Fru talman! För 100 år sedan stod arbetare i hamnen med mössan i handen och hoppades på att få ett påhugg för dagen. Man skulle kunna kalla det för en tidig variant av gigekonomi.
Ordet gig kommer från musikbranschen, där musiker ofta saknar en fast anställning och i stället får ta ett jobb i taget, det vill säga ett gig. Det finns ingen fast arbetsplats, och du har sällan någon direkt kontakt med företaget eller med dina kollegor. I stället kopplar företaget ihop dig med en privatperson eller ett annat företag i en app som beställer en tjänst av dig, till exempel en matleverans eller att flytta möbler.
Eftersom lön betalas ut per utfört uppdrag finns det inte någon garanti på hur många timmar som du kommer att arbeta under en vecka eller en månad. Du är inte anställd av företaget du jobbar för, utan företagen räknar ofta med att de som arbetar för dem är egenanställda. På så sätt slipper de förhålla sig till den arbetslagstiftning som gäller för vanliga arbetsköpare, och då kringgår de ansvar för allt som händer på jobbet. Det finns inga sjukdagar eller någon semesterersättning.
Ingen har väl missat Sydsvenskans reporter Dan Ivarsson, som nyligen har wallraffat som cykelbud. För 70 kronor i timmen + 20 kronor per leverans, före skatt, cyklar Ivarsson som en dåre genom Malmö. Utan förvarning förlängs eller förkortas arbetspassen. Buden får anställningskontrakt för bara en månad i stöten, och de som cyklar lite för långsamt kan få sparken.
Du måste vara väldigt snabb för att behålla det här jobbet, säger chefen till Dan Ivarsson.
Du måste tillhöra topp-50-procent, annars får du sluta, skriver en annan chef i ett sms.
Kvälls- och helgtillägg existerar inte. Man får själv betala sin cykel, och man får stå för reparationen om man får punktering.
Flexibilitet och effektivitet är en stor del av gigföretagens marknadsföring. Om du jobbar inom gigekonomin bör du vara beredd att få tillbringa en stor del av din tid i standbyläge medan du väntar på chansen att få ett nytt jobb. Gigföretagen har ingen skyldighet att tillhandahålla en enda betald arbetstimme för sina arbetare eftersom de inte har någon officiell status som arbetsgivare.
Fru talman! Gigekonomin är här för att stanna och breder ut sig till allt fler branscher. Det är en utveckling som innefattar hela arbetsmarknaden över hela världen. Den innebär att nya gigföretag tar över marknaden och även att företag som tidigare har erbjudit traditionella anställningar väljer att använda sig av liknande affärsmodeller och anställningsformer.
Fru talman! Jag anser att ILO:s hundraårsdeklaration inte i tillräcklig utsträckning lyfter fram de utmaningar som riskerar att försämra arbetstagarnas trygghet på framtidens arbetsmarknad, till exempel utvecklingen av plattformsekonomin och marknadsliberala reformer. För att kunna forma ett rättvist, inkluderande, tryggt och modernt arbetsliv behöver utmaningarna lyftas fram och angripas på ett mycket tydligare sätt. Det här är ett ansvar som jag anser att regeringen måste ta inom ramen för ILO-samarbetet.
Deklarationen är dock en viktig politisk viljeyttring för hur framtidens arbetsliv bör se ut, och den är ett steg i rätt riktning för att möta framtidens utmaningar. Därför har jag ändå valt att välkomna deklarationen och ställa mig bakom regeringens bedömning.
Men, fru talman, frågorna kvarstår: Vilken typ av arbetsliv ska vi ha i framtiden? Ska vi ha ett mössan-i-handen-goddag-fabrikören-arbetsliv där folk kan sägas upp på dagen och inte vågar stå upp för sina rättigheter? Vi har prövat det första alternativet tidigare, och det gick inget vidare. Då hade vi en utbredd fattigdom, misär, låg produktivitet och flest antal strejkdagar i hela Västeuropa.
Debatten om framtidens arbetsliv är minst sagt högaktuell i Sverige. Man menar att arbetsrätten behöver moderniseras för att möta framtidens arbetsliv, och det ska bli lättare och billigare att säga upp arbetare. Då vågar arbetsgivarna anställa fler.
Fru talman! Det finns inget modernt med att öka otryggheten på arbetsmarknaden. Arbetarna behöver mer trygghet, inte mindre. Framtidens arbetsliv ska innebära trygga anställningar och anständiga villkor för alla. De nya sektorer som växer fram inom plattformsekonomin måste regleras. Trygga anställningar och anständiga löner och villkor ska gälla för alla oavsett bransch.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)
