Havs- och vattenmyndigheten
Betänkande 2010/11:MJU25
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 maj 2011
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ny havs- och vattenmyndighet tar över ansvar från andra myndigheter (MJU25)
Naturvårdsverket och Fiskeriverket har i dag ansvar för verksamheter som rör havs- och vattenmiljön. Riksdagen har beslutat att en ny havs- och vattenmyndighet tar över dessa verksamheter. Fiskeriverket ska samtidigt avvecklas. Verkets verksamhetsområden tas över av Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011. Den nya myndigheten kan då inleda sin verksamhet.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2011-04-12
Justering: 2011-05-05
Trycklov till Gotab och webb: 2011-05-06
Trycklov: 2011-05-06
Trycklov: 2011-05-09
Justering: 2011-05-05
Trycklov till Gotab och webb: 2011-05-06
Trycklov: 2011-05-06
Trycklov: 2011-05-09
Reservationer: 2
Betänkande 2010/11:MJU25
Betänkande 2010/11:MJU25
Alla beredningar i utskottet
2011-04-12
Ny havs- och vattenmyndighet tar över ansvar från andra myndigheter (MJU25)
Naturvårdsverket och Fiskeriverket har i dag ansvar för verksamheter som rör havs- och vattenmiljön. Regeringen föreslår att en ny havs- och vattenmyndighet tar över dessa verksamheter. Enligt förslaget ska Fiskeriverket samtidigt avvecklas. Verkets verksamhetsområden ska tas över av Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket.
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2011. Den nya myndigheten kan då inleda sin verksamhet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2011-05-18
Debatt om förslag 2010/11:MJU25
Webb-tv: Havs- och vattenmyndigheten
Dokument från debatten
- 2011-05-18Protokoll 2010/11:104
Protokoll från debatten
Anf. 65 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Det brukar vara vi i miljö- och jordbruksutskottet som diskuterar livsmedelsfrågor. När jag kom in i kammaren och hörde debatten om cookies tänkte jag att jag hade kommit för sent. Jag missuppfattade det!
Herr talman! Dagens debatt om miljö- och jordbruksutskottets betänkande handlar om de arbetsuppgifter som den nya havs- och vattenmyndigheten ska syssla med när myndigheten tar över frågor från Fiskeriverket och Naturvårdsverket. I betänkandet finns två reservationer som berör de arbetsuppgifter den nya havs- och vattenmyndigheten ska ha.
Den ena reservationen handlar om rätten att föra talan i miljömål. Dessutom är det fråga om den planerade utflyttningen av Fiskeriverkets utredningskontor till länsstyrelserna.
Jag tänkte nämna några kommentarer från medierna i den allmänna debatten om förslagen.
Där framgår bland annat att som ett led i inrättandet av den nya havs- och vattenmyndigheten ska den svenska fiskeförvaltningen omorganiseras. Regeringen tänker flytta ut Fiskeriverkets utredningskontor till länsstyrelserna och stryka bestämmelserna om expertisens rättsliga status. Effekten blir en drastisk försämring av miljöprövningen, menar forskare som i dag jobbar med frågorna.
I en annan kommentar framgår att regeringens förslag kan innebära en försvagning av skyddet av vattenmiljön i miljöprövningarna, inte bara för fisken utan också för habitaten och vattenmiljön i stort. Det säger anställda på Fiskeriverkets utredningskontor i Göteborg.
I dag jobbar totalt 22 experter på Fiskeriverkets tre utredningskontor runt om i landet. Det är marinbiologer, limnologer och fiskevårdsbiologer, och de utgör en tung remissinstans i miljöprövningar av till exempel oljeutsläpp i hamnar, dragning av gasledningar samt placering av vattenkraftverk och havsbaserad vindkraft.
Enligt anställda har kontoren fram till i dag stått självständiga i miljöprövningarna och koncentrerat sig på biologiska och limnologiska effekter av företagen. Det är något som kan försvåras om expertisen sprids ut på länsstyrelserna och de underställs helt andra krav.
I fjol lämnades över 500 yttranden till miljödomstolarna och nästan 400 samrådsyttranden inför domstolsansökningar. En flytt till länsstyrelserna skulle innebära att det blir en viktig instans färre i miljöprövningen som kan värna om vattenmiljön. En nationell myndighet väger tungt i domstolsprocessen.
Herr talman! Om man har följt de artiklar som berört havsmiljön och sedan tagit del av vad miljöminister Carlgren har skrivit i medierna där han hänvisar till Havs- och vattenmyndigheten som att den "kommer att koncentrera resurserna för ett friskare hav" verkar hans inlägg mer som ett skämt när man hör dem som jobbar i verksamheten framhålla att den snarare riskerar att utarmas på kompetens och resurser.
Den nya havs- och vattenmyndigheten som gick under arbetsnamnet Nya havsmiljömyndigheten kan i praktiken innebära en ytterligare försvagning av miljöintresset i havsförvaltningen. Det är tvärtemot vad som framförts i den debatt som föregick omorganisationen av havsförvaltningen.
Herr talman! Den andra reservationen rör den nya myndighetens möjlighet att dela ut fiskerättigheter.
När systemet infördes 2009 innebar det att regeringen skänkte bort en nationell tillgång till ett värde av hundratals miljoner kronor i form av fiskerätter till några enskilda medborgare - en form av stöld från oss andra medborgare, kan tyckas. Vi var från Socialdemokraternas sida emot införandet, men när det nu genomförts går det naturligtvis inte att backa historien. Beslutet om fiskerätterna löper på tio år från det att det infördes.
Alla rättigheter inom det pelagiska fisket har utdelats frånsett fyra kvoter där fördelningen har överklagats. Det finns alltså inga kvoter kvar inom det pelagiska segmentet att fördela förrän de tio åren löpt ut. Det finns inga kvoter kvar!
Det sades också i debatten som föregick beslutet att systemet skulle utvärderas för att se om avsikterna med systemet blev en realitet. Nu vill alltså det borgerliga styret med hjälp av sitt stödparti driva igenom att den nya myndigheten ska få fördela fiskerätter som egentligen inte finns om det inte också ska införas i det demersala fisket, ett fiske som i stort kan räknas som ett småskaligt fiske, oftast ganska kustnära, ett fiske som ser de stora hoten i form av att ungdomarna flyr och att fisket dör ut runt vår kust. Detta sker utan att vi inför försäljningsbara kvoter.
Vad är det som driver de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna att fortsätta privatisera våra gemensamma tillgångar? Det handlar naturligtvis om ideologi. Det är anledningen till att de inte vill vänta och först utvärdera privatiseringen av vår gemensamma egendom inom det pelagiska fisket. Blev det den sanering som beslutet syftade till? Blev det fortsatt en geografisk spridning av fiskemöjligheterna eller ökade koncentrationen mer än önskvärt? Detta är frågor som de borgerliga partierna inte vill ställa.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.
(Applåder)
Anf. 66 Jens Holm (V)
Herr talman! Vi diskuterar den kommande havs- och vattenmyndigheten. Precis som föregående talare, Jan-Olof Larsson från Socialdemokraterna, är vi i Vänsterpartiet kritiska till att man nu tar bort Fiskeriverkets roll att yttra sig över vattenanläggningar och anläggande av ny vattenverksamhet.
Vi tycker att Fiskeriverket hittills på ett föredömligt sätt har stått upp för den biologiska mångfalden, för miljön och för fiskens möjlighet att leva vidare när man har anlagt anläggningar, stora dammar och så vidare. Nu tas kraven på obligatoriska yttranden bort, och det kommer att leda till en försvagning av det som hittills har gällt. Vad händer till exempel med det riksdagsbeslut som klubbades 2006 om att ålägga kraftbolagen att bygga laxtrappor och andra fungerande fiskevandringsvägar runt dammarna? Hittills har ingenting hänt sedan det beslutet fattades.
Därför vill vi i Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna att nuvarande lydelse i 22 kap. 6 § i miljöbalken ska kvarstå och att Havs- och vattenmyndigheten får fortsätta att spela den här viktiga rollen. Det står i reservation 1, som jag vill yrka bifall till.
Vår andra reservation rör möjligheten till överlåtbara fiskerättigheter. Här ser jag en stor risk att man bygger upp en marknad där man ska köpa och sälja fiskekvoter mellan varandra. På papperet kan det fungera bra. Det kan jämföras med EU:s handel med utsläppsrättigheter, som på papperet ser ut att vara ett bra instrument. Och jag kan medge att det rätt designat också skulle kunna vara ett bra instrument. Men hittills visar alla erfarenheter att det handelssystemet än så länge inte fungerar.
Jag är rädd för att vi kommer att få liknande problem när man nu för tio år framåt ska ha ett system med överlåtbara fiskekvoter. Jag tycker att ett minimikrav vore att man utvärderar hur systemet ser ut i dag innan man förlänger det i tio år. Jag är också rädd för att det här kommer att leda till en ökad koncentration av storfiskare och att det småskaliga, kustnära fisket kommer att drabbas av det här systemet.
Därför vill jag yrka bifall till den rödgröna reservationen nr 2.
(Applåder)
Anf. 67 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Den 1 juli ska den nya havs- och vattenmyndigheten inleda sin verksamhet nere i Göteborg - där hemma i Göteborg, kanske jag ska säga. Dagens förslag som vi har att diskutera och senare besluta om är en av de sista skruvarna i detta bygge för att de ska kunna rulla i gång sin verksamhet den 1 juli. Det görs ett antal lagändringar för att kunna flytta verksamhet från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till den nya myndigheten men också flytta viss verksamhet från Fiskeriverket till Jordbruksverket. Summa summarum görs detta för att den nya havs- och vattenmyndigheten ska kunna börja sin verksamhet och det tidigare Fiskeriverket kan gå i graven i och med halvårsskiftet i år.
Jag tycker, herr talman, att man ska se skapandet av den nya havs- och vattenmyndigheten i ett lite större perspektiv. Situationen i våra hav och vattendrag är en av våra riktigt stora utmaningar. Vi har till exempel Östersjön, som är ett väldigt känsligt innanhav som påverkas av avlopp, trafik och jordbruk. Vi kan både på ostkusten och i mina hemtrakter på västkusten se att vi länge har haft ett fiske som inte har legat i balans med vad som är långsiktigt hållbart.
Det här var lite startpunkten och skälen till att alliansregeringen efter tillträdet 2006 valde att tydligt prioritera havs- och vattenfrågorna, kanske tydligast manifesterat i att vi hade en havsmiljömiljard förra mandatperioden och en denna mandatperiod och därigenom gått från ett läge av mycket miljöprat, och inte tydliga kopplingar till budgeten, till mer av konkreta åtgärder och tydlighet i statens budget.
Det är också viktigt att se att regeringen inte bara i statsbudgeten utan också med ett internationellt arbete har valt att prioritera havs- och vattenfrågorna. Där kan vi se att till exempel övergödningen i Östersjön är en sådan fråga som vi löser inte enkom i Sverige och med svenska åtgärder utan i dialog med Polen, Finland och en lång rad andra länder. Det är också viktigt att se att man behöver göra många saker, återigen tillsammans med andra länder men också konkret i Sverige. Där kan vi se exempel på de nationella åtgärderna med bildandet av marina reservat, bildandet av den marina nationalparken i Koster, en serie av olika lokala vattenvårdssatsningar, en ambition att titta på detta med toalettavfall från fartyg, förvaltningsplaner som vi ser komma inte bara för torsk och lax utan en ambition att utvidga detta till allt fler fiskarter och nu också inrättandet av den nya havs- och vattenmyndigheten. Det är konkreta exempel på vad vi har gjort, gör och ska göra framgent.
Jag tror också att det är viktigt att se att de vattenfrågor som den nya myndigheten ska arbeta med berörs i andra sammanhang. Ett tydligt exempel på det är regeringens miljömålsberedning, alltså den parlamentariskt sammansatta beredning som jobbar på uppdrag av regeringen, som ska vara en typ av rådgivare i fråga om hur vi ska nå miljömålen. Beredningen ska peka ut särskilt svåra miljöområden där det krävs ytterligare insatser och gärna en politisk överenskommelse mellan partierna, lägga fram förslag på strategier och koppat till detta etappmål och konkreta åtgärder.
Vattenfrågorna är en av tre tydliga prioriteringar för Miljömålsberedningen. Beredningen kommer de under kommande åren att arbeta vidare aktivt med havs- och vattenfrågorna. Där ser vi redan nu att bildandet av Havs- och vattenmyndigheten är väldigt viktig dels för beredningens arbete, för att få expertutlåtanden och underlag för att kunna leverera etappmålen och de konkreta åtgärderna, dels för att myndigheten inom sitt sektorsansvar har att leverera för att vi ska kunna leva upp till relevanta miljömål.
Jag tycker att det är i detta lite större sammanhang man måste se de här sista bultarna och skruvarna i bygget för att kunna skapa den nya myndigheten den 1 juli i år och att lagändringarna nu måste komma till för att man ska kunna köra i gång. Situationen i hav och vattendrag är oroande, och därför är det viktigt att vi har en alliansregering som tydligt prioriterar detta med avsatta pengar, med internationellt arbete och med en serie av konkreta saker som görs för att verkligen kunna göra miljöskillnad och nu närmast med inrättandet av den nya viktiga havs- och vattenmyndigheten.
Med det, fru talman, känner jag mig trygg att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de två reservationerna.
(Applåder)
Anf. 68 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Jag skulle vilja få en liten redovisning av på vilket sätt Moderaterna och alliansregeringen tror att det stärker havsmiljö- och vattenarbetet att man avsäger sig rätten som Fiskeriverket har haft att obligatoriskt kunna inge utsagor till domstol och andra delar.
När det gäller att man vill ge rätten till den kommande havs- och vattenmyndigheten att dela ut fiskerätter som inte finns är min undran: Ämnar ni införa detta på något annat fiskeområde, eller tänker ni bara att ni inte hinner göra det på de åtta återstående åren som är kvar innan det går ut? Vad är anledningen till att ni vill göra det nu innan vi över huvud taget har sett hur det fungerar?
Blir det det genomslag som vi hade tänkt med den sanering som avsågs? Blir det någon ökad koncentration? Blir det andra effekter som är positiva eller negativa av förslaget? Varför vill ni inte göra utvärdering innan man säger att vi ska dela ut ytterligare fiskerätter inom andra områden?
Anf. 69 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Vi har en situation i dag där vi har förvaltningsplaner för bland annat torsk, lax och en del andra fiskarter. Vår ambition är att få fler sådana planer grundade i vetenskap om vad som är långsiktigt hållbart. Det är ett instrument vi arbetar med för att vi ska kunna ha en långsiktig hållbarhet för fiskarna i vattnet men också för att fiskarna ovanför ska kunna leva av vad havet har att ge.
Vi är i det sammanhanget positiva till detta system med överlåtbara fiskerätter som en möjlighet att kunna utveckla fiskeriförvaltningen. Vi vill naturligtvis dra erfarenhet av detta innan man tar vidare steg.
När det gäller inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten är det, som jag försökte visa lite i mitt anförande, en pusselbit bland många fler i ett ambitiöst arbete från Alliansens sida vad gäller vatten- och havsfrågorna från vår sida. Det handlar om till exempel bildandet av marina reservat och nationalpark, arbete internationellt och lokala vattenvårdssatsningar och nu inrättandet av detta.
Vi gör bedömningen att de förändringar som kommer att ske av miljöbalkens 22 kap. 6 § gör att man lyfter upp Havs- och vattenmyndigheten och säger att den ska ha rätt att ta del av ansökningshandlingar och kungörelse i mål och också rätt att föra talan för att ta till vara miljöintressen och allmänna intressen. Det tydliggörs att den också ska kunna yttra sig om inverkan på det allmänna fiskeriintresset och kunna föreslå bestämmelser som behövs till skydd för fisket.
Vi tror att det fortsatt blir ett fullgott skydd om man kan ta till vara de intressena. Jag känner inte riktigt den oro som Jan-Olof Larsson känner när han nu är nere med penseln i de svarta och grå färgburkarna. Vi måste i någon mening känna att det är lite av en glädjens dag när vi nu kommer till med den nya myndigheten som är en viktig pusselbit. Det måste även Jan-Olof Larsson kunna känna.
Anf. 70 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Jag är glad åt att vi får den nya myndigheten. Det syfte vi hade när vi en gång tillsammans skapade den hoppas jag ska uppfyllas. Nu är risken att den inte blir lika bra som jag trodde att den skulle bli med den del som ni har gjort.
Jag förstår också att Lars Hjälmered har lite svårt med detta med fiske. Du har inte varit uppe och diskuterat fiskefrågor förut. Ni har en annan representant för det. Försäljningsbara kvoter och den delen har ingenting med förvaltningsplaner att göra. Förvaltningsplanerna är en sak. Kvoterna baseras på den tilldelning vi får av EU, och sedan delar vi ut dem och de fiskas upp.
Jag noterade att du sade att vi vill dra erfarenhet av det system som vi har haft. Men det är det ni inte gör. Ni drar inte erfarenhet av det. Ni tillsammans med ert stödparti gör så att den nya myndigheten ska få möjligheten att dela ut ytterligare rättigheter. Alla de andra är redan utdelade på tio år.
De nya fiskerättigheterna handlar om demersalt fiske och skaldjursfiske. Är det vad ni nu vill gå in på utan att över huvud taget har sett hur det gick med det som vi införde på pelagiskt fiske? Du säger att ni vill dra erfarenheter. Men visa det då i handling. Det vore tacknämligt.
Anf. 71 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Det tydligaste i konkret handling är att vi har gått från miljöprat till miljöresultat på havs- och vattenområdet. Det var tidigare en otydlig budgetpost med mycket diskussioner och svåra utmaningar. Där har vi nu gått från ord till konkret handling med havsmiljömiljard och en lång rad konkreta åtgärder som jag försökte ge uttryck för. Det gäller till exempel lokala vattenvårdssatsningar och ett ambitiöst internationellt arbete. Det tänker vi fortsätta med från Alliansens sida.
Det gäller också när vi talar om fiskeriförvaltningen och nu kommande översyn av fiskeripolitiken. Vi är beredda att vända på olika stenar i det arbetet. Vår inriktning är att vi ska ha ett långsiktigt hållbart fiske så att vi kan se att det är hållbart för fiskarna i vattnet och fiskarna ovanför och så att vi fortsatt på ett hållbart sätt kan leva av vad havet har att ge. Vi ser att överlåtbara fiskerätter är en möjlighet i en framtida utformning. Vi låser oss inte exakt vid detaljerna. Men fokus är att det ska kunna vara en långsiktig hållbarhet i detta.
När det gäller Havs- och vattenmyndigheten är det viktigaste perspektivet att det är ett samlat uppdrag som man inte har haft tidigare. Där tror jag att det kan bli lite av en nystart av verksamheten i Göteborg med inrättandet den 1 juli. Den får ett tydligare uppdrag än vad man har haft tidigare. Den har fortsatt en stark rätt som också lyfts upp i miljöbalken att föra talan i olika typer av miljömål för att ta tillvara miljöintressen. Det tror jag är det viktigaste.
Fru talman! Jag kommer tillbaka till att vi dialektalt är lite olika. Men vi är bördiga från samma del av landet kring Bohuslän. Vi vet hur viktiga dessa frågor är för att vi ska kunna ha friska hav inte minst på västkusten. Med den nya havs- och vattenmyndigheten och det omvittnat ambitiösa arbete Alliansen bedriver kommer vi att göra viktiga steg framåt.
(Applåder)
Anf. 72 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Det betänkande vi i dag debatterar bygger på en proposition. Det är väldigt juridiskt och många paragrafer i den. Det beror på att det är det sista steget med de lagändringar som krävs för att Havs- och vattenmyndigheten ska kunna starta sin verksamhet den 1 juli. Det finns även en del lagändringar och regeländringar som har att göra med att Jordbruksverket också tar över en del av Fiskeriverkets verksamhet.
I det sammanhanget är det värt att poängtera att den uppdelning som nu är mellan Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket är en mycket ändamålsenlig uppdelning. Havs- och vattenmyndigheten får hand om förvaltning, tillsyn och kontroll medan Jordbruksverket får de frågor som gäller de främjande delarna av fisket och tar hand om bland annat EU-fonderna.
Fru talman! För att få lite perspektiv på dagens betänkande vill jag framhålla att det är sista steget i en väldigt lång process där alliansregeringen har haft ett tydligt mål att skapa en myndighet med ett samlat ansvar för havs- och vattenmiljöfrågor. Det har nu resulterat i den myndighet som startar i Göteborg. Tankegången är inte speciellt ny och särskilt inte hos oss i Folkpartiet. Vi har länge drivit att man ska ha en samlad myndighet.
En viss typ av startpunkt var det när alliansregeringen i mars 2009 i propositionen En s
ammanhållen svensk havspolitik
föreslog en myndighet. Man lyfte fram att vi ska jobba för en effektiv myndighet som har ett samlat ansvar för svensk havsmiljö och vattenförvaltning. Syftet var ett hållbart nyttjande av naturresurser för att bevara och förbättra olika vattenmiljöer. Jag känner en viss glädje, som både Lars Hjälmered och Jan-Olof Larsson uttryckt här, att det är dags att sjösätta myndigheten den 1 juli.
Fru talman! I dag handlar det alltså om att ta ställning till ändringar i tolv olika lagar. Bland dessa finns miljöbalken och lagen om överlåtbara fiskerättigheter. Det är ändringar i dessa två lagar som har föranlett en följdmotion från Miljöpartiet som ligger till grund för två reservationer som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gemensamt står bakom.
Den första reservationen handlar om en paragraf i miljöbalkens 22 kap. som behandlar förfarandet i mark- och miljödomstolar i ansökningsmål, som det heter. I 6 § föreslås att den nya Havs- och vattenmyndigheten ska flyttas upp och få samma status som Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och länsstyrelsen har haft tidigare. Märk väl att Fiskeriverket inte har haft den statusen. Havs- och vattenmyndigheten får rätten att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.
Det innebär att Havs- och vattenmyndigheten som part kan yttra sig om inverkan på det allmänna fiskeintresset och föreslå bestämmelser som behövs till skydd för fisket. Det innebär också en möjlighet att yrka på att mark- och miljödomstolen ska förordna en sakkunnigutredning och att domstolen sedan ska låta en eller flera sakkunniga avge ett yttrande. I och med den rollen blir fiskefrågorna ordentligt belysta. Tidigare fick Fiskeriverket tillsänt sig ansökningshandlingar och kungörelser bara för att yttra sig. Havs- och vattenmyndigheten får en annan status och får jobba med frågan som helhet.
Det handlar inte om, som det står i reservationen, om en försvagning av bevakningen av inverkan på den biologiska mångfalden, fiskebestånden och vattenmiljön i miljöprövningen. Som jag inledde med får Havs- och vattenmyndigheten i stället en starkare ställning att driva frågorna och föra talan i domstolen. Det skulle vara lite märkligt om man hade en paragraf där samma myndighet i första stycket ska föra talan och i nästa stycke yttra sig. Det är därför som den har tagits bort.
Fru talman! I reservation 2 tar den rödgröna oppositionen upp frågan om överlåtbara fiskerättigheter. Man skriver att inga nya fiskerättigheter bör fastställas under innevarande tioårsperiod och att innan nya fiskerättigheter fastställs behövs en grundlig utvärdering av systemet. Utskottet konstaterar dock att samtliga andelar i fördelningen av fiskerättigheter i det pelagiska fisket gjordes av Fiskeriverket 2009. Dessa rättigheter löper fram till 2019.
Det som nu händer är att vi får en lag om överlåtbara fiskerättigheter. Om Havs- och vattenmyndigheten ska kunna starta måste lagen tas bort eller så måste relevant myndighet stå i lagstiftningen. Vi kan ju inte ha en lagstiftning efter den 1 juli där Fiskeriverket står kvar, utan den myndighet som ersätter Fiskeriverket måste naturligtvis in i lagstiftningen.
När det gäller den utvärdering som bland andra Jan-Olof Larsson tar upp här framförde regeringen redan 2009 i propositionen
Överlåtbara fiskerättigheter
att även om lagen inte är tidsbegränsad är syftet att skapa en strukturrationalisering inom fiskeflottan, och det är svårt att säga precis när den är avslutad. När så är fallet är avsikten att tillsammans med yrkesfisket bedöma om överlåtbarheten är önskvärd som en permanent lösning. Bland andra Jan-Olof Larsson för här en diskussion om att det inte skulle ske en utvärdering. En utvärdering pågår ju ständigt. Men vad det handlar om just i dag är att den här lagstiftningen ska kunna existera över huvud taget. Sedan kan vi naturligtvis i framtiden ta ställning till om vi ska ha det på det här sättet, men det är en annan fråga. Och det uttryckte regeringen som sagt väldigt tydligt även i propositionen 2009.
Fru talman! Jag tror att det kommer att bli ett väldigt steg framåt när vi nu får Havs- och vattenmyndigheten som får ta det övergripande ansvaret för havs- och vattenmiljöer. Jag tycker att vi med fog kan uttrycka glädje över detta.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Anf. 73 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Jag är glad att vi har fått en Havs- och vattenmyndighet och att den blir en samlad resurs. Den kunde ha varit mer samlad än den som vi har fått i dag. En viktig del i förvaltning av fiske handlar naturligtvis om hur mycket vi ska tillåtas ta upp. Den frågan ligger utanför. Man kunde ha samlat den på ett och samma departement, och det har man inte gjort.
Sven Tysklind sade att ändringen i lagförslaget är marginell eller hur då sade, men det är en avsevärd skillnad. Det står i dag i 6 § att Fiskeriverket "ska" yttra sig "när det behövs". Ja, men vem avgör det? Förut var det så att när någon ute i samhället tyckte att det behövdes skulle Fiskeriverket yttra sig, men så blir nu inte fallet. Det borde ju rimligen vara en försvagning.
När det sedan gäller fiskerättigheterna, om lagen ska bort eller om dessa ska in i lagstiftningen, finns det i dag inga rättigheter att fördela. De är ju redan fördelade. Och det blir ingen ändring på det förrän 2019 om vi inte inför det i andra segment.
Jag och Lars Tysklind hade äran att få besöka en fiskeavdelning i Bohuslän. De var ganska ense där om att de inte vill ha några överförbara kvoter, för de visste att då skulle ungdomarna slås ut direkt. De skulle aldrig ha råd att komma in på den marknaden.
Vi behöver ingen ny lagstiftning i dag. När utvärderingen är klar får vi se om det här var ett bra system eller inte.
Anf. 74 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Vi behöver inte diskutera själva lagstiftningen. Men hur som helst infördes det en lagstiftning om överlåtbara fiskerättigheter, och fiskerättigheter till det pelagiska fisket delades ut 2009. De skulle gälla i tio år. Syftet var en strukturrationalisering av fiskeflottan.
Så länge det finns fiskerättigheter som ska gälla måste det finnas ett stöd för det i lagstiftningen, och då måste vi ha kvar lagstiftningen. Nu är den relevanta myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Egentligen är inte den frågan svårare än så. Sedan ska vi utvärdera systemet, och det sades väldigt tydligt av regeringen redan när man lade fram propositionen kring den här lagstiftningen.
Sedan får man naturligtvis i framtiden diskutera om det här ska gälla andra fisken. Jag kan väl också ställa mig tveksam till om det verkligen ska göra det. Det är mycket lämpligare att det pelagiska fisket ingår i förvaltningen än andra fisken med blandfisk och så vidare.
När det gäller 6 § blir det lite strid om ord på något sätt. Otvivelaktigt får Havs- och vattenmyndigheten en annan roll. Man likställs med Naturvårdsverket och en del andra myndigheter som jag räknade upp förut. Man har en roll att föra talan i mark- och miljödomstolen och har alltså kontroll över frågan. Man får naturligtvis också tillsänt sig anslutningshandlingar och har sedan att agera utifrån dessa. Är det så att man bedömer att det behövs en sakkunnigutredning kan man yrka hos domstolen på att få en sådan gjord, så ur den synpunkten är det definitivt ingen försvagning.
Även om det stod att Fiskeriverket skulle yttra sig hände det nog ibland att de skrev väldigt kortfattat. Jag kan naturligtvis inte säga exakt vad de skrev, men att de skulle yttra sig innebar att de på något vis skulle ta ställning till problematiken.
Anf. 75 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Det är väl bara att konstatera att det är en avsevärd skillnad på "ska" kontra "när det behövs". Frågan är också vem som bestämmer när det behövs och vem som säger "ska", så det blir en försvagning.
När det gäller detta med fiskerättigheter handlar lagförslaget om att myndigheten ska ha rätten att dela ut fiskerättigheter. Det handlar inte om ifall vi ska ha kvar eller inte ha kvar fiskerättigheter, utan det handlar om rätten att dela ut fiskerättigheter. Men det finns ju ingenting att dela ut. De är redan utdelade.
Du säger att det är svårt att bedöma när rationaliseringsprocessen är avslutad och att utvärdering pågår ständigt.
När detta nu pågår borde regeringspartiernas företrädare ta reda på hur det har gått hittills. Hur många fiskelag har försvunnit? Har det blivit någon koncentration?
Jag har i utskottet aldrig fått någon återkoppling till hur läget är i dag av typen: Det ser bra ut. Längs Norrlandskusten, i Strömstad och i Skåne är det fina etableringar. Däremot har det tunnat ut i Göteborg.
Jag har inte sett några sådana redovisningar. Jag tror inte att Lars heller har gjort det, trots att han säger att det ständigt pågår en utvärdering.
Det skulle vara intressant för mig och för många andra som har varit med och diskuterat dessa frågor att få veta hur läget är i dag.
Vilka rättigheter ska man få lov att dela ut? Vi står bakom det beslut som är taget. Rättigheterna till det pelagiska fisket kan man inte göra något åt; den affären är genomförd. De hundratals miljonerna är insatta, och dem kan vi inte ta tillbaka. Det måste få ha sin gång. Men några nya vill vi inte ställa upp på. Det är det som förslaget handlar om.
Anf. 76 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Vi får ta det ett varv till. Havs- och vattenmyndigheten har fått en roll som inte Fiskeriverket hade. Fiskeriverket kunde inte föra talan i mark- och miljödomstolarna, men det kan Havs- och vattenmyndigheten. Fiskeriverket hade en parallell roll; de fick samma papper och skulle yttra sig. Den nya myndigheten har fått en starkare roll tillsammans med de andra myndigheterna.
När det gäller bedömningen antar jag att Havs- och vattenmyndigheten själv bedömer om man ska yrka att den aktuella mark- och miljödomstolen tillsätter en sakkunnigutredning.
Det är helt riktigt att det inte finns några rättigheter att dela ut. Detta är dock en komplett lagstiftning, och det finns en paragraf i lagstiftningen som talar om hur det ska gå till om det finns rättigheter att dela ut. Det kan inte vara så att så fort en paragraf i en lagstiftning inte är tillämplig plockas den bort. Då får vi en väldigt fragmenterad lagstiftning.
Så länge systemet inte har upphört måste lagstiftningen vara komplett. Finns det inga rättigheter att dela ut kan man självklart inte utnyttja denna paragraf. Men skulle det bli aktuellt att dela ut är det Havs- och vattenmyndigheten som ska göra det. Så står det i lagstiftningen.
Precis som Jan-Olof Larsson säger är det viktigt att vi får en ordentlig utvärdering. Koncentrationen var ett av syftena till att man gjorde en strukturrationalisering av fiskeflottan och anpassade den till fångstmöjligheterna. Det var egentligen huvudsyftet. Per automatik blir det en viss koncentration av fiskemöjligheterna till ett färre antal båtar. Jag ser också fram emot att få veta hur det har blivit i verkligheten.
(Applåder)
Anf. 77 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! Dagens betänkande handlar om lagförändringar till följd av inrättandet av den nya Havs- och vattenmyndigheten. Det har vi nog alla inlett med att säga.
Ett viktigt steg är nu taget och förverkligat av alliansregeringen i arbetet för att ta ett helhetsgrepp på förvaltningen av havet och dess resurser. Det är så vi måste se på denna, för dem som lyssnar kanske något besynnerliga, debatt där vi nu är nere på detaljfrågorna. Vi måste ha med varför vi över huvud taget har gjort detta.
Som kristdemokrat gläder det mig extra mycket att den nya myndigheten får möjlighet att se helheten på ett bättre sätt än vad som tidigare varit möjligt.
I betänkandet finns två reservationer som tidigare talare berört och som även jag kommer att kommentera. Efter Lars Tysklinds anförande skulle man kanske kunna sätta punkt, för vi har fått en gedigen genomgång av utskottets förslag och reservationerna.
Fru talman! Det är tydligt att Havs- och vattenmyndigheten får en betydligt starkare roll och ses som likvärdig i sammanhanget med övriga myndigheter på detta område. Det som S har hakat på vad gäller reservationen från Miljöpartiet är en strid om påvens skägg - och de flesta vet väl att påven är förbjuden att ha skägg. Det finns ingen skillnad, utan det handlar snarare om en förstärkning av det som tidigare varit Fiskeriverkets möjligheter.
När det gäller den andra reservationen om överlåtbara fiskerätter stämmer det att alla är fördelade i dag. Det måste dock finnas en myndighet som har ansvar den dag något händer.
Jag har dessutom förstått att det pågår en viss diskussion om fyra av de fördelade kvoterna. Man har överklagat beslut, vilket man givetvis kan göra. Detta vet Jan-Olof Larsson och andra om de har läst betänkandet. Någon myndighet måste då stå för dessa beslut framgent, och självklart är detta Havs- och vattenmyndighetens ansvar.
Det förändrar inget i grunden under försöksperioden och hur den är tänkt att vara. Vad som kommer i sinom tid får vi se utifrån den diskussion om hur vi ska hantera möjligheten till olika typer av förvaltning som pågår i ett större perspektiv i gemenskapens fiskepolitik.
Fru talman! Det är glädjande att vi får en myndighet som kan ta ett helhetsgrepp. Havet är en resurs som låter oss fånga upp CO2 på ett sätt som ingen annan ger möjlighet till. Det är en rekreationsplats. Det är vår största motortrafikled. Det ger stor del biologisk mångfald, kanske betydligt större än den vi ser på markytan. Det är också en stor råvaruproducent, inklusive fisket. Allt detta måste hanteras på ett klokt och effektivt sätt och också förvaltas för framtiden.
Vi har skapat en myndighet som har möjlighet att ta ett helhetsgrepp. Det är glädjande att se att det har blivit verklighet. Jag kan när jag lyssnar på oppositionens talare drista mig till att fundera över varför det inte har kommit till tidigare, men nu är vi här.
Den nya myndigheten startar den 1 juli. Jag ser med spänning fram emot att följa arbetet med att planera resurser och möjligheter och med att förvalta på ett sådant sätt att vi inte förbrukar mer än vad vi kan ta ut ur havet ur ett hållbarhetsperspektiv.
Fru talman! Jag yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Anf. 78 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag instämmer i att det är bra att vi får till stånd en havs- och vattenmyndighet. Men det är samtidigt tråkigt att de borgerliga partierna inte vill ålägga den myndighet där all kompetens kommer att finnas möjligheten och också skyldigheten att yttra sig när stora vattenanläggningar ska anläggas. Med ert och regeringens förslag får myndigheten bara göra det om man tycker att det behövs. Det är en tydlig försvagning av den nuvarande ordningen.
Varför bidrar ni till denna försvagning och varför vill ni inte ge den nya myndigheten den fulla status den förtjänar?
Jag vill också fråga om de överlåtbara fiskerättigheterna. Syftet är att detta ska leda till en strukturrationalisering. Färre företag kommer att få rättigheter, och det småskaliga fisket kommer att slås ut i större utsträckning.
Då är det tråkigt att ni på den borgerliga sidan inte ens vill utvärdera verksamheten. Eller är det som Lars Hjälmered från Moderaterna sade, att det ska göras en översyn? Vad är det då för översyn som ska göras?
Irene Oskarsson nämnde i anförandet att om något händer kan det tilldelas nya rättigheter. Vilka är dessa rättigheter?
Anf. 79 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! I betänkandet står det på s. 12 att det finns fyra kvoter där fördelningen har överklagats, alltså måste någon myndighet hantera överklagandet. Det finns inte fler kvoter än vad som redan är fördelade, men någon myndighet ska ha ansvaret. En utvärdering ska naturligtvis göras av vad som kommer ut av en framtida gemensam fiskeripolitik. Sverige är pådrivande. Vi här i kammaren har gått före och minister Eskil Erlandsson driver på för att det småskaliga ska ha förutsättningar att fortsätta existera.
När det gäller frågan om kompetens tycker jag att Jens Holm svarar själv. Den myndighet som kommer att ha all samlad kompetens på det här området - ungefär så sade Jens Holm. Jag förutsätter att den myndigheten kan bedöma när yttranden ska göras.
Anf. 80 Jens Holm (V)
Fru talman! Det är intressant att det ska göras en utvärdering. Kan Irene Oskarsson svara på när utvärderingen ska göras? Vilket uppdrag har utvärderingen i så fall? Är man beredd att vidta åtgärder om man ser klara brister i fiskerättighetssystemet?
Irene Oskarsson säger att det småskaliga fisket ska värnas, men syftet med detta är ju en strukturrationalisering. Det är en koncentration till ett fåtal stora fiskeriföretag. Är inte Irene Oskarsson beredd att erkänna det? Det står till och med i propositionen.
Som vårt förslag lyder, och om vi har kvar den formulering som finns i miljöbalken i dag, finns det en skyldighet för Havs- och vattenmyndigheten att yttra sig när anläggningar ska byggas. Det finns en tydlig möjlighet för dem att uppdra åt mark- och miljödomstolen att utreda frågan. Irene Oskarsson måste väl hålla med om att man, om man tar bort de formuleringarna, försvagar möjligheterna för myndigheten att agera.
Anf. 81 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! Jag gör inte alls samma bedömning som Jens Holm när det gäller försvagning eller förstärkning av myndigheter. Jag ser, som Jens Holm själv sade i sitt första inlägg, att det är på den myndighet som vi nu skapar som den samlade kompetensen i de här frågorna finns. Det är den myndighet som kan bedöma när man bör göra en talan. Då har man gett Havs- och vattenmyndigheten fullt mandat att agera i de här frågorna. Jag tycker, tillsammans med övriga allianskolleger, att det är fullt tillräckligt.
När det gäller utredning förutsätter jag att Fiskeriverket har följt detta under ett startskede. Vi ska ha tio års perspektiv på detta. Det är klart att det kommer att göras uppföljningar under resans gång. Det kommer säkert att skrivas till myndigheten. Vi kommer under den här tioårsperioden att ha en stor diskussion om hur den gemensamma fiskeripolitiken ska se ut. Det kommer naturligtvis att spela in på fortsättningen.
När det gäller det småskaliga fisket står jag fast vid att vi ska ge förutsättningarna. Vad som är småskaligt och vad som är storskaligt fiske blir en definitionsfråga. Den debatten tror jag att vi ska ha i ett annat sammanhang.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2011-05-18
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2011-05-18Protokoll 2010/11:104
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Havs- och vattenmyndighetens rätt att föra talan m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 22 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:86 punkt 1 i denna del och avslår motion 2010/11:MJ6 yrkande 1.- Reservation 1 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 98 0 14 M 96 0 0 11 MP 0 23 0 2 FP 22 0 0 2 C 20 0 0 3 SD 20 0 0 0 KD 15 0 0 4 V 0 15 0 4 Totalt 173 136 0 40 Lagförslagen i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken,
2. lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929,
3. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,
4. lag om upphävande av lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
5. lag om ändring i fiskelagen (1993:787),
6. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet,
7. lag om ändring i epizootilagen (1999:657),
8. lag om ändring i tullagen (2000:1281),
9. lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis,
10. lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister,
11. lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter,
12. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet har föreslagit ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:86 punkt 1 i denna del.Ersättning för intrång i fiske på grund av militär verksamhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden om ersättning för skada på eller intrång i fiske till följd av militär verksamhet när det gäller Kungl. Maj:ts brev daterat den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:86 punkt 2.Överlåtbara fiskerättigheter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ6 yrkande 2.- Reservation 2 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 98 0 14 M 96 0 0 11 MP 0 23 0 2 FP 22 0 0 2 C 20 0 0 3 SD 20 0 0 0 KD 15 0 0 4 V 0 15 0 4 Totalt 173 136 0 40
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.