Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Betänkande 2003/04:MJU15

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 maj 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn(pdf, 260 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:15 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Beslut

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn (MJU15)

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 18

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-03-09
Justering: 2004-03-25
Trycklov: 2004-04-19
Trycklov till Gotab och webb: 2004-04-20
Trycklov: 2004-04-20
Reservationer: 28
Betänkande 2003/04:MJU15

Alla beredningar i utskottet

2004-03-04, 2004-03-09

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn (MJU15)

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den. De borgerliga partierna och Miljöpartiet föreslår att riksdagen gör två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Partierna anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Det andra uttalandet handlar om tävlingsveterinärer. Regeringen bör se över de regler som innebär att det vid offentliga tävlingar med djur ska finnas en veterinär som utsetts av Jordbruksverket. Syftet ska vara att förenkla systemet med att utse tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska kostnaderna för arrangörerna. Riksdagen gjorde ett sådant uttalande redan våren 2001 (se 2000/01:MJU8). Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som har majoritet i utskottet, hänvisar till regeringens rapport och de åtgärder som beskrivs där.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2003/04:MJU15, Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Debatt om förslag 2003/04:MJU15

Webb-tv: Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Rolf Lindén (S)
Anf. 125 Rolf Lindén (S)
Herr talman! Vi ska i dag behandla handlingsplanen för åtgärder inom hästsektorn. Antalet hästar var som störst i Sverige i början av förra seklet. Runt 1920 fanns det 728 000 hästar i landet. Den 1 juli varje år genomförde man en husdjursräkning. Utifrån denna räkning skulle man sedan deklarera och betala skatt. Det var alltså extra viktigt att veta det exakta antalet hästar. Men från 1920-talet minskade antalet hästar i landet stadigt. Vid 1970-talets början uppgick antalet till ca 60 000. Man vet inte riktigt hur många det var eftersom hästräkningen tillhörde det förgångna. Vad hade hänt? Jo, hästarnas arbete hade naturligtvis tagits över av maskinerna i jordbruket, i skogsbruket och som transportmedel där det numera, herr talman, är helt andra hästkrafter som gäller. I dag är hästarna nästan lika många som antalet mjölkkor. Därför är regeringens skrivelse en särskilt viktig markering för det fortsatta arbetet inom hästsektorn. Det är en sektor som är integrerad i många av riksdagens fastställda politikområden, till exempel i landsbygdspolitiken, i miljöpolitiken och i djurpolitiken. Inom dessa områden föreslås fortsatta åtgärder från hästsektorn som karakteriseras av en god utveckling med särskild fokus på hästens betydelse på landsbygden, hästens betydelse för barn, ungdomar, handikappade och för övrig fritidsverksamhet samt goda kunskaper i hästhållning. Hästen har också blivit en viktig länk mellan stad och land. Hästsektorn inrymmer allt ifrån tävlingshästar inom trav-, kör- och ridsport till fritidshästar som används för rekreation, motion och som sällskapsdjur. Det skapas nya arbetstillfällen på landsbygden genom att det växer fram ett nytt företagande bestående av bland annat hästgårdar och ridskolor. Hästsektorns ekonomiska betydelse illustreras bäst genom att peka på dess uppskattade omsättning på minst 18 miljarder kronor. Herr talman! I betänkandet tillstyrker utskottet de uppdrag som regeringen aviserat att ge till Jordbruksverket och Konsumentverket. Till sist, herr talman, släpp hästarna loss! Det är debattdags!
Catharina Elmsäter-Svä (M)
Anf. 126 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Herr talman! Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Det kunde låta som något stort, likt en ardenner. Men i själva verket är detta betänkande ett litet resultat av den skrivelse som kom, som inte ens en gång blev en maxad A-ponny, snarare en konstgjord dalahäst, dessutom omålad. Herr talman! Alltfler inser nöjet, lusten och nyttan av att äga eller nyttja en häst, så till den grad att hästen har börjat bli det vanligaste inslaget av djur som man ser ute på landsbygden. I takt med att fler hästar tillkommer ökar också behovet att kringarrangemang. Häst och ägare behöver stall, hagar, foder, utrustning, kläder, större bilar, större släp med mera. Somliga vill lunka i eget tempo privat, andra vill tävla i större sammanhang och ytterligare andra vill rentav turista uppe på hästryggen. Självklart finns det i detta en möjlighet för en marknad och ett underlag för en näring att växa, bli stark och utvecklas rejält, om den bara ges möjlighet. Vi ska heller inte glömma den sociala dimension som finns i att människor, med eller utan handikapp, tillsammans med hästen får vänskap, motion och trevlig samvaro och inte minst lär sig att ta ansvar och får empati. Behövs det en särskild hästpolitik för detta? Både ja och nej. Men om politiken ska ta överhand och styra och reglera för mycket kan det skada även denna näring. Men om politiken ska syfta till att lyfta och låta människor och företagande växa, då behövs nog något annat än vad dagens politik ger vid handen. Jag tror att det är viktigt att vi ger signalen att företagande är viktigt och att hästen som grund i detta är en lika viktig grund som vilken som helst annan. Jag hade gärna sett förslag från regeringens och riksdagsmajoritetens sida som skulle kunna ha varit följande: 1. Bättre småföretagarvillkor, då många i den här näringen är just småföretagare. 2. Bort med skattebelastning på företagande och arbete, så att människorna kan leva och företag får blomstra. 3. Sänk dieselskatten så fodret blir billigare att producera och köpa. 4 Ta bort de förmånsskillnader som faktiskt finns mellan företagare och anställda, vilket skulle underlätta för kvinnorna i denna näring. 5 Bättre möjlighet till riskkapital, som kvinnor alltid måste jobba extra dugligt för att kunna erhålla. Annars drabbas företagare på landsbygd med låga taxeringsvärden. 6. Efterlev löftet om de 5 miljonerna till forskning. Den nationella stiftelsen för hästhållning har redan tagit fram sin del. Förvisso kommer det en forskningsproposition, men regeringen har ändå utstakat en väg. 7. Kom till skott med det problem med tävlingsveterinärer som utskottet tidigare har givit regeringen till känna. Varför ska det vara okej att pappa bakar bullar till den lokala ridtävlingen, medan mamma som är veterinär inte kan medverka ideellt? 8. Ta hotet om konkurrensen från den internationella spelmarknaden på allvar. Skattesänkningar eller licens för utländska spelbolag kan vara en väg. Annars riskerar ATG mindre pengar, och då blir det mindre pengar till hästen och till ridsportens främjande. Herr talman! Detta var bara några men ändå viktiga punkter för en politik som skulle kunnat vara ett galoppsprång för en livskraftig hästnäring. Men Socialdemokraterna hittar inte tyglarna och kan inte skänkla. De väljer att skritta vidare genom att fortsätta vänta, utreda och analysera. Just därför bifaller jag reservation 1 under punkt 1 och står naturligtvis bakom våra övriga reservationer.
Marie Wahlgren (Fp)
Anf. 127 Marie Wahlgren (Fp)
Herr talman! Det faktum att vi står här i dag och diskuterar en hästpolitik är egentligen ett misslyckande. Det är ett misslyckande beroende på den politik som förs på en massa andra områden. Hade vi haft en bra företags- och näringspolitik, hade hästnäringen också haft bra förhållanden. Då hade vi inte behövt en specifik hästpolitik. Hade vi haft en lyckad jämställdhetspolitik i det här landet, då hade tjejers idrottande haft samma villkor som killars idrottande. Då är jag säker på att ridskolorna ute i kommunerna hade haft bättre villkor, och då hade vi inte behövt en särskild hästpolitik. Hade vi haft en bra utbildnings- och forskningspolitik, hade det inte funnits någon brist på landsbygden på de specifika yrken som behövs för att ha en bra och fungerande hästnäring. Då hade det funnits hovslagare, och då hade det funnits en bra forskning om landsbygdsfrågor. Då hade vi inte behövt en särskild hästpolitik. Men nu är inte så fallet. Därför behöver vi i nuläget en hästpolitik eller i alla fall en politik om de här frågorna. Vi i Folkpartiet tycker inte att den skrivelse som regeringen har lagt fram är tillräcklig. Regeringen levererar inte en politik som står på de fyra ben som den hästpolitiska utredningen föreslog, nämligen en kvalitetsmedveten avel och uppfödning som är anpassad till användarens behov, en hög kompetens hos dem som arbetar i sektorn, en medvetenhet om den roll som hästen spelar för den svenska landsbygdsutvecklingen, en god arbetsmiljö för dem som arbetar med hästar och en etisk god hästhållning. Skrivelsen ger några svar - det är jag verkligen beredd att ge regeringen ett erkännande för - men det saknas också andra. Vi har ännu inte fått klara besked om hur vi ska skydda de svenska hästraserna. Det kommer regeringen förhoppningsvis att återkomma till. Vi ser fram emot att vi får en politik där den biologiska mångfalden också gäller olika hästraser inom jordbruket. I dag saknas det fortfarande utbildad personal på flera områden inom hästsektorn. Jag nämnde tidigare hovslagare, men det gäller också bra utbildning för ridinstruktörer och andra. Folkpartiet har i sin motion om hästpolitiken föreslagit att vi ska ta upp lärlingsutbildningen. Jag tror att lärlingsutbildningen just på de här områdena är speciellt lämplig, då unga människor kan få en bra utbildning på ganska smala områden. Regeringen borde här återkomma med fler förslag. Vi ser inte heller att regeringen i skrivelsen tydligt belyser hästens betydelse för landsbygden och för landsbygdens miljö. Ett område som remissinstanserna har tagit upp är användningen av hästen inom skogsnäringen. Vi ska ju snart diskutera skogspolitiken, och då kan vi återkomma till behovet av att hitta nya brukningsformer på särskilt känslig skogsmark. Där kanske hästen skulle kunna spela en roll. Vi anser också att man måste göra mer på djurskyddsområdet. Det kommer in många nya människor i hästnäringen, människor som kanske inte tidigare har haft ett traditionellt jordbruksarbete och jobbat med stora djurbesättningar. Då behövs det framför allt information och utbildning, för jag är säker på att de här människorna verkligen vill göra sitt allra bästa när det gäller djurskyddet. Regeringen borde också mer belysa hästens roll ur ett folkhälsoperspektiv, och framför allt hästens roll inom rehabilitering och idrott för handikappade. Herr talman! Den lista med frågor som regeringen borde komplettera kan göras lång. Därför yrkar jag bifall till reservation 1. Dessutom yrkar jag bifall till reservation 15. Men jag står naturligtvis bakom Folkpartiets alla övriga reservationer.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 128 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Det var med skräckblandad förtjusning som jag följde döttrarna in i de kluriga och sluga ridskolehästarnas boxar för att hjälpa till med att tränsa och sadla. Förtjusning över att se alla tjejernas, för det var nästan bara tjejer, glädje och engagemang. En viss skräck inför vad hästarna kunde ta sig till med en fumlig och famlande hjälpreda med mycket begränsad erfarenhet av dessa vackra och kraftfulla djur. När jag fick regeringens skrivelse En handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn tänkte jag att regeringen måste ha befunnit sig i en liknande situation. Förtjusningen uttrycktes i tidigare och nuvarande jordbruksministrars kraftfulla framträdanden inför hästriksdagar och andra sammanhang där hästfolk samlats. Nu skulle det minsann bli en sammanhållen hästpolitik! En utredning tillsattes som levererade ett innehållsrikt material. Sedan övergick ministern likt hjälpredan i hästboxen till famlande, fumlande och fegande. Den sammanhållna hästpolitik som stolt annonserats blev snart, fyra år efter det att utredningen presenterat sitt resultat, transmuterad till en skrivelse där nya kartläggningar, analyser, överväganden och uppdrag annonserades. Oppositionens konstruktiva förslag till förbättringar avslås reflexmässigt. Det som inte tagits fram under de tre, fyra år ska vi få vänta ytterligare på. Annat kommer inte alls att tas upp. Detta duger inte, herr talman. Jag delar regeringens och utskottets syn på hästsektorns viktiga roll i samhället, med tiotusentals arbetstillfällen och en omsättning inklusive spelområdet på uppemot 20 miljarder kronor. Betänkandet belyser också hästhållningens växande betydelse för landsbygden och jordbruksföretagen och för det öppna landskapet samt som meningsfull fritidssysselsättning för många barn, ungdomar och vuxna. Det är därför glädjande, herr talman, att en majoritet här i kammaren kommer att se till att det blir två tillkännagivanden till regeringen. Dels vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande om en samlad kraftfull hästpolitik. Dels efterlyser vi i form av en reservation som har en bred uppslutning än en gång förslag från regeringen om förenklingar av systemet med förordnande av tävlingsveterinärer som riksdagen beslutade om för tre år sedan. Bägge dessa frågor har Kristdemokraterna drivit under lång tid, och jag är glad för att utskottskamraterna, utom socialdemokrater och vänsterpartister, nu står bakom förslagen. Herr talman! Kristdemokraterna står bakom inte mindre än elva reservationer med förslag till förbättringar av betänkandet. Jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 15. Jag vill kort beröra några av de förslag som vi för fram i reservationerna. Ridning är en av de största handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare. Regeringen bör utreda vad som kan göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade. Ridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en friskvårdsförmån. Ett tredje år bör införas i hippologutbildningen, och en utredning bör göras om möjligheterna att finansiera hela denna högskoleutbildning enligt samma principer som normalt gäller för högskoleutbildning. Särskilda insatser bör göras för att få fler ridinstruktörer att inrikta sig mot unghästutbildning eftersom det finns en brist på detta område. För att öka antalet hovslagare bör den nuvarande utbildningen utvidgas med en lärlingsutbildning på distans. Herr talman! Slutligen vill jag bara påminna om att jag i ett särskilt yttrande tar upp frågan om hästsektorn och jämställdhet. I vår motion med anledning av regeringens skrivelse påpekar vi behovet av en oberoende genomgång av hur förhållandena ser ut när det gäller förutsättningar att bedriva verksamhet som domineras av flickor i förhållande till verksamhet som domineras av pojkar. Betänkandet hänvisar till projektet Idrottsresurser på lika villkor, som enligt uppgift ska slutredovisas under denna månad. Herr talman! Jag hoppas innerligt att redovisningen kommer att vara mer substantiell än projektets hemsida, där det under rubriken "Sanningar och myter" står: "Bla, bla." Under rubriken "Månadens krönika" står det: "Bla, bla" och under rubriken "Kunskapsbank" står det: "Bla, bla". Det är alltså inte fråga om någon tolkning från min sida, utan det står så. Det är mycket angeläget att resultatet av detta projekt analyseras noga och att regeringen vid behov snabbt återkommer till riksdagen med förslag beträffande fördelningen mellan kvinnor och män och mellan flickor och pojkar av samhällets resurser till idrotten.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 129 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Hästsektorns betydelse i samhället har ökat kraftigt under de senaste 20-30 åren. Det finns uppemot 300 000 hästar i landet. Intresset för ridning och annan hästsport är stort, och insikten om hästens betydelse för människans välbefinnande har ökat. Hästen har också stor betydelse för regionalpolitiken och landsbygdspolitiken. För någon vecka sedan besökte jag en småbrukare i Småland. Lantbrukarfamiljen hade några dagar tidigare råkat ut för det traumatiska att boningshuset brann ned. Alla barn och vuxna i familjen klarade sig, men alla deras leksaker, kläder, möbler, ja allt, försvann i lågorna. Familjen hade djur runt gården, och alla klarade sig. Nu några dagar efteråt verkade de stora ardennerhästarna vara lugna som vanligt. Familjen har också valacker, och man har dessutom en alldeles unik hästras, den minsta hästrasen falabella. Lantbrukaren Gunnar berättar att familjen har tre av Sveriges totalt tio falabellor. Det är en hästras som kommer från Holland. Hästen är mycket uppskattad av barn, äldre och personer som har funktionshinder, men jag tror att dessa små söta hästar blir älskade av alla. Ardennerhästarna hyr lantbrukaren ut på sommaren. Småland har 147 sjöar, och Gunnar med familj bor bara en bit från en större sjö. Att köra med vagn runt sjön brukar ta två tre dagar. För semesterfirare som vill hyra hästarna brukar familjen sätta upp ett större tält nere vid sjön, vilket förenklar övernattningarna. Mitt i alla trauman med ett nedbrunnet hus verkar familjen ändå relativt lugn. Hästarna och barnen har klarat sig. Hästen är ett utpräglat flockdjur. I flocken finns trygghet och grunden till välbefinnande. Får hästar inte möjlighet att utöva det så viktiga sociala flockbeteendet, kommer oro att bryta ut när hästar under korta och oregelbundna tider konfronteras med varandra. Jag tror att rekommendationer bör utgå om hästars möjlighet till daglig utevistelse och om att hästar i så stor utsträckning som möjligt bör hållas i grupp. Herr talman! Det är mycket ovanligt att människor vanvårdar sina hästar på grund av dumhet eller elakhet. I de fall som vanvård tyvärr ändå förekommer handlar det med stor säkerhet om brist på kunskap. I Vänsterpartiet tror vi att det vore bra med kunskapskrav på hästägare. Människor som äger häst ska naturligtvis ha kunskap och förmåga att ge sin häst bästa möjliga hjälp. Vi tror att det går att ordna en bra utbildning i till exempel foderkunskap, hästars kroppsspråk och sociala beteende, baskunskap i hovvård och om de vanligaste sjukdomarna och hur innehållet i ett husapotek för häst bör vara. Motivet till att vi vill ha en hästutbildning är att vi måste se hästen som en levande och kännande varelse, som förtjänar respekt och god behandling. Att vanvårda djur på grund av okunskap är onödigt och ligger inte i någons intresse. Varje år försvinner drygt 5 000 svenska hästar spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser och hög efterfrågan på hästkött utomlands lockar svenskar att göra illegala hästaffärer. En hästägare som lämnar sin häst till slakt i Sverige får ca 2 000 kr. I Italien, som är ett land där det finns en stor efterfrågan på hästkött, betalar ett slakteri mer än det dubbla, ca 5 000 kr för samma häst. Djuren körs i förseglade fordon i så kallad transit till destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna är det vanligt att de byter ägare på hästmarknader runtom i Europa. På sådana pågår handel med vanskötta, slagna, stressade och plågade djur. I Vänsterpartiet anser vi att Sverige med krafttag måste agera inom EU för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå. Vänsterpartiet anser att transporterna av levande djur måste begränsas kraftigt. Eftersom det svenska folket i regel inte äter hästkött bör djuren i stället helst slaktas på plats innan transport sker. Herr talman! Jag vill i detta sammanhang yrka bifall till vår reservation 17 om handel med hästar. Jag står givetvis bakom alla Vänsterpartiets reservationer, men det blir bara reservation 17 som jag yrkar bifall till. Vi i Vänsterpartiet är kritiska till EU:s syn på djur som i praktiken vilken handelsvara som helst, och vi anser att Sverige inom EU ska arbeta för att levande djur undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet. Jag vill avsluta med att säga att ridning är en sport där majoriteten av utövarna är kvinnor. Jag tror att Folkpartiets motion säger att 85 % av dem som rider på hästar är kvinnor. Ur ett genusperspektiv är det mycket viktigt att sporten får lika bra villkor som andra sporter och fritidsverksamheter. Samtidigt är det viktigt att också rekrytera fler pojkar, eller varför inte gubbar, till sporten. Själv funderar jag på att börja ta ridlektioner med någon lugn och trogen häst. Det verkar vara mycket avstressande och hälsobefrämjande.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 130 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! I likhet med flera tidigare talare tycker jag att det är synd och tråkigt att regeringen har valt att inte lägga fram några förslag som är konkreta utifrån den hästpolitiska utredning som gjordes för snart fyra år sedan. Jag tvingas också konstatera att det är ovanligt att det finns så många motioner och reservationer med anledning av en skrivelse som regeringen lämnat ifrån sig. Det tyder på att regeringen måste ha gjort en felbedömning när det gäller intresset för hästar och hästsport i Sverige. Man borde, tycker jag och vi i Centerpartiet, i stället ha valt att lägga fram konkreta förslag utifrån den hästpolitiska utredningen, vilket man avstår ifrån. Och varför borde man ha valt att lägga fram konkreta förslag? Ja, för det första är det ur ekonomisk synvinkel så att de förslag som presenterades i utredningen i förhållande till många andra utgiftsposter i samhället ju är förhållandevis små saker. För det andra skulle ju de här små sakerna ha gett så väldigt mycket i form av till exempel en ökad jämställdhet. Det är ju så att samhället satsar betydligt mycket mer pengar på killars idrottande och sporter än vad man satsar på tjejers idrottande och sporter. En bättre jämställdhet hade alltså uppmåtts om man hade valt att satsa någon krona på det här med hästar, eftersom det till övervägande del är kvinnor och tjejer som sysslar med hästar. Det hade gett förutsättningar för en utveckling av landsbygden, en landsbygd som på många håll i vårt land har en tynande utveckling. Det hade gett förutsättningar, som tidigare talare också har sagt, för ökad turistnäring till exempel, en ytterligare nisch för många jordbruksföretagare, men också gett ett allmänt ökande företagande på landsbygden, många gånger drivet av kvinnor, och vi står väl också allesammans, tror jag, bakom att vi vill ha ett ökat kvinnligt företagande. Jag skulle avslutningsvis vilja säga att den svenska hästen ju har haft internationella framgångar. Detta har blivit en näring som till landet drar in förhållandevis mycket pengar för en liten insats. Genom att ytterligare satsa lite grand på det här tror jag att den svenska hästen hade kunnat bli än mer framgångsrik på den internationella arenan, till gagn för oss i Sverige genom ekonomisk tillväxt och ökat företagande, genom ett ökat intresse för en verksamhet som är miljövänlig och uppfyller de jämställdhetskrav som man rimligen kan ställa, men också genom att detta befrämjar friskvård och hälsa på ett sätt som kanske inte så många andra saker gör. Herr talman! Eftersom tiden är lite pressad i dag vill jag inte göra mitt anförande längre, utan jag avslutar med att säga att jag står bakom alla reservationer som Centerpartiet har lämnat i det här betänkandet men väljer att yrka bifall bara till reservation nr 1 och nr 15.
Ingegerd Saarinen (Mp)
Anf. 131 Ingegerd Saarinen (Mp)
Herr talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men nöjer mig med att yrka bifall till reservation 1 och 15. Det här betänkandet innehåller väldigt många intressanta och viktiga saker, till exempel frågan om djurskyddet, bland annat den oerhört viktiga frågan om djurtransporter, där jag är glad att regeringen agerar kraftfullt. Jag ser fram emot ännu mer kraftfullt agerande i EU för att få någon ordning på djurskydd och djurtransporter i EU och i vårt närområde. Det handlar också här om möjligheter till ökad turism, och det handlar om skonsammare skogsbruk och andra viktiga saker, men jag vill ändå koncentrera mitt anförande på bevarande av hotade raser, och jag vill ta kallblodstravaren som exempel på en hotad ras och vad man skulle kunna göra för att skydda kallblodstravaren. Vi har i Sverige två hästraser med inhemskt ursprung. Det är Gotlandsrusset och den svenska kallblodshästrasen med sina två grenar, kallblodstravaren och den nordsvenska hästen. Alla andra raser är importraser, det vill säga de har sitt ursprung i andra länder. Vi har alla ansvar för att de endemiska raserna ska överleva och inte bli utrotade. Tyvärr har kallblodstravaren systematiskt missgynnats så att den nu är utrotningshotad. Av försvarspolitiska skäl fick vi ett premieringsreglemente som styrde aveln mot en tyngre häst, och de lätta, snabba hingstarna blev aldrig premierade. 1964 ändrades reglerna, och det blev äntligen möjligt att premiera lätta, snabba hingstar. På 70-talet fanns alla bitar på plats för att vi i framtiden på nytt skulle kunna få en framgångsrik och livskraftig kallblodstravare, men inte heller då fick kallblodstravaren sin rättmätiga chans. Efter Resares utredning 1971 bildades Aktiebolaget Trav & Galopp, ATG. Det är ett av travet och galoppsporten ägt bolag som har tototillstånd för hästsport i Sverige. Hälften av ledamöterna i styrelsen tillsätts av sporten och hälften av staten. Staten utser även ordföranden. Avtalet mellan staten och ATG reglerar bland annat hur stor del av totospelet som ATG får behålla och hur stor del som staten ska ha. I avtalet finns också ett minoritetsskydd för galoppen i Sverige, och detta har räddat galoppen i Sverige. Bildandet av ATG och skapandet av ett riksspel, V 65, kom att tillföra hästsporten nya pengar, och dessa pengar styrdes till varmbloden. Kallbloden, som utgjorde 20 % av Trav-Sverige, fick nästan ingenting. Varför? Travsporten styrdes och styrs av de tre stora banorna i Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans med de mellanstora, som alla utom en finns i Syd- och Mellansverige. På dessa banor tävlar man nästan bara med varmblod. Kallblodstravarna finns norr om Mälardalen och i Dalsland. De styrande såg till att de egna fick de nya pengarna. Skulle norrlänningen vara med och dela på de nya pengarna var det bara att köpa varmblod från uppfödarna i söder, inte kallblod från uppfödarna i norr. På ett par decennier har på detta sätt kallbloden medvetet trängts undan så att de nu står på utrotningshotets rand. För att kallblodstravaren ska överleva som ras krävs att populationen ökar i storlek. Det krävs minst 1 000 föl per år. Hur når man dit? Den viktigaste och effektivaste åtgärden skulle vara att införa ett minoritetsskydd i avtalet mellan staten och sporten. En sådan åtgärd behöver inte kosta statskassan någonting men skulle vara av stor betydelse för kallblodstravarens överlevnad som ras. Ytterligare en åtgärd skulle kunna vara att se över behovet av uppfödarpremier till ägarna av betäckta kallblodsston. Eftersom neddragningar av antalet travdagar fortfarande i synnerhet slår mot de banor där kallblodstravaren ännu tillåts att tävla brådskar det med åtgärder om rasen ska leva vidare. Kallblodstravaren står inför en utrotning som ras. ATG - styrt av travbanorna i södra Sverige, storbanorna - har systematiskt styrt pengar för att stödja varmbloden. Det är dags att ändra på det. Det är hög tid att införa ett minoritetsskydd för kallblodstravaren.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 132 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag växte upp i en liten by i norra Värmland. Min farfar var hästkarl i skogen. Av honom lärde jag mig allt jag kan om hästar. Jag lärde mig att köra timmer, sätta potatis och slå med slåttermaskin. Inte minst lärde jag mig att älska hästar. Jag började så småningom rida på ridskolan i Torsby. Jag och mina tjejkompisar bodde nästan i stallet. Det är en tid jag bär med mig med värme. Jag fick min första häst när jag var elva år. Det var en kallblodstravare som hette Rosita. Jag är inte ensam om de minnena. Även i dag är det väldigt många flickor som "bor" i stallet för att få vara tillsammans med sina hästar, rykta dem och rida dem. Ridsporten är i dag också den största kvinnoidrotten i Sverige. Av alla de specialförbund som är ansluta till Riksidrottsförbundet har ridsporten flest kvinnliga utövare procentuellt sett. 85 % av de aktiva är flickor och kvinnor. Friidrotten kommer först på andra plats med 69 %. Herr talman! Vi har hittat tyglarna, och vi skänklar på, som Catharina Elmsäter-Svärd efterfrågar. Därför känns det väldigt bra att vi i dag diskuterar hästpolitiken här i kammaren. Det ger signaler runtom i Sverige att hästen är en viktig del av det svenska samhället och den svenska idrotten. Det finns 200 000-300 000 hästar i Sverige, och drygt 40 000 människor arbetar hel- eller deltid med hästar. Det är en stor folkrörelse som bara växer, och den har en stor utvecklingspotential, som vi har hört här i dag. Den påverkar också det mänskliga välbefinnandet genom att erbjuda upplevelser och rekreation. Inte minst används hästen alltmer i rehabiliteringen av funktionshindrade och för människor med sociala problem. För att vi härefter ska kunna gå vidare på ett bra sätt med den handlingsplan som regeringen presenterat måste vi ta till vara den kunskap som finns inom hästsektorn. Det är viktigt att satsa på ytterligare utbildning. Vi måste självklart ta chansen att ge jämställdhetsarbetet en knuff framåt. En klar markering från statsmakternas sida om att hästsektorn är betydelsefull kan i förlängningen bidra till nya kommunala satsningar och ge ytterligare ett antal unga kvinnor tillfälle att utöva sitt fritidsintresse. Vi vet att det ger så mycket mer som att de tränas i att leda och att sätta gränser. Självförtroendet stärks, och de får goda förebilder av starka kvinnor. Tillgången på välutbildad och kvalificerad personal är en viktig faktor. Här finns redan i dag en enorm kunskap som vi kanske inte alltid har förmått att utnyttja. Ska vi dessutom satsa stort på att konkurrera internationellt måste vi se till att den kunskapen, denna kompetens, förs fram på ett bra sätt. Utbildningssystemet måste därför vara samordnat och flexibelt, som skrivelsen betonar, och anpassat till efterfrågan inom sektorn. Att utbildningen också ska ha ett jämställdhetsperspektiv är för mig självklart, men tyvärr måste det påpekas. Jag tycker också att det är bra att regeringen har utökat de ekonomiska medel som Sveriges lantbruksuniversitet förfogar över med tanke på hippologutbildningen. Det är också bra att man satsar på utökat antal utbildningsplatser för hovslagare. Trav- och galoppsporten är stor i Sverige. Inom travet tillhör Sverige världens tre största travnationer. Sporten genererar stora inkomster där en del går tillbaka till sporten i form av vinstpengar och uppfödarpremier. En del går till övriga delar av sektorn för bland annat utbildningen och gemensamma satsningar av riksintresse. Under senare år har ökad konkurrens från utländska spelaktörer gjort att ATG har mindre pengar att använda för satsningar inom hästsektorn. Det är bekymmersamt. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer denna utveckling och lägger fram förslag om det så behövs. Herr talman! Det finns ett stort behov av forskning inom hästsektorn. Det gäller allt från hästens sociala betydelse, betydelsen i samhället, säkerhetsfrågan - där för övrigt Konsumentverket har fått i uppdrag att se över säkerheten - miljöaspekten till utfodring och hästhållning. Hippocampus, som är en centrumbildning mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt, har skapat ett nytt ramprogram för hästforskning, men mer behövs. Utskottet väntar med spänning på den forskningspolitiska propositionen. Herr talman! Djurskyddet är en viktig fråga i Sverige, och vi är pådrivande inom EU. Det gäller allt från djurtransporter till hur vi sköter och omhändertar våra djur. Vi är egentligen helt överens i utskottet, trots alla reservationer som finns, om att Sverige ska vara pådrivande i transportfrågan. Vår jordbruksminister har tillsammans med ett flertal länder försökt förändra bland annat transporttiderna nu för någon vecka sedan men lyckades inte nå ända fram vid detta tillfälle. Jag är övertygad om att de långa, grymma djurtransporterna snart får ett slut när den folkliga opinionen inom hela EU blir så mycket starkare. Man blir tvungen att göra någonting åt det. Det finns många oerfarna hästägare som behöver ha stöd, information och utbildning. Då är det också viktigt att sektorns organisationer aktivt jobbar med djurskyddsarbetet, tar fram policyer, utbildar, informerar och förmedlar kunskap. Men det måste också fungera från samhällets sida med bland annat tillsynen. Det spelar ingen roll hur stränga lagar vi har om de inte följs och samhället bevakar det genom Djurskyddsmyndigheten och djurskyddsinspektörerna. När det gäller våra inhemska hästraser - som Ingegerd Saarinen beskrev i sitt anförande - är utvecklingen lite dyster. Det finns all anledning för oss att fundera på hur vi kan stödja rasernas utveckling. Vi säger från utskottets sida att åtgärder måste till för att bevara dessa raser. Det är en brist om den negativa utvecklingen fortsätter. Jag är övertygad om att det finns stora möjligheter att använda dem i olika sammanhang. Till exempel är nordsvensken en ypperlig ridhushäst med sitt lugna, lättsamma sätt. Det gäller inte minst i skogsbruket, Marie Wahlgren. Jag tror att nordsvensken skulle vara jättebra där. Att se en kallblodstravare på travbanan är en fantastisk upplevelse. Herr talman! Jag vill avsluta med att lyfta fram en stor tillväxtfaktor för Sverige, och det är hästföretagandet. Det handlar om att kunna bo kvar och verka aktivt inom sin bygd. Det behövs för att bygden ska hållas levande och service ska finnas kvar. En aktiv bygd drar till sig fler människor och fler företag. Det visar många studier som gjorts. Jag vill påstå att alla småföretag och eldsjälar på landsbygden är en viktig bit av vår tillväxt. Där är utvecklingen av hästföretagandet en viktig bit. Det kan handla om allt från företag som inackorderar hästar, turismen, ridskolor, travtränare till att sälja hästutrustning. Jordbruksverket har fått flera uppdrag av regeringen i skrivelsen. Ett av dem är att analysera hästföretagandet. Vad behövs, och vilka faktorer påverkar utvecklingen? När det gäller uppgörelsen om jordbrukspolitiken kan jag bara konstatera att jag är nöjd med den. Hästen är en del av den nya jordbrukspolitiken också inom bland annat miljö- och landsbygdsprogrammet. Till sist är det bra att en samarbetsgrupp bildas för att öka samarbetet och diskussionerna mellan staten och sektorns alla organisationer. Vi måste kunna ta till vara denna sektors stora utvecklingspotential och dra åt samma håll. Hästen är ett underbart djur. Många i Sverige sysselsätter sig dagligen på olika sätt med detta djur. Jag är glad över att äntligen få upp hästen på den politiska dagordningen. Herr talman! Mycket mer skulle kunna sägas om detta, men tiden sätter ramen. Jag yrkar avslutningsvis bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 133 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag tycker att Ann-Kristine Johansson på ett förnämligt sätt talar vackert om hästen och hästsporten. Men varför väljer Ann-Kristine Johansson som företrädare för majoriteten i utskottet då inte att lägga fram några konkreta förslag, så att vi kan uppnå allt det som hon pratar så vackert om?
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 134 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! I skrivelsen räknar vi upp ett antal saker som måste utredas vidare för att vi ska kunna ta fram de konkreta förslag som bland andra Eskil Erlandsson efterlyser. En hel del har hänt sedan utredningen lades fram, och en del måste utredas vidare. Men det viktigaste av allt, och anledningen till att jag tycker att det är bra att skrivelsen kommer, är att hästen kommer upp på den politiska dagordningen. Det ger signaler runtom att det är viktigt att jobba vidare med frågan. Det finns stora utvecklingsmöjligheter, och det handlar om jämställdhet. De konkreta förslagen kommer under tiden. Vi har ett antal frågor som måste utredas vidare. Men som jag sade så är det viktigaste att vi har hästen uppe på den politiska dagordningen.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 136 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Sedan utredningen lades fram för fyra år sedan har det hänt en hel del inom sektorn. En del saker är genomförda redan nu, och en del saker är på gång. Det finns också nya grejer som har kommit upp på bordet och som behöver utredas ytterligare. Inte minst gäller det hästföretagandet, som vi pratade om. Vilka faktorer behövs för att stötta en utveckling av fler hästföretag? Det finns mycket att titta på när det gäller det. Jag tror att Eskil Erlandsson och jag är överens om att det finns en stor utvecklingspotential inom hästsektorn och att den behövs för en levande landsbygd.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 137 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Hästsporten har blivit en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Den är i Sverige en folkrörelse som på ett unikt sätt är tillgänglig för människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Ridsporten är den största idrotten för flickor och kvinnor, som i andra sportsammanhang ju är underrepresenterade. Den är också den största idrotten bland funktionshindrade. Den svenska hästsporten har nått stora internationella framgångar. Det är den sportsliga bredden som skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig elit samtidigt som internationella framgångar skapar förebilder som betyder mycket för intresset för hästsporten. Hästsektorn består både av ideell verksamhet och av näringsverksamhet. Utvecklingen pekar på en ökad etablering av hästföretag. När det gäller antalet hästar, hästägare, utövare av sporten, sysselsatta och sektorns omsättning är det inga blygsamma tal som redovisas. Hästen har sålunda en stor social, kulturell och ekonomisk betydelse i det svenska samhället. Regeringen vill ge hästsektorn de bästa utvecklingsförutsättningarna, och anser att det finns skäl att ha en sammanhållen politik för att främja sektorn. Den handlingsplan som regeringen har lagt fram ska vara ett verktyg både för staten och näringen när det gäller att utnyttja utvecklingspotentialen som finns. Att stötta folkrörelsearbetet inom hästsporten är centralt för regeringen. De satsningar som görs när det gäller barn, ungdomar och funktionshindrade har på olika sätt redan redovisats i debatten. Jag vill också särskilt lyfta fram säkerhetsfrågorna, som också har gjorts här tidigare. Många barn och ungdomar rider, och vi ser dessutom att turridning och andra aktiviteter inom hästturism ökar. Alltfler ovana kommer i kontakt med hästar. Samtidigt visar statistiken att skador och olyckor är vanliga inom hästsporten. Mest drabbad är ridsporten, och nio av tio som skadas är flickor eller kvinnor. Ett nytt initiativ har därför tagits av regeringen genom att Konsumentverket har fått uppdraget att ta fram en säkerhetsstrategi för aktiviteter med hästar. Kompetens- och kunskapsfrågor är givetvis mycket viktiga för sektorns utveckling. Regeringen har tagit fasta på den hästpolitiska utredningens förslag om ökade medel till hippologutbildningen. Vidare utvecklas utbildningen för hovslagare. Mer forskning på hästområdet behövs. Regeringen avser att återkomma till hästforskningen i samband med den planerade forskningspolitiska propositionen. Antalet hästägare i Sverige ökar, och i dag har vi nästan lika många hästägare som hästar. Många är oerfarna och har begränsad erfarenhet av hästhållning. En grundförutsättning för ett gott djurskydd är att det ställs tillräckliga krav i lagar, förordningar och föreskrifter. Regeringen har sett till att reglerna har utvärderats och att skyddet vid behov har förstärkts. Ett exempel på detta är ändringar av 4 § djurskyddslagen, som föreskriver att alla djur, alltså även hästar, ska skötas på ett sätt så att de kan bete sig naturligt. Det är ett förslag från den hästpolitiska utredningen. Från och med den 1 januari i år har vi en ny djurskyddsmyndighet, som bland annat har ökade möjligheter att utfärda bindande föreskrifter. Lika viktigt som lagskyddet är att bestämmelserna följs. Jag avser att i höst lägga fram en proposition om en förstärkt livsmedels- och djurskyddstillsyn. Ett annat exempel på arbetet med djuromsorg är den översyn av behörighets- och ansvarsfrågor inom djursjukvården som regeringen gör. De krav på registrering, identifiering och hästpass som ställs är viktiga både för djurskydd och djurhälsa och därmed för hela hästsektorns utveckling. I det sammanhanget har vi även stambokföringen samt djursjukdatasystemet. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att se över de befintliga systemen för att de ska vara trovärdiga, säkra och funktionella. Hästar transporteras inom landet och mellan länder för tävling, uppfödning, avel och slakt. Hästen är ett av de djur som anses fara mest illa under transport, särskilt under slakttransporter. Som ni redan har hört här så hade jag möjlighet att så sent som i början av den här veckan ta strid tillsammans med några andra progressiva EU-länder för skärpta bestämmelser när det gäller djurtransporter inom EU. Jag kan säga att vi vann en halv seger eftersom vi blev en stark motkraft mot ett oacceptabelt förslag och lyckades förhindra ett dåligt beslut. Om vi ska kunna skapa en trovärdighet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik krävs det att vi tar ansvar för djurens välfärd genom rimliga djurtransporter och transporttider. Här finns det en stark folkopinion. Herr talman! I reservationerna till miljö- och jordbruksutskottets betänkande finns yrkanden som rör hästens roll i jordbrukspolitiken. Låt mig först konstatera att hästen redan i dag är en del av jordbrukspolitiken. Exempelvis gäller detta miljöersättningar för bevarande av betesmarker och slåtterängar. Andra exempel på åtgärder som inkluderar hästen är projektstöden för utveckling av landsbygden, där stöd finns för till exempel diversifiering av jordbruksföretag och för främjande av turism och småföretagande. Sammantaget ges stöd till hästar och hästföretag med åtminstone 50 miljoner kronor per år genom åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Regeringen överlämnade nyligen en skrivelse till riksdagen om hur EU:s jordbruksreform ska genomföras i Sverige. Den nya jordbrukspolitiken kommer att få stor betydelse för hästsektorn. Genom ett enhetligt stöd till all betesmark kommer hästen i betydligt större utsträckning än i dag att likställas med andra djur i jordbruket. För att ytterligare ta vara på den utvecklingspotential som finns inom hästsektorn har Statens jordbruksverk fått i uppdrag att kartlägga omfattningen, den geografiska spridningen och karaktären av hästföretag samt könsfördelningen inom hästföretagen. Verket ska vidare analysera befintlig hästrelaterad verksamhet, faktorer som bidrar till utvecklingen i hästsektorn, hästsektorns betydelse för miljö- och jordbrukspolitiken samt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar förutsättningarna för hästverksamhet. Regeringen för dessutom diskussioner med Turistdelegationen och näringen angående hästturism. Herr talman! Det är ett tydligt samhällsintresse att utveckla hästsektorn. Hästar och hästhållning spelar en mycket viktig roll inte minst för landsbygden. Det finns en stor potential för att utveckla nya företag kring till exempel turism. Det ger människor möjlighet att bo kvar eller flytta från stad till landsbygd och verka i bygder där sysselsättningsmöjligheterna är begränsade. Hästens roll när det gäller sport, motion, fritid och underhållning är väl etablerad. Jag tycker att den som uttrycker besvikelse över att regeringen bara lade fram en skrivelse om hästpolitiken inte inser vad handlingsplanen står för. Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder i enlighet med den hästpolitiska utredningens förslag, och andra är under genomförande. De initiativ som nu tas ska alla redovisas under det här året. Hästsektorn är dynamisk, och det är därför naturligt att successivt förbättra villkoren för näringen. Genom handlingsplanen skapar vi en bra grund för en fortsatt utveckling av sektorn.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 138 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Medan jordbruksministern skrittar fram i salen kan jag börja med att offentligt tacka jordbruksministern för hennes insatser när det gäller djurtransporterna. Det är alldeles utomordentligt att alla partier i Sverige gemensamt kan hålla en stark och tydlig profil i denna fråga. Jordbruksministern företräder vårt land på ett utmärkt sätt i de EU-förhandlingar som har förekommit. Med tanke på det begränsade innehållet - om jag ska uttrycka mig vänligt - i skrivelsen var det ett bra, engagerat och tydligt anförande som jordbruksministern höll. Jag vill ställa två frågor. Den ena frågan handlar om det faktum att de flesta arbetsgivarna tycker att det är viktigt att förebygga ohälsa och skapa trivsamma samt attraktiva arbetsplatser. Friskvård och motion har blivit en vanlig anställningsförmån i många företag. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ridsporten, som är en av vårt lands största folksporter, precis som jordbruksministern sade i sitt anförande, inte ska kunna utövas och värderas på lika villkor som andra motionsformer. I lagstiftningen är några få idrotter undantagna och därmed skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövandet. Ridsporten är en av dem. Tycker jordbruksministern att det är ett bra stöd för hästen och ridsporten? Den andra frågan handlar om tävlingsveterinärerna, som det görs ett tillkännagivande om. Regeringen har haft möjlighet att bereda frågan sedan förra tillkännagivandet riksmötet 2000/01. När kommer förslaget?
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 139 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Skattefrågor är alltid komplicerade frågor. Det är ofta många saker som hänger samman, och man drar paralleller till andra områden. Det finns en utredning som tittar på momsfrågorna. Jag utgår från att man i sådana sammanhang också överväger den typen av frågor. När det gäller tävlingsveterinärerna kan jag erkänna att jag själv inte är nöjd med det tempo vi har hanterat frågan. Den bereds nu inom mitt departement. Jag räknar med att vi ska kunna komma med ett förslag så snart det går. Det är under det här året.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 140 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Tack för det sista positiva beskedet. Jag hoppas verkligen att förslaget kan komma snabbt. När det gäller beskattning av motionsutövandet gällde frågan inte momsen utan om man ska få det som en löneförmån. Att skramla med skrot på gymmet är en fri löneförmån. Att spela golf behöver inte vara särskilt förmånligt, men för ridning, som är en så bred sport där många kvinnor är engagerade, måste det ses som en ren och skär diskriminering att ridsporten inte behandlas på samma sätt. Med en regering och en socialdemokrati som har så pass hög svansföring när det gäller jämställdhetsarbetet måste det vara lite generande att denna kvinnodominerade motionsform så uppenbart diskrimineras.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 141 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! När det gäller olika typer av aktiviteter för att vi ska röra oss mer är regeringen mycket angelägen om att vi ur ett folkhälsoperspektiv kan hitta bra lösningar. Regeringen har tagit initiativ till att ta fram en handlingsplan när det gäller de problem som vi har i fråga om övervikt och fetma. I det sammanhanget ingår det också i de uppdrag som Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har att titta inte bara på maten utan också på den andra delen, nämligen vad vi kan göra för att stimulera människor att röra sig. Jag har förstått att det är vissa problem med tillämpningen av den här typen av beskattning. Det kan inte vara bara en enskild individ som gynnas, utan man måste se till att alla arbetstagare behandlas på samma sätt. Det är väl inte en riktig beskrivning att det är så begränsat i dag att det bara är gym som motiverar ett undantag från att det ska bli beskattningsbar förmån. Jag vill hänvisa till det arbete som vi har när det gäller att hantera folkhälsofrågorna.
Catharina Elmsäter-Svä (M)
Anf. 142 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Herr talman! Jag vill också börja med att tacka ministern. Men det som jag vill tacka för är att du väljer att vara med i så många debatter som vi har, och framför allt att du i kväll stannade kvar efter voteringen. Det uppskattar vi. Det som jag tänkte ta upp med ministern gäller avsnittet om hästnäringens villkor. Ministern nämnde också att man nu har gett ett uppdrag till Statens jordbruksverk. I betänkandet står det att uppdraget som man har framför allt är att kartlägga omfattningen. Vi vet att det är en verksamhet som ökar i omfattning. Man ska titta på geografisk spridning. Här har jag en broschyr om hästlandet Sverige. Där kan man på en karta se att det finns hästturism från Arjeplog ned till Simrishamn, alltså i nästan hela landet. Man ska titta på karaktären av hästföretag. Det är väl snarast fantasin som sätter gränsen för det. Dessutom ska man analysera relevanta faktorer som bidrar till utvecklingspotentialen samt könsfördelningen. Det kan väl vara bra. Men vi vet att den här utredningen redan för fyra år sedan konstaterade att omfattningen av den här näringen var 18 miljarder, och det har säkert hänt en hel del sedan dess. Vi vet att företag och verksamhet inom näringen skjuter upp i höjden. Jag skulle vilja veta: Vad är det som ni egentligen vill komma fram till på dessa områden med den här kartläggningen?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 143 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag är alldeles övertygad om att Jordbruksverket kommer att redovisa ett intressant underlag. Jag tycker inte att man ska förringa detta uppdrag genom att säga att det inte kan komma fram någon ny information. Jag tror inte att Catharina Elmsäter-Svärd här rakt upp och ned kan beskriva hur den här näringen ser ut. Det är alldeles riktigt att det kommer ett antal nya företag på marknaden inom ett antal olika områden. Och det är väl mycket relevant att ha en faktabakgrund när man sedan går vidare och vidtar olika typer av åtgärder? Redan till sommaren kommer Jordbruksverket med en annan kartläggning. Den handlar om olika regler inom jordbruksområdet som på olika sätt kan vara begränsande för företagande. Jag hoppas att jag också där ska hitta ett antal ingångar för att ytterligare förbättra förutsättningarna för hästnäringen.
Catharina Elmsäter-Svä (M)
Anf. 144 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Herr talman! Det är alldeles riktigt som ministern säger att jag inte kan tala om exakt hur det ser ut. Men jag undrar: Behöver vi veta exakt hur det ser ut just nu? Under tiden som det pågår en utredning kommer nämligen dessa faktorer att förändras. När jag möter människor ute i landet kan jag se och höra vilka problem som i dag är relaterade till exempelvis småföretagande, riskkapital, möjlighet att få tillstånd att bygga, en sådan enkel sak som att få F-skattsedel, i synnerhet om man är kvinna och kanske inte har så många olika uppdragsgivare. Detta är förvisso sådant som berör en hel småföretagarvärld. Vi har haft en småföretagsdelegation som vi direkt kan applicera även på den här näringen där det också skulle ha kunnat vidtas åtgärder. Om det kommer fram sådant som skulle kunna vara nya regler som begränsar verksamheten är det klart att det är bra att man kan åtgärda det. Men jag får lite grann känslan av att det blir ett sätt att skjuta det här framför sig. Jag utgår ändå från att vi är överens om att hästnäringens villkor är viktiga eftersom det är en viktig näring. Då känner jag lite grann att det finns en otydlighet i fråga om detta. Det känns som att man inte riktigt vill ta tag i detta. Men jag är väldigt glad om det finns mycket mer i detta och att det kommer någonting mer. Men jag tycker att det känns lite tveksamt när det egentligen sprudlar och gnäggar för fullt i hela landet där människor vill växa och hästar gnägga.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 145 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Själva idén bakom handlingsplanen är att vi inte ska vänta på ett stort förslag som ska hantera precis alla frågor utan att vi successivt ska kunna vidta åtgärder när vi är färdiga att vidta åtgärder. Regeringen har redan vidtagit åtgärder med anledning av den hästpolitiska utredningens förslag, och det är en del under genomförande. Och nu har vi ytterligare några uppdrag där vi känner att vi vill ha ett bättre underlag för våra beslut. Jag markerade i mitt anförande att detta inte ska dras i långbänk. Alla dessa uppdrag ska redovisas under detta år. Givetvis kommer det arbete som pågår för att underlätta för småföretag, bland annat genom Näringsdepartementet, också att kunna vara en tillgång när det gäller att utveckla hästsektorn.
Marie Wahlgren (Fp)
Anf. 146 Marie Wahlgren (Fp)
Herr talman! Jag har också två frågor till jordbruksministern. Den första rör utbildningen och behovet av utbildad arbetskraft i denna sektor. Vi hör ofta att man behöver bättre utbildad personal på ridskolorna. Det finns brister inom vissa yrken i denna sektor. Jag skulle vilja fråga ministern hur hon ser på möjligheten att starta lärlingsutbildningar inom denna sektor. Jag tror att den hade varit alldeles utmärkt just för lärlingsutbildningar. Den andra frågan rör forskning. Ministern berörde i sitt tal just behovet av en bättre forskning på detta område. Jag känner en viss oro för vem som ska utföra en bättre och större forskning. Jag hade förmånen att vid en lunch på konferensen om biologisk mångfald träffa dekanen för just det området på SLU som borde ha hand om detta, nämligen de som har hand om husdjuren. Den institutionen har 60 miljoner i förlust och bedriver just nu en kraftig bantning av sin verksamhet. Tror ministern att de har möjlighet att utöka sin forskning ytterligare?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 147 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag håller med om att kompetensfrågorna och forskningsfrågorna är väldigt centrala för att vi långsiktigt ska kunna utveckla denna näring. När det gäller yrkesinriktad utbildning finns det redan i dag ett antal möjligheter. Vi har den biologiska yrkeshögskolan, vi har gymnasieutbildning vid naturbruksskolor, vi har hästsportens folkhögskola, och vi har riksanläggningarna. Jag menar att de i ökad grad skulle kunna utnyttjas. Men jag vill inte säga nej innan man har prövat om det finns ytterligare utbildningsvägar som skulle gynna denna sektor. Låt oss pröva olika former av satsningar. När det gäller forskningen redovisas det i skrivelsen ett antal aktiviteter som pågår. Här har redan nämnts Hippocampus, där SLU och SVA inom ramen för sina resurser har startat ett nytt program som löper 2002-2010. ATG, Agria, FORMAS, LRF olika foder- och läkemedelsföretag finansierar forskning. Men regeringen har aviserat att vi tycker att detta är ett viktigt område och att vi avser att komma tillbaka i den aviserade forskningspolitiska propositionen. Det är klart att det då handlar om prioriteringar inom ramen för de resurser som finns tillgängliga. Det kan jag lova. Vi återkommer.
Marie Wahlgren (Fp)
Anf. 148 Marie Wahlgren (Fp)
Herr talman! Jag får tacka ministern för hennes svar. Jag är väldigt glad för den positiva syn som ministern har när det gäller att pröva nya lösningar inom utbildningsområdet. Jag tror att just när det gäller landsbygdens utbildningar och när det gäller att kunna ge utbildning till ett fåtal människor i glesbygd, som har ett specialintresse, är en spridd lärlingsutbildning ett väldigt viktigt medel. Däremot blir jag lite oroad av ministerns svar när det gäller forskning. Jag ska erkänna att vi själva är medskyldiga. Vi har en tendens att alltid säga "mer forskning", men mer forskning kräver också att man levererar in mer medel, inte bara att man prioriterar. Vi kan ta det här området. Om vi ska hårdprioritera hästarna får de andra av jordbrukets djur nedprioriteras. Då är det forskningen när det gäller kor, grisar och ett antal andra frågor inom det här området som måste nedprioriteras. Forskningspolitiken blir ofta en vindflöjelpolitik som handlar om vad som är populärast för tillfället. Det är naturligtvis inte bara på jordbruksområdet som vi har det problemet, utan det är generellt när det gäller forskningspolitiken över huvud taget.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 149 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Det är klart att vi måste ta ett ansvar för vår ekonomi och att det inte bara handlar om att plussa på pengar. Men jag säger att det här är ett angeläget område, och regeringen avser att komma tillbaks i den forskningspolitiska propositionen. Det tycker jag är en väldigt tydlig signal om att det här är ett sådant område som har bra förutsättningar att komma ut väl när vi ska göra våra prioriteringar, för det är klart att man alltid måste göra prioriteringar.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 150 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! När det gäller skrivelsen är det kanske bra att påpeka att skrivelsen helt är regeringens. Som samarbetsparti har vi väckt motion med anledning av den här skrivelsen. Men i mitt parti har vi valt att inte stå bakom reservation 1 eftersom vi trots allt tycker att skrivelsen tar upp frågan på bordet, och det är nog det som är det väsentliga. Regeringen har kanske inte haft möjlighet att lägga fram en gedigen proposition. Det har kanske inte funnits den ekonomin, men frågan kommer upp. Jag tror också att många frågor behöver utredas närmare, så jag välkomnar den här skrivelsen. Vi har dock några reservationer, och jag skulle vilja fråga jordbruksministern om handeln med hästar, som jag tycker är en rätt viktig reservation. Jag tror att du sade att hästen är ett av de djur som far mest illa vid transporter. I Vänsterpartiet är vi också mycket tacksamma för att du som minister tar strid när det gäller transporttider. Men hur ser du på problemet med att det varje år försvinner drygt 5 000 svenska hästar spårlöst? Har du fler idéer om hur vi kan förhindra denna handel, och ser du det som ett stort problem?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 151 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag kan bekräfta att jag formulerade mig just på det sättet, att det anses att hästen är ett av de djur som far allra mest illa vid transporter och särskilt vid slakttransporter. Det är klart att vi måste försöka stävja förhållanden om hästar försvinner och vi misstänker att det handlar om den typ av handel som vi tar avstånd från och det också inbegriper långa och plågsamma transporter för djuren. Nu har vi ett uppdrag hos Jordbruksverket för att vi ska få ordning på våra hästar på det sättet att vi ska registrera hästarna, och vi ska se till att vi i enlighet med de EU-regler som gäller också får hästpass. Jag hoppas att det här också ska hjälpa oss att kunna hålla en bättre ordning och kunna motverka den här typen av handel.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 152 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Det är säkert bra om vi kan få ett hästpass. Det tror jag också. Det här är ett stort problem, och det som jag kanske tycker är det största problemet är egentligen EU:s syn på djur, att det är handelsvara som vilken maskindel som helst. Det är kanske det etiska perspektivet vi måste ha, och det tror jag att många inom djurrättsrörelsen har. Därför är det glädjande att regeringen driver de här frågorna ordentligt. Jag vet att det finns ett starkt stöd i hela EU-nämnden. Det finns ett stort stöd i hela miljö- och jordbruksutskottet. En annan fråga gäller att vi har rest en liten idé om hästkörkort. Nu vet jag inte om det har fallit i god jord; jag har fått reaktioner som tyder på både-och. Men om jag skulle skaffa mig en häst, till exempel, skulle jag nog ha krav på mig att jag skulle ha kunskap om det här med foder och om hästars sociala liv, så att jag skulle vara säker på att jag skulle klara av hästen. Kunskap kan man få genom information och genom kurser som anordnas. Hästen är ju trots allt en kännande varelse som behöver omvårdnad. Jag tror att man genom utbildning kan komma bort från en del av de problem som vi ser i samhället. Hur ser ministern på ett eventuellt hästkörkort?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 153 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Det är klart att vi har många hästar, många nya hästägare och hästägare som är oerfarna och kan ganska lite om hästhållning. I det finns det alldeles uppenbart risker. Därför måste vi också vara noggranna med djurskyddet. Vi måste se till att vi har bra lagstiftning, bra regler, bra tillsyn. Utbildningsfrågorna är viktiga, men jag skulle också vilja uttrycka att det är viktigt att näringen och organisationerna på det här området också tar ett ansvar och hjälper till. Jag tror att vi där också finner lösningar för att öka kunskapen om vad hästen har för behov och hur man hanterar hästen.
Ingegerd Saarinen (Mp)
Anf. 154 Ingegerd Saarinen (Mp)
Herr talman! Även jag vill uttrycka min uppskattning över Sveriges kraftfulla agerande i EU för att förbättra djurskyddet och djurtransporterna, och jag hoppas att vi kommer längre framöver. Som jag nämnde i mitt anförande har kallblodstravaren under en lång tid systematiskt missgynnats, så att den nu är utrotningshotad. På ett par decennier har kallbloden medvetet trängts undan och står nu på utrotningshotets rand. 1960 var nivån 50 % varmblod och 50 % kallblod. Nu har kallbloden 12 % av loppen och 8,5 % av prispengarna. De avgörande problemen för kallbloden är populationsstorleken, mängden löpningar och prispengarna. För att populationen ska öka igen krävs det att stoägarna tror att det finns tävlingsmöjligheter och avsättning för fölen. Löpningsmängden är naturligtvis av avgörande betydelse för den som tänker satsa på en tävlingshäst. Dagens mängd är redan under smärtgränsen, och kallblodstravaren är spridd över ett område från Årjäng till Boden. Prispengarna är naturligtvis viktiga när man ska köpa en tävlingshäst, för förtjänstmöjligheterna är en viktig del i beslutet om vilken häst man ska köpa. ATG har alltså ett avgörande inflytande när det gäller om kallblodstravaren kan överleva genom de villkor de ställer. Därför undrar jag: Är jordbruksministern villig att verka i regeringen för att kallblodstravaren ska få ett minoritetsskydd i avtalet mellan sporten och staten?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 155 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Att bevara utrotningshotade husdjursraser är en svår fråga och en viktig fråga. Den hästpolitiska utredningen tog upp den och hade idéer om hur man inom ramen för jordbrukspolitiken skulle hitta resurser för att satsa på de här raserna. Det har visat sig att den finansiering som utredningen föreslog inte var hållbar, men jag kan nämna att vi arbetar med de husdjursgenetiska resurserna inom mitt departement. Vi avser att komma tillbaka till riksdagen med en redovisning av hur det arbetet har fortskridit, och där kommer vi att behandla bevarandet av de hotade hästraserna. Vad sedan gäller frågan om relationen till ATG noterar jag vad Ingegerd Saarinen säger. Vi samlar på oss ett antal frågor inför de förhandlingar som vi har med ATG, men jag vill redan här avisera att vi jobbar mer generellt med de hotade husdjursraserna, även med dem som inte har en bäring på avtalet med ATG.
Ingegerd Saarinen (Mp)
Anf. 156 Ingegerd Saarinen (Mp)
Herr talman! Det gläder mig naturligtvis att jordbruksministern jobbar generellt med de utrotningshotade djurarterna. Det behöver göras, men just när det gäller kallblodstravare skulle det vara ett mycket effektivt och även ett väldigt billigt sätt att hantera det att påverka avtalet mellan staten och sporten. Det skulle faktiskt vara ett rimligt och enkelt sätt att verkligen klara kallblodstravare på ett bra sätt. Det finns vidare möjligheter att stötta till exempel genom uppfödarpremier till ägarna av betäckta kallblodsston. Är det något som jordbruksministern skulle kunna tänka sig att verka för?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 157 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Nu kommer vi in på ett antal mycket detaljerade frågor kring ATG:s roll i förhållande till kallblodstravarna. Jag vill inte närmare kommentera detta. Jag noterar vad Ingegerd Saarinen säger, men jag har inga närmare kommentarer kring just de här frågorna.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 158 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag begärde replik bara för att uttrycka två saker. För det första vill även jag och Centerpartiet uttala stöd för det arbete som bedrivs vad gäller att få till stånd humanare och mer etiskt riktiga djurtransporter inom Europa. Jag hade inte tillfälle att göra det till exempel vid EU-nämndsmötet i fredags förra veckan, men jag vill göra det nu. För det andra vill jag uttrycka en förhoppning om att jordbruksministern får fram de konkreta förslag som Häst-Sverige nu har väntat på i snart fem år. Jag tycker inte att ytterligare en generation ska behöva vänta på att vi till exempel får fram förslag till hur tävlingsveterinärsverksamheten ska kunna skötas på ett annat och även billigare sätt, till gagn för näringen. Jag har som sagt en förhoppning om att vi nu ska slippa att vänta längre.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 159 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Vad gäller att vänta på konkreta förslag har jag en hel lista på konkreta åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av den hästpolitiska utredningens förslag. Vi går vidare, och jag har redan sagt att frågan om tävlingsveterinärer bereds i departementet. Jag har också uttryckt att jag inte är nöjd med den takt som vi har arbetat i. Det hade kunnat gå ännu snabbare, men jag räknar med att vi kommer att redovisa våra förslag i den delen under det här året.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 160 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag förutsätter att det blir på det sätt som jordbruksministern här har sagt.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 161 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Vad är det för tanke bakom att regeringen lämnar en skrivelse om en handlingsplan inom hästsektorn som är så tom och innehållslös? Är det möjligen för att få tyst på oss som ibland brukar interpellera i de här frågorna, eller är det för att ta del av de goda förslag som olika partier i dag har lyft fram i den här mycket underhållande debatten? Sverige är ju ett litet land med många hästar och en stor mångfald av raser och med många sätt att använda hästen. Hästen har bland annat stor betydelse dels för lantbruket, dels för svensk hästsport, som även internationellt är väldigt framgångsrik. Hästen har haft betydelse för människan i tusentals år. Ändå är det faktiskt fler studier gjorda på relationen höns och människa än vad det är på häst och människa. Det är verkligen märkligt eftersom vi vet vilken stor betydelse hästen har för många människor som till exempel har ett handikapp, något som redan har lyfts fram av många här i dag. De hundratusentals människor som rider intygar också hur värdefull relationen människa-häst är. Av dessa är dessutom 86 % kvinnor. Ibland undrar jag faktiskt om detta förhållande kan spela in på regeringens förhalning av en skarp hästpolitik. Hade det sett likadant ut om ridningen hade varit en typisk killsport? I den hästpolitiska utredningen, som lades fram år 2000, fanns det mycket bra skrivningar, bland annat om vikten av att skydda de utrotningshotade raserna. Utredaren påpekade också att det behövs pengar till det. De raser som riskerar att försvinna om man inte ger förutsättningar för att främja dem ingår i ett kulturarv som vi enligt FN:s konventioner om biologisk mångfald har åtagit oss att bevara. Det hade därför varit väldigt klädsamt om utskottet hade biträtt den kläm som lyfter fram frågan i stället för att säga att man lämnar den utan åtgärder från riksdagen eftersom man ska presentera ett nationellt program senare i år. Om utskottet hade biträtt motionen hade det varit en tydlig signal till den som ska ta fram det nationella programmet. Det hade då varit tydligt att vi i riksdagen har en gemensam syn på bevarandet av de utrotningshotade raserna. För det har vi väl? Jag yrkar bifall till reservation 19 under punkt 15. Hästnäringen sysselsätter enligt beräkningar ca 40 000 personer på hel- eller deltid i landet. Till det ska läggas alla som har hästen som hobbyverksamhet. Omsättningen inom näringen är som bekant väldigt hög, och det är många miljoner som tillfaller statskassan. Bara spelet inbringar mer än 1 miljard kronor varje år. Fru talman! Hästnäringen är en verksamhet som har stor betydelse för hela landet. Speciellt viktig är den för glesbygd. I dag kan vi se att många jordbrukare som tidigare har haft kor övergår till hästverksamhet. Många som slutar med kor gör det därför att det är svårt att få lönsamhet på den verksamheten i dag, och det är i och för sig tråkigt, men det är bra att de kan hitta en annan näring som de kan livnära sig på. Är det då lönsammare med hästar än med kor? Nja, så bra är det väl inte, men det kan vara roligare att ha hästar och drömma om de stora pengarna. Alla som äger en travhäst vill ju tro att det är en ny Zoogin, Viktory Tilly eller Scarlet Night som står i stallet. Det är dock långt ifrån alla förunnat att ha det så. Ägnar man sig dessutom åt ridhästar i stället för åt travhästar finns ju inte alls dessa möjligheter till miljondrömmar. Av den anledningen anser vi i Centerpartiet att det är viktigt att komma ihåg att alla dessa näringsidkare är småföretagare. Centerpartiet har länge krävt att det ska vara enklare att vara företagare i vårt land. De regler som finns kan skrämma vem som helst, och det är väldigt tidskrävande att ta del av dem och leva upp till dem. Så sent som i dag fick vi med posten en skrift från Företagarombudsmannen, som har titeln Värsta krånglet . I missivbrevet står det bland annat: "Företagarkrånglet består förstås av onödig byråkrati, till exempel illa utformade blanketter, administrativ inkompetens, långa telefonköer och rutiner som inte fungerar hos olika myndigheter." Jag skulle kunna fortsätta uppräkningen, men jag avstår från det på grund av tidsbrist. Det är många timmar som ägnas åt att fylla i alla papper, när den ordinarie arbetstiden är slut. Och när jag talar om ordinarie arbetstid handlar det för företagaren inte om åttatimmarsdagar. Därför måste företagare få enklare regler. De måste få sänkta arbetsgivaravgifter och ett bättre socialt trygghetssystem. En positiv åtgärd när det gäller hästar är att de kommer att jämställas med betande djur. Äntligen! Hästar är ju precis som kor, får och getter i allra högsta grad betande djur. Det är märkligt att de inte har jämställts tidigare, med tanke på att de haft så stor betydelse för människan under tusentals år. Hästen bidrar ju till att hålla landskapet öppet både i egenskap av betande djur och för att den behöver foder som hö, ensilage och havre, vilket leder till att marken blir brukad. En märklig sak när det gäller hästnäringen är att den inte automatiskt är integrerad i övrig jordbruksverksamhet. Centerpartiet anser att de bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och andra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnationer, nämligen att bygglov inte behövs. Om man då ändrar för ladugårdar ska det naturligtvis vara likadant för stall, men som det är i dag är det alltså lite märkligt att man har olika bestämmelser. För mig känns det väldigt konstigt att det inte har blivit så. Som jämförelse kan nämnas att fiske räknas som jordbruksverksamhet. Förklara vad som är skillnaden, den som kan! Slutligen några ord om en käpphäst som vi i Centerpartiet har haft och jobbat för länge. Det handlar om totalisatorskatten. Ja, jag vet att skatteutskottet har valt att ändra namnet nu till lotteriskatt, vilket gör att det är lite svårare för en lekman att se hur stor totalisatorskatten är, men för att tala i gamla termer så är det nog fortfarande enklare för oss att jag använder det ordet just nu. När statens finanser var väldigt dåliga under 90-talet fick många vara med och försöka förbättra statens ekonomi - däribland travet. Då höjdes totalisatorskatten till 11,2 % från att ha varit 10 %. Det sades då att man skulle sänka totalisatorskatten när Sveriges ekonomi hade förbättrats, men det löftet har inte infriats. I dag brottas trav- och galoppsporten med försämrad, ja till och med ganska dålig, ekonomi, och därför borde det inte vara mer än rätt att staten går in och infriar sitt löfte om sänkt totalisatorskatt. Staten får i dag en årlig inkomst på 1,1 miljarder varje år från travet. När jag diskuterar den här frågan brukar jag få svaret att travet väl kan sänka vinstutdelningen till spelarna med ½ eller 1 %. Dessvärre skulle det antagligen leda till ännu sämre ekonomi inom travet. I dag finns det som bekant väldigt stor konkurrens mellan olika spelformer genom Internetspelet. De på Internet kan betala ut en högre procent till spelaren eftersom de inte betalar pengar till svenska staten. Av den anledningen finns det starka skäl för staten för att man ska låta sänka totalisatorskatten, eller lotteriskatten, som det ska heta i dag. Avslutningsvis vill jag säga att nu, i kväll, åker jag hem till mitt nyfödda föl och till morotsälskande kallblodshästar!

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-05-05
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 17, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Den svenska hästsektorns betydelse

    Kammaren biföll reservation 1

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 1

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2002/03:MJ441, 2003/04:MJ38, 2003/04:MJ40 yrkande 1, 2003/04:MJ42, 2003/04:MJ45 yrkande 1, 2003/04:MJ439 och 2003/04:MJ475 yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1290015
    m04906
    fp04503
    kd02706
    v24006
    c02101
    mp01403
    Totalt153156040
    Ledamöternas röster
  2. Hästar och säkerhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 6.
  3. Hästar och rehabilitering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.
    • Reservation 2 (fp, kd)
  4. Hästsektorn och jämställdhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 5.
    • Reservation 3 (fp)
    • Reservation 4 (c)
  5. Ridsport och vissa skatteregler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.
    • Reservation 5 (kd)
  6. Forskning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ40 yrkande 11 och 2003/04:MJ44 yrkande 4.
    • Reservation 6 (fp)
    • Reservation 7 (kd)
  7. Utbildning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 2, 12 och 15 och 2003/04:MJ44 yrkande 3.
    • Reservation 8 (fp)
    • Reservation 9 (kd)
  8. Finansiering av högskoleutbildning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.
    • Reservation 10 (fp, kd)
  9. Hovslagarutbildning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.
    • Reservation 11 (kd)
  10. Djurskydd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.
    • Reservation 12 (v)
  11. Kunskapskrav för hästägare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ39 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.
    • Reservation 13 (fp)
    • Reservation 14 (v)
  12. Tävlingsveterinärer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.
    • Reservation 15 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1330011
    m04807
    fp04503
    kd02706
    v24006
    c02101
    mp11303
    Totalt158154037
    Ledamöternas röster
  13. Handel med hästar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ307, 2002/03:MJ490 yrkande 5, 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.
    • Reservation 16 (fp, kd)
    • Reservation 17 (v)
    • Reservation 18 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s135009
    m47017
    fp20424
    kd00276
    v02406
    c19021
    mp10133
    Totalt204248536
    Ledamöternas röster
  14. Identifiering och registrering av hästar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ38 i denna del och 2003/04:MJ439 i denna del.
  15. Bevarande av hotade raser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 5, 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ41, 2003/04:MJ45 yrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 4.
    • Reservation 19 (c, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (c, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s135009
    m48007
    fp45003
    kd02706
    v25005
    c02101
    mp13013
    Totalt26648134
    Ledamöternas röster
  16. Hästnäringens villkor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.
    • Reservation 20 (m)
    • Reservation 21 (fp)
    • Reservation 22 (c)
  17. Hästen och jordbrukspolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande 6, 2002/03:MJ441 i denna del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ44 yrkande 2, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266 yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 6.
    • Reservation 23 (fp)
    • Reservation 24 (c, kd)
  18. Regler för bygglov

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.
    • Reservation 25 (c)
  19. Spelets betydelse för hästsektorns utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande 2 och 2003/04:MJ45 yrkande 5.
    • Reservation 26 (m)
    • Reservation 27 (c)
  20. Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ44 yrkande 8 och 2003/04:MJ439 i denna del.
    • Reservation 28 (fp)
  21. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.
    Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.