Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning, m.m.

Betänkande 1995/96:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande 1995/96:UBU10

Huvudmannaskap för gymnasial utbildning, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
UbU10

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att - som ett första steg i en
långsiktig lösning av
huvudmannaskapsfrågan för gymnasial
utbildning m.m. - den företrädesrätt
som landstingen i dag har att anordna
utbildning inom naturbruk och omvårdnad
tas bort. Vidare skall landsting efter
överenskommelse med en kommun få anordna
utbildning inom gymnasieskolan,
gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning även inom andra
områden än naturbruk och omvårdnad samt
nationella program i gymnasiesärskolan
och motsvarande utbildning i särvux.

Två reservationer från Moderaterna
finns fogade till betänkandet. De anser
att regeringens förslag att utvidga
landstingens möjligheter att anordna
utbildning bör avslås.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:183
Huvudmannaskapet för gymnasial
utbildning m.m. föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga till
detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub34 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att redovisa och
reglera de ekonomiska konsekvenserna
beträffande anordnande av gymnasial
utbildning.

1995/96:Ub35 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudmannaskapet för den
gymnasiala utbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudmannaskapet för
särskolan och särvux,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lägga ut undervisning på
entreprenad,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om påbyggnadsutbildningar.

1995/96:Ub36 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontrollstationer.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande
proposition 1995/96:183 Huvudmannaskapet
för gymnasial utbildning m.m. jämte de
motioner som har väckts med anledning av
den.

I propositionen föreslås att den
företrädesrätt som landstingen i dag har
att anordna utbildning inom områdena
naturbruk och omvårdnad tas bort. Vidare
föreslås att ett landsting efter
överenskommelse med en kommun skall få
anordna även andra nationella program i
gymnasieskolan än inom naturbruk och
omvårdnad. Landstingen skall efter
överenskommelse med en kommun även kunna
anordna gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning i komvux inom andra
områden än inom naturbruk och omvårdnad
samt nationella program i
gymnasiesärskolan och motsvarande
utbildning i särvux.

Vidare föreslås att bestämmelsen i
skollagen om att ett landsting inte får
betinga sig högre ersättning från en
elevs hemkommun än som svarar mot det
statsbidrag som lämnats dit för elevens
utbildning i gymnasieskolan tas bort.

Förslagen innebär ändringar i
skollagen, vilka föreslås träda i kraft
den 1 juli 1996.

Gällande regler

Enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985: 1100)
är varje kommun skyldig att erbjuda
samtliga ungdomar i kommunen utbildning
på nationella program i gymnasieskolan
fram till och med första halvåret det år
de fyller 20 år. Kommunerna har ansvar
för att alla ungdomar får tillgång till
ett allsidigt urval av program.
Ungdomar som vill gå på program som
kommunen inte anordnar i egen regi, har
rätt att studera på dessa i annan
kommun. Detta kan ske genom
samverkansavtal mellan hemkommunen och
kommuner eller landsting som anordnar
utbildningen. Landstingen får enligt 5
kap. 6 § skollagen endast anordna
utbildning på sådana nationella program
som avser naturbruk och omvårdnad. Om
ett landsting anordnar sådan utbildning
får kommuner, som ingår i landstinget,
inte anordna samma utbildning utan
överenskommelse med landstinget.

Även i fråga om gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
gäller enligt 11 kap. 17 § att
landstingen får anordna utbildning
endast inom områdena naturbruk och
omvårdnad. I 2 kap. 9 § förordningen
(1992:403) om kommunal vuxenutbildning
föreskrivs att en kommun, som avser att
anordna utbildning som får anordnas av
det landsting till vilket kommunen hör,
skall samråda med landstinget. Det finns
således inget hinder för en kommun att
starta sådan utbildning som landstinget
anordnar.

När det gäller särskolan och särvux kan
endast kommuner vara huvudman.

Möjligheten för en kommun eller ett
landsting att låta annan genomföra
utbildning på entreprenad regleras i
lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan. Det
är endast viss undervisning inom
gymnasieskolan, som får läggas ut på
entreprenad till fysiska eller enskilda
juridiska personer. Om det finns
särskilda skäl får regeringen på ansökan
från en kommun eller ett landsting i
andra fall medge att kommunen eller
landstinget får sluta avtal med någon
annan om att bedriva undervisning inom
det offentliga skolväsendet. De
uppgifter som den kommunala styrelsen
för utbildningen och rektorn har, får
inte omfattas av avtalet. Detta innebär
att rektorn alltid är anställd av
kommunen eller landstinget. När det
gäller komvux och särvux kan huvudmannen
uppdra åt andra att genomföra
utbildningen (11 kap. 6 § respektive 12
kap. 9 § skollagen).

Enligt 5 kap. 23 § skollagen har ett
landsting, som i sin gymnasieskola på
ett nationellt program tagit in en elev,
som inte är hemmahörande i en kommun
som har samverkansavtal med landstinget,
rätt till ersättning för sina kostnader
för elevens utbildning från elevens
hemkommun. Landstinget får dock inte
betinga sig högre ersättning från
hemkommunen än som svarar mot det
statsbidrag som utgår dit för elevens
utbildning i gymnasieskolan. Den
landstingskommunala delen i
utbildningskostnaderna täcks genom
landstingsskatt.

I det gamla statsbidragssystemet och
genom sektorsbidraget fick kommunerna
bidrag från staten som i genomsnitt
täckte hälften av kommunens kostnader
för utbildningsverksamheten. Den
resterande delen bekostades av
kommunerna själva. Sektorsbidraget
ersattes den 1 januari 1993 med ett
statligt utjämningsbidrag till kommuner
och landsting. Fr.o.m. den 1 januari
1996 gäller ett nytt system för
strukturkostnadsutjämning (prop.
1995/96:64, bet. FiU5, rskr. 116). Det
nya utjämningssystemet syftar till att
tillsammans med skatteinkomsterna ge
kommunerna likvärdiga förutsättningar
att finansiera t.ex. den skolverksamhet
som kommunerna är skyldiga att anordna.

Ändrade regler

Regeringen redovisar i propositionen sin
uppfattning att det i första hand är
kommunerna som skall vara huvudmän för
all utbildning i gymnasieskolan och
komvux, dvs. även för utbildningar inom
naturbruk och omvårdnad. Detta skulle
innebära att ett landsting först efter
överenskommelse med en kommun skulle ha
möjlighet att som huvudman anordna
gymnasieutbildning. Enligt regeringen
måste dock vissa frågor om skatteväxling
m.m. beredas ytterligare, innan ett
förslag med den innebörden kan läggas. I
avvaktan på att ett sådant förslag kan
läggas föreslås vissa ändringar i
skollagen som löser ett antal problem av
mera akut karaktär. Regeringen pekar på
att nuvarande lagstiftning skapar
problem och förhindrar att resurserna
används på ett effektivt sätt. Detta har
framhållits av Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet, som i en
gemensam skrivelse i november 1995
hemställt att regeringen skyndsamt
vidtar åtgärder som underlättar för
skolhuvudmännen att samverka.

Regeringen föreslår att ett landsting
efter överenskommelse med en kommun
skall få anordna annan utbildning inom
gymnasieskolan, gymnasial
vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildningar inom komvux än
inom områdena naturbruk och
omvårdnad.Vidare föreslås att kommunerna
kan överlåta åt landstinget att vara
huvudman för hela eller delar av
utbildningar inom gymnasiesärskolan och
motsvarande utbildning inom särvux.
Bestämmelsen om att landstingen i dag
har företrädesrätt att anordna
gymnasieutbildning inom naturbruk och
omvårdnad slopas.

Förslagen om ändrade regler för
anordnande av gymnasial utbildning m.m.
har föranlett två motioner. I motion
1995/96:Ub35 (m) framhålls i yrkande 1
att propositionen är inkonsekvent,
svårbegriplig och motsägelsefull.
Regeringen förefaller vilja föra över
både omvårdnads- och
naturbruksprogrammet från landstingen
till kommunerna. I stället för att lägga
detta förslag tas landstingens
företrädesrätt att anordna dessa program
bort samtidigt som detta kompenseras med
att landstingens möjligheter att bedriva
utbildning inom andra områden vidgas.
Liknande tankegångar redovisas i motion
1995/96:Ub34 (m) yrkande 1. I båda
motionerna yrkas avslag på regeringens
förslag. I den först nämnda motionen
motsätter sig motionärerna att
landstingen ges möjlighet att utvidga
sin verksamhet. De utbildningar som i
dag bedrivs av landstingen bör i sin
helhet föras över till kommunerna
(yrkande 2). I yrkande 3 motsätter sig
motionärerna att landstingen ges
möjlighet att vara huvudman för
utbildning inom särskolan och särvux.
Enligt yrkande 5 bör förslaget om att
landstingen skall få anordna andra
påbyggnadsutbildningar än vad de gör i
dag avslås. Motionärerna anser att en
lösning på de problem som finns och som
givit upphov till regeringens förslag är
att stärka möjligheterna för kommunerna
att lägga ut utbildning på entre-
prenad. Lagen om entreprenadförhållanden
inom skolan bör förtydligas så att det i
framtiden blir möjligt för kommunerna
att i ökad omfattning uppdra åt andra
utbildningsanordnare att bedriva
undervisning (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.

Regeringen redovisar i propositionen
(s. 12) ett flertal problem med de
nuvarande reglerna om huvudmannaskap för
gymnasial utbildning m.m. Regeringen
uttalar i propositionen sin uppfattning
att kommunerna bör vara huvudmän för all
utbildning i gymnasieskolan och komvux
men att detta behöver utredas
ytterligare. För att lösa de akuta
problemen öppnas möjligheten för ett
landsting att efter överenskommelse med
en kommun anordna andra utbildningar än
inom naturbruk och omvårdnad. Vidare
öppnas möjligheten för kommunerna att
anordna utbildning inom områdena
omvårdnad och naturbruk. Utskottet
konstaterar att nuvarande bestämmelser
medför att initiativ från kommuner och
landsting till samverkan försvåras och
att deras möjligheter att göra
pedagogiska och kostnadsbesparande
åtgärder begränsas. I likhet med
regeringen vill utskottet peka på
förhållandena när det gäller t.ex. barn-
och fritidsprogrammet. Utskottet ser
därför positivt på att regeringen nu -
som ett första steg i en långsiktig
lösning av huvudmannaskapsfrågan -
föreslår förändringar i skollagens
regler i syfte att lösa de akuta
problemen. Utskottet utgår från att
regeringen, så snart den ytterligare
beredningen av vissa frågor som
regeringen aviserat är genomförd,
tämligen snart återkommer i ärendet till
riksdagen.

När det gäller yrkande 4 i motion
1995/96:Ub35 om att stärka möjligheterna
för kommunerna att lägga ut undervisning
på entreprenad så att även landsting
skulle kunna ingå i den krets av
utbildningsanordnare som på en kommuns
uppdrag kan vara utförare av en
utbildningsinsats vill utskottet - i
likhet med regeringen - peka på de
problem som finns med en sådan lösning.
Om en kommun skulle få ge ett landsting
i uppdrag att bedriva undervisning som
entreprenör innebär detta att kommunen
alltjämt är ansvarig för utbildningen,
medan landstinget endast har
utförarrollen. Uppdragsgivaren, dvs.
kommunen, är huvudman för utbildningen
och har det ansvar som anges i 1 kap. 12
§ skollagen. Ett landsting skulle också
som regel ha flera uppdragsgivare
eftersom det är troligt att det i de
flesta fall skulle vara fråga om att
bedriva undervisning på flera kommuners
uppdrag. Samtliga kommuner skulle vara
huvudman för sin del av utbildningen.
Regeringen framhåller att ansvaret
skulle kunna bli otydligt förutom
praktiska problemen när det gäller att
fatta beslut. Detta går kanske i och för
sig att lösa genom att berörda kommuner
först ingår ett samverkansavtal med
varandra varvid en kommun blir anordnare
av utbildningen. Därefter träffar den
kommunen avtal med landstinget. Detta är
emellertid en omständlig lösning, heter
det i propositionen. Utskottet har ingen
annan uppfattning än regeringen och
förordar således att huvudmannaskap för
utbildning inom skolväsendet regleras
genom bestämmelser i skollagen och att
lagen om entreprenadförhållanden i
skolan inte utvidgas.

Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör riksdagen anta regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap.
6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 §
och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§ samt avslå
motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och
1995/96:Ub35.

Förslaget om ändrade regler för
interkommunal ersättning för
utbildningar anordnade av landstingen
behandlas i motion 1995/96:Ub34 (m)
yrkande 2. Den nuvarande lagtexten med
sin koppling till statsbidrag är
föråldrad, konstaterar motionären.
Samtidigt är det oklart hur kommunernas
kostnader kommer att påverkas av den
föreslagna förändringen. Det finns ett
behov av att redovisa och reglera de
ekonomiska konsekvenserna beträffande
anordnande av gymnasial utbildning,
anser motionären.

Utskottet delar regeringens och
motionärens uppfattning att den
nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 23 §
skollagen om att ett landsting inte får
betinga sig högre ersättning från en
elevs hemkommun än som svarar mot det
statsbidrag som lämnas dit för elevens
utbildning i gymnasieskolan är
föråldrad. Utskottet anser liksom
regeringen att den bör slopas. Som
utskottet tidigare nämnt utgår inte
numera något särskilt statsbidrag till
kommunerna för anordnande av utbildning.
Det nya utjämningssystemet syftar till
att tillsammans med skatteinkomster ge
kommunerna likvärdiga förutsättningar
att finansiera t.ex. den skolverksamhet
som kommunerna är skyldiga att anordna.
Enligt utskottets mening är det inte
tillfredsställande att ha regler i
skollagen som inte går att tillämpa. I
propositionen har regeringen gjort den
bedömningen att den föreslagna
förändringen inte nämnvärt bör påverka
kommunernas kostnader för utbildning
inom naturbruk och omvårdnad. Utskottet
gör samma bedömning som regeringen. Mot
bakgrund av den ytterligare beredning av
vissa frågor om skatteväxling m.m. som
regeringen aviserat finner utskottet det
inte påkallat att tillstyrka förslaget
om redovisning m.m. av de ekonomiska
konsekvenserna beträffande anordnande av
gymnasial utbildning. Med hänvisning
till vad utskottet har anfört bör
riksdagen anta regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen såvitt avser
5 kap. 23 § och avslå motion
1995/96:Ub34 yrkande 2.

Utskottet har inget att erinra mot
lagförslaget i övrigt.

I motion 1995/96:Ub36 (c) framhålls
behovet av en kontrollstation.
Motionärerna tar upp frågan om
naturbruksskolorna och pekar på att det
innebär stora påfrestningar för
kommunerna att överföra huvudmannaskapet
från landstingen till kommunerna.
Naturbruksskolorna är ofta belägna i små
kommuner för vilka det ekonomiska
ansvaret för en naturbruksskola är
tungt. För dessa skolor har det
regionala ansvaret, genom landstingens
huvudmannaskap, varit en viktig
förutsättning för en framgångsrik
verksamhet. När nu regeringen föreslår
att huvudmannaskapet skall övergå i
kommunernas regi bör en kontrollstation
läggas in för att se till att det
kommunala huvudmannaskapet fungerar som
det var tänkt för dessa utbildningar.

Utskottet vill peka på att endast ca 6
700 elever går på naturbruksprogrammet.
Det är en mycket dyr utbildning med en
genomsnittlig kostnad på 139 600 kr per
elev för programmet anordnat av
landstingen. Det finns i dag ett fåtal
kommuner som - efter överenskommelse med
landsting - anordnar sådan utbildning.
Enligt utskottets uppfattning är det
inte troligt att den föreslagna
förändringen som gör det möjligt för en
kommun att - utan särskild
överenskommelse med landstinget - starta
naturbruksutbildning, kommer att
innebära en drastisk förändring av detta
förhållande. Enligt utskottets mening
kan behovet av uppföljning lösas på
annat sätt än genom en kontrollstation
av det slag som föreslås i motionen.
Skolverket har som en huvuduppgift att
följa upp och utvärdera verksamheten i
skolan. Detta gäller självfallet också
rekrytering, kvalitet och tillgång till
platser beträffande
naturbruksprogrammet. Utskottet
förutsätter att regeringen följer
utvecklingen av naturbruksprogrammet och
återkommer i frågan om förutsättningarna
väsentligt förändras i dessa avseenden.
Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att motion 1995/96:Ub36 bör
avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade regler
för anordnande av gymnasial
utbildning m.m.

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1
och 1995/96:Ub35 antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och
10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a
§§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9
och 11 §§,

res. 1 (m)

2. beträffande interkommunal
ersättning för utbildningar anordnade
av landstingen

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub34 yrkande 2 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5
kap. 23 §,

3. beträffande lagförslaget i
övrigt

att riksdagen antar regeringen
förslag till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte omfattas
av vad utskottet hemställt under mom.
1 och 2,

res. 2 (m) - villk.
1

4. beträffande kontrollstation

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub36.

Stockholm den 9 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren
(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi
(s) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. Ändrade regler för anordnande av
gymnasial utbildning m.m. (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 4 börjar med Regeringen
redovisar och på s. 5 slutar med och
1995/96:Ub35 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning
att det i första hand är kommunerna som
skall vara huvudmän för all utbildning
inom gymnasieskolan och komvux, dvs.
även för utbildningar inom områdena
omvårdnad och naturbruk. Utskottet
finner det anmärkningsvärt att
regeringen, när den redovisar denna
uppfattning, i stället väljer att ta
bort landstingens företrädesrätt att
bedriva utbildning inom naturbruk och
omvårdnad och samtidigt vidgar
landstingens möjligheter att bedriva
utbildning i gymnasieskolan, den
gymnasiala vuxenutbildningen och
påbyggnadsutbildningarna. Utskottet vill
peka på att utbildning inom omvårdnads-
och naturbruksprogrammen i dag ofta
bedrivs vid skolor som endast har ett
program. Nackdelen med små
gymnasieskolor är bl.a. att de endast
kan erbjuda eleverna ett begränsat utbud
av ämnen, lokala tillägg och
individuella val. Detta minskar
elevernas valmöjligheter. Utskottet
erinrar om att gymnasieskolan nu omdanas
till att bli alltmer kursutformad.
Förutsättningarna för en kursutformad
gymnasieskola är att det finns ett rikt
utbud av ämnen och kurser. Utskottet
vill också peka på att regeringens
förslag innebär att om en kommun och ett
landsting inte kommer överens om
huvudmannaskapet kan båda bedriva
utbildning inom omvårdnads- och
naturbruksprogrammet. I stället för
samverkan och samordning riskerar
förslaget att leda till splittring och
slöseri med resurser. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag till lag om ändring i skollagen
där kommunerna är huvudmän för all
utbildning inom gymnasieskolan och
komvux i den mån utbildningen inte
bedrivs i form av fristående skola med
enskild huvudman. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet finner inte heller skäl att
öppna möjligheten för landstingen att
vara huvudman för utbildning inom
särskolan och särvux. Kommunerna har
nyligen givits ansvar för särskolan,
bl.a. mot bakgrund av ambitionen att i
ökad utsträckning integrera
undervisningen inom särskolan och
grundskolan.

Enligt utskottets uppfattning bör de
problem som i dag finns vad gäller
samordning och samverkan mellan kommuner
och landsting i fråga om anordnande av
utbildning i stället lösas genom att
möjligheterna för kommunerna att lägga
ut undervisning på entreprenad stärks.
Lagen om entreprenadförhållanden i
skolan bör därför förtydligas och
utvidgas så att det blir möjligt för
kommunerna att i ökad omfattning uppdra
åt andra att bedriva undervisning inom
ett flertal olika ämnen. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
till ändring i lagen om
entreprenadförhållanden i skolan. Detta
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Med hänvisning till vad utskottet har
anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och
1995/96:Ub35, dels avslå regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap.
6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 §
och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§, dels som
sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändrade regler för
anordnande av gymnasial utbildning
m.m.

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och
1995/96:Ub35, dels avslår regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och
10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a
§§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9
och 11 §§, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

2. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till
reservation 1

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Utskottet har
och slutar med i övrigt bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag i övrigt i den mån
det inte har berörts av utskottets
ställningstagande i det föregående samt
beslutar om de ändringar av ingressen
och ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds av vad utskottet har
föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte omfattas
av vad utskottet hemställt under mom.
1 och 2,

Särskilt yttrande

Ändrade regler för anordnande av
gymnasial utbildning m.m. (mom. 1)

Ola Ström (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna vill understryka
uppfattningen att det i första hand är
kommunerna som skall vara huvudmän för
all utbildning i gymnasieskolan och
komvux, dvs. även för utbildningar inom
områdena naturbruk och omvårdnad.

Även om Folkpartiet liberalerna ställer
sig bakom det nu föreliggande förslaget
om att landstingen skall kunna vara
utbildningsanordnare inom fler områden
än för närvarande är vi skeptiska till
att landstingen tar på sig ännu fler
verksamhetsområden. Landstingens problem
i dag består snarast i att
verksamhetsfältet är alltför omfattande
vilket riskerar att landstingens
huvudsakliga uppgift, hälso- och
sjukvård, inte prioriteras i den
omfattning som vore önskvärt.

Folkpartiet liberalerna vill också peka
på att även om landstingen utnyttjas som
utbildningsanordnare kvarstår det
kommunala ansvaret och att det måste
föreligga ett konstruktivt arbetsklimat
mellan landstinget och de kommuner som
sänder sina elever dit.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 2
Hemställan 7
Reservationer 8
1. Ändrade regler för anordnande av
gymnasial utbildning m.m. (mom. 1) 8
2. Lagförslaget i övrigt (mom. 3) 9
Särskilt yttrande 9
Regeringens lagförslag 11
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) 11