om handel med drycker
(yrkande 1) och i andra hand att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med förslag till lagändring som syftar
till att öl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent skall få
säljas i Sverige (yrkande 2). Motionärerna frågar sig varför
svenskar inte skall få dricka samma goda öl som danskar, tyskar
och andra européer. Som det är nu måste ett utländskt öl som är
starkare än 4,5 viktprocent spädas ut, vilket innebär en
väsentlig produktförändring till men för konsumenterna. I
propositionen har problemet med ett utländskt starköl med högre
alkoholhalt än som tillåts för försäljning i Sverige inte
berörts. I och med att förslaget inte innebär någon möjlighet
att importera starköl med högre alkoholhalter kan det enligt
motionärerna starkt ifrågasättas om de utländska tillverkarna av
starköl kommer att ges tillträde till den svenska marknaden på
samma villkor som de svenska tillverkarna.

Motionärerna anser att frågan om starkölets alkoholhalt är
mycket viktig såväl från konsumentpolitisk synpunkt som från
konkurrensfrihetssynpunkt. Begränsningsregeln i 14 § LHD måste
därför upphävas.

I betänkandet 1992/93:SoU17 om alkoholpolitiken behandlade
utskottet motioner (m, nyd) med liknande yrkanden som de nu
aktuella. Utskottet ansåg att riksdagen inte bör ta något
initiativ i frågan och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde
utskottet.

Rätt till partihandel för fristående dotterbolag

Nuvarande ordning

De svenska bryggeriernas distribution sker i huvudsak direkt
till kunderna från tillverkningsställena eller från lokala lager
(s.k. depåer). I viss utsträckning utnyttjas också lokala
distributörer (ombud). Det kan t.ex. vara fråga om
läskedryckstillverkare, som önskar erbjuda sina kunder ett
bredare sortiment än vad den egna produktionen tillåter och även
omfatta bl.a. starköl. Dessa lokala distributörer driver en från
bryggerinäringen fristående partihandel, bl.a. i form av ett
från bryggeriet juridiskt sett fristående dotterbolag. En sådan
distributionsform är formellt sett inte tillåten enligt LHD.
Försäljningen av starköl i parti får endast bedrivas av den som
innehar tillverkningstillstånd, dvs. av ett bryggeri. För att
dessa distributions- och försäljningsformer skall stå i
överensstämmelse med bestämmelserna i LHD har bryggerierna
tecknat avtal om deltidsanställning för sina ombud. Omfattningen
av deltiden motsvarar då starkölsförsäljningens andel av
ombudets totala omsättning av bryggeriets produkter.

Propositionen

Regeringen är enligt propositionen inte beredd att genom
undantag i LHD vidga import- och partihandelsrätten till att
omfatta även fristående dotterbolag till bryggerier. Som skäl
härför hänvisas dels till svårigheterna med att definiera och
avgränsa vad som skall avses med dotterbolag till ett utländskt
bryggeri, dels till de svårigheter som i praktiken skulle uppstå
för tullmyndigheterna att bedöma om den som i ett visst fall
vill föra in en vara är att betrakta som dotterbolag knutet till
utländskt bryggeriföretag.

Motionen

I motion 1993/94:So1 av Knut Billing och Mikael Odenberg
(m) yrkas att riksdagen beslutar om sådant undantag i lagen om
handel med drycker att utländska bryggerier ges möjlighet att
bilda dotterbolag för partihandel med starköl. Motionärerna
välkomnar regeringens förslag men anser att detta är
ofullständigt eftersom de utländska bryggerierna inte får bilda
dotterbolag i Sverige. Därmed ges de inte möjlighet att bedriva
partihandel på samma villkor som de svenska tillverkarna. Med
hänsyn till att Sverige är ett till ytan stort land med ringa
befolkning är det enligt motionärerna nödvändigt att de
utländska bryggerierna, som saknar det distributionsnät som de
svenska har, får möjlighet att bilda dotterbolag i Sverige.
Detta sker, anser motionärerna, lämpligast genom ett undantag i
LHD.

Utskottets bedömning

Frågan om högsta tillåtna alkoholhalt i starköl övervägs av
Alkoholpolitiska kommissionen. Utskottet anser att kommissionens
överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion So6 (nyd).

Utskottet är inte berett att vidga import- och
partihandelsrätten till att även omfatta fristående dotterbolag
till bryggerier. Utskottet utgår från att regeringen återkommer
till riksdagen om det med hänsyn till EES-avtalet eller
förhandlingarna om EG-medlemskap skulle finnas skäl att genom
undantag i LHD ytterligare vidga import- och partihandelsrätten.
Utskottet avstyrker motion So1 (m). Utskottet tillstyrker det
i propositionen framlagda lagförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So2, 1993/94:So3,
1993/94:So4, 1993/94:So5 och 1992/93:So268 yrkande 13,
res. (s)

2. beträffande alkoholhalten
att riksdagen avslår motion 1993/94:So6,

3. beträffande lagförslaget
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:So1 antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1977:293) om
handel med drycker.

Stockholm den 9 november 1993
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Göte Jonsson
(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s),
Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Maud Ekendahl (m), Chatrine
Pålsson (kds) och Stefan Kihlberg (nyd).

Reservation

Avslag på propositionen, m.m. (mom. 1)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo
Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson
(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 6 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 7 slutar med "yrkande 13" bort ha
följande lydelse:

Alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera den
hittillsvarande alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en
framtida strategi. Finner kommissionen att delar av det svenska
regelsystemet inom detta område behöver förändras med hänsyn
till EG:s regelverk, bör kommissionen enligt sina direktiv lägga
fram förslag till sådan reviderad lagstiftning. Kommissionen
skall vidare klarlägga och redovisa de ökade svårigheter att
uppfylla de alkoholpolitiska målen som en svensk anpassning till
EG kan inrymma och presentera förslag till insatser som medför
att de alkoholpolitiska målen kan uppnås även inom ramen för
EG-integrationen. Kommissionens arbete skall vara avslutat före
utgången av innevarande år.

Enligt utskottets uppfattning bör Alkoholpolitiska
kommissionens förslag och synpunkter avvaktas innan gällande
regler för import- och partihandel med starköl ändras. Riksdagen
bör därför med bifall till motionerna So2 yrkande 1, So3 yrkande
1 och So4 avslå den av regeringen framlagda propositionen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om regler
för import- och partihandel med starköl sedan Alkoholpolitiska
kommissionen slutfört sitt arbete. Detta bör med bifall till
motion 1993/94:So2 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1993/94:So3 yrkande 2, 1993/94:So5 och 1992/93:So268 yrkande 13
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande avslag på propositionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So2,
1993/94:So3 yrkande 1 och 1993/94:So4 och med avslag på
motionerna 1993/94:So3 yrkande 2, 1993/94:So5 och 1992/93:So268
yrkande 13 avslår propositionen och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Bilaga