Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Anf. 101 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Långtidsprognoser gör gällande att det offentliga ålderspensionssystemet inte kommer att leverera för min generation, 80-talisterna. Många i den yngre generationen riskerar att bli morgondagens fattigpensionärer.

Därför fanns det under lång tid möjlighet att spara privat till sin pension - ända fram tills regeringen avskaffade möjligheten att spara privat. Man hänvisade då till det nyinrättade investeringssparkontot, och många började mycket riktigt spara där i stället.

Därefter har man inte bara en utan två gånger höjt skatten på nämnda investeringssparkonto. Det är inte bara en straffbeskattning på småspararna utan skapar också en stor osäkerhet. Om man på kort tid kan höja skatten två gånger, varför inte också tre eller fyra gånger?

Det pratas lite föraktfullt om att det bara motsvarar si eller så många chipspåsar och att det får man helt enkelt se till att ha råd med, men då missar man ju hela poängen med den här sparformen. Om man tar bort möjligheten att spara privat till sin pension och i stället hänvisar till den här sparformen måste man givetvis analysera en skattehöjning utifrån ett helt yrkesverksamt liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Med fullt normala och rimliga antaganden om lön, sparkvot och avkastning blir effekten för den enskilde småspararen en sexsiffrig skattehöjning i kronor. För den som tjänar lite mer, tjänar normalt men lever lite mer sparsamt och har en högre sparkvot eller bara investerar förnuftigt och får en bra och stabil avkastning blir skatten naturligtvis högre.

Vi har alltså en situation där det offentliga ålderspensionssystemet inte kommer att leverera. Dagens pensionärer känner till det alltför väl, men i ärlighetens namn är det morgondagens pensionärer jag är mest orolig för.

Man har avskaffat möjligheten att spara privat, och alla de nästan 1 miljon svenskar som har hittat ett annat sätt att spara väljer man nu att belägga med en extra straffbeskattning. Om man är ung och inte vill bli fattigpensionär, hur i hela friden ska man då bete sig?

Varför regeringen väljer att gå fram med en sådan här straffbeskattning av småspararna är snudd på obegripligt. Ännu mer obegripligt är det faktum att Sverigedemokraterna ensamma har reserverat sig mot förslaget. Under eftermiddagens votering är det enbart Sverigedemokraternas riksdagsgrupp som kommer att rösta nej. Vi kan konstatera att det inte kommer att vara tillräckligt och att förslaget dessvärre kommer att gå igenom. Alliansen har alla möjligheter i världen att tillsammans med oss rösta nej och därmed bilda en majoritet för att stoppa förslaget. Men man har valt total walkover.

Eller helt obegripligt är det kanske inte, för det är faktiskt precis så man har agerat under större delen av denna mandatperiod. Man har lagt sig platt och gett regeringen carte blanche. Maken till tandlös och impotent opposition har aldrig skådats. Frågan är om man ens kan betrakta Alliansens partier som oppositionspartier och om det inte vore mer riktigt att betrakta dem som en del av regeringsunderlaget.

Fru talman! Det här kommer man givetvis inte att tillstå. Man kommer att argumentera för att man minsann har respekt för regelverken, för ordning och reda i budgetprocessen, för etablerad praxis och så vidare.

Det resonemanget håller inte. Det är helt enkelt ett sätt att gömma sig för att man är för feg för att bedriva en tuff oppositionspolitik. Det är inte oppositionens ansvar att hjälpa regeringen att driva igenom dålig politik. Det är regeringens uppgift att samla en majoritet för sin politik för att få igenom den i kammaren.

I nästan alla andra jämförbara länder samlar regeringsunderlaget majoritet för sin budgetpolitik. Annars avsätts man eller kan inte ens bilda regering till att börja med. Det är fullt normalt och rimligt. Det finns inget skäl att Sverige ska ha en praxis som säger att en minoritetsregering, oavsett hur liten, alltid ska kunna få igenom sin ekonomiska politik och att oppositionen måste lägga sig platt. Det är inte rimligt, och Sverigedemokraterna kommer inte att respektera en sådan praxis.

Man kommer att hävda att man respekterar regelverk och ordning och reda, och man kommer att anklaga mig och oss för att göra motsatsen. Jag köper inte det, för det handlar inte om det. Det handlar om att ni är fega. Så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Per Åsling (C)

Anf. 102 Per Åsling (C)

Fru talman! Att spara för framtida utgifter är på alla sätt bra. Det är något vi inte bara ska säga utan också säkerställa till goda villkor så att människor känner att sparandet är värt det. Därför sänder regeringens förslag om höjd beskattning på sparpengar fel signal. Investeringssparkontot, som infördes under Alliansens tid, har blivit småspararnas egen folkrörelse, där alltifrån studenten som extrajobbar till pensionären som vill lägga undan till barnbarnen investerar sina sparpengar. Det är nutidens Svenssonsparande.

Fru talman! Signalen regeringen nu sänder är att det ska löna sig mindre att spara. Det är ett minst sagt dåligt tajmat budskap till svenska småsparare eftersom svenskarna aldrig tidigare i historien varit så högt belånade. Det är en farlig väg att vandra som i slutänden kan göra ekonomin, både den privata och den offentliga, mer känslig för en svängning i konjunkturen.

Vi kan inte klandra pensionssparare som känner sig förvirrade och osäkra på var de egentligen ska investera pengarna för att få en så bra pension som möjligt. Det borde vara en självklarhet för regeringar, oavsett färg och sammansättning, att erbjuda stabilitet och långsiktiga spelregler.

Fru talman! Det finanspolitiska ramverket är den enskilt viktigaste ekonomiska reform som genomförts i Sverige de senaste decennierna. Den stabilitet som vi i dag åtnjuter ger bättre villkor för företagare, ger förutsättningar för fler jobb, ger mer pengar i plånboken och minskar oron i en turbulent värld. Att vi i bred enighet har kunnat enas om reformer som gett vårt land trygghet och ökat välstånd när omvärlden skakat är något som vi i grunden bör vara tacksamma för, oavsett partitillhörighet.

Finansutskottets tidigare kanslichef Ove Nilsson ledde en expertgrupp som utarbetade riktlinjer för den statliga budgetprocessen, som gällt sedan 1996. Under en hearing här i riksdagen som jag bevistade uttryckte han hur det såg ut innan den process som nu gäller blev verklighet.

Jag ska citera Ove Nilsson om hur det var på den tid då vi inte hade ett ramverk: "Processen var inte överblickbar. Resultatet var inte förutsägbart - det var en bristande transparens . Det fanns ingen långsiktighet. Processen började om varje år. Den styrdes inte av mål eller riktlinjer. Själva sättet att fatta beslut - att man beslutade om varje anslag ett och ett - ledde till en försvagning av statsfinanserna."

Jag tycker att detta citat med all önskvärd tydlighet visar behovet av att ha ett ramverk och att förhålla sig till det.

Grunden är väldigt enkel. Alla statens utgifter och inkomster ska beslutas om i en helhet, med ett enda klubbslag här i Sveriges riksdag, för att på så sätt se till att föreslagna utgifter är finansierade.

Fru talman! Ingen av oss borde vilja ha tillbaka den situation som rådde innan vi fick det finanspolitiska ramverket - en tid med skenande budgetunderskott och en växande statsskuld, en tid då plus och minus inte behövde gå ihop och emellanåt heller inte gjorde det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

I budgetprocessen - det finanspolitiska ramverket - och den tillämpning vi varit överens om är reservationsförbudet i skatteutskottet en central del.

När vi har behandlat investeringssparkontot i skatteutskottet har Sverigedemokraterna nonchalerat kravet att budgeten ska vara i balans. Kortsiktiga politiska poänger ska inte gå före stabilitet i ekonomin.

Centerpartiet är det enda parti som både i regeringsställning och i opposition alltid har värnat om och hållit sig till lagstiftning och finanspolitiskt ramverk. De spelregler som slagits fast ska stå över dagspolitiken och får inte ruckas i sina grundvalar.

Fru talman! Från allianspartiernas sida har vi lagt fram ett särskilt yttrande i skatteutskottet i frågan om höjd skatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Vi har ett reservationsförbud av en klar anledning. Vi kan helt enkelt inte hamna i ett läge där skattefrågor bryts ur ramen. Detta gäller oavsett om det är skattehöjningar eller skattesänkningar.

Det är väl känt var allianspartierna står i frågan. Centerpartiet har gång på gång kritiserat skattehöjningen på ISK. Vi säger nej i vår budgetmotion, liksom övriga allianspartier. Men återigen: Kommande val och dagspolitiken får inte stå i vägen för stabiliteten i statens finanser. I grunden handlar det om förtroendet för svensk ekonomi. Centerpartiet tänker inte medverka till att detta förtroende rubbas.

(Applåder)

Anf. 103 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till propositionen.

I dag debatterar vi regeringens proposition om höjd beskattning på investeringssparkonto och kapitalförsäkringar.

Sverige har i dag en regering som gör viktiga investeringar både för framtiden och för utvecklingen i landet just nu. Det innebär att den budget som betänkandet är en del i att finansiera lägger 40 miljarder på att betala av statsskulden, vilket resulterar i att vi har den lägsta statsskulden sedan 1977, det vill säga året då jag föddes, då Elvis fortfarande levde. Detta gör regeringen för att försäkra oss inför framtida lågkonjunktur - en stabil politik även för framtiden.

Jag måste nämna några av de reformer som de 40 miljarderna är tänkta att finansiera, nämligen människor i arbete. I Sverige sjunker arbetslösheten tack vare en regering som prioriterar arbete före skattesänkningar. Fler i arbete ger bättre möjlighet till sparande för fler och påverkar på sikt även pensionerna. Men vi har fortfarande arbetslösa i detta land, samtidigt som vi har företag som vill anställa. Därför satsar regeringen på utbildning, för att fler ska ha ett jobb att gå till. Alla som kan jobba ska jobba, med regeringens politik.

Budgeten innehåller också reformer som sänkningar av pensionärsskatten, höjt bostadstillägg och höjt barnbidrag, för att inte tala om välfärdsmiljarderna.

Fru talman! Propositionen har självfallet remitterats, och en del frågeställningar och kritik har framkommit. Under min tid i riksdagen tror jag aldrig att jag har sett ett betänkande som enbart har hyllats. De mest högröstade kritikerna kommer främst från oppositionen, som jag menar tar till kraftord om man ställer det mot vad som finns i remissvaren. Efter att ha läst dessa kan jag konstatera att återkommande ord där är måttlig påverkan och mindre effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Vid utgången av 2016 fanns knappt 2 miljoner personer med ett investeringssparkonto, med ett totalt kapitalunderlag på ca 546 miljarder kronor. En ökning av schablonintäkten med 0,5 procentenheter skulle innebära en genomsnittlig skattehöjning med ca 18 kronor per person och månad, i genomsnitt.

Uppgifter om kapitalunderlag för investeringssparkonto på individnivå visar att det i huvudsak är koncentrerat till dem som har en högre inkomst. En annan del av kritiken har handlat om vad som händer med dem som tillhandahåller sparformen. Där har utvecklingen hunnit i kapp olyckskorparna.

När jag läste Svenskan i går konstaterade jag att det fanns något exempel på ett smärre hack, men flertalet visar i stället på att det är fler som väljer att starta ett sparande. För de banker som anges i artikeln var det stadiga flödet före aviseringen av höjningen ca 4 500 per vecka. Veckan efter hade det ökat till 7 000. Om bankernas tackkort för detta ska gå till regeringen eller oppositionen låter jag vara osagt.

Fru talman! Jag vill kort nämna att dessa inkomster är att betrakta som stabila för statsfinanserna men att de också ger en fördelningspolitisk effekt. Detta är också Skatteverkets bedömning.

Förslaget påverkar främst dem som har höga inkomster, både i den del som avser investeringssparkonto och i den del som avser kapitalförsäkringar. Sett till hela befolkningen bedöms kapitalunderlaget i genomsnitt vara större hos män än hos kvinnor. Den fördelningspolitiska effekten ligger framför allt i de reformer som finansieras, däribland sänkt pensionärsskatt.

För att illustrera detta skulle man kunna säga att män med högre inkomster får bidra till borttagandet av pensionärsskatten för kvinnor med låga pensioner.

Viktigast är det dock att ge underlag för reformer som leder till fler i arbete, fler växande företag och förstärkningar för ekonomiskt utsatta personer.

Avslutningsvis vill jag också styrka att detta fortsatt är en gynnsam sparform.

(Applåder)

Anf. 104 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Det var en intressant jämförelse på slutet i Hannah Bergstedts anförande om att förmögna män kan finansiera skattesänkningar för fattiga äldre kvinnor. Så kan man såklart se det.

I Sverigedemokraternas budget har vi föreslagit en helt slopad pensionärsskatt. Vi har inte gjort som Socialdemokraterna som kommer en tredjedel på väg, utan vi har slopat pensionärsskatten helt. Vi har också sagt nej till den skattehöjning som föreslås i detta betänkande. Man kan faktiskt göra båda sakerna. Det beror på hur man prioriterar.

Fru talman! Som jag var inne på i mitt anförande kommer det offentliga ålderspensionssystemet inte att leverera - inte för 80-talisterna, inte för 90talisterna och definitivt inte för dem som kommer därefter.

Min egen generation kan förvänta sig mindre än hälften av sin slutlön i pension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Väldigt många valde att spara privat till sin pension under den tid som man kunde göra det, eftersom det offentliga inte klarar av att leverera. Denna möjlighet avskaffade denna regering, och man hänvisade till investeringssparkontot.

Givetvis måste en långsiktig placering, exempelvis till pension, präglas av långsiktiga och förutsebara villkor. Min fråga är därför: Vad är ert råd till alla morgondagens pensionärer? Det offentliga pensionssystemet kommer inte att leverera. Ni har avskaffat möjligheten att spara privat. Nu ska ni också straffbeskatta dem som sparar till sin pension på det sätt som ni själva har hänvisat dem till. Vilka signaler skickar det?

Anf. 105 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Den som använder sig av ordet straffbeskattning i detta sammanhang måste nog ändå tänka på att man urvattnar det med tanke på att mediankontot har 25 000 kronor. Det innebär att för mer än hälften blir det en skatteökning på mindre än 20 kronor per år.

När vi hädanefter kommer att höra Sverigedemokraterna tala om straffbeskattning kommer det att framstå i en viss dager. Och jag kan bara konstatera att jag inte håller med om att det kan betraktas på detta sätt.

För den som oroas över dagens pensionärer torde reformerna i denna budget som handlar om höjt bostadstillägg och sänkt pensionärsskatt vara av stort intresse.

Det är intressant att Oscar Sjöstedt ändå lyfter fram detta. Det måste vara eftertankens kranka blekhet. Sverigedemokraterna har nämligen varit ett stöd för att se till att dessa stora skatteorättvisor mellan pensionärer och arbetande har införts.

För den som oroar sig för framtidens pensionärer är reformer för fler människor i arbete av största vikt. Det är naturligtvis så att den som ska ha råd att spara också måste ha någonting att spara av.

De som är riktigt svaga - om vi ska tala om fattigpensionärerna - står långt från arbetsmarknaden eller jobbar deltid i låglönejobb och behöver inte oroa sig för detta förslag. De har inte råd med ett sparande. Det är för dessa människor vi behöver se till att höja levnadsstandarden.

Kvinnor i välfärdssektorn behöver välfärdsmiljarderna. De behöver arbetsmiljösatsningar och även stärkt skydd på arbetsmarknaden. Och det är väl ingenting som Sverigedemokraterna har gjort sig kända för att lyfta fram.

Anf. 106 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Att pensionärer står utanför arbetsmarknaden är väl ganska naturligt. Det är knappast ett problem heller.

Man kan göra sig lite lustig över att det i det enskilda fallet bara blir så lite pengar per år. Men precis som jag var inne på i mitt anförande ska man se detta som ett långsiktigt sparande. Det gäller alla som ser detta som en del av sitt pensionssparande. Då måste man titta på detta över hela det verksamma yrkeslivet. Då får man en ränta-på-ränta-effekt, och den blir rätt påtaglig. Med helt normala antaganden om lön, om hur mycket man sparar av sin lön och om vilken avkastning som man kan uppnå blir denna skattehöjning sexsiffrig i kronor räknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Jag ska uppehålla mig lite mer vid inkomstklyftorna och fördelningsaspekterna. Det är vida känt och uppenbart att när Socialdemokraterna ser inkomstklyftor ser de en orättvisa. Och svaret på denna orättvisa är alltid att angripa dem som man betraktar som rika, det vill säga att bekämpa rikedom. Om alla är lika fattiga finns det ingen orättvisa, och då är samhället mycket rättvist. Jag tror att det är fel väg att gå och att det är bättre att bekämpa fattigdom än att bekämpa rikedom.

Jag ska vara konkret: Om man verkligen känner ett behov av att sätta dit dem som har ett lite större sparande, skulle man från Socialdemokraternas sida då kunna tänka sig en modell i fråga om investeringssparkontot och beskattningen av det där man exempelvis säger att de första 100 000 kronorna undantas från beskattning och att det blir skatt därutöver? Om man är ännu mer ambitiös kan man undanta en genomsnittlig årslön, så att alla unga hushåll och även äldre kan få möjlighet att bygga upp en buffert innan de beskattas. Kan det vara en väg framåt?

Anf. 107 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Oscar Sjöstedt talar om enskilda fall. Men jag konstaterade i mitt tidigare anförande att det handlar om att det blir en ökning med mindre än 20 kronor per år för mer än hälften av dem som har detta sparande. Det säger en del om Oscar Sjöstedts kraftord i detta sammanhang.

Långsiktighet är att se till att folk har möjlighet att spara, Oscar Sjöstedt. Det gör man genom att satsa på att människor kommer i arbete. Det är det som den här regeringen gör genom ett reformutrymme på 40 miljarder. Vi vet nämligen att det absolut bästa sättet att se till att människor har förmåga att klara sig själva under hela livet, även under den tid som de är pensionärer, är att de faktiskt har möjlighet att arbeta. Just därför är det viktigt, som jag sa tidigare i mitt anförande, att alla som kan jobba också ska kunna jobba.

De mest kraftfulla signaler som skickas ut i detta betänkande är att Sverigedemokraterna inte passivt tänker stödja en moderatledd regering.

Men om vi ska tala om kraftfulla signaler konstaterar jag också att de signaler som vi ser från marknaden när det kommer till sparande, efter det att regeringen har presenterat sina förslag, är att antalet konton i just denna sparform ökar, alltså den som Sverigedemokraterna attackerar så hårt och kallar straffbeskattad. Menar Oscar Sjöstedt att människor inte själva har förstånd att förstå att detta är en usel sparform, eller är det faktiskt så att de har konstaterat att de kommer att kunna ha ett gott sparande även med en skattehöjning på 0,25 procent?

(Applåder)

Anf. 108 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Regeringen går hårt åt kvinnliga småsparare. Med en skattekirurgisk precision fortsätter regeringen att gå emot Sveriges många småsparare - vårt lands folksparare. Regeringen vill inte att svenskar ska spara. På något annat sätt kan man väl inte uppfatta signalen från detta förslag, nämligen att man från och med årsskiftet ska öka beskattningen av långsiktigt sparande såsom investeringssparkonton och kapitalförsäkringar.

Fru talman! Detta är en riktigt dålig politik när det gäller dem som har möjlighet att ta ansvar genom att spara lite grann då och då. Det är i grunden helt rätt och helt förnuftigt att förbereda hushållsekonomin för kommande påfrestningar. Att ännu fler - det är nu drygt 2 miljoner småsparare - ska beskattas för att de gör rätt sänder helt fel signaler. I stället borde man stimulera ännu fler att göra ännu mer rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Att man tar väldigt lätt på kritiken fick vi nu tydligt höra från talarstolen. Jag vet inte om det är någon förutom den tidigare riksdagsledamoten eller finansminister Magdalena Andersson som försvarar detta förslag. I övrigt torde det inte vara någon.

Detta sänder helt fel signaler, fru talman. Det riskerar att öka belåningen hos svenska hushåll. Ett av argumenten som framförs är att detta har positiva effekter på jämställdheten, och när det gäller det argumentet får regeringen verkligen ta i. All akademisk forskning visar nämligen att det i allmänhet är kvinnor som söker sparande med mindre risk, och dessa sparformer är anpassade just till dem som vill ha mindre risk.

De flesta av dessa sparare är helt vanliga småbarnsföräldrar. Det är yngre människor, 30-40 år, som anstränger sig lite grann. Det är inte alls som det beskrivs av den rödgröna regeringen, alltså att det är de förmögna männen - de välbeställda - som samlar i ladorna i denna typ av sparform. Det är inte alls så. Hela idén med de här sparformerna är nämligen att det ska vara låg risk. De ska vara enkla och lättbegripliga. De ska omfatta många och vara inkluderande.

Att ha långsiktiga, tydliga regler för sparandet är lika viktigt som att ha långsiktiga, tydliga spelregler för hur vi förhåller oss till varandra för att ha en stabil svensk framtid. Att gå in med inställningen att man ska låta straffbeskatta unga kvinnliga sparare och vanliga småbarnsfamiljer är rätt tufft i ett läge där det går bra för Sverige med tanke på den internationella högkonjunkturen. Vi menar att de rödgröna och Socialdemokraterna slår mot dem som anstränger sig lite grann - de som förbereder hushållsekonomin för påfrestningar i tuffare tider.

Internationella valutafonden, IMF, konstaterade nyligen att svenskar vill ha ordning och reda i finanserna. Svenskar gillar dessutom att spara och har ökat sitt sparande mer än något annat land i OECD efter finanskrisen. Det är tydligt viktiga och bra signaler, men vad skickar regeringen för signaler? Den säger "Nej, nej, det här ska ni inte fortsätta med!", i stället för att göra precis tvärtom och underlätta för fler att anstränga sig lite till.

Sparande inför framtiden är viktigt, fru talman. Sparande kräver stabila, långsiktiga och gynnsamma - attraktiva - skatteregler för att fler ska anstränga sig för att göra rätt. Vi avvisar därför regeringens planer på att göra detta. Alla skattehöjningar som direkt slår mot sparande, mot att anstränga sig eller mot att försöka bidra till att göra företagsklimatet något bättre och starkare i Sverige är för oss dåliga skattehöjningar. Detta är ett uselt förslag, fru talman.

Långsiktighet och ordning och reda gäller spelreglerna i den svenska ekonomiska politiken, men det gäller självklart också i den del av ramverket som påverkar Sveriges finanser. Långsiktighet är det viktigt att ta hänsyn till, inte bara i politikens innehåll utan självklart också i dess arbetsformer. Vi känner därför stor oro när inte alla partier förhåller sig till riksdagens gemensamma regelverk - speciellt när det gäller budgetpraxis och det svenska finanspolitiska ramverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Detta ramverk har tjänat Sverige väl under lång tid. Det är väldigt lätt att glömma det. I en tid då internationell högkonjunktur gör att svensk exportindustri blomstrar är det lätt att glömma att det finanspolitiska ramverket kom till i en tid av tung finanspolitisk kris i Sverige, som är ett litet, exportberoende land och starkt beroende av sin omvärld. Nu tar man lätt på detta. Man gör avsteg från det och kallar det lätt praxis eller säger att man inte behöver förhålla sig till det.

Det är dock precis tvärtom. Det är i tider när det går bra för Sverige som vi ska verka för att göra det ännu bättre inför framtiden, då vi vet att det inte kommer att gå lika bra. Det är ju då, om någon gång, vi här inne har ett ansvar som folkvalda att se till att praxis, spelregler och förhållningssätt kring hur vi jobbar med svensk ekonomi är stabila, tydliga och långsiktiga. Detta ska inte svaja. Det ska vi inte tumma på.

Inga kortsiktiga politiska poänger kan gynna svensk ekonomi långsiktigt. Vi tjänar på att ta ett rejält ansvar, eftersom vi är ett litet och starkt exportberoende land som har enorma behov av att stå stabilt oavsett lågkonjunktur eller högkonjunktur.

(Applåder)

Anf. 109 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Det var ett eldfängt anförande för kvinnors sparande! Jag kan väl bara konstatera att verkligheten redan har hunnit ikapp oron över att sparandet ska minska, med tanke på att sparandet ökade efter att regeringen hade presenterat sitt förslag.

Den här regeringen tror att det bästa sättet att försäkra sig om att människor har möjlighet att spara är att se till att de kan jobba, och arbetslösheten är verkligen något jag tycker förtjänar lite uppmärksamhet i kammaren. Med den här regeringen är 150 000 fler människor sysselsatta. Vi har den högsta sysselsättningen i EU i åldersgruppen 20-64 år, och vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Att människor har ett jobb att gå till innebär att de har en pension när de blir pensionärer i framtiden, och det innebär också att de har möjlighet till sparande.

Det är lite intressant att höra Cecilia Widegren engagera sig för kvinnor, för det är också så att de som inte har råd att spara på investeringssparkonto ofta är kvinnor. Det är det vi måste se till att finansiera. Vi måste förbättra förutsättningarna för dessa kvinnor att komma i arbete - och att fortsätta ha ett långt arbetsliv med hjälp av insatser i arbetsmiljöfrågor.

Man kan någonstans ändå fundera på vad man menar med småsparare. Hälften av alla sparare har mindre än 100 000 i sparade tillgångar, och det kan inte direkt sägas bli några större skattehöjningar med den fortsatt mycket gynnsamma sparreformen. Ska vi inte beskatta kapital alls? En del av anledningen till att vi har fått växande klyftor i Sverige är att vi har minskat beskattningen på kapital relativt arbete.

Anf. 110 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Man kan välja att se verkligheten som den är, eller så kan man välja ut vissa delar av verkligheten. Socialdemokraterna valde precis ut vissa delar.

Vi från Moderaterna och Alliansen ser att det tar alltför lång tid att komma in på arbetsmarknaden. Det tar över nio år för den som har utländsk härkomst. Unga människor står fortfarande utanför arbetsmarknaden eftersom de saknar tillräckliga betyg och kunskaper från grundskola och gymnasieskola. Den delen valde Socialdemokraterna att inte se. Det finns alltså fortsatt oerhört mycket att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Nu skickar man signalen att den rödgröna regeringen och Socialdemokraterna vill komma åt den som anstränger sig lite grann och gör det lilla extra - som jobbar lite extra, vidareutbildar sig eller sparar. Det är en väldigt tydlig signal till i det här fallet småsparare. Många av dem är kvinnor. All forskning intygar att det är kvinnor som väljer den här typen av sparformer, som är enklare, lättare och har lägre risk. Detta vill nu den här regeringen, med skattekirurgisk precision, träffa - i väldigt breda grupper. Det är beklagansvärt, fru talman.

Det är lika beklagansvärt, fru talman, att regeringens partier - bland annat Socialdemokraterna - inte i alla lägen har stått upp för riksdagens ekonomisk- och finanspolitiska ramverk. Socialdemokraterna och det andra parti som ingår i regeringen har inte i alla lägen, när det har varit lite spännande, sett till att hålla fast vid det ekonomiskpolitiska ramverket - nu senast 2013.

Min fråga till riksdagsledamoten är därför: Kommer Socialdemokraterna att i alla lägen stå upp för det finanspolitiska ramverket och för praxis, från i dag och långt in i framtiden?

Anf. 111 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Inledningsvis måste jag ställa mig frågan om det är så att Cecilia Widegren inte har koll på att det är män - inte kvinnor - som besitter den största delen av kapitalet.

Frågan är om man använder sig av kartan eller tittar på terrängen. När det gäller straff för att få människor i arbete kommer jag ihåg en regering som såg till att straffa dem som var arbetslösa med försämrade förutsättningar i försäkringssystemen.

Regeringen gjorde detta för att man trodde att det skulle leda till arbete. Vi kan väl konstatera, fru talman, att det inte var särskilt framgångsrikt.

Oppositionen tävlar i skattesänkningar. Jag förstår inte riktigt hur man ska få ihop detta med att göra de stora investeringar som krävs just för att fler ska komma i arbete. Det är nämligen så att vi vet att den som står långt från arbetsmarknaden behöver utbildning för att kunna ta de lediga jobben. Det behöver också svenska företag, som faktiskt efterfrågar personal. Detta innebär att vi behöver använda stora delar av vårt reformutrymme för att se till att människor kommer i arbete. Denna proposition är en del av finansieringen av det.

Cecilia Widegren känner oro för kvinnliga småsparare. Men om de har ett jobb att gå till kommer de att ha en bättre pension, och i slutändan kommer det också att innebära att de kan ha ett eget sparande. Om det är detta man bekymrar sig för är regeringens reformer för utbildning till jobb naturligtvis väldigt viktiga.

Anf. 112 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Det är mycket förvånansvärt att riksdagsledamoten Hannah Bergstedt inte å regeringens vägnar här i kammaren starkt och tydligt kan stå upp för det finanspolitiska ramverket. Det var min enda konkreta fråga till riksdagsledamoten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Under alliansregeringens åtta år satte vi över 300 000 fler människor i arbete, trots en finanskris i Sverige under 2008 som gjorde att vi mötte tuffa utmaningar. Trots denna kris sysselsatte vi 300 000 fler.

Det är viktigt att det ska löna sig att anstränga sig lite grann. Det ska löna sig att spara, att jobba lite till och att vidareutbilda sig. Men i Socialdemokraternas Sverige blir nu sjuksköterskor och lärare höginkomsttagare. I Socialdemokraternas Sverige ska man beskatta småsparare ett par gånger om. Det handlar om ungefär 2 miljoner människor, som anstränger sig lite mer.

Vilka signaler sänder den sittande regeringen till dessa människor? De anstränger sig lite till, tar lite mer ansvar och förbereder hushållsekonomin för tuffare ansträngningar. De förbereder sig för att inte heller Sverige alltid kommer att befinna sig i en internationell högkonjunktur utan också kan hamna i en lågkonjunktur.

Om detta fick vi inget besked. På detta fick vi inget svar. Det mest tragiska av allt var att Socialdemokraterna valde att passa i den så oerhört viktiga frågan om långsiktigheten för Sveriges ekonomi och om vikten av att alla politiska partier står upp för det ekonomiska ramverket. Detta gäller såväl i opposition som i majoritet, men det är tydligt att det sviktar beroende på vilken ställning man befinner sig i. Det beklagar jag, fru talman.

(Applåder)

(forts. § 15)

Anf. 113 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Det här är ett uselt förslag, sa ledamoten Widegren i slutet av sitt anförande, och jag kan bara hålla med. Jag tycker att det var ganska många bra argument som kom upp i det anförandet, och jag tror att vi är ganska eniga.

Det var väl ungefär så jag trodde att det skulle låta från Moderaternas håll, men det ändrar inte min hållning över huvud taget. Jag tycker helt enkelt inte att det resonemanget håller. Decemberöverenskommelsen lever kvar, om inte på papper så i vart fall i realiteten.

Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Vid inte mindre än tolv tillfällen - tolv, nota bene - under den här mandatperioden har vi i olika voteringar gett Moderaterna och Alliansen möjligheten att avsätta regeringen. Vid varje tillfälle har Moderaterna och deras kollegor backat.

Man är inte någon trovärdig opposition om man undviker att driva sin egen politik och gömmer sig bakom en 20 år gammal praxis. Hur väl rimmar detta med er nyvalde partiledares löfte eller uttalande om att driva sin politik ända in i kaklet, ordagrant? Det finns bara en förklaring: Ni är fega.

Varför, varför, varför betraktar Moderaterna det som sin främsta uppgift att hjälpa regeringen att få igenom skadlig politik?

Anf. 114 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Alla skattehöjningar som slår emot den som anstränger sig, som jobbar lite extra, som sparar, investerar eller vidareutbildar sig, är skattehöjningar som Moderaterna och allianspartierna inte vill se. Vi kommer att göra allt för att se till att det blir en annan regering som driver en annan politik och får igenom en annan budget så att Sverige får växtkraft och kan jobba framåt igen.

Men grunden för oss och för stabiliteten är att vi också vet att Sverige är ett litet, starkt exportberoende land som är otroligt avhängigt av vad som sker i vår nära omvärld och omgivning - därav vikten av att kunna stå stabilt och långsiktigt och veta vad det är för spelregler som gäller i dag och i morgon och vad som gällde i går.

För oss är det finanspolitiska ramverket därför en avgörande budgetregel för hur vi ska förhålla oss för att vara med och stärka Sveriges finanser långsiktigt. För oss är det inte en spelregel att välja bort. Jag vet inte hur det var när Oscar Sjöstedt tog körkort, om han då valde att plocka undan några av de regler som gällde. Eller när man spelar sällskapsspel med barnen, ska man då välja några andra regler för stunden bara för att det gynnar en kortsiktigt?

Fru talman! Spelregler är till för att hållas och bära in i framtiden. Det här är en praxis som vi har att ta ansvar för och som har funnits i riksdagen sedan 1996. Vi kan ju ändra den, men då ska det vara åtta partier i rummet som sitter ned och förändrar denna praxis.

Dålig politik ska i papperskorgen. Dåliga regeringar ska självklart inte väljas om, utan vi ska byta regering och se till att få en alliansregering på plats. För detta krävs långsiktighet, kring politiken och spelreglerna såväl som kring hur vi förhåller oss till varandra i Sveriges högsta beslutande organ.

(Applåder)

Anf. 115 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! När det gäller det finanspolitiska ramverket är jag helt för att man tar beslut om budgeten vid ett och samma tillfälle - samtliga utgiftsramar, samtliga 27 utgiftsområden, samtliga intäkter i ett och samma beslut. Det är inte det jag ifrågasätter. Vi är överens i sakinnehållet; det är bara formerna vi inte är överens om.

Regeringen har valt att lägga fram det skadliga förslaget i en särskild proposition, det vill säga: Det kommer att voteras om den. Jag trodde att det skulle ske alldeles nyss, men det blir i stället rimligen i morgon. Det betyder att ni har all möjlighet i världen att trycka på den röda knappen. Jag antar att ni kommer att trycka på den gula knappen och avstå från att medverka i beslutet. Men ni har all möjlighet i världen att trycka på den röda nej-knappen och stoppa förslaget i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Den respons som jag fick alldeles nyss och får från andra alliansföreträdare är: Vi låter det passera. Vi kanske vinner nästa val, och då kan vi ta bort det. Den logiken håller inte. Då ska man ändra sparformen en tredje gång. Även om det är i rätt riktning spär det på osäkerheten som småspararna känner. Långsiktiga sparformer måste präglas av långsiktiga och förutsägbara spelregler. De ska inte ändras hela tiden.

Vi har suttit med. Jag satt själv i en parlamentarisk kommitté och diskuterade hela ramverket. Det är en jätteintressant fråga. Den tror jag inte att vi reder ut i ett två minuters replikskifte. Men min ingång i det är väldigt enkel. Sverige sticker ut i sammanhanget och är unikt med ett enormt starkt skydd för minoritetsregeringar. Det tycker jag är fel.

Det är regeringens uppgift att samla majoritet för sin politik och budgetpolitik för att försäkra sig om att de går igenom. Det är inte min eller Moderaternas uppgift.

Anf. 116 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Att Sverigedemokraterna står här i Sveriges högst beslutande organ och försöker ändra spelregler lite som det passar dem har vi varit med om förr. Senast var det 2013, då de tog lite kortsiktiga poänger och bröt ut saker och ting ur det stabila ekonomiska och finanspolitiska ramverket.

Jag tror inte att Sverigedemokraterna har något större intresse av att det ska vara långsiktighet och stabilitet i spelreglerna. Det ska såklart gynna dem vid varje enskilt tillfälle så att de kan spela lite grann med de olika formerna.

Vi är oerhört tydliga i sak. Detta är dålig politik. Vi är lika tydliga i form. Vi ska ha långsiktiga förhållningssätt att hantera Sveriges ekonomi. Den lilla ekonomin är oerhört beroende av vad som sker i den nära omvärlden, därav en stabilitet som håller även de dagar när det inte är blomstrande internationell högkonjunktur.

Kom ihåg att ramverket kom av att vi hade en tuff finanskris som gjorde att vi satte oss ned för att få det på plats! Måhända att vi då inte var åtta partier i Sveriges riksdag. Men vi som är invalda här i dag har alla ett ansvar att se till att förvalta en praxis och bära den inför framtiden.

Så viktig är Sveriges ekonomi långsiktigt. Så viktigt är det att vi har stabila långsiktiga spelregler som vi kan upprätthålla. Jag tycker vi var och en som ledamöter ska bära det ansvaret här och nu men också i morgon dag.

Det handlar inte om kortsiktiga politiska poänger eller att spela om och ändra spelplanen. Jag tycker att man varken ska göra det när man tar körkort eller spelar med sina barn, och framför allt inte när man ser till att försöka ha ordning och reda på statens finanser. Vi bär alla ett långsiktigt ansvar för det.

(Applåder)

Rasmus Ling (MP)

Anf. 117 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det här ärendet, om beskattningen på investeringssparkonto, är en del av budgetpropositionen. Vi satte ramarna förra veckan, och de klubbades i kammaren. Detta är en del av en inkomstsida som vi beslutar om. Det handlar om en modest skattehöjning på ISK-konton, investeringssparkonton. Det är en sparform som funnits några år och blivit väldigt populär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Den har blivit det för att den har väldigt bra villkor. Det kommer den att fortsätta att ha även med de förändringar som görs och som beskrivs som väldigt drakoniska. De skulle öka belåningen hos hushållen och liknande, som vi har hört tidigare i debatten. Det är väldigt marginella förändringar som görs. För en normal sparare som har ett ISK-konto handlar det om någon tiokrona eller par tiokronor i månaden. Det är ofta mindre än vad som kan skilja om man har fonder som placering. Det kan vara större skillnad på avgiften på de fonderna än vad den här förändringen nu handlar om.

Man ska också veta att en sådan schablonbeskattning vi har på detta ersätter den kapitalvinstbeskattning som annars har funnits på aktier och fonder. Det är en annan form som har funnits. Särskilt när börsen går bra och statslåneräntan är så pass låg är den en väldigt gynnad sparandeform.

Fru talman! Detta handlar långt ifrån bara om frågan i sig. Det är också en större fråga om regelverket för hur beslut fattas i kammaren, att ha en samlad budgetprocess och att ha ett stabilt finanspolitiskt ramverk.

Det har ända sedan 1996 funnits en sådan överenskommelse. Skattefrågor ingår i budgetens första steg, i rambeslutet. Vi bestämmer inkomster och utgifter samtidigt. Inkomsterna ska över en konjunkturcykel vara större än utgifterna. Tidigare har vi haft ett överskottsmål om 1 procent. Vi sänker det från 2019 till en tredjedels procent. Om det är lågkonjunktur ska man kunna motivera att man inte når upp till överskottsmålet.

Vi ska inte ha en ordning där man i efterhand kan ta bort skattehöjningar och på det sättet få underskott i budgeten. Vi gillar sällan att höja skatten. Vi gör det för att det krävs finansiering för det som vi ska finansiera tillsammans. Om vi frångår vi den principen kommer vi snart i det här landet att ha strukturella underskott på samma sätt som vi hade under 90talskrisen. Det inte något som Miljöpartiet vill att vi ska hamna i. Det finns ingen långsiktighet eller ekonomisk hållbarhet i det.

Momodou Jallow (V)

Anf. 118 Momodou Jallow (V)

Fru talman! Den här frågan har diskuterats tidigare här i kammaren. Jag minns att för några veckor sedan stod min partiledare Jonas Sjöstedt i partiledardebatten och talade om ISK-konton. En sak som jag och många andra minns är en fråga som han fick av partiledaren för Centerpartiet, Annie Lööf, om sparkontot och hur det påverkar låginkomsttagare. Det svar som Jonas gav var fantastiskt bra. Jag vill därför uppmana er alla att gå in och titta på svaret på Vänsterpartiets hemsida. För dem som inte har sett det kommer jag i mitt anförande att försöka förklara precis det Jonas var inne på. Det är viktigt att man förstår det, eftersom den debatten avslutades den dagen.

Fru talman! Jag ska börja med att referera den franska nationalekonomen Thomas Piketty från en artikel som publicerades den 21 november 2017. Han säger så här: Den skenande ojämlikheten i västvärlden är främst en effekt av ökande kapital, inte lön, hos de mest förmögna - detta då kapitaltillväxten är högre än den samhällsekonomiska tillväxten och reallöneutvecklingen under de senaste åren. De rikaste i det svenska samhället, precis som i de flesta andra länder, tjänar i dag främst sina förmögenheter genom fastigheter, arv och aktier, inte löner. Ett rättvist och progressivt skattesystem bör således beskatta det förra, det vill säga kapital, i större utsträckning än det senare, det vill säga lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Fru talman! Det är märkligt vilket liv det blev på högern och till exempel Svenskt Näringsliv på grund av en ytterst modest höjning av beskattning av kapital, en skattesmäll på hela 37 kronor för genomsnittsspararen. Den går till vår gemensamma statskassa.

Jag har dock aldrig hört dem gnälla över bankernas skamlösa förvaltningsavgifter, fondavgifter, courtage och depåavgifter, som inte ens kommer genomsnittsspararen till godo då det går rakt ner i bankirens egen ficka. Jag trodde att man i högern var intresserad av plånboksfrågor.

Fru talman! En annan person som fångar den rådande kapitalistiska logiken är nationalekonomen Stefan de Vylder i Svenska Dagbladet. De Vylder vänder sig emot den problemformulering som borgerligheten ofta använder sig av: att skattetrycket är för högt i Sverige. Han konstaterar att Sverige under 2000-talet har avskaffat en rad skatter, såsom arvsskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Det dessa hade gemensamt var att de beskattade tillgångar, inte arbete, och dessutom var starkt progressiva då de främst berörde relativt välbärgade grupper. De Vylder landar i slutsatsen att det visserligen är svårt att bli rik på arbete i Sverige på grund av de höga skatterna på förvärvsarbete men att det är gratis att vara rik i och med att all beskattning av tillgångar och förmögenheter är avskaffad.

Vänsterpartiet vill hellre återinföra arvsskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten, men tyvärr har vi inte kunnat få gehör för dessa förslag. Samtidigt sänker vi skatten för löntagare och pensionärer i detta budgetförslag. ISK-skatten kommer, till skillnad från vad borgarna påstår, att främst beröra de rika som använder sina tillgångar för att ackumulera ännu mer kapital.

Fru talman! I dag blev jag glad när jag läste Svenska Dagbladet. De rapporterar att fler har öppnat ISK-konton trots den aviserade skattehöjningen och att man inte ser några indikationer på att antalet kommer att minska. Det är glada nyheter, för det innebär mer pengar till statskassan för att bygga vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Mathias Sundin (L)

Anf. 119 Mathias Sundin (L)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort, för mina argument har tidigare framförts väl av mina alliansvänner här från talarstolen.

Låt mig bara kort visa på vad detta handlar om. Vilket skattesystem vill vi ha, och vilket samhälle vill vi ha? Hur ska det fungera? I dag är svenskarna högt belånade. Det finns en oro som ofta tas upp på olika sätt, inte minst när vi nu ser bostadsmarknaden och den prisutveckling som sker där.

Frågan är: Vill vi att svenskarna ska låna mer pengar och spara mindre pengar, eller vill vi ha det tvärtom? Vill vi att de ska låna mindre och spara mer pengar medan vi, som Liberalerna vill, trappar ned på ränteavdraget? Jag vill ha det precis så: Man ska kunna jobba hårt, man ska kunna utbilda sig och man ska kunna spara pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Då är det naturligtvis inte avgörande om vi höjer eller sänker den här skatten, men det är en del i den helhet som påverkar hur människor beter sig. Det är det skatter gör hela tiden, och det är det vi försöker uppnå med skatter. Det gäller miljöskatter, skatter på cigaretter och skatter på allting annat. Vi försöker påverka beteenden. Det handlar inte bara om att få in pengar till statens budget utan också om att påverka beteenden. Alla skatter påverkar mer eller mindre sådant. Det gäller även skatten på sparande. Om man höjer den kommer det naturligtvis att på längre sikt bli mindre sparande. Det är inte alls komplicerat, och man behöver inte ha gått någon nationalekonomisk utbildning för att förstå det.

Därför motsätter vi oss en höjning av denna skatt. I Liberalernas budget har vi till och med en skattesänkning vad gäller investeringssparkonton just för att det ska löna sig bättre att utbilda sig, löna sig bättre att jobba hårt och löna sig bättre att spara.

(Applåder)

Larry Söder (KD)

Anf. 120 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill gå tillbaka till förra veckans debatt men även till den debatt som vi har haft i dag, där jag med emfas har försökt hävda att vår regering höjer skatter utan att tänka på konsekvenser. Det är mer regel än undantag att regeringen höjer en skatt, och om man hittar ett sätt att göra det så gör man det.

Sedan vi började debattera i dag har vår finansminister haft en lite lugn eftermiddag. Hon har kommit på en ny skatt: En utflyttningsskatt har hon kommit på att vi ska ha. Det är en skatt som ska betalas när man flyttar utomlands. Det betyder att man har infört, ändrat eller höjt 64 skatter under denna mandatperiod. Jag tycker att det visar att det inte är något undantag att regeringen hittar nya skatter, utan det är en regel. Man kan fundera på vems pengarna är.

Regeringen slår sig för bröstet och säger att vi har ett reformutrymme på 40 miljarder nästa år. I detta läge ger regeringen signaler om att man ska straffa dem som sparar. Den som försöker se till sin framtid och lägga undan lite grann är den som regeringen tycker gör fel. Hur ska vi annars tolka detta? Man har ett reformutrymme som är så här stort och väljer ändå att vidta en åtgärd som inte borde vara nödvändig.

Min fråga är därför: Vems är pengarna? I regeringens värld verkar pengarna vara en aldrig sinande brunn som det är möjligt att öka uttaget av. Ca 800 miljoner vill regeringen öka uttaget med i och med dagens förändring som vi nu debatterar - detta av de 40 miljarder som är ett reformutrymme.

Vi måste börja premiera människor som sparar och tar hand om sin framtid och inte öka skatten på dem som har möjligheten att spara. Vi anser att familjer som sparar långsiktigt ska ha stabila och gynnsamma skatteregler. Såväl familjens trygghet och handlingsfrihet som samhällsekonomins stabilitet gynnas av att hushållen har tillgång till egna sparmedel.

Investeringssparkontot är en viktig reform som ökar möjligheten för människor att på egen hand skapa ett långsiktigt sparande. Skillnaden mot konventionell beskattning är att medel på kontot beskattas löpande och oberoende av om värdet på papperen stiger eller sjunker. Den löpande beskattningen måste därför vara förutsägbar på lång sikt för att man ska kunna fatta ett beslut som är välgrundat för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd beskattning av sparande på invester-ingssparkonto och i kapitalförsäkring

Regeringens förslag om att nu genomföra ytterligare en höjning av skatten på sparande på investeringssparkonton visar på att sparare inte kan lita på vare sig riksdag eller regering när det gäller långsiktiga åtaganden. Intresset för sparande riskerar att minska när de grundläggande reglerna för detta långsiktiga och skattegynnade sparande urholkas gång på gång.

Vi i Alliansen har, i våra respektive budgetförslag, motsatt oss regeringens förslag om höjd beskattning på ett flertal skattebaser. Det nu aktuella förslaget om höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto är en av dessa skattebaser. Vi är starkt kritiska till skattehöjningen inte bara för att den slår mot dem som försöker spara, utan för att regeringen gör detta som en regel: Om man hittar en skatt så höjer man den. Det måste finnas en rimlighet i vår skattepolitik. Det måste finnas en rimlig möjlighet för människor att hänga med i varför vi höjer eller sänker en skatt. Det verkar som att det finns en automatik i Regeringskansliet som gör att man höjer de skatter som man hittar.

Jag tror inte på denna politik. Det ska löna sig att spara, och detta missgynnar tyvärr sparandet.

(Applåder)

Anf. 121 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Det är rätt intressant att höra Kristdemokraterna raljera över att vi vill finansiera de reformer som vi lägger i budgeten. Man kan förstå att de har tillhört en regering som har valt att låna till skattesänkningar.

Jag har inte hunnit titta på finansministerns förslag, men jag gissar att flyttskatten handlar om att man vill täppa till ett hål när det handlar om människor som har haft tillgång till den välfärd som Sverige erbjuder och sedan undviker att vara med och betala för kalaset. Vad jag förstår är det en åtgärd som Skatteverket har efterfrågat.

Jag konstaterar att det är ganska mycket diskussion om skatt och skattenivåer i den här debatten, och jag måste ändå påpeka att skattekvoten, det vill säga andelen av bnp, kommer att vara 43,8 procent 2018. Det är en historiskt låg nivå jämfört med mitten av 70-talet. Genom vår pensionärsskattesänkning sjunker den till 43,4 procent 2020.

På er låter det som att vi har slagit i taket för skattekvoten och att den skulle vara stigande. Jag tycker att lite saklighet vore klädsamt, särskilt eftersom Kristdemokraterna själva väljer att höja momsen med 15 miljarder, som jag tror att det var.

Jag tycker att det är viktigt att ha storleksordningen klar för sig i den här debatten. Det här förslaget innebär en höjning med 37 kronor och 50 öre om året om man har så mycket som 50 000 kronor på investeringssparkontot. Kan verkligen Larry Söder med något slags värdighet i behåll kalla det här för straffbeskattning?

Larry Söder (KD)

Anf. 122 Larry Söder (KD)

Fru talman! Vi tycker givetvis att man ska finansiera de reformer man föreslår i sin budget. Problemet för regeringen är att den inte har några reformer. Man finansierar nutiden och inte framtiden. Det är det som är själva problematiken med er budget. Ni har inga reformer som kommer åt sjukvårdens långa köer och äldreboenden som inte finns. Ni kastar pengarna och hoppas att de hamnar rätt i stället för att göra det som ni borde göra: ta stora grepp och göra reformer.

Socialdemokraterna säger här i anförandet att skattekvoten är historiskt låg. Det är faktiskt inte sant. Under denna mandatperiod har skattekvoten ökat med 1 procent. När Alliansen lämnade över stafettpinnen var den på 42,6 procent, och ni sa nu själva att den blir 43,8 procent. Jag håller med om att man ska hålla sig till de realistiska tal som finns och att man ska tala sanning. Skattekvoten är inte historiskt låg. Den har ökat under er period.

Man kan säga att ni ibland tycker att det är bättre att med berått mod höja skatten för att få in pengarna. Ni fattar beslutet i stället för medborgaren. Jag tror att det är bättre att medborgaren fattar beslutet. Där skiljer vi oss åt.